Beskattning av företag, kapital och fastighet

Anf. 88 Per Åsling (C)

Herr talman! Riksdagen har ansvaret att fastställa riktlinjer för skattepolitiken. Skattereglerna måste utformas så att de bidrar till goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning och till goda villkor för företagande och investeringar.

Beskattning av företag, kapital och fastighet

Det är angeläget att arbetet med att förenkla skatteregler och minska den administrativa bördan drivs vidare med hög prioritet. En lämplig utgångspunkt är att beskatta mer av det vi vill ha mindre av och beskatta mindre av det vi vill ha mer av.

Herr talman! Sverige behöver en stark jobbtillväxt i hela landet. Den ekonomiska krisen i Sverige och vår omvärld har drabbat många hårt. Särskilt mindre orter som har varit beroende av en eller ett fåtal arbetsgivare har fått se jobb försvinna. När jobben försvinner, försvinner också framtidstron.

Detta är vad som nu händer på de platser där Arbetsförmedlingen och Skatteverket aviserar nedläggningar. Jag tycker att det är både fel och anmärkningsvärt med den förändring som har aviserats de två senaste dagarna. Det försvagar den svenska myndighetsstrukturen, och det skapar olycklig centralisering med flyttning till vissa större orter.

När svensk ekonomi nu långsamt återhämtar sig - jag tycker att Konjunkturinstitutets rapport i dag, som visar på 5-procentig ökad export och en bnp-tillväxt på 3 procent för innevarande år och nästa år är väldigt glädjande - är det viktigt att alla får en chans att dra nytta av återhämtningen. Vi måste stärka möjligheterna för jobb att växa fram i små företag i hela landet.

Centerpartiet och Alliansen gjorde mycket för jobbskaparna under vår tid i regering. Vi gjorde det enklare att starta företag, bland annat genom att minska regelkrånglet och sänka kravet på aktiekapital. Vi gjorde det billigare att anställa genom att sänka arbetsgivaravgifterna, särskilt för ungdomar. Vi sänkte risken med att anställa, bland annat genom att införa ett så kallat högkostnadsskydd för sjuklönekostnaderna. Och vi gjorde det enklare att driva företag genom att undanta småföretag från revisionsplikt, och vi införde investeraravdraget.

Centerpartiet och Alliansen har också bidragit till att det går att driva företag i nya branscher. Inom välfärden finns många nya arbetsgivare som levererar välfärd av hög kvalitet och bidrar till större valfrihet för såväl anställda som patienter och elever. Antalet kvinnliga företagsledare inom vårdbranschen är dubbelt så stort som i resten av näringslivet. Så ser en jämställd politik ut i praktiken. Vi har gett fler kvinnor möjlighet att ta makten över sin arbetssituation, starta företag och ta ekonomisk makt.

Herr talman! Mer måste dock göras för att vi ska få se en grön jobbtillväxt i hela landet. En stor del av våra mindre företag är familjeföretag. Många av dem drivs av personer som i dag är över 55 år. Vi står alltså inför ett stort generationsskifte i de svenska företagen. Att dessa företag kan drivas vidare är av största vikt. De skapar en trygghet och långsiktighet i det svenska näringslivet.

Därför är det olyckligt att dagens skatteregler missgynnar generationsskiften. I många fall är det skattemässigt gynnat att sälja familjeföretaget till en extern köpare i stället för att låta det gå vidare till nästa generation. Och i många fall ger samma regler upphov till ett ineffektivt beteende, där kapital låses i träda för att undvika att man ska behöva beskatta det som inkomst av tjänst.

Centerpartiet vill se fler familjeägda småföretag, inte färre. Därför vill vi tillsammans med de andra i Alliansen underlätta för generationsskiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Alla som startat ett företag vet att det ofta är ont om såväl kapital som likviditet i inledningsskedet. Många företagare vänder sig därför till externa finansiärer. Det är klart att det är bra och nödvändigt, och tillgången till externt kapital är viktig. Men det innebär emellanåt att företagen förlorar kontrollen över sitt eget företag.

Herr talman! Bristen på likviditet gör det också svårt och ibland omöjligt att erbjuda konkurrenskraftiga ersättningar till personer med nyckelkompetens, företrädesvis i mindre företag. Det gör det svårt att få den kompetens som krävs för att företaget ska kunna växa.

Ett sätt att lösa båda dessa problem - att företagaren förlorar kontrollen över sitt företag och att det är svårt att attrahera den nyckelkompetens som krävs - är att underlätta för så kallade personaloptioner. Personaloptioner gör det möjligt för företagaren att erbjuda anställda att bli delägare. Det skapar rätt incitament för företagaren och ökar möjligheten att locka till sig nödvändig kompetens.

Alliansen tillsatte en utredning om den skattemässiga behandlingen av just personaloptioner. Centerpartiets tydliga åsikt är att reglerna måste bli mer förmånliga. Det skulle ge oss fler drivna företagare med större möjlighet att skapa jobb och få företag att växa.

Herr talman! Centerpartiet var med och avskaffade revisionsplikten för tiotusentals småföretagare. Det var ett led i arbetet med att minska regelkrånglet för landets jobbskapare. Vi vill gå vidare. Fler småföretag kan undantas från revisionsplikt. På så vis kan de ägna mer tid åt det som de är bra på: att skapa jobb. Låt mig bara påminna om att fyra av fem nya jobb under den senaste tjugoårsperioden just skapats i mindre företag. Dessutom skulle detta innebära ett revisionsupplägg som mer liknar andra EU-länders.

Det är genom öppenhet och handel som vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att jobben ska kunna bli fler. Här spelar skattepolitikens utformning en avgörande roll.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis konstatera att skattesystemet måste premiera det personliga, direkta och arbetande ägandet, som har starka positiva effekter för samhället.

Från Centerpartiets sida lovar vi att fortsätta arbetet för ett bättre klimat för jobbskaparna och för hållbar tillväxt i hela landet.

Jag vill med det yrka bifall till Alliansens reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 89 Olof Lavesson (M)

Herr talman! Jag tänker inleda med att göra något som görs alldeles för sällan från den här talarstolen. Jag tänker sjunga företagandets och företagsamhetens lov.

För mig är varje enskild företagare en hjälte. Det är någon som tror på en idé, utvecklar den och genom sin kraft och sitt engagemang bidrar till vårt lands utveckling och till sin egen och andras försörjning.

Arbetslinjen börjar i företagen. Det är genom företagsamhet och genom nya och växande företag som fler får sin anställning, fler får sysselsättning och fler kan känna verklig trygghet. Fler jobb i växande företag betyder också ökade skatteintäkter, vilka i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Vi behöver ett företagsamt Sverige. Vi behöver fler företagare i Sverige. Vi behöver fler som genom sina insatser hjälper till att bygga vårt land.

Herr talman! Vi har i dag att behandla skatteutskottets betänkande nr 17, Beskattning av företag, kapital och fastighet. Det är ett motionsbetänkande som dels behandlar förslag från de budgetmotioner riksdagens partier lade fram i höstas, dels behandlar motioner från den allmänna motionsperioden 2014.

Jag valde i dag att inleda mitt anförande med att sjunga företagsamhetens lov. Det gjorde jag eftersom det blir alltmer uppenbart att det är här skiljelinjen går också i den här kammaren.

Antingen vill man underlätta för företagande och entreprenörskap och lägger fram förslag om hur regler kan förenklas och skatter justeras så att fler vill och vågar ta steget ut i företagande och så att fler företag kan växa eller så lägger man fram förslag där företagande såväl stävjas som försvåras.

Antingen väljer man att se på företagsamhet som en förutsättning för tillväxt, jobb och en god välfärd eller så ser man företagsamhet som något nödvändigt ont, något som mest snedvrider och snedfördelar och något som i bästa fall kan utgöra en aldrig sinande inkomstkälla för staten och som ständigt kan påföras ny beskattning.

Häromveckan inledde min utskottskollega Hannah Bergstedt, Socialdemokraterna, sitt anförande med att citera en känd strof ur en socialistisk kampsång:

"Båd' stat och lagar oss förtryckavi under skatter digna ner"

Det var väl den del av Hannah Bergstedts anförande som jag mest höll med om. Men själv kommer jag osökt att tänka på Allmänna valmansförbundets valaffisch från 1932, där näringslivet framställs som den numera utmärglade arbetshästen under rubriken: Havre eller arsenik. Man syftade på Högerns näringspolitik alternativt den socialistiska krishjälpen.

Så illa är det tack och lov inte i dag, herr talman. Det vore mig främmande att påstå något sådant. Men man ser enskilda företagare antingen som potentiella hjältar eller som förmodade skattesmitare som ständigt ska misstänkliggöras.

Herr talman! Alliansregeringen har de senaste åtta åren vidtagit flera åtgärder för att stärka företagsklimatet i Sverige. Bolagsskatten och socialavgifterna har sänkts, och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag har förbättrats. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Det finns i dag 200 000 fler företag än när alliansregeringen tillträdde.

Egenavgifterna har sänkts, och regelbördan har minskat. Vi avskaffade revisionsplikten för vissa bolag och införde enklare redovisningsregler. Kvartalsredovisning av mervärdesskatt infördes, och förenklingar i arbetsmiljölagstiftningen gjordes. Vi förbättrade 3:12-reglerna, förenklade i fråga om tidsbegränsade anställningar och införde enklare regler för bokföring och arkivering. Vi införde en enklare redovisning när det gäller jämställdhetsplaner och lönekartläggningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Vi införde investeraravdraget för att underlätta kapitaltillförseln till mindre företag och öka incitamenten för privatpersoner att satsa i små företag och ge dem bättre förutsättningar att växa.

Den så kallade expertskatten förenklades, vilket innebär bättre förutsättningar för svenska företag att rekrytera utländska experter och andra nyckelpersoner. Detta stärker svenska företags konkurrenskraft på den internationella marknaden och gör det attraktivare för högkvalificerade personer att arbeta och forska i Sverige. Vi införde också en utvidgad avdragsrätt för forskning och utveckling.

Herr talman! Det blir alltmer uppenbart när man ser till den så kallade samarbetsregeringens förslag och utspel att fagert tal före valet om vikten av ett gott företagsklimat och ett starkt näringsliv stannade vid en läpparnas bekännelse.

I Sverige är skatterna på företagande fortfarande högre än i många andra jämförbara länder. Ändå är det ytterligare skattehöjningar som står överst på regeringens näringspolitiska agenda. Det ska bli dyrare att arbeta, dyrare att anställa och dyrare att driva företag.

I den budget som regeringen presenterade i höstas var skattehöjningarna som drabbar jobb och företag 40 gånger högre än satsningarna man gjorde på företagande. Det vi ser nu är en straffbeskattning av svenskt företagande av sällan skådat slag.

Statsminister Stefan Löfven har talat sig varm för en svensk innovationskatapult. Man kan slå upp ordet katapult i Wikipedia. Det beskrivs som ett belägringsvapen som med hjälp av sin hävarm slungar stenar och andra projektiler mot fiendebyggnader och trupper.

Fortsätter regeringen på den inslagna vägen riskerar innovationskatapulten att blir en företagskatapult, stående i Sverige med de svenska företagen på hävarmen. De är redo att avlossas mot oklart mål, men det otvivelaktiga resultatet är att företagen slungas ut ur landet.

Herr talman! Vi vill fortsätta att sänka kostnader och lätta på regelbördorna. I dag är de minsta företagen undantagna från revisionsplikt. Vi vill pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från det kravet. Vi vill underlätta generationsskiften. Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Den som säljer sitt företag till sina barn ska inte missgynnas skattemässigt. Vi vill dessutom förbättra regelverket för personaloptioner för att öka möjligheterna till delaktighet och ägarskap och därmed förbättra företagens möjligheter att knyta till sig nyckelpersoner och spetskompetens.

Herr talman! Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning är beroende av fler och växande företag, och politiken måste skapa rätt förutsättningar och underlätta för landets företagare. Målsättningen är att fler ska våga, vilja och kunna driva företag i Sverige. Det är först då vi bygger Sverige starkt.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 90 Anna Hagwall (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman och ärade ledamöter! I betänkande SkU17 avhandlas beskattning av företag, kapital och fastighet. Det är kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Utskottets förslag till riksdagsbeslut är uppdelat på tolv punkter.

I betänkandet finns reservationerna 3 och 4 från SD, vilka jag yrkar bifall till.

Herr talman! Glädjande nog lämnas det in väldigt många motioner som behandlar frågor om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Det visar att det finns ett stort intresse bland ledamöterna att försöka skapa förutsättningar för gynnsammare villkor - i vårt fall gynnsammare skattevillkor - för näringslivets aktörer. Våra idéer för och förslag på hur företagsamhet bäst stöds och gynnas skiljer sig naturligtvis åt.

Vi inser dock alla att den snabba förändringen i världen, med stenhård konkurrens från fler och fler aktörer, kräver snabb anpassning om vi ska behålla sysselsättningen och skapa nya jobb åt den växande befolkningen. Dessa jobb ska generera den välfärd svenska folket har bestämt ska tillhandahållas befolkningen. Vi vet alla att det inte är den skattefinansierade sektorn som ska öka utan företagandet, som skapar varor och tjänster vi får betalt för på den inhemska och den internationella marknaden.

Från de gångna epokerna sedan industrialismens början har vi nu facit i hand: Det är den fria marknadsekonomin som är den bästa grunden för företagsamhet. Det stora socialistiska experimentet, där miljoner människor tvingades inordna sig i planekonomi, har lärt oss att den lösningen inte fungerar. Den kunde inte tillgodose ens de mest grundläggande av medborgarnas behov. Bristerna skapade korruption, och fattigdom följde.

Att släppa lös girigheten och hänsynslösheten helt och hållet och hävda att samhället inte ska lägga sig i marknadens villkor är dock inte heller en perfekt lösning. Den fria marknaden med försiktig reglering är det mest förnuftiga och den bästa formen av kapitalism.

Vad krävs då av samhället för att företag ska startas, överleva och bestå samt expandera? Det är naturligtvis oräkneliga förutsättningar, herr talman. Förutom de handfasta, materiella villkoren spelar våra värderingar och vår inställning till arbete och företagande en viktig roll som inte ofta berörs.

Skolan och andra institutioner i samhället har sedan 1950-talet präglats av socialdemokratins och folkrörelsens bildningsideal, deras demokratisträvanden och deras syn på samhällsutvecklingen. I kraft av sin politiska styrka har Socialdemokraterna kunnat påverka de allmänna målen för skolan. De politiska målen har preciserats i läroplaner, direktiv och riktlinjer som varit riktningsgivande för läroboksförfattare. Socialdemokratiskt tänkande i olika avseenden har varit avgörande för hur bilden av företagare, företagsamhet och näringsliv har tecknats.

I 1960-talets läroböcker återfanns ofta företagarperspektiv med en dominerande patriarkal och uppfostrande attityd. Man uppmärksammade dock kunskapsproduktion som något viktigt och betydelsefullt. Under 1980-talet lades tonvikten vid planekonomins möjligheter. Den centralistiska planekonomin beskrivs som en möjlig modell, och det kunde stå så här i en lärobok: Det väsentliga är att politikerna beslutar om fördelningen på olika typer av konsumtion. Vi behöver inte 25 olika sorters tvättmedel. Systemet är överlägset det kapitalistiska och dessutom mer demokratiskt, eftersom det är proletariatet som styr efter revolutionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

I ämnet historia finns företagen inte med i beskrivningen - entreprenören är osynlig. Att företagen är osynliga kan hänga samman med att välfärdsstaten främst tolkas som en följd av politisk demokrati och inte som en konsekvens av förändrade produktions, konsumtions- och handelsmönster. Läroboksförfattarna ställer inte frågor om olika perspektiv och tolkningar. Vad ger det för underlag för eleverna att kunna göra egna bedömningar?

Många konstnärer och författare har politiskt befunnit sig till vänster och ställt sin konstnärlighet till den politiska kampens förfogande. Företagandet och företagarna har därmed blivit självklara måltavlor för kritik, karikatyr och satir. En oförtjänt negativ bild skapar problem, och det blir inte bara näringslivet utan allas vårt problem - ett av de stora bekymren i svensk ekonomi är att nyföretagandet ligger på en för låg nivå.

Hur produktion, arbetsliv, arbetsmarknad, företag, företagare, arbetsgivare och arbetstagare framställs i skolans läroböcker är därför mycket viktiga faktorer. Vilken bild av företag och företagare har svenska ungdomar fått med sig i bagaget inför sina liv? Lär vi dem att förstå arbetets värde och betydelse för individ och samhälle? Lär vi dem att en investering i utbildning innebär att man avstår från konsumtion för att nå högre mål längre fram i livet?

Vid flera enkätundersökningar har man sett att ungdomarna gärna vill få anställning på stora multinationella företag efter sin utbildning. De flesta värdesätter en säker anställning med goda lönevillkor, gärna säkrad från uppsägning genom fackanslutning eller a-kassetillhörighet. De få som önskar starta företag har orealistiska föreställningar om vad det innebär att driva eget. Många tror - för så har de blivit lärda - att man är företagare bara man kan bokföra och registrera sitt företag på ett korrekt sätt. Skolan pratar sällan om en långsiktigt hållbar affärsidé, blod, svett och tårar.

Inte undra på att de flesta företag som startas av ungdomar inte överlever särskilt länge. Kan det ha att göra med att erfarenheten av företagande är väldigt klen i politikernas och skolans värld och att man naturligtvis inte på ett trovärdigt sätt kan förmedla det man inte har erfarenhet av?

Nästa stora fråga är hur företagen överlever. Under denna punkt måste vi enas om att vi människor är ganska rationella varelser som har en tendens att byta till bättre alternativ när vi inte är nöjda. Om en individ försöker förverkliga sin dröm, har en affärsidé och tar stora risker för att starta en rörelse, men får ett utfall som är långt ifrån summan av den investering individen har gjort i projektet - vad gör då en rationell varelse? Slutar, naturligtvis. Vad vill jag säga med det? Jo, att det måste löna sig att starta och driva företag. I mitt tycke borde vi ha mer fantasi när det gäller idéer.

Herr talman! För att återgå till verkligheten är det inte fel på fina formuleringar och önskemål i betänkandet. Det heter att skattereglerna utformas så att de bidrar till goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning och till goda villkor för företagande. Observera att det inte står om goda villkor för företagare! Min poäng är att trenden inte kommer att vända om vi inte börjar se företagaren som först och främst en varelse med berättigade krav på belöning för sin insats och som en suverän varelse i stället för ett verktyg med vars hjälp resurser ska skapas till det allmänna.

Anf. 91 Mats Persson (FP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman! Fler och växande företag är grunden för vårt välstånd.

Under de senaste åren har flera viktiga reformer genomförts i Sverige för att stärka konkurrenskraften, inte minst för svenska företagare. Det handlar om sänkt bolagsskatt, stora satsningar på forskning och utveckling, slopad revisionsplikt och lägre arbetsgivaravgifter för den som anställer unga. Alla dessa reformer har skapat fler jobb och underlättat för de människor som valt att ta steget att bli företagare. Men samhället är inte färdigbyggt; det finns mer att göra.

Det handlar om att underlätta för mindre, ofta nystartade företag att expandera. För att kunna göra det bör man inse att den typen av företag har olika förutsättningar och olika behov. En del får sitt kapital via riskkapital, andra via börsen och en tredje genom att skapa ömsesidiga kontrakt med sina anställda. Det kan handla om företagare som erbjuder sina anställda en del av eventuella framtida vinster och expansion genom optioner i stället för lön. Här kan vi konstatera att dagens regelverk inte är tillräckligt modernt och utvecklat för att detta ska fungera på ett bra sätt. En viktig del i att stärka företagsklimatet i Sverige handlar därför om att förbättra regelverket för den typen av personaloptioner.

Om fler och växande företag är grunden för vårt välstånd handlar det också om att se till att de företag som redan finns i vårt land kan fortsätta existera, även i det fall där den som är företagare och har företag är på väg att gå i pension. Runt om i Sverige finns många företag som nu har ett stort generationsskifte som väntar bakom dörren. Det är därför viktigt att kunna genomföra generationsskifte för att företaget ska kunna vara kvar och också för att möjliggöra för andra familjemedlemmar eller andra intressenter att ta över den typen av företag. Också här finns det mer att göra. Också här finns det anledning för oss att se över hur vi kan förbättra reglerna och lagstiftningen så att den typen av generationsskiften i företag kan fungera bättre.

Herr talman! Fler och växande företag är grunden för vårt välstånd. Det betyder att vi allmänt behöver se till att ha ett skattetryck som motiverar människor att investera, att ta ansvar och att utveckla företag. I det läget är det viktigt att vi som politiker inte höjer skatter rent slentrianmässigt eller ökar beskattningen, vilket minskar drivkraften och därmed möjligheten att finansiera vår välfärd.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 92 Aron Modig (KD)

Herr talman! Det är genom öppenhet och handel som vi bygger vårt välstånd. Samtidigt vet vi att våra företag och jobb i Sverige ständigt utmanas av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi därför kontinuerligt förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. Det är en förutsättning för att jobben ska kunna bli fler.

Under alliansregeringen sänktes bolagsskatten och socialavgifterna. De ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regelbördan minskades genom bland annat avskaffad revisionsplikt för mindre företag och förenklade redovisningsregler. Det har samtidigt blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter och i förlängningen mer resurser som kan gå till vår gemensamma välfärd.

Herr talman! I syfte att stärka företagsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och i bred mening förbättra möjligheterna för företagande tog alliansregeringen initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Även om vi nu är i opposition vill vi fortsätta detta arbete.

Ett exempel är villkoren för familjeföretag och ägarledda företag, som ofta bidrar till långsiktighet genom att de erbjuder ett engagemang i den egna staden eller bygden och därför bidrar till stora värden utöver bara de jobb som skapas. Här har vi i Alliansen som ambition att förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas. Ett annat exempel rör revisionsplikten. I dag är de minsta företagen undantagna från denna plikt, men vi vill pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från plikten. Ett tredje exempel är regelverket för personaloptioner, som vi vill underlätta.

Herr talman! Även om Sverige har många företag är vardagen för en företagare i Sverige långt ifrån enkel. Skatter, avgifter och tidsödande regelkrångel måste ständigt ses över och minimeras.

Jag vill därför yrka bifall till Alliansens reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 93 Patrik Lundqvist (S)

Herr talman! Vi behandlar skatteutskottets betänkande 17, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget till beslut i betänkandet.

Det talas här naturligtvis mycket om skatter. Det som vi har hört hittills har varit mest i hämmande, stoppande och destruktiva termer.

Jag tycker att det är viktigt att tala lite om varför vi har skatter, varför vi tar in skatterna. Vi vill gemensamt bygga det här landet och investera i befolkning, infrastruktur och annat som vi är övertygade om att vi kommer att ha god nytta av både i dag och för lång tid framöver. Det finns otroligt mycket att göra.

Enligt Svenskt Näringsliv misslyckas vart femte rekryteringsförsök i dag. Det beror inte på att det är för höga skatter på arbete. Det beror på att de som försöker få ett arbete har för lite eller fel utbildning.

Skatterna är inte ett mål i sig. Jag tror inte att någon i den här byggnaden vill ta in skatter bara för att lägga dem på hög. De ska naturligtvis användas. Allting måste sättas i relation till vad vi vill göra med skattepengarna.

De skatter vi tar in måste vara rättvisa och någorlunda lika. Skatterna är inte till för att premiera vissa saker. Skatterna ska inte kunna sänkas för vissa saker som vi vill premiera. Skatterna ska tas in för att användas till något som vi vill göra. Det är otroligt viktigt att ha med sig hela tiden.

Den arbetslöshet vi har i dag är ett enormt slöseri med resurser som finns här i landet. Det måste vi se till att ta itu med. Vi gör det genom utbildning och genom att anställa folk där de behövs - se till att de får någonting att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Vi har under årtionden försökt bota arbetslöshet med skattesänkningar och ökade vinster för företagen och hoppats på att de då ska anställa. Men har vi sett investeringarna öka? Nej, inte i stort. Varken företagens eller det offentligas investeringar har ökat i samma takt som skatteintäkterna har minskat. Det här måste vända. Vi måste börja investera i befolkningen, bostäder, utbildning och vård - en offensiv politik för hela folket, för hela Sverige.

Vi har de senaste dagarna i försvarsdebatten hört partierna försöka övertrumfa varandra med ökade utgifter. Samtidigt vill åtminstone halva kammaren sänka skatteintagen. Det går inte ihop.

Vi måste våga ta in de skatter vi behöver för att göra det vi vill. Det gäller i alla lägen.

Vi måste också se till att företagen har en god miljö att växa i. De måste kunna tänka nytt och innovativt och ta fram nya produkter och inte bara stå och stampa där de är.

Om pengarna är drivkraften måste fler skattesänkningar och subventioner för företag snarast vara kontraproduktivt. Då kan man öka vinsterna utan att rusta sig för framtiden och utan att investera och effektivisera. Någonstans tar detta slut, och var står företagen då? Det är viktigt att tänka på.

Det har sjungits företagens lov här i dag, och givetvis är företagen viktiga. Men människorna som arbetar i företagen är också viktiga - de som är där i dag, de som är där i morgon och de som var där i går. Det finns inte bara företagare i landet. De allra flesta är anställda, och så kommer det att fortsätta att vara.

Innovation och nytänk bör premieras, men produktionen skapar de värden som vi sedan kan distribuera och använda till det vi vill. Innovationsråd, kompetenshöjning, utbildning och bostadsbyggande har vi sett förslag på från den sittande regeringen. Det är sådant vi tror kan lyfta hela nationen, även företagen. Det gör vi genom de skatter vi tar in.

(Applåder)

Anf. 94 Olof Lavesson (M)

Herr talman! Jag inledde mitt anförande med att sjunga företagsamhetens lov. Patrik Lundqvist gjorde något annat. Han valde att inleda med att sjunga skatternas lov. Det kan man ju göra, och det var kanske inte så förvånande.

Det bekymrar mig lite när jag hör Socialdemokraterna redogöra för varför vi har skatter att de ser skatter endast som en inkomstkälla. Det är ett sätt för stat, kommun och landsting att få in mer pengar till att satsa mer. Det kan tyckas vällovligt, men skatter har även andra funktioner.

Skatter kan till exempel vara styrmedel. Genom att höja och sänka skatter kan vi se till att beteenden uppmuntras eller förändras. Vi har till exempel höga skatter på alkohol och tobak för att vi tycker att det är dumt att människor häller i sig för mycket alkohol eller röker för mycket.

Vilka skatter ser Patrik Lundqvist som skadliga? Hur ser han på skadliga skatter och skatter som styrmedel?

Jag delar Patrik Lundqvists synpunkt att skatter är viktiga för att få in pengar så att vi kan satsa på allt som vi vill förändra och göra bättre. Men vad är viktigast: att statens skatteintäkter ökar eller att allt färre betalar alltmer i skatt?

Anf. 95 Patrik Lundqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman! Vilken skatt som helst kan vara skadlig. De kan vara skadliga om de är för höga eller för låga. Får vi in för lite pengar till utbildning, till exempel, kommer vi att få problem eftersom folk inte har den utbildning som behövs. Har vi för höga skatter på vissa saker kommer de givetvis att konsumeras mindre. Var gränsen går för när det är skadligt eller inte kan jag inte svara på. Det beror helt på vilka skatter vi talar om och vad vi vill.

Huvudprincipen att skatterna inte är till för att subventionera vissa saker är viktig. Skatterna finns där för att vi ska kunna genomföra de saker vi vill.

Givetvis finns det sådant vi kan göra även på intäktssidan, till exempel höja skatter på tobak, sänka skatter på miljöinvesteringar och annat. Men att detta inte ska vara huvudprincipen för skattesystemet är min poäng.

Anf. 96 Olof Lavesson (M)

Herr talman! Då delar vi uppfattningen att skatterna är ett viktigt styrmedel, Patrik Lundqvist. Höjer vi skatten mycket på något minskar konsumtionen eller det blir mindre av fenomenet. Sänker skatterna premierar vi något.

Då förvånar det mig att ni så ivrigt talar för en politik som så kraftigt höjer skatterna på arbete och företagande. I regeringens budgetförslag höjs skatten på arbete och företagande 40 gånger mer än vad regeringen satsar på företagande. Självfallet får det konsekvenser.

I gårdagens interpellationsdebatter sa finansminister Magdalena Andersson att det är i företagen som jobben måste skapas. Jag utgår från att Patrik Lundqvist delar finansministerns synpunkt. Varför höjer ni då skatterna på företagande så mycket?

Patrik Lundqvist säger att det är fel att subventionera med skatten. På vilket sätt subventionerar ett skatteuttag? Om jag har 100 kronor och betalar 50 kronor till staten avstår jag 50 kronor av min lön. Om jag bara avstår 40 kronor av min lön, är jag subventionerad då?

Hur kan det vara en subvention att sänka skatten på det som vi tycker är bra i samhället, på företagande och jobb? Hur kan det vara en subvention när vi fortfarande har några av världens högsta skatter? Jag får inte ihop retoriken.

Det är fortfarande så att företagare och arbetstagare betalar skatt. Men det är väl bättre att fler arbetstagare och företagare betalar skatt än att allt färre arbetstagare och företagare ska betala alltmer?

Anf. 97 Patrik Lundqvist (S)

Herr talman! Det blir fel när man sänker skatten för en hel åldersgrupp. Sänkta arbetsgivaravgifter för alla under 25 år slår till exempel ut dem som är äldre. Arbetsgivaravgiften måste vara lika för alla. Det kan vara värt att göra undantag för vissa mindre grupper, till exempel för dem som under lång tid stått långt från arbetsmarknaden. Men generella sänkningar för stora grupper kan till och med vara skadligt.

Anf. 98 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman! Vi debatterar alltså frågor om skatt på företag, kapital och fastighet. De flesta som har hållit sina anföranden har koncentrerat sig på företagen. Vilka villkor som gäller är givetvis viktigt och av avgörande betydelse för näringslivets utveckling.

Skattereglerna är en viktig del, men annat är också viktigt för att företagen i landet ska kunna konkurrera på marknaden. Det måste finnas bostäder för dem som ska driva företagen och för övrig personal. Infrastruktur behövs, både fysisk och inte minst digital så att it och bredband fungerar. Även de upphandlingar som görs av kommunerna, landstingen, regionerna och staten är viktiga.

Regeringen har aviserat åtgärder för att förbättra företagens möjligheter när det gäller rådgivning, lån, tillgång till riskkapital och enklare regler.

I budgetpropositionen, som blev nedröstad i höstas, aviserades också att sjuklöneansvaret skulle minska för företagen genom att den andra veckan tas bort.

Regeringen har tillsatt ett innovationsråd som ska se över olika delar som gäller företagens villkor. Vi får följa det arbetet och se hur innovationsföretag kan utvecklas på olika sätt.

Det finns andra angelägna områden i betänkandet. Det finns moderata motioner som berör frågan om att successivt avveckla eller begränsa ränteavdragen. Jag välkomnar att det kommer upp en diskussion om denna fråga.

Ränteavdragen har en väldigt skev fördelningspolitisk profil. I går kunde man i SVT:s Aktuellt se att 85 procent av avdragen går till den halva av befolkningen som tjänar mer än den andra halvan. Avdragen kan ibland uppgå till mer än hela hyreskostnaden för en hyreslägenhet. Detta kostar statskassan 32 miljarder varje år.

Det finns nog inget bättre läge att påbörja en nedtrappning än just nu när räntorna är så låga. Om det ska göras bör det ske genom en utfasning på sikt som det bör finnas en bred majoritet för, eftersom många människors långsiktiga ekonomi berörs. Regeringen har varit tydlig med att den anser att hushållens skuldsättning är ett problem, och detta är ett av flera sätt som man har pratat om.

Det finns även motioner om att se över reavinstbeskattningen vid försäljning av bostäder, för att underlätta flyttkedjor. Som det står i betänkandet tittar Regeringskansliet på detta. I ett större sammanhang, med en översyn av avdrag och regler på bostadssidan, är detta en del.

En annan sak som det finns motioner om och som det står om i betänkandet är tonnageskatt för sjöfarten. Detta debatterades här i kammaren i går i en interpellationsdebatt. Det har funnits en riksdagsmajoritet för att införa en sådan skatt länge, men ingenting hände i frågan under den förra, borgerliga regeringen. Detta är viktigt av konkurrensskäl för företag i Sverige, för ekonomin och inte minst för miljön, om vi kan få över gods från väg till sjöfart och järnväg.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 99 Daniel Sestrajcic (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman! När vi nu i dag diskuterar beskattning av företag, kapital och fastigheter är det ytterligare ett område där den tidigare, borgerliga regeringens politik grävt stora hål i statens inkomster - hål som givetvis måste finansieras på andra sätt.

Det sätt som den borgerliga alliansen valde var en väg som ökade klyftorna, försämrade välfärden och urholkade våra olika försäkringssystem, med försämringar för exempelvis arbetslösa och sjuka.

Det finns inget egenvärde i att ta in skatter, utan det är ett verktyg för att genomföra den politik vi tror på. Det är en politik för välfärd, en politik vi kan lita på och en politik som satsar på avgörande investeringar i infrastrukturen och omfattande anställningar av välfärdsarbetare i offentlig sektor, det vill säga förskollärare, socionomer, undersköterskor, läkare, sjuksköterskor, barnskötare och många andra yrkesgrupper. Det är en politik som ger unga och arbetslösa jobb eller utbildning.

På samma sätt som det inte finns ett egenvärde i att höja skatterna finns det heller inget egenvärde i att ha så låga skatter som möjligt, vilket en förblindad borgerlighet ibland tycks tro.

Vi har nu genomlidit åtta års brutal skattesänkarpolitik som gett mer åt dem som redan har och tagit från dem som inte har och som har lett till ökande klassklyftor och en fördelningspolitisk katastrof, i alla fall om man tror på jämlikhet som målsättning för politiken.

Förmögenhetsskatten uppgick till 6 miljarder när den avskaffades 2007. Den senaste sänkningen av den i realiteten redan låga bolagsskatten kostade staten 16 miljarder. Sänkningen av fastighetsskatten kostade ytterligare 16 miljarder. Bara dessa tre exempel på vansinnig skattesänkarpolitik kostade Sverige 38 miljarder kronor - pengar som så väl behövs i välfärden.

Vi har under den senaste tiden också sett bevis för hur uppfinningsrika ledande svenska företag och riskkapitalbolag, med hjälp av Luxemburg och aktiv skatteplanering, kan blåsa skattebetalarna och Sverige på miljardbelopp och hur de allra rikaste privatpersonerna, med hjälp av banken HSBC, aktivt gömmer undan sina inkomster från beskattning.

Skattefrågorna är avgörande inte bara för den svenska välfärden utan också för alla andra länder i världen och har seglat upp som en av de viktigaste frågorna på EU:s och OECD:s dagordning. Det pågående BEPS-projektet är helt avgörande för att täppa till luckor för skattesmitare. Vänsterpartiet ser fram emot att den nya regeringen på ett betydligt aktivare sätt än den tidigare driver dessa frågor vidare och blir ett föregångsland på området.

Dock räcker inte det, utan Sveriges regering måste också ha en betydligt högre profil och aktivitet just kring frågan om Luxleaks och HSBC-skandalen. Just nu sitter regeringen i dessa frågor tyvärr på avbytarbänken.

Vänsterpartiet välkomnar att den svenska regeringen har lyssnat på oss och i kommande budgetar vill ta de första stegen mot att införa en bankskatt - ett förslag som Vänsterpartiet har arbetat för länge. Vi hade redan kunnat besluta om en sådan skatt om inte Sverigedemokraterna, som - hör och häpna - anslöt sig till idén under Almedalen 2014, hade valt att gå samman med Alliansen och fällt bankskatten och budgeten i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Vi kan konstatera att finanssektorn med bankernas övervinster är underbeskattad och att regeringen förhoppningsvis vill ta raska steg framåt och öka en sådan beskattning på bankerna för att nå betydligt längre än de 4 miljarder som diskuterades i den senaste budgeten.

När vi ändå pratar om finanssektorn vill jag understryka att Vänsterpartiet fortfarande är anhängare av att pröva idén med transaktionsskatten på finansiella transaktioner, som den tidigare regeringen avvisat men som förhoppningsvis den nya regeringen kan vara öppen för att diskutera.

Som jag sa tidigare var förmögenhetsskatten närmare 6 miljarder när den avskaffades, och ytterligare miljarder förlorades då arvs- och gåvoskatten togs bort. Detta är två skatter som Vänsterpartiet anser att vi bör återinföra. Det är skatter som finns i de flesta länder och som också är rimliga, inte minst arvs- och gåvoskatten. Lika rimligt som att skatta på lön är det att skatta på stora inkomster som erhålls på annat sätt.

Självklart behöver man reglera hur makar och sambor undantas samt se till att företagsöverlåtelser fungerar mellan generationer. Lika självklart är ett generöst grundavdrag som gör att arvsskatten inte betalas från första kronan.

En annan avgörande fråga framöver blir att hitta former för att se till att fastighetsskatten eller fastighetsavgiften, som den kallas i dag, går från att vara regressiv till att bli progressiv. Det betyder att fastighetsskatten behöver höjas. När den gamla fastighetsskatten gjordes om innebar det en skattesänkning med 57 000 kronor per år för en genomsnittlig villa i Danderyd med genomsnittligt taxeringsvärde. Det är en fördelningspolitik som vi vänsterpartister inte kan acceptera.

Överallt där bolagsskatten diskuteras ingår den i dag i ett race to the bottom där vi kan se hur den kostat statskassor runt om i världen ofantliga belopp utan att ge de positiva effekter man talar sig varm för.

Redan före den senaste sänkningen av bolagsskatten till 22 procent låg den enligt OECD nära genomsnittet för OECD-länderna och var lägre än hos tio av våra viktigaste samarbetspartner, däribland Tyskland och Norge.

Enligt en undersökning från Skatteverket var den reella bolagsskatten efter alla avdrag så låg som 13,4 procent. Detta är långsiktigt ohållbart, och Vänsterpartiet ser fram emot att under mandatperioden ingå i diskussioner med regeringen om en höjd bolagsskatt.

Slutligen vill jag säga ett par ord om den orättvisa beskattningen av hyresrätten. Den måste avskaffas. Det är inte hållbart att en hyresrätt i skattehänseende kostar 3 000 kronor mer i månaden jämfört med andra boendeformer.

Vänsterpartiet vill att det ska råda skattemässig neutralitet mellan de olika upplåtelseformerna. Vi förutsätter att regeringen återkommer med sådana förslag i arbetet kring Bostadsbeskattningskommitténs betänkande, som just nu bereds i Regeringskansliet.

Jag vill samtidigt passa på att välkomna regeringens initiativ att anamma Vänsterpartiets politik vad gäller en avtrappning av ROT-avdraget och hoppas att dessa resurser används för att stimulera byggandet av billiga hyresrätter.

Anf. 100 Olle Felten (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman! Det mesta har redan sagts om det principiella innehållet i skatteutskottets betänkande SkU17. Jag ska till detta foga några synpunkter på effekterna av beskattningen av fastigheter och bostäder på lite mer konkret nivå.

Den svenska bostadsmarknaden har under lång tid kännetecknats av en produktionshastighet som ligger en bra bit under den samlade efterfrågan, även om vi också har sett en ökning av bostadsbyggandet under ett antal år. Speciellt har vi sett en stor diskrepans mellan produktion och efterfrågan när det gäller mindre bostäder, särskilt hyreslägenheter. Att det byggs för få små lägenheter innebär att svenska ungdomar har svårt att hitta sin första egna bostad och därigenom kunna börja sitt vuxenliv på allvar.

Det finns många faktorer som påverkar byggandet av bostäder, och det finns alltså inte en enda lösning i bostadsfrågan. Man måste därför ge sig på situationen från många olika håll samtidigt för att åstadkomma ett nöjaktigt resultat. I betänkandet finns det ett antal förslag från den allmänna motionstiden som tar sikte på några olika problem i branschen.

I vår reservation 4 till betänkandet finns viktiga förslag som pekar ut åtgärder som skulle kunna bidra till att produktionen av små lägenheter och studentbostäder ökar. Behovet av studentbostäder är enormt på de flesta universitetsorter, och det hämmar möjligheterna för många att studera på universitet och högskola. Det innebär i sig en förlust för samhället, och det är en god anledning för att vidta åtgärder för att minska trösklarna för byggande av studentbostäder.

En sådan åtgärd som vi pekar på i reservation 4 är att klassa studentbostäder som elevhem och därigenom befria dem från fastighetsavgiften. Det skulle vara en liten ekonomisk eftergift att justera underlaget för fastighetsavgiften på detta sätt, och det skulle - tillsammans med andra viktiga åtgärder som behandlats i civilutskottets betänkande CU7 tidigare här i kammaren - definitivt innebära en stimulans för produktionen av studentbostäder. Det tycker vi är mycket viktigt.

En annan viktig faktor för att förbättra situationen på bostadsmarknaden är att skapa bra förutsättningar för reparation och underhåll utan att det innebär skyhöga hyreshöjningar, med en mängd oönskade effekter som följd. Vi har mötts av en ständigt ökande ström av rapporter om att människor inte har råd att bo kvar i sina lägenheter efter att reparationer och underhåll har genomförts. Det beror på att man tvingas höja hyrorna på grund av finansieringssätten.

En viktig åtgärd för att minimera riskerna för sådana och andra negativa effekter i samband med planerade reparationer och standardhöjningar är att skapa möjligheter för bostadsföretagen att bygga upp reparations- och underhållsfonder med oskattade medel. Det skulle göra tröskeleffekterna vid omfattande reparationer betydligt mindre och därmed underlätta för många att kunna bo kvar efter sådana åtgärder.

När det gäller byggandet av små lägenheter finns det flera åtgärder som kan underlätta en sådan utveckling. Förenklade byggregler och en mer flexibel bostadsmarknad är sådant som ofta nämns i detta sammanhang. Det har också genomförts sådana åtgärder under de senaste åren, och det är bra.

En åtgärd som är enkel att genomföra och som faktiskt inte skulle kosta något är att ändra beräkningsgrunden för fastighetsavgiften för lägenheter från storheten lägenhet till lägenhetsyta. I dag har en femrummare samma fastighetsavgift som en etta. Det är uppenbart att det är en regel som bidrar till att det byggs färre små lägenheter. Vi menar att det skulle bidra till en ändrad syn på byggandet av små lägenheter om fastighetsavgiften för lägenheter beräknades per kvadratmeter i stället, utan att det totala skatteuttaget i kronor förändras. Det skulle betyda att små lägenheter inte längre skulle missgynnas av fastighetsavgiftens konstruktion, även om det tar ett antal år innan fastighetsavgiften trillar ut.

Beskattning av företag, kapital och fastighet

Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 4.

I detta anförande instämde Anders Forsberg (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)