Bank- och försäkringsfrågor

Betänkande 2009/10:FiU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 april 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om bank- och försäkringsfrågor (FiU18)

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bank och försäkringsfrågor. Skälet är i de flesta fall att arbete redan pågår på regerings- eller EU-nivå. Motionerna tar bland annat upp tillgången till banktjänster, en översyn av bankernas rätt till ensidig uppsägning av fungerande lån och inkassobolagens verksamhet. Andra motioner tar upp ytterligare reglering och tillsyn av sms-låneföretag, fri flytträtt för pensionsförsäkringar och regleringen av finansmarknaden.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 20

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-03-23
Justering: 2010-04-13
Trycklov till Gotab och webb: 2010-04-19
Trycklov: 2010-04-19
Reservationer: 3
Betänkande 2009/10:FiU18

Alla beredningar i utskottet

2010-03-23

Nej till motioner om bank- och försäkringsfrågor (FiU18)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bank och försäkringsfrågor. Skälet är i de flesta fall att arbete redan pågår på regerings- eller EU-nivå.

Motionerna tar bland annat upp tillgången till banktjänster, en översyn av bankernas rätt till ensidig uppsägning av fungerande lån och inkassobolagens verksamhet. Andra motioner tar upp ytterligare reglering och tillsyn av sms-låneföretag, fri flytträtt för pensionsförsäkringar och regleringen av finansmarknaden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-04-28
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:FiU18, Bank- och försäkringsfrågor

Debatt om förslag 2009/10:FiU18

Webb-tv: Bank- och försäkringsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 80 Lena Olsson (V)
Fru talman! Vi har nu att behandla ett betänkande som handlar om bank- och försäkringsärenden. Det är med lite sorg jag kan säga att det är så dåligt med deltagare från Finansen för att besvara frågor och debattera de här viktiga frågorna. Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 3 som handlar om sparbankerna. Det är en oerhört viktig fråga för Vänsterpartiet sett ur perspektivet att hålla ihop det här landet. Hela Sverige ska ha en möjlighet att leva, även vi som bor ute på landsbygden. Vi har haft väldigt stor nytta av lokala sparbanken. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att öka konkurrensen på bankmarknaden så att vi får till stånd en fungerande kreditgivning för den regionala utvecklingen som breddar valmöjligheterna. Vi vet hur den globala finanskrisen har slagit, såväl nationellt som internationellt, och vi tycker att det behövs åtgärder, skärpt reglering, tillsyn, minskad spekulation och begränsning av hur stora banker tillåts bli. Utöver detta behövs också en skarpare konkurrens mellan bankerna med fler alternativ till de stora affärsbankerna. De lokala sparbankerna utgör en viktig resurs för den regionala utvecklingen. Deras förankring i lokalsamhället gör att sparbankerna har goda kunskaper om ett samhälle och de företag och människor som finns och verkar där. Flertalet banker är lokaliserade utanför de större tätorterna. Bland annat beviljas lån till småföretag och privatpersoner som annars kanske inte alls skulle ha godkänts. Eftersom sparbankerna i grunden går ut på att verka lokalt har de faktiskt en unik kundkännedom genom en nära relation till de lokala företagarna. Detta är en oerhört viktig och basal kunskap för en bank som arbetar utifrån lokalsamhällets bästa. Jag vill säga att i den stund som denna motion skrevs hade sparbankerna en affärsomslutning på ca 500 miljarder kronor, ett samlat resultat på nästan 3 miljarder och en soliditet på i snitt 20 procent. Det finns, mina damer och herrar, all anledning att tro att fler lokala sparbanker kommer att utveckla samhället, bland annat genom en klok långivning till lokala och regionala företag, vilket leder till arbetstillfällen och därmed också framtidstro på orten och regionen. I dag finns det sparbanker enbart i 140 kommuner, inklusive ett antal filialer. Vänsterpartiet vill att befintliga sparbanker ska kunna utvecklas, men vi vill framför allt ge möjligheter så att nya sparbanker kan etableras. Man har årliga kundundersökningar där man tittar på kundnöjdheten. Nu kommer jag inte ihåg vad företaget som gör dem heter, men skit i det. Vi kan konstatera att sparbankerna alltså har en hög soliditet, och man har en väldigt hög kundnöjdhet. Ni får ursäkta ordvalet. Det blir lite bondsvenska ibland. Det kanske piggar upp i den här församlingen. Vänsterpartiet har tagit del av och följt utvecklingen hos sparbanksrörelsen i Norge. Sparbankerna i Norge verkar som regionalt viktiga aktörer. Att sparbankerna är slagkraftiga har att göra med att Norge till skillnad från Sverige tillåter egenkapitalbevis. Vänsterpartiet konstaterar också, eftersom vi har låtit riksdagens utredningstjänst titta på det här, att det har varit väldigt regionalt slagkraftigt och framgångsrikt i Norge. Det är därför konstigt att man vet så pass lite om det här i Sverige. Huvudprincipen är att egenkapitalbevisens kapitalandel läggs under samma regelverk som institutionens övriga kapital så att utdelningar till allmännyttiga ändamål samt avsättningar till sparbankens fond styrs av ett och samma regelverk. Skillnaden mot aktier ligger främst i äganderätten till bankens förmögenhet samt inflytande i bankens organ. Vänsterpartiet kan konstatera att detta leder till att så kallade aktieägare inte kan bli en majoritet i banken och att banken då inte heller kan säljas. Man kan också säga att det kan vara ett skydd mot aktiebolagslagens avigsidor. Vi anser nu att man ska titta på och möjliggöra den här egenkapitalbevismodellen som man har i Norge. Detta föreslår vi i motionen. Vi vet också att det tar lång tid att bygga en bank och att grunda det kapital en stabil bank behöver. Om det inte handlar om en vinstdrivande verksamhet torde det vara lättare, med tanke på allt som ligger bakom oss och vad som har hänt. Därför kan det behövas möjligheter till statliga kreditgarantier eller uppstartslån i syfte att öka nyetableringen av nya sparbanker. Då skulle samtidigt sparbankernas roll och filosofi behöva preciseras. I det läget förutsätts att de inte ger sig in i större och riskabla investeringar och att de inte ägnar sig åt aktieägande i vare sig banker eller andra riskbaserade kommersiella verksamheter. På så sätt skulle vi kunna bidra till att de nya sparbankerna ges goda förutsättningar att växa sig starka. Vänsterpartiet vill öka tryggheten, konkurrensneutraliteten och öka kunders valmöjlighet. Det borde kunna intressera en del i den här kammaren. De små sparbankerna lyder alltså under samma lagstiftning som de stora affärsbankerna; därför bör banklagstiftning med mera ses över. Den kan vara ett hinder för den utveckling av sparbanksrörelsen vi vill se. Lagstiftningen kan bland annat behöva modifieras för att undvika att konkurrensen snedvrids. Detta är förslag som Vänsterpartiet har. Vi har också haft nöjet att debattera det här ämnet med ansvarigt statsråd, och för att ge någon kunskap om vad det är vi menar när det gäller egenkapitalbevis lånade vi ut vår motion vid det tillfället. Nu är statsrådet inte här, så jag ska inte stå och hacka på honom, men jag kan gå tillbaka till utskottets ställningstagande. Jag blev väldigt glad i början när jag läste det. Det låter jättepositivt allting - man ska följa utvecklingen, det behövs fler än de stora aktörerna och så vidare. När man sedan läser sista meningen ser man att trots det positiva de säger avstyrker utskottet den aktuella motionen. Jag har en mening här som jag funderade lite på när jag läste den: "När det gäller sparbankernas kapitalförsörjning finns det möjligheter genom upptagande av s.k. förlagslån att förstärka det supplementära kapitalet." Jag funderade lite på vad det betyder. Det är liksom inte vanlig Svenssonsvenska man håller sig till. Man menar alltså att om man ska starta upp nya lokala sparbanker och då pratar vi mycket om landsbygden, så finns det kanske inte så mycket kapital som är intresserat av att starta upp detta. Utskottsmajoriteten säger då att man får vända sig till kommuner, privata företag och så vidare för att starta upp. Det tycker man är jättebra. Men mellan raderna säger man att staten inte är tänkt att hjälpa till med förutsättningar för nya sparbanker genom att bevilja och utreda så kallade uppstartslån. Vi vet också att Swedbank har lagt ned en hel del lokalkontor. Bland annat i Jämtland har detta gjort att man får åka ganska långt för att uträtta sina bankärenden. Till råga på allt, och jag vill nog kalla det för roffarmentalitet, ser man till att om någon ny skulle vilja etablera sig där blir det ganska höga hyror eller så säljer man fastigheten till väldigt höga priser. Man är nog lite rädd för att den fria lokala sparbanksrörelsen ska etablera sig. Den blir då ett konkurrenshot, och många gånger kan man också fråga sig om metoderna är konkurrensmässiga. Jag tycker att det går över gränsen ganska många gånger. Nu har vi några lyckade exempel som tur är. Jag ska inte säga vilka det är, men jag önskar dem lycka till. Däremot behöver de mindre som vi har i norra Sverige och som kanske är ensamma utan stöd från andra stöd från oss här i riksdagen. Jag tackar för ordet och önskar att vi byter regering till hösten så att vi kan se till att sparbanksrörelsen växer sig större i Sverige!

Anf. 81 Ann-Charlotte Hammar Joh (M)
Fru talman! Vi får inse att vi befinner oss i olika landsändar. I min del av Sverige, i Skåne, finns det en hel del sparbanker. Jag har ännu inte hört någon som tycker att det är dåligt med sparbanker, precis som det tas upp i betänkandet. Jag delar därför Lena Olssons syn att sparbanker fyller en viktig funktion. Det är ju så att jag själv vänder mig till en lokal sparbank. De är viktiga för konkurrensen. Sedan tog du upp att det är svårt att ta sig till en bank om man lägger ned banker på orten. Det kanske man gör, men det måste också vara upp till banken att se till att det fungerar. Då kan vi också fundera på hur det blir om man själv ska ta sig till en annan ort och om det blir dyrare. Det kanske är en tanke att ge tillbaka. Jag delar inte åsikten att det finns någon som inte vill gynna sparbankerna. Självklart syftar jag på att det inte är staten som ska sätta in pengarna, precis som du var inne på. I det här betänkandet finns det 14 motioner totalt. Vänsterpartiet har ett par till. Där tar man upp frågan om inkassobolagens verksamhet behöver stramas upp och talar om alltmer aggressiva indrivningsmetoder och en försvårad process för gäldenären att bli av med skulder. Fru talman! Det är alltid ett bekymmer då människor hamnar i svårigheter och långvarig överskuldsättning. Det leder till mänskligt lidande och utanförskap. Detta är utgångspunkten för regeringens förslag till förbättring av skuldsaneringslagen. När man tittar på lagstiftningen om tillstånd och tillsyn av inkassoverksamhet ser man att detta sköts av Finansinspektionen och Datainspektionen. Båda myndigheterna har redovisat resultat av sin tillsyn av inkassoföretag. I Finansinspektionens rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden konstaterar man att inkassoverksamheten de senaste åren har genererat få klagomål jämfört med tidigare. Som förklaring anges att allt färre företag har tillstånd. Dessutom säger Datainspektionen att de krav som man får in blir allt färre. De flesta följer god inkassosed. Räntor och kostnader förknippade med inkassobolag är också noga reglerade. Likaså är nivåer på avgifter för betalningspåminnelser och inkassokrav reglerade. Till detta kan tilläggas att den som får svårigheter att betala sina lån eller skulder alltid bör vara snabb med att höra av sig till den man står i skuld till. Om detta sker finns det också möjlighet att göra någonting åt saker och ting. Det kan upprättas en betalningsplan tillsammans med den man står i skuld till. Det finns också inkassobolag som själva ringer upp enskilda personer för att tala om hur man kan hantera den enskildes skulder. Personer som blir uppringda blir ofta väldigt tacksamma för att inkassobolagen tar kontakt. När man talar med gäldenärerna själva visar det sig att de sällan eller aldrig har tänkt tanken att höra av sig och att de inte ens trott att det var möjligt. De kanske till och med har tyckt att det har varit pinsamt att höra av sig om sin skuld. Men om de hade gjort det på ett tidigt stadium, när räkningar hade börjat hopa sig, hade det i regel kunnat ordna sig när skulderna var relativt små och hanterbara. Det finns ett arbete att göra via upplysning. Kommunerna har skuldrådgivare som kan vara behjälpliga med budget och uppläggning av betalningsplaner. Regeringen har avsatt extra pengar till Konsumentverket för att utbilda fler skuld- och konsumentrådgivare. Och vi ska inte underskatta tv-programmens roll i det här. Vi kan tänka på Lyxfällan . Vänsterpartiet lyfter också fram ett statligt kreditinstitut som ska erbjuda sociala lån samt ta fram förslag till lagstiftning för att ett statligt kreditinstitut ska kunna erbjuda saneringslån. Det kräver en rimlig balans mellan betalningsskyldighet och betalningsbefrielse. Det är viktigt att det finns en möjlighet för överskuldsatta att i vissa fall kunna befrias från eller få en nedsättning av betalningsskyldigheten. I det delar jag Vänsterpartiets tankar. I dag måste skuldsatta personer vänta i fyra år innan de ens kan börja skuldsaneringen. Det är troligen en av orsakerna till att det blir flera evighetsgäldenärer. Om det blir möjligt att förkorta väntetiden finns det också möjlighet att undvika att folk hamnar i långvarig skuldsättning. Bland evighetsgäldenärerna finner vi också många företagare. De har inte den möjlighet som privatpersoner har att få skuldsanering. Det kan väl finnas en vits med att de får det eftersom det är där vi ser framtida anställningar, och det är viktigt att vi vågar starta och driva företag i Sverige. Regeringen bereder nu förslag för att man ska få samma slutresultat som Vänsterpartiet vill uppnå med sina saneringslån, nämligen att människor inte ska fastna i skuldberoende utan kunna ta sig vidare. Med sociala lån och garantier för saneringslån följer vissa gränsdragningsproblem, såväl för socialt bistånd som för kreditgivning och dessutom när det gäller rimliga villkor. Om man dessutom inför garantier för saneringslån är man inne på en väg som kan göra att krediter kan bli dyrare, då det i förväg är bestämt när och hur du ska få skuldsanering. I stället kan det kanske vara mycket enklare än vi tror genom att mycket tyder på att skuldsanering redan är tillämpbart med nuvarande regelsystem. Kronofogden talar om att hundra tusen personer redan i dag skulle kunna få det bara de sökte. Fru talman! Konsumentkrediter är en vanlig orsak till överskuldsättning. Därför arbetar regeringen just nu på ett lagförslag för ny konsumentkreditlag, där även skärpta krav på sms-lån ingår. Här får vi nu en tydlig information om vad som gäller kreditgivning, och man får två veckor på sig att ångra sig. Vi i Alliansen är bekymrade över att antalet skuldsatta är så stort. Därför kommer det nu kraftfulla åtgärder från regeringen som också uppmanas från utskottets sida att noga följa utvecklingen. Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag och avslag på samtliga motioner och reservationer.

Anf. 82 Lena Olsson (V)
Fru talman! Jag får tacka Ann-Charlotte Hammar Johnsson lite för svaret. Men jag tycker att det gick lite väl fort när hon talade om just den reservation som jag yrkade bifall till, om sparbankerna. Är det, som det står i betänkandet, så att man följer det här och att man från majoritetens sida tycker att det är en viktig funktion? Finns det något intresse från er sida att studera egenkapitalbevis, att finansiera något slags startkapital när det gäller start av nya sparbanker och att göra en översyn av banklagstiftningen? Vi har många gånger konstaterat att det är svårt för alla små att hävda sig mot alla stora, den oligopolställning som affärsbankerna har. Jag skulle vilja höra om man tänker ge sig i kast med just egenkapitalbeviset och verkligen titta på det här. När jag förde debatt med ministern visste han inte vad det var, utan han ville ha vår motion. Det tyder ju på en viss okunskap. Jag tyckte i alla fall att det lät som om du sade att det var slöseri med skattebetalarnas pengar att gå in med uppstartslån. Det måste jag verkligen ställa i relation till all hjälp som affärsbankerna har fått.

Anf. 83 Ann-Charlotte Hammar Joh (M)
Fru talman! Tack för frågan. Jag ska se om jag kan vara lite tydligare. Det är jättebra med sparbanker. De är en del av helheten när det gäller svenska banker. Man bör följa noggrant hur det går. Egenkapitalbevis och liknande ser lite olika ut i olika länder. De frågorna och vad man kan göra där får regeringen titta närmare på. I dagsläget är vi inte där. Man har sagt att man följer frågan. Vad ministern har svarat kan jag tyvärr inte säga, för jag har inte lyssnat på den debatten.

Anf. 84 Lena Olsson (V)
Fru talman! Det är klart, Ann-Charlotte, att du inte kan veta det. Du var inte heller med vid den här debatten. Men jag ser ju att det fattas en massa kunskap. Man blandar samman lokala sparbanker med Swedbank. Man ser inte skillnaden. Vi har också varit med och anordnat ett seminarium om detta för att reda ut de missuppfattningar som finns. Om man vill följa frågan noga kan man gå in på riksdagens hemsida och se vad utredningen har kommit fram till. I Norge har sparbankerna varit slagkraftiga regionalt. Även vi som befinner oss ute "i spenaten" har också framtidsdrömmar. Men om servicen hela tiden rycks undan ges vi inte förutsättningar att klara framtiden. Ann-Charlotte sitter i majoriteten. Kommer ni på allvar att titta på dessa frågor? Det kan väl inte vara fel att ge bankkunder större valmöjligheter. Att sparbankerna är slagkraftiga och bra i Norge borde väl intressera majoriteten att ge en möjlighet för dem att etablera sig här.

Anf. 85 Ann-Charlotte Hammar Joh (M)
Fru talman! Man kan sitta hemma i sitt hus och använda sig av en bank i USA. Dagens metoder gör att man kan arbeta på ett annat sätt. Man är inte beroende av att gå till en bank. Det är klart att det finns människor som vill kunna gå till sin bank, men det finns ingen som kan säga att man inte vet skillnaden mellan Swedbank och sparbanker. Vi anser inte att det är en god idé att använda statliga pengar för att starta banker, men bankerna är välkomna att starta bankverksamheter - precis som du var inne på tidigare. Det är helt okej. De kan öka sina möjligheter, vilket de gör i det område jag bor i. Det sker inte med hjälp av statliga pengar utan de har utvecklat verksamheter och gjort ett bra jobb på egen hand. Det är så jag tycker att utvecklingen ska fungera i en marknadsekonomi.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-04-28
Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 13, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Banktillgänglighet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi259 av Börje Vestlund och Sinikka Bohlin (båda s).
    2. Europeiska bankkonton

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi243 av Hans Olsson (s).
    3. Gemensam nordisk kreditvärdighetskontroll

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi239 av Kent Olsson (m).
    4. Lagstiftningen för långivare och kreditinstitut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2009/10:Fi272 av Yvonne Andersson (kd) och
      2009/10:C482 av Carina Moberg m.fl. (s) yrkande 5.
    5. Inkassobolagens verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2009/10:Fi266 av Andreas Norlén (m),
      2009/10:Fi302 av Catharina Bråkenhielm (s),
      2009/10:C215 av Annelie Enochson (kd) yrkande 3,
      2009/10:C276 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 27 och
      2009/10:C482 av Carina Moberg m.fl. (s) yrkande 3.
      • Reservation 1 (v)
    6. Sociala lån och saneringslån

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:C276 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 26.
      • Reservation 2 (v)
    7. Möjlighet till belåning av industrifastighet på landsbygd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi275 av Anders Åkesson och Per Åsling (båda c).
    8. Uppsägning av kreditavtal

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi318 av Anne-Marie Pålsson (m).
    9. Information om fondförvaltares avgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi217 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (båda s).
    10. Fri flytträtt för pensionsförsäkringar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2009/10:Fi270 av Anna Lilliehöök (m) och
      2009/10:Fi315 av Lennart Sacrédeus och Otto von Arnold (båda kd).
    11. Statlig investeringsbank

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi203 av Ulla Andersson m.fl. (v).
    12. Sparbankerna

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi221 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkandena 1-3.
      • Reservation 3 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1053022
      m830013
      c21008
      fp23005
      kd20004
      v01903
      mp15004
      -1000
      Totalt26822059
      Ledamöternas röster
    13. Bredda kompetensen inom verksamheter som hanterar stora flöden av pengar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2009/10:Fi254 av Solveig Hellquist (fp) yrkande 2.
    14. Reglering av finansmarknaden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2009/10:Fi225 av Finn Bengtsson och Betty Malmberg (båda m) yrkande 1,
      2009/10:Fi232 av Ameer Sachet (s) yrkandena 1-4 och
      2009/10:Fi301 av Christin Hagberg och Anders Karlsson (båda s).