Beredskapen för kärnkraftsolyckor

Betänkande 2007/08:FöU4

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 december 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Regeringen måste förbättra beredskapen för kärnkraftsolyckor (FöU4)

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att förbättra beredskapen för kärnkraftsolyckor och återkomma med en redovisning till riksdagen. Det gäller både beredskapen för det akuta skedet av en kärnkraftsolycka och de långsiktiga konsekvenserna. Beslutet grundar sig på en framställning från Riksrevisionens styrelse. Enligt Riksrevisionen är beredskapen för att ta hand om de långsiktiga konsekvenserna mycket bristfällig. Fler människor riskerar att utsättas för strålning och radioaktivitet i livsmedel än de annars skulle behöva göra. Beredskapen för det akuta skedet efter en olycka är i huvudsak god men har vissa brister.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till framställningens punkt 3 om återrapportering till riksdagen och motion 2007/08:Fö1 yrkande 2. Delvis bifall till framställningens punkt 1 om beredskap i den akuta fasen av en kärnkraftsolycka och punkt 2 om beredskap att hantera långsiktiga konsekvenser av en kärnkraftsolycka samt motionerna 2007/08:Fö1 yrkande 1 och 2007/08:Fö2. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-11-29
Justering: 2007-12-04
Trycklov till Gotab och webb: 2007-12-11
Trycklov: 2007-12-11
Reservationer: 2
Betänkande 2007/08:FöU4

Alla beredningar i utskottet

2007-11-20, 2007-11-29

Regeringen måste förbättra beredskapen för kärnkraftsolyckor (FöU4)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att förbättra beredskapen för kärnkraftsolyckor och återkomma med en redovisning till riksdagen. Det gäller både beredskapen för det akuta skedet av en kärnkraftsolycka och de långsiktiga konsekvenserna. Utskottets förslag grundar sig på en framställning från Riksrevisionens styrelse. Enligt Riksrevisionen är beredskapen för att ta hand om de långsiktiga konsekvenserna mycket bristfällig. Fler människor riskerar att utsättas för strålning och radioaktivitet i livsmedel än de annars skulle behöva göra. Beredskapen för det akuta skedet efter en olycka är i huvudsak god men har vissa brister.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-12-19
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:FöU4, Beredskapen för kärnkraftsolyckor

Debatt om förslag 2007/08:FöU4

Webb-tv: Beredskapen för kärnkraftsolyckor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 102 Peter Jeppsson (S)
Herr talman! Riksrevisionen har granskat Sveriges kärnkraftsberedskap. Slutsatsen blev: "Riksrevisionens samlade bedömning är att ansvariga myndigheter inte i alla delar har säkerställt en god beredskap för att hantera konsekvenserna av en olycka i ett svenskt kärnkraftverk." Det är oroande att Riksrevisionen riktar så allvarlig kritik som den gör i sin rapport till riksdagen. Jag har valt att lyfta upp tre av dessa brister. För det första: Räddningsverkets tillsyn brister. För det andra: Det finns brister i informationssamverkan. För det tredje: Länsstyrelserna har inte rätt kompetens. Det allvarligaste är emellertid att regeringen inte gör tillräckligt. Den borgerliga regeringen reagerar saktfärdigt och otillräckligt. Fortfarande saknas konkreta förslag och åtgärder för att komma till rätta med problemet. Socialdemokraterna har påpekat detta vid en rad tillfällen under året. Riksrevisionen har nu lämnat förslag på en rad konkreta åtgärder, färdiga lösningar på de brister som uppdagats. Vi socialdemokrater hade önskat att regeringen tagit dem till sig på ett mer märkbart sätt. Herr talman! Vi socialdemokrater ställer oss bakom alla åtgärder som regeringen väljer att vidta, men menar att det är långt ifrån tillräckligt. Vi hade velat att regeringen tydligt redogjort för Riksrevisionens samtliga förslag och utlovat en uppföljning. Det skulle till exempel innebära återkommande oberoende granskning för att följa upp kärnkraftssäkerheten, inte minst med tanke på bristerna i säkerhetskulturen som har tydliggjorts under året. Vidare måste avgifterna som tas ut från industrin anpassas till de kostnader som ansvariga myndigheter har för beredskap. Riksrevisionen menar att regeringen måste ta sitt tillsynsansvar och formulera tydliga förbättringskrav, som sedan följs upp. Det är oklart varför utskottet inte kan ställa sig bakom så lovvärda åtgärder. Vi socialdemokrater ställer oss bakom Riksrevisionens åtgärdspunkter och finner det motsägelsefullt att utskottet i betänkandet konstaterar: "Utskottet är emellertid inte berett att i detalj ta ställning till de åtgärder som förordas i framställningen och i motionerna." Samtidigt säger man att det arbete som påbörjats av regeringen och vissa myndigheter naturligtvis är positivt, men enligt utskottets bedömning inte helt tillräckligt. Vissa av Riksrevisionens förslag har bemötts och besvarats i betänkandet, men det är oklart vad i motionen som utskottet ställer sig bakom. Om utskottet konstaterar att det regeringen gjort inte är tillräckligt borde det rimligen få konsekvensen att tydligare krav ställs från riksdagen. Fru talman! Vi socialdemokrater har sedan tidigare framfört fem kärnpunkter - utöver de fem som Riksrevisionen har presenterat - som vi anser är viktiga i det fortsatta säkerhetsarbetet. Utskottet har i sitt betänkande tillgodosett en del av dessa, dock inte alla. Utskottet hänvisar till pågående utredningar. Vi socialdemokrater kommer att följa dessa och väntar med stort intresse på att riksdagen presenterar resultaten. Som vi vet är kärnkraftssäkerheten inte bara en fråga för oss i Sverige. Skulle ett haveri uppstå på grund av tekniska eller mänskliga faktorer kan det komma att få långtgående konsekvenser, även utanför Sveriges gränser. Under hösten har vår utskottsgrupp varit ute på en säkerhetsturné och bland annat besökt Forsmarks kärnkraftverk. Denna säkerhetsturné kommer vi att fortsätta under 2008 med syftet att inhämta kunskap och lyfta fram säkerhets- och försvarsfrågor på ett bredare plan. Det är viktigt att skapa förståelse för att Sveriges säkerhet är mer än Försvarsmakten. Fru talman! Avslutningsvis: De allvarliga brister som framkommit och regeringens saktfärdiga och otillräckliga reaktion gör att vi socialdemokrater känt oss tvungna att lämna ett särskilt yttrande. Vi vill att regeringen i sin redovisning särskilt redovisar resultaten av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen sammanställt. Vi vill att regeringen tar sitt ansvar i dessa frågor. Vi nöjer oss inte med att frågan löses genom myndigheternas egna initiativ till inriktningsarbete.

Anf. 103 Patrik Forslund (M)
Fru talman! I dag är det fem dagar kvar till jul, och julstöket är i full gång. Med julen får man tid att vila upp sig, träffa familj och vänner och äta god mat. Julen är en vacker tid. Hemma i Mora i måndags var det 16 minusgrader. Snön och frosten låg över hela byn, och överallt såg det ut precis som i julkalendern. Men samtidigt som det är vackert inser man också att det är rätt kallt på vintern. Sverige är ett land där det är kallare än vi skulle önska under större delen av året. Därför måste vi värma upp våra hem med el. I Sverige står kärnkraften för 46 procent av den producerade elen, som bland annat går till att värma upp våra hem under vintern. Under överskådlig tid kommer de svenska hushållen att vara beroende av att vi har en stabil och säker tillgång till kärnkraftsproducerad el. Den energipolitik som alliansen för ska främja en säker och konkurrenskraftig energiförsörjning i hela landet, så att de svenska hemmen har råd med el samtidigt som all energiproduktion ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Betänkandet vi debatterar nu behandlar Riksrevisionens granskning av svenska myndigheters beredskap för kärnkraftsolyckor. Det är bra att man har valt att för första gången granska detta, med 2004-2006 som prioriterade år. Tyvärr kommer Riksrevisionen fram till att beredskapen inte är så god som den skulle kunna vara. Riksrevisionen anser att den operativa förmågan att hantera de akuta insatserna under en kärnkraftsolycka i huvudsak är god, men har vissa brister. Man anser däremot att den operativa förmågan att hantera de långsiktiga konsekvenserna efter en kärnkraftsolycka är mycket bristfällig. Detta är oroväckande. Utskottet betonar i betänkandet att det ser allvarligt på den kritik som Riksrevisionen framför. Det finns enligt utskottets mening all anledning att nu ta fasta på den kritiken. Därför har utskottet kommit fram till tre tillkännagivanden till regeringen, detta för att regeringen ska åtgärda de brister i beredskapen som Riksrevisionen påpekat samt återrapportera åtgärderna till riksdagen. Som moderat har jag vad gäller kärnkraften grundsynen att om vi ska ha kärnkraft i Sverige ska den vara säker. Om vi känner att kärnkraften inte är säker eller att de nackdelar som finns med den inte går att hantera ska vi heller inte ha någon kärnkraft i Sverige. Vi moderater och alliansen anser att kärnkraften är säker och att dess nackdelar går att hantera. Man ska komma ihåg att svensk kärnkraft står under mycket god tillsyn av tillsynsmyndigheterna SKI och SSI. Även de internationella kontrollorganen IAEA och Euroatom granskar de svenska kärnkraftverken. Under 2007 har det hittills gjorts totalt 116 olika inspektioner vid de svenska kärnkraftverken. IAEA har dock inte gjort några inspektioner i Sverige i år, men det kommer de att göra nästa år. Detta välkomnas av alliansen och regeringen. Fru talman! Svensk kärnkraft är trots allt väldigt säker. Sverige använder sig sedan 1991 av den så kallade Inesskalan, som används för att klassificera händelser ur säkerhetssynpunkt. Det är en skala som går från noll till sju. Noll-tre är en händelse, och fyra-sju är en olycka. Sedan 1991 har den högsta Ineshändelsen i Sverige varit en trea. Detta ska vi vara mycket ödmjuka inför. Precis som många andra energikällor är inte kärnkraften bekymmersfri. Vi måste fortsätta att satsa pengar och lägga tid på forskning och kontroll för att behålla den höga säkerhet vi har vid de svenska kärnkraftverken. De brister som Riksrevisionen i sin rapport pekar på ska åtgärdas; det är vi i utskottet överens om. På många punkter är arbetet redan i gång. Till exempel har regeringen gett Statens strålskyddsinstitut i uppdrag att i samråd med Statens räddningsverk och berörda länsstyrelser lämna underlag om de faktiska kostnader som Räddningsverket och länsstyrelserna har för sina beredskapsförberedelser inför eventuella framtida kärnkraftsolyckor. Statens räddningsverk har också tagit initiativ till ett inriktningsarbete som gäller beredskapen för kärnkraftsolyckor. Detta kommer att vara klart i januari 2008. Arbetet behandlar bland annat frågor om information, utbildning och övning. I det arbetet ingår även att se över ansvar och roller för berörda aktörer vid en kärnkraftsolycka samt dagens lagstiftning och hur den efterlevs. Även en aktuell hot- och riskbild gällande kärnkraften och radiologiska ämnen ingår i detta. Utskottets förhoppning är att detta arbete ska leda till förbättringar och att regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att säkerställa beredskapen, exempelvis i den proposition om samhällets krisberedskap som regeringen aviserat kommer i mars 2008. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.

Anf. 104 Eva Selin Lindgren (C)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag, men jag vill också lämna kompletterande synpunkter. I dag när vi ska debattera åtgärder mot de brister i beredskapen mot kärnkraftsolyckor som RRV:s styrelse har påtalat känns det bra att konstatera att försvarsutskottets ledamöter i stora drag är eniga om vad som behöver göras för att åstadkomma en bättre beredskap såväl inom den akuta som inom den långsiktiga fasen av en kärnkraftsolycka, även om Peter Jeppsson förväntar sig att man gör mer än vad som står i själva handlingen. Det känns också skönt att konstatera att flera kompetenta organisationer - Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Jordbruksverket, Sveriges Radio, Kärnkraftskommunernas samarbetsorganisation och kärnkraftsindustrin - redan arbetar med ett konkret projekt som benämnts Inriktning för beredskap mot nukleära och radiologiska nödsituationer inför 2015. Det nämnde också Patrik. Men RRV uppger sig inte ha bedömt sannolikheten för en kärnkraftsolycka och har heller inte granskat det förebyggande arbete som behövs för att förhindra olyckor. Det är därför angeläget att det nämnda projektet också belyser dessa frågor, i synnerhet det förebyggande arbetet. Detta måste relateras till scenarier över tänkbara olyckor. De kan dels vara orsakade av naturkatastrofer, till exempel följder av klimatändringarna, dels av mänskligt vanligt felhandlande, men också av terroristangrepp. I betänkandet anges inte arten av olyckor utöver strålningsriskerna som diskuteras lite mer. Förutom den spridning av radioaktiva ämnen som en olycka kan ge upphov till finns det också en risk för att klyvbart material - i första hand plutonium - som bildats i reaktorbränslet kommer på avvägar och senare används i kärnvapen. I den rapport från Royal Commission on Environmental Pollution, Nuclear power and the environment , som utarbetades av en brittisk kommission 1976 hävdas det att "den utrustning som krävs för plutoniumutvinning ur använt kärnbränsle är inte avsevärt mer avancerad än den som utnyttjas av illegala organisationer för framställning av heroin". Rapporten tillägger: "Mängden plutonium som behövs kan lätt bäras i handen." Senare sägs det: "Vi har därför dragit slutsatsen att det är mycket sannolikt att plutonium i tillräcklig mängd kan användas i ett grovt men mycket effektivt vapen som lätt kan transporteras i ett litet fordon. Hotet att detonera ett sådant vapen, såvida inte vissa önskemål uppfylls, skulle utgöra en nukleär utpressning som skulle försätta varje regering i ett avskyvärt dilemma. Vi är långt ifrån övertygade om att den brittiska regeringen har dragit de fulla slutsatserna av detta." Frågan är också om vi här i Sverige har dragit de fulla slutsatserna. Det vore därför intressant att få veta vilka åtgärder man ämnar vidta för att förebygga spridning av klyvbart material under till exempel ett olyckstillfälle, när flertalet anställda kanske flyr fältet för att undvika den livsfarliga strålningen och i första hand fokuserar på sin egen säkerhet, och när elsystem och elektronisk övervakning kanske har slagits ut. På 70- och 80-talen ansåg man att det fanns en så kallad strålningsbarriär mot stöld av det nybestrålade kärnbränslet på grund av dess höga radioaktivitet, och att denna barriär skulle bestå under några decennier. Men frågan är om denna strålningsbarriär avskräcker dagens terrorister och självmordsbombare, eftersom de ändå är beredda att dö för sin sak. De är kanske inte så rädda för att utsätta sig för radioaktivitet. Med hänvisning till risken för kärnvapenspridning i samband med kärnkraftsolyckor eller andra händelser vill jag uppmana regeringen att i redovisningen till riksdagen också inkludera redovisning för de åtgärder som vidtagits för att minska risken för att det klyvbara material som alstrats i reaktorerna och lagras i bassängerna kommer på avvägar. Detta är för övrigt i linje med artikel 14 i Blixkommissionens rapport, som säger att "stater måste förhindra terrorister från att få tillgång till kärnvapen eller klyvbart material. För att lyckas med detta måste de bibehålla fullt effektiv överblick och kontroll över alla förråd av klyvbart och radioaktivt material, samt andra radiologiska källor på sitt territorium." Jag förväntar mig därför att vår regering också handlar efter Blixkommissionens rapport.

Anf. 105 Rosita Runegrund (Kd)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslagen i betänkandet. Det finns några händelser som vi alla minns. Vi kommer precis ihåg vad vi gjorde när de händelserna inträffade och nyheten nådde oss. Det är några händelser som har påverkat mig så där starkt. Det var när Tjörnbron rasade, när Estonia förliste och elfte september, men också kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Jag minns precis vad jag gjorde och vad jag tänkte när jag nåddes av den nyheten. Principen att användning av kärnenergi alltid ska vara säker ska vara centralt för användningen av kärnenergi. Jag tycker att Patrik Forslund, min kollega i alliansen, på ett mycket föredömligt sätt lyfte fram hur betänkandet har behandlats och just att vi i utskottet ser allvarligt på den kritik som Riksrevisionens skrivelse har företett. Jag nöjer mig med det, fru talman. Samtidigt tar jag tillfället i akt att önska god jul. Jag tror att det är första gången som jag har möjlighet att stå i talarstolen så nära julafton, men jag vill önska mina kolleger i utskottet och i kansliet samt fru talman en god jul och ett gott nytt år.

Anf. 106 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Jag kan börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Att det finns kritik mot säkerheten inom våra kärnkraftverk är ingenting nytt. Jag tänker bara något kort lyfta fram vårt särskilda yttrande i just den här frågan. Allvarlig kritik har riktats just mot de statligt finansierade säkerhetsnämnderna i våra kärnkraftskommuner. Det ifrågasätts på goda grunder om nämnderna sköter sina åtaganden och använder sina medel på avsett sätt. Enligt uppgifter har pengar i något fall använts till resor som snarare utgör semesterresor. Det visar sig också att nämnderna inte har skyldighet att ta fram årsredovisningar samt att varken regeringen eller Riksrevisionen anser sig ha ansvar för att granska eller revidera nämndernas verksamhet. För att rätta till detta och få eventuella missförhållanden belysta behövs en ändring av förordningen med instruktion för de lokala säkerhetsnämnderna. Detta kan göras genom ett regeringsbeslut. Och jag anser att regeringen bör fatta den här typen av beslut väldigt snart. Självklart bör de lokala säkerhetsnämndernas årsredovisning vara offentliga, vilket de inte är i dag. Det går helt enkelt inte att komma åt att se vilken typ av beslut de fattar.

Anf. 107 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2. Detta betänkande bygger på en skrivelse från Riksrevisionen. De har gjort ett mycket gediget och värdefullt arbete. De har bidragit till att stärka samhällets krisberedskap vid en allvarlig incident eller olycka vid något av våra kärnkraftverk. Det innebär att de inte bara har ökat enskilda personers säkerhet utan även bidragit till att vi har fått redskap att hantera de skador som ett radioaktivt utsläpp utgör för djur, vatten, natur och livsmedelsproduktion. Utskottet har tagit kritiken på stort allvar och menar enstämmigt att de brister som framkommit måste åtgärdas. Fru talman! Riksrevisionen gör i granskningen bedömningen att myndigheternas operativa förmåga att hantera de akuta och långsiktiga insatserna under en kärnkraftsolycka har stora brister. Exempelvis är informationen mellan myndigheterna och Regeringskansliet inte optimal. Det saknas saneringsplaner hos länsstyrelserna, trots att detta påtalats upprepade gånger av Statens räddningsverk. Det har även framkommit att myndigheter, däribland Regeringskansliet, inte deltar i de beredskapsövningar som hålls. Alla ansvariga på alla nivåer måste ta utbildningar och övningar på största allvar om detta ska fungera. Jag har även funderat över beredskapen och vilka övningar som genomförs för att ta hand om och evakuera barn. Det är ett särskilt stort ansvar för förskole- och skolpersonal att tillsammans med polis och brandmyndigheter se till att det finns rätt utrustning och rutiner som passar barn och att alla vet hur utrustningen ska användas. Det är viktigt att regeringen säkerställer att de myndigheter som har ansvar för beredskapen vid kärnkraftsolyckor förbättrar sin beredskap att hantera både den akuta fasen och de långsiktiga konsekvenserna. Regeringen har påbörjat ett arbete, och det bör ske med största skyndsamhet. Vänsterpartiet ser mycket allvarligt på alla incidenter och tillbud som har konstaterats på själva kärnkraftsanläggningarna men även i regelverk och hur säkerhetsarrangemangen hos personalen sköts. Den så kallade mänskliga faktorns betydelse ska aldrig underskattas. Det är viktigt med stor öppenhet i dessa frågor för att vi ska känna rimlig trygghet i hur säkerheten vid våra kärnkraftverk fungerar. Därför menar jag, till skillnad från utskottet, att regeringen bör ge riksdagen en årlig incidentrapportering. Det räcker inte med att läsa på Statens kärnkraftsinspektions hemsida vad som hänt. Avslutningsvis vill jag ta upp frågan om lokala säkerhetsnämnder. De av staten finansierade lokala säkerhetsnämnderna i kärnkraftskommunerna har bland annat till uppgift att inhämta och sprida information till allmänheten om säkerhets- och strålskyddsarbete. Med hänvisning till sekretess och andra omständigheter sker detta inte i alla nämnder. Vänsterpartiet anser att lokala nämnder ska ha största möjliga lokala förankring och att det därför i nämnderna måste finnas representanter från alla partier med fullmäktigeplats inom kommunen. Det råder oklarheter och finns motstridiga uppgifter om vilka instanser som ska genomföra kontroll av dessa nämnder. De är inte heller skyldiga att avge årsredovisning. Det behövs klargörande förändring av regelverket och instruktioner. Regeringen bör därför revidera förordning 1988:810. Nu fick jag några sekunder över, och därför önskar jag kammaren och dess personal god jul och gott nytt år.

Anf. 108 Patrik Forslund (M)
Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig vid två frågor. Det gäller bland annat att utskottet är nästan helt enigt i betänkandet om allvaret i Riksrevisionens kritik över kärnkraftsberedskapen. Men Vänsterpartiet har två reservationer. Det är kul att någon från Vänsterpartiet till slut anmälde sig till debatten så att vi kan diskutera reservationerna. Vänsterpartiet har tagit upp frågan om incidentrapportering. Jag blir lite förbryllad över att Vänsterpartiet tar upp denna fråga som en reservation. Det finns redan en incidentrapportering i Sverige. Det fungerar så att konstaterade eller misstänkta brister i kärntekniska anläggningar i Sverige utreds, klassificeras och rapporteras av tillståndshavaren till SKI. Därefter gör SKI en likadan granskning. Allvarliga händelser sammanställs i en stor granskningsrapport. De kallas för RUS-rapporter. Rapporterna lämnas in årligen till regeringen och finns att läsa. Rapporterna finns bland annat på SKI:s hemsida, www.ski.se. Incidentrapporteringen finns redan att hämta för Gunilla Wahlén och hennes partikolleger. Jag vill förtydliga i debatten om kärnsäkerhet att man inte ska förstora upp frågan och säga att kärnsäkerheten i Sverige är sämre än vad den egentligen är. Till exempel under 2005 avlämnades noll Inesrapporteringar i Sverige och under 2006 avlämnades två Inesrapporteringar, en etta och en tvåa. Sammantaget under hela den förra regeringens mandatperioder 1994-2006, tolv år, inträffade bara 28 Inesrapporteringar. Det är inte så att vi står inför världens förfall i våra kärntekniska anläggningar i Sverige.

Anf. 109 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Vi är helt överens om att vi inte står inför världens förfall i de svenska kärnkraftverken. Det finns ingen som har påstått det heller. När det gäller kärnsäkerheten tycker jag, precis som övriga utskottet, att rapporten från riksrevisorerna är bra. Där framgår saker och ting. Rapporten handlar inte om kärnsäkerheten, det vill säga att risken skulle vara större i Sverige än i något annat land att det ska hända en olycka, utan den belyser vilken beredskap vi har att hantera en olycka och hur planerna ser ut. Det finns regler för hur planerna ska skötas. De har upptäckt att planerna inte följs, till exempel en sådan sak som att myndigheterna har ansvar för att öva. Den högsta instansen med det högsta ansvaret, som ska tala om för sina myndigheter att det ska fungera, Regeringskansliet självt, deltar inte i övningar. Om inte Regeringskansliet har kompetens att se brister, möjligheter eller vad som ska åtgärdas, genom att inte delta i övningar, ska då alla andra delta? Detta är viktigt. Utskottet är överens om att detta måste förbättras. Vänsterpartiet har inte på något sätt påstått att vi har en sämre säkerhet här än i andra länder. Jag tror att vi har ungefär samma säkerhetstänkande i alla länder, åtminstone i Europa. När det gäller incidentrapporteringen stämmer den beskrivning vi har fått här. Det är helt riktigt att de lämnar incidentrapportering till regeringen. Vi vill gå ett steg till, det vill säga att lämna incidentrapporteringen till riksdagen. Det skulle innebära att vi får en skrivelse till utskottet där vi kan diskutera, prata och gå igenom incidenter. Vi har ju aldrig tillfälle att diskutera de frågorna.

Anf. 110 Patrik Forslund (M)
Fru talman! Vad bra, Gunilla Wahlén, att vi kan enas om att det som ni kräver och reserverar er emot i betänkandet redan finns. Vi hade nästan kunnat vara helt eniga i betänkandet. När det gäller frågan om Regeringskansliets närvaro eller icke-närvaro i de olika totalövningarna vad gäller akuta och långsiktiga faser är det jätteviktigt att alla berörda myndigheter, aktörer, Regeringskansliet, centrala och ledande personer ska vara med på övningarna. Det är ändå i Regeringskansliet som trycka-på-knappen-funktionen kommer att finnas i framtiden. Men vi ska komma ihåg att Riksrevisionen har granskat åren 2004-2006. Det var inte några borgerliga ministrar som satt i Regeringskansliet under de åren. Jag säger inte att vi skulle vara bättre än tidigare regeringsinnehavare. Jag har pratat med ansvariga på Regeringskansliet och i departementen om dessa frågor. De säger att de alltid försöker att vara med så gott det går, men ibland finns det andra saker som ligger i pipeline före dessa övningar. De är totalomfattande och stora. De försöker få med så många människor de kan på dessa övningar. Ibland passar det inte alltid för Regeringskansliet. Jag kan tänka mig att det ibland också var så för tidigare socialdemokratiska regeringar. Det är bara att beklaga. Jag hoppas att kompetensen finns i framtiden. Jag vill också passa på att önska fru talman och presidiet god jul, tacka kansliet för gott arbete med betänkandet, god jul, och säga god jul till mina kolleger och motståndare.

Anf. 111 Gunilla Wahlén (V)
Fru talman! Patrik Forslund hörde inte det som skilde vårt yrkande från den beskrivning som Patrik Forslund gav. Det var ju det att vi ville att den här återrapporteringen skulle komma årligen till riksdagen. Det var det som var skillnaden, och det är det som står i vår incidentrapporteringsmotion. Vi har också en motion som handlar om lokala säkerhetsnämnder. Vi tycker nämligen att det är så viktigt att man har en lokal förankring i de kommuner där det finns en större risk än i andra kommuner för tillbud som medför att radioaktivt ämne sprids ut. Det är på de två områdena, när det gäller incidentrapportering och säkerhetsnämnderna, som vi har reservationer. Vi har däremot inte reserverat oss när det gäller frågan om säkerhetsarbete och Riksrevisionens skrivelse - där tillstyrker vi förslaget i betänkandet, som utskottet har. Jag tycker att Patrik Forslund kan vara mycket nöjd med den enstämmighet som finns i utskottet omkring just de här frågorna. Sedan får vi återkomma när det gäller de lokala nämnderna, och vi får fortsätta att tycka att regeringen ska förbättra det arbetet inom de lokala nämnderna.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-12-19
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens styrelses framställning angående beredskapen för kärnkraftsolyckor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen måste vidta åtgärder vad gäller dels den akuta fasen under en kärnkraftsolycka, dels de långsiktiga konsekvenserna av en sådan olycka, dels redovisar för riksdagen vilka åtgärder som vidtagits och om några ytterligare åtgärder behövs från riksdagens sida.
    Därmed bifaller riksdagen framställning 2006/07:RRS26 punkt 3 och motion 2007/08:Fö1 yrkande 2 och bifaller delvis framställning 2006/07:RRS26 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2007/08:Fö1 yrkande 1 och 2007/08:Fö2.
  2. Incidentrapportering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:Fö1 yrkande 3.
    • Reservation 1 (v)
  3. Säkerhetsföreskrifter och sekretess

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N378 yrkande 5.
  4. Lokala säkerhetsnämnder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N378 yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 2 (v)
    Ledamöternas röster
  5. Skadeståndsskyldighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N378 yrkande 8.