Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Betänkande 2018/19:SkU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas (SkU18)

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-04-23
Justering: 2019-05-07
Trycklov: 2019-05-09
Reservationer: 2
Betänkande 2018/19:SkU18

Alla beredningar i utskottet

2019-04-23

Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas (SkU18)

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla 1 juli 2019.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-05-14
Debatt i kammaren: 2019-05-15
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:SkU18, Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Debatt om förslag 2018/19:SkU18

Webb-tv: Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 97 Jörgen Berglund (M)

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Herr talman! Vårt välstånd byggs av alla de människor som varje dag går till jobbet, gör en insats och betalar skatt. Vårt välstånd skulle inte finnas om det inte fanns företagare som vågade satsa på sin idé och riskera sina sparade pengar, det som faktiskt mynnar ut i företag som senare anställer andra. Vår välfärd innehåller också sjuksköterskor och läkare som ser till att de som blir sjuka kan komma tillbaka till arbetet, lärare som ser till att utbilda och fylla våra barn och ungdomar med kunskap och rusta dem för framtiden samt förskolepersonal som gör det möjligt att låta alla barn få en bra start i livet och som gör det möjligt för båda föräldrarna att gå till jobbet.

Kortfattat skulle jag kunna sammanfatta detta med att grunden i vårt välstånd och i vår välfärd är att människor jobbar. Ju fler som jobbar och ju mer vi jobbar, desto bättre välfärd kan vi hålla oss med. Men utmaningarna finns naturligtvis i vårt välfärdssamhälle.

Herr talman! Andelen äldre ökar kraftigt de närmaste decennierna, och Sverige står inför en demografisk utmaning. Vi lever i dag i genomsnitt 20 år längre efter pensioneringen än tidigare, vilket är en fantastisk utveckling. Men det kräver också en förändring i synen på ålder. Sverige har inte råd att säga nej till den resurs som de äldres kompetens utgör, utan politiken måste tvärtom se till att de som orkar och vill får möjlighet att fortsätta jobba längre upp i åldrarna.

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Det är viktigt att politiken både förstår och respekterar att äldre inte är en homogen grupp människor med samma behov och samma önskemål. Vi behöver skapa fler vägar för att underlätta för människor att leva det aktiva liv som just de vill leva. Många vill stanna kvar ett eller flera år längre på arbetsmarknaden. Det stärker den offentliga ekonomin och den enskildes ekonomi. Men det ger också möjlighet för fler att stanna kvar i en arbetsgemenskap.

Det är politikens uppgift att skapa förutsättningar genom lägre skatter som ger arbetsgivare större möjligheter att ge goda villkor för den som väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden lite längre i slutet av yrkeslivet. De som vill fortsätta sitt yrkesverksamma liv efter 65 års ålder och de arbetsgivare som bättre vill ta till vara den äldres kompetens och erfarenhet ska uppmuntras att göra det. Det är därför nödvändigt att det skapas möjligheter för äldre att fortsätta sitt yrkesverksamma liv och fortsätta göra en arbetsinsats.

Herr talman! En annan aspekt av att det är viktigt att stimulera att fler förlänger sitt yrkesliv är företagens svårigheter att hitta rätt kompetens. Jag möter ganska många företagare, inte minst småföretagare i min valkrets, som har stora svårigheter att ersätta personal som går i pension. En anställd som många gånger varit länge på företaget och besitter mycket kompetens och erfarenhet är det svårt, för att inte säga omöjligt, att ersätta. För ett litet företag kan det vara hela företagets existens som mer eller mindre vilar i den anställdes händer.

Det är därför viktigt att företag inte straffas för att de vill behålla äldre och mer erfaren personal. Kompetensutmaningen för företagen är svårast för de små företagen. Och för företag i glest befolkade områden, inte minst i norra Sverige, är detta en extra utmaning. Att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre är således, påstår jag, extra viktigt för Sveriges landsbygd.

Herr talman! När det gäller sysselsättningseffekter kan vi konstatera att den slopade särskilda löneskatten för äldre och införandet av det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre 2007 sammantaget ledde till en sysselsättningsökning, det vill säga en samlad positiv sysselsättningseffekt. Slopandet av den särskilda löneskatten för äldre kommer därför, då som nu, att ha positiva effekter på efterfrågan på äldre arbetskraft. Och på längre sikt kan vi anta att hela den avskaffade särskilda löneskatten i form av högre löner kommer att övervältras på hela löntagarkollektivet och inte enbart på dem som påverkas av förändringen.

Herr talman! Slutligen går det inte att undvika att kommentera att utformningen av denna proposition är anmärkningsvärd. Regeringens förslag i propositionen är bristfälligt motiverat och underbyggt. Vi stöder naturligtvis fullt ut förslaget om att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre från och med den 1 juli i år. Men jag yrkar bifall till utskottets förslag med Moderaternas och Kristdemokraternas motivering, det vill säga till reservation 2.


Anf. 98 Eric Westroth (SD)

Herr talman! Enligt den budgetreservation som stöddes av Sverigedemokraterna i vintras skulle den särskilda löneskatten för äldre avskaffas, och det är den som vi debatterar här i dag.

Det är väl känt att den genomsnittliga livslängden ökar i vårt land och att vi generellt sett är mycket friskare längre upp i åldrarna. Detta är mycket positivt och ger möjlighet för individen till ett aktivt liv längre upp i åldern. När många då väljer att avsluta sitt förvärvsarbete när de uppnår 65 års ålder blir det en utmaning för demografin, då andelen förvärvsarbetande i befolkningen blir mindre. Att då uppmuntra såväl arbetsgivare som arbetstagare till fortsatt förvärvsarbete efter att arbetstagare fyllt 65 år ser vi som en självklarhet och någonting positivt, inte bara för den enskilde eller för arbetsgivaren utan också för samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Även om man vid en hastig blick på förslaget kan tänka att det kommer att bli ett skattebortfall finns det anledning att förutsätta att ett förslag som leder till en ökad förvärvsarbetsgrad bland äldre även kommer att leda till lägre samhällskostnader.

Herr talman! Man ska inte underskatta känslan av att vara behövd och kunna vara med och bidra till något. Det ger hos de flesta ett sundare och friskare liv än vad någon medicin kan erbjuda. Därmed torde även insatser från hemtjänst och sjukvård i såväl kommunal som regional regi minska.

Att det också finns en kompetens hos äldre som i dag kanske inte tas till vara fullt ut kan inte heller förbises. Och även om innevarande högkonjunktur kanske sjunger på sista versen finns det fortfarande en arbetskraftsbrist på många håll. Med en större andel arbetande bland de äldre skulle denna brist kunna dämpas.

Slutligen, herr talman: Att fortsätta förvärvsarbeta efter uppnådda 65 års ålder måste ändå vara frivilligt. Många har ett hårt arbetsliv bakom sig med många gånger fysiskt belastande arbetsuppgifter. Bland dagens 65-åringar var en gymnasieutbildning dessutom inte en självklarhet, och än mindre en högskoleutbildning. Det gör att många av dem som är 65 i dag har flera år längre arbetsliv bakom sig än vad framtidens 65-åringar kommer att ha.

Vi stöder förslaget i sak, men vi ställer oss också bakom Moderaternas och Kristdemokraternas motivreservation.


Anf. 99 Tony Haddou (V)

Herr talman! Det är väldigt tråkigt att dessa skatteförändringar fortsätter att komma från M-KD-SD-budgeten, och det är tråkigt att Socialdemokraterna lägger fram detta.

Herr talman! De som förväntas gynnas av avskaffad särskild löneskatt för äldre är ägare av företag med anställda som är äldre än 65 år. De kommer att göra större vinster i och med att de inte längre behöver betala den särskilda löneskatten. Därutöver kan äldre löntagare gynnas, då efterfrågan på deras arbetskraft ökar eftersom den blir billigare.

Det handlar då om personer som i högre grad återfinns i den övre halvan av inkomstfördelningen, vilket innebär att personer med högre ekonomisk standard gynnas i större utsträckning än personer med lägre ekonomisk standard. Det leder i sin tur till att förslaget ökar den ekonomiska ojämlikheten. Förslaget beräknas också öka de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor, eftersom de flesta äldre som arbetar är män.

Syftet med förslaget har tidigare varit - och är troligtvis fortfarande - att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder, vilket leder till att förslaget i stället bidrar till orättvisa mellan olika grupper äldre.

Herr talman! Många klarar inte av att arbeta fram till dagens pensionsålder. Det är inte heller direkt så att förslaget är kopplat till förbättringar i arbetslivet som gör det möjligt att arbeta längre - tvärtom. Diskussionen handlar oftast om att pensionsåldern ska höjas eftersom vi lever längre och därför måste jobba längre; det kunde vi höra nyss. Men dels gäller detta inte alla grupper, dels är det väl en bra tanke i teorin men inte i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Som det ser ut bland Kommunals medlemmar i dag är snittåldern för att gå i pension 63 år. Anledningen är att många inte kan arbeta längre än så. Det handlar om grupper som är lågavlönade, som har haft tunga arbeten och som har slitit ut sina kroppar - grupper som börjar och slutar dagen med värktabletter, till skillnad från dem som är högavlönade eller arbetar vid ett skrivbord och är friska. Då är det kanske lite mer rimligt med ett längre arbetsliv.

Ska vi förlänga arbetslivet måste arbetsvillkoren först tillåta det, men borgarna och regeringen vill inte putta in de förstärkningar som behövs i arbetslivet. De vägrar att se att det får allt större betydelse vilken klass vi tillhör när det gäller hur långt liv vi får. Ju högre inkomst och utbildning, desto längre liv - och tvärtom. Klyftan mellan rik och fattig, mellan låg och högutbildad, ökar i Sverige. I stället för en förstärkt fördelningspolitik som är riktad mot de grupper som har de största behoven och i stället för att utjämna de ekonomiska skillnaderna läggs ett förslag fram som kommer att försvaga de offentliga finanserna och väntas öka den ekonomiska ojämlikheten.

Mot den bakgrunden vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1 i betänkandet.


Anf. 100 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! När man hör Tony Haddou tala blir man säker på en sak: Han är vänsterpartist. Det går inte att ta miste på. Allt till alla, och någon annan ska betala. Höj skatten på allt - och sedan lite till. Tydligen är dessutom människor över 65 år en grupp som ska klämmas åt lite extra. Oavsett fråga, fru talman, fokuserar en vänsterpartist all sin energi på att fördela det välstånd som någon annan har byggt upp. Aldrig ägnas ens en sekund åt reflektion över de människor och företag som skapar det välstånd som Tony Haddou så ivrigt vill fördela.

Avskaffad löneskatt för äldre är bra för alla. Det stärker den offentliga ekonomin, och det stärker välfärden när fler betalar skatt och jobbar mer. Det här förslaget innebär ju en möjlighet för den som vill arbeta. I Tony Haddous anförande kunde man höra antydningar om dem som inte kan jobba vidare för att de har haft ett hårt jobb. Detta rör inte dem, utan detta rör dem som vill. Det handlar om att inte straffa dem som vill fortsätta sitt arbetsliv utan ge dem möjlighet att göra det.

Jag vill därför fråga Tony Haddou hur han tänker sig att det välstånd han så gärna vill fördela uppkommer om det inte sker genom hårt arbetande medborgare, unga som äldre. Jag vill också fråga varför Tony Haddou är emot att alla som jobbar i förlängningen får höjd lön till följd av detta förslag. Dessutom undrar jag varför Tony Haddou tycker att det är rätt att det ska kosta extra att anställa personer över 65 år.


Anf. 101 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag får börja med att tacka ledamoten Jörgen Berglund för berömmet - självklart är jag vänsterpartist.

Jag tror att det vi vill få till är ökad jämlikhet. Vi ser rejält ökade klyftor. Vi ser dem på arbetsmarknaden och mellan stad och landsbygd, och vi ser att klyftorna ökar generellt i Sverige - från skolåldern och upp i arbetslivet, liksom bland äldre. Ett sådant här förslag stärker skillnaden mellan äldre. Så enkelt är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Sedan var det tyvärr några felaktigheter hos ledamoten Berglund. Han sa att detta ökar de offentliga finanserna, men det beräknas ju kosta 1 miljard. Och varför ska inte företagen betala de pengarna - det är ungefär 6 procent - i dag, som de gjort tidigare? Det är väl helt rimligt att företagen står för det? Grunden är dock att vi vill utjämna de ekonomiska skillnaderna. Där är Moderaterna inte riktigt med. Vad ni vill göra, Jörgen Berglund, är i stället att öka de ekonomiska skillnaderna. Vi vill ju rikta fördelningspolitiken mot de grupper som har störst behov.

Det finns väldigt mycket man kan säga om det här. Det som bekymrar mig lite när det gäller Moderaternas fråga är detta: Man vill inte direkt göra något åt Arbetsmiljöverket och putta in de pengar som behövs för att människor ska kunna jobba längre. Där är man inte så intresserad. Men kan Moderaterna förklara hur man tänker kring att Arbetsförmedlingen går åt skogen? Det är ett historiskt stort varsel, som gäller 4 500 anställda och planer på att lägga ned vart tredje kontor. Det blir ju inte särskilt mycket lättare för äldre när de inte får fortsätta där.


Anf. 102 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Diskussionen om Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen kan vi gärna återkomma till i den här kammaren - nu diskuterar vi den särskilda löneskatten och de frågor jag ställde till Tony Haddou.

Jämlikheten, som var det bärande temat i Tony Haddous anförande, ökar när fler jobbar. Den ökar när fler människor får en lön de kan leva på. Den ökar när fler betalar skatt, så att vi kan bygga ut välfärden för dem som av någon anledning inte kan gå till jobbet. I det här betänkandet står det också ganska klart och tydligt att förslaget i förlängningen ger ökad lön för hela löntagarkollektivet. En av mina frågor till Tony Haddou handlade om detta, och jag undrar igen: Varför är Tony Haddou så emot att alla som jobbar ska få en bättre löneutveckling? Som moderat tycker jag naturligtvis att det är bra, och kan jag dessutom sänka skatten blir det ännu bättre.

Sedan, fru talman, tycker jag inte att Tony Haddou berörde varför det är så viktigt att de som är över 65 år ska vara extra dyra att anställa, som i dag. Det är det vi vill ta bort. Vi vill göra det mer jämlikt, skulle man kunna säga.


Anf. 103 Tony Haddou (V)

Fru talman! Vill man fortsätta i arbetslivet är det självklart att man ska få göra det.

Vi har ett bra företagsklimat i Sverige. Företagen kan betala dessa 6 procent, som de har gjort tidigare år. Det ser vi inte som något större problem. Man kan väl ta bolagsskatten som exempel - den ligger lägre än någon annanstans i hela OECD i dag, och man planerar att sänka den fram till 2020. Företagsklimatet är alltså bra i Sverige.

Vi vill ju få till en röd skatteväxling, det vill säga höja skatterna för höginkomsttagare och på kapitalinkomster och sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Tänk dig, Jörgen Berglund - vi vill sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

I stället går ni i en annan riktning där ni vill subventionera de rikaste i Sverige. Ni vill fortsätta med RUT och ett skattesystem som gynnar de allra rikaste. Det är väl ett problem, tänker jag. Med de miljarderna skulle man kunna höja lönerna framför allt för de tjänster jag tog upp.

De som jobbar inom kommunal verksamhet orkar inte jobba särskilt mycket längre. Skulle inte de kunna få höjda löner? De skulle kunna få bra höjda löner om man tar bort subventionerna för de allra rikaste.

Det är framför allt människor som jobbar inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden. Jag har helt ärligt större förtroende för att de miljarderna gör större nytta hos dessa målgrupper.


Anf. 104 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Det som kanske är mest roligt och intressant med att vara riksdagsledamot är att vara ute på alla dessa studiebesök som man får möjlighet att gå på. På dessa möten får man se, lära sig och höra väldigt många olika saker. Jag har både som riksdagsledamot och tidigare som kommunpolitiker i Göteborg självklart varit på mängder av studiebesök.

Jag har träffat företagare i restaurangbranschen. Jag har träffat hotellägare. Jag har träffat företag i kemibranschen. Jag har besökt förskolor, bilfabriker och hamnar. Jag har besökt stora och små företag, stora och små verksamheter i offentlig sektor.

En sak har jag med mig från alla dessa studiebesök: Bristen på kompetent personal är ett problem i nästan varje bransch. En företagare sa till och med så här: Alla pratar om behovet av kompetent personal. Vi får inte ens tag på inkompetent personal.

Problemen med kompetensförsörjningen är ett skäl till att fler äldre behövs på arbetsmarknaden. Vi har inte råd att säga nej till de äldres kompetens. Tvärtom måste vi underlätta för fler äldre att arbeta längre, om de vill och kan. Det är ett skäl till att det varit viktigt för Kristdemokraterna att avskaffa den särskilda löneskatt som betalas för anställda som är över 65 år. Att göra det mer attraktivt att behålla och anställa äldre bidrar till att lindra de problem som bristen på arbetskraft för med sig.

Enligt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, behövs det massor av ny personal inom alla våra olika välfärdsverksamheter. Bara för att behålla nuvarande personaltäthet krävs det fram till år 2026, alltså sju år från i dag, över en halv miljon nya medarbetare. Det krävs bara för att behålla nuvarande personaltäthet.

Det kan vi inte lösa genom att fylla på med nya unga medarbetare, eftersom det i princip skulle krävas att varenda en av dessa arbetade inom välfärden. Tvärtom är de äldre helt nödvändiga om vi ska ha en chans att ens behålla den personaltäthet vi har i dag. Därför är det så oerhört viktigt att göra det mer attraktivt att behålla de äldre på arbetsmarknaden.

Fru talman! Kompetensförsörjningen är inte det enda skälet till att det är bra att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre. Vi lever i dag allt längre, och det går fort. För varje månad som går lever vi i genomsnitt fyra dagar längre. Det är förstås egentligen någonting som är helt fantastiskt. Men det ställer också krav på samhället. Det ställer krav på att vi på olika sätt möjliggör ett längre arbetsliv. När en äldre person stannar kvar ett eller några år extra på arbetsmarknaden stärker det både den offentliga ekonomin och möjligheterna att upprätthålla välfärden. Men det stärker förstås också den enskildes ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Dessutom ger det också fler möjlighet att fortsätta att ta del av den gemenskap som det innebär att vara på en arbetsplats. Det ska politiken skapa förutsättningar för genom lägre skatter som ger arbetsgivare möjlighet att ge goda villkor för den som stannar kvar på arbetsmarknaden lite längre i slutet av yrkeslivet. Den som vill fortsätta sitt yrkesverksamma liv efter 65 års ålder och de arbetsgivare som bättre vill ta vara på de äldres erfarenhet och kunskap ska uppmuntras att göra så.

Fru talman! Avslutningsvis: Det här ärendet är, precis som flera andra bra grejer som har kommit från regeringen under den här våren, ett resultat av att Kristdemokraternas och Moderaternas budget fick stöd i kammaren i höstas. Tack vare den kan nu den särskilda löneskatten avskaffas. Det blir nu återigen mer attraktivt att ha äldre anställda. Jag yrkar bifall till reservation 2, motivreservationen i ärendet.


Anf. 105 Sultan Kayhan (S)

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens förslag att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre. Förslaget kommer som en följd av den servettskiss till budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lade fram och som vann riksdagens gillande, och då inte minst Sverigedemokraternas gillande. Förändringen kommer att innebära att företagen inte längre ska betala den särskilda löneskatten om 6,5 procent på anställdas löner och annan ersättning för personer som fyllt 65 år.

De som gynnas allra mest av förslaget är ägare av företag med många anställda som är äldre än 65 år och personer med aktiv näringsverksamhet som är över 65 år. På kort sikt innebär förslaget att företagen får större vinster, varav en del rimligen omvandlas till högre lön för de anställda.

Argumentet för avskaffandet av den särskilda löneskatten för äldre brukar handla om att det ska vara lönsamt både för den enskilda och för arbetsgivaren att ha anställda över 65 år. Men det är redan lönsamt i dag utan det här förslaget, och det blir ännu mer så efter avskaffandet.

Det brukar sällan vara så att det är fattigpensionärerna som orkar jobba vidare efter 65 år. Fattigpensionärerna har oftast varit lågavlönade och haft ett mer rutinartat jobb inom industri, vård eller handel. Det är jobb där stress och arbetsskador varit vanligare. Att orka ända fram till pensionsåldern är ofta en prestation i sig. Det här förslaget gynnar inte fattig- eller medelpensionären utan mer höginkomsttagare som vill jobba vidare.

En stor andel av fattigpensionärerna utgörs av kvinnor som slitit ut sig i vården och genom det dubbelarbete som ansvar för hem och barn innebär. Sverige är ännu inte jämställt. Det är fortfarande så att vi kvinnor bär huvudansvaret för sådant som städning, disk och att komma ihåg barnens gympakläder och utflyktsmat. Detta förslag kommer inte att ge kvinnorna bättre pensioner, för det kommer att främja fler män än kvinnor.

Fru talman! När vi diskuterar skattefrågor är det viktigt att ha med två perspektiv. Det ena handlar om den ekonomiska fördelningen mellan inkomsttagarna, och det andra handlar om hur välfärden ska finansieras och den omfördelning av resurser i vårt samhälle som sker genom användningen av skattemedlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Det här förslaget innebär att någon miljard av skatteintäkterna faller bort. Vi har redan en skattekvot som är på liknande nivåer som på 70-talet. Samtidigt har vi högre krav och förväntningar på välfärden i dag än vad vi hade på 70-talet. I dag räddar vi människor från sjukdomar som var en dödsdom då. I stort sett alla går vidare till en gymnasieutbildning. Tidigare var riktmärket 80 procent av en ålderskull. Det fanns ingen barnomsorg av dagens omfattning på 70-talet eller en så pass utbyggd föräldraförsäkring. Borgerliga företrädare varnar gärna för en hög skattekvot. De behöver nu tänka på riskerna med en för låg skattekvot orsakad av olika små skattesänkningar.

Man brukar säga att djävulen finns i detaljerna. På skatteområdet uttrycker det sig genom alla dessa små skattejusteringar nedåt som olika intressen ständigt vill ha. Lite lägre moms där, lite mer skatteavdrag här och så en ny rejäl skvätt jobbskatteavdrag.

SKL larmade i veckan om att höjda kommunalskatter behövs tillsammans med högre statsbidrag till kommunerna och fortsatta rationaliseringar inom kommunsektorn. Det är ett fint ord för att färre ska göra mer.

En huvuduppgift för en ny skattereform måste bli att långsiktigt säkra välfärdens skattefinansiering.

Fru talman! De utmaningar som vi socialdemokrater ser framåt kräver resurser, exempelvis satsningar på Försvarsmakten och polisen, de välfärdssatsningar som kommer att krävas av en åldrande befolkning och satsningar som behövs i sjukvården och i våra sociala trygghetssystem.

Om vi ska bygga upp ett samhälle där barn som växer upp i dag kan förvänta sig att få det bättre, och inte sämre, än sina föräldrar är det viktigt att fundera på hur vi ska säkra detta genom vårt skattesystem.

(Applåder)


Anf. 106 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Det går inte att undvika att kommentera Sultan Kayhans anförande. När det gäller den budgetmotion som Sveriges riksdag röstade igenom före jul - man må kalla den för servettskiss - kan jag konstatera att Socialdemokraterna sedan den gick igenom inte har haft några problem med att försöka ta åt sig äran för alla de satsningar denna budgetmotion innebar. Det handlar om satsningar på sjukvården, skolan, tullen och så vidare.

Fru talman! I dessa dagar går det inte heller att låta bli att kommentera det faktum att Sultan Kayhan i sitt anförande yppade orden "satsningar på Försvarsmakten". Jag tror inte att någon i Sverige i dag anser att Socialdemokraterna har någon trovärdighet i denna fråga. De är ju i Försvarsberedningen beredda att ha ambitiösa mål, naturligtvis, men utan resurser. Det, om något, är en servettskiss eller möjligtvis en gammal disktrasa.

Fru talman! Jag tänkte nu återkomma till ämnet. Att Socialdemokraterna var villiga att sälja ut hela sin politiska själ för att vara kvar i Regeringskansliet stod naturligtvis klart i och med januariöverenskommelsen, det vill säga JÖK:en. Det gäller sänkt skatt för de rikaste, marknadshyror, försämrad arbetsrätt med mera.

Men det är faktiskt en nyhet för mig, fru talman, att Socialdemokraterna nu inte heller vill stå upp för förslag som detta, som skapar mer resurser till välfärden.

Jag har två frågor till Sultan Kayhan: Varför har ni en så negativ inställning till detta förslag, som ni trots allt lägger fram? Varför står inte Sultan Kayhan och försvarar ett förslag som innebär fler arbetade timmar, som ger mer pengar till välfärden?


Anf. 107 Sultan Kayhan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Fru talman! Det var många frågor, så jag ska försöka att kort svara på alla så långt jag hinner.

Satsningar på välfärden föreslog också vi i vår egen budget. Det är väl bara bra när vi kan vara överens om vissa saker, som båda sidor vill ha.

När det gäller Försvarsmakten: Var det ärligt talat inte snarare den dåvarande alliansregeringen som satsade så mycket mindre på försvaret att det blev eftersatt? När vi tog över blev det en förbättring.

Januariöverenskommelsen kan jag däremot tala lite längre om. Vi gör ingen hemlighet av att den situation som vi är i nu inte är den vi hade önskat. Sveriges befolkning har röstat, och det har krävts en kompromiss för att få till en regering. I en kompromiss får man ge och ta, och en del av den politik som vi nu får genomföra är inte det vi hade velat göra och något som vi aldrig hade gjort själva.

Vissa av förslagen gör ont att genomföra, men inte så ont som det hade gjort om vi inte hade tagit ansvar för Sverige, och inte så ont som det hade gjort om vi hade släppt fram en regering som hade styrt med stöd av konservativa partier och Sverigedemokraterna.

Det är ett regeringsalternativ som skulle innebära mycket. Jag tänker inte minst på de nya förslag som kommer upp ute i världen i dag, till exempel i Alabama där man har förbjudit aborträtt helt och hållet oavsett om kvinnan har blivit våldtagen eller utsatt för incest. Sverigedemokraterna vill också urholka aborträtten i Sverige. Det hade gjort så mycket mer ont att släppa fram ett sådant alternativ än vad det gör att gå med på januariöverenskommelsen.


Anf. 108 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Det här är ingen försvarspolitisk debatt, men jag kan konstatera att under åtta år med alliansregeringar lades inte ett enda förband ned i Sverige. Jag vill bara påminna om det.

Om detta förslag är så dåligt som ni ger uttryck för, Sultan Kayhan, varför lägger ni då fram det? Då är det ju som jag sa inledningsvis: Ni har sålt er själ för att få vara kvar i Rosenbad. Ni tar inte ansvar för Sveriges regeringsbildning med det här; ni har tagit ansvar för ert eget parti när det gäller att få sitta kvar i Rosenbad. Ni hade till exempel kunnat stödja Ulf Kristersson som statsminister. Det hade varit fullt möjligt.

Jag vill återgå till den fråga som jag ställde: Varför försvarar inte Sultan Kayhan ett förslag som innebär fler arbetade timmar, som ger mer pengar till välfärden?

Som jag uttryckte i mitt inledningsanförande byggs vår välfärd på att människor arbetar och att företag startas och utvecklas så att fler kan komma i jobb och betala skatt. På det sättet kan vi göra de välbehövliga resursförstärkningarna av bland annat polisen, tullen och Försvarsmakten. Jag hoppas att jag kan få svar på detta i denna replikrunda.


Anf. 109 Sultan Kayhan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Fru talman! Det blir bara lite svårt att hinna med när det är många frågor.

Anledningen till att vi får genomföra en del av de saker som vi inte alltid tycker om är att förslagen har stöd i riksdagen. Det är inte mer komplicerat än så.

Återigen: Det finns en anledning till att vi inte är överlyckliga över det förslag som nu kommer fram. Om man tittar på frågor utan att ha ett större perspektiv är det lätt att vinkla dem. Men sett till hela samhällsperspektivet gynnar detta förslag, som jag sa tidigare i mitt anförande, framför allt höginkomsttagare.

Det gynnar framför allt inte den vanliga fattigpensionären eller ens medelinkomstpensionären. Det gynnar verkligen inte heller kvinnor, utan det gynnar framför allt pensionärer och andra personer som är 65 år eller mer och som har högre inkomster. Och det gäller framför allt män.

Men samtidigt faller ungefär 1 miljard kronor av skatteintäkterna bort, och det är pengar som alla pensionärer skulle behöva i välfärden. Samtidigt som förslaget innebär att 1 miljard faller bort - och visst kan det gynna vissa - tror jag i alla fall på att denna miljard hade kunnat gynna många fler.

(Applåder)


Anf. 110 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Inte heller jag kunde undvika att begära replik på Sultan Kayhans brandtal mot regeringens förslag. När det kommer till kritan kommer S ändå att rösta för förslaget, och det får man i och för sig säga är bra.

Jag talade rätt mycket om kompetensförsörjningen i mitt anförande tidigare. Det är en oerhört viktig fråga att se till att det finns kompetent personal i alla de olika välfärdsverksamheter som åtminstone Kristdemokraterna värnar.

Den särskilda löneskatten har kostat dessa välfärdsverksamheter oerhört mycket pengar. Sedan löneskatten infördes har den kostat kommuner och landsting minst 1 ½ miljard kronor i höjda skatter och höjda arbetsgivaravgifter. Och då är inte ens de privata vårdcentralerna och alla de andra fristående alternativ som finns medräknade, utan detta gäller bara kommuner och landsting. För dem har den här politiken kostat 1 ½ miljard.

Min fråga till Sultan Kayhan blir rätt enkel: På vilket sätt har dessa fördyringar för kommuner och landsting stärkt välfärden?


Anf. 111 Sultan Kayhan (S)

Fru talman! Jag är inte säker på att jag hörde frågan rätt, men det är absolut viktigt med kompetensförsörjning och att ha kompetent personal. Jag tror inte att det finns någon i den här kammaren som skulle ha någon som helst invändning mot det.

Det är också bra att personer som är 65 eller äldre och som har viljan och förmågan att jobba vidare faktiskt gör det. Jag tror inte att någon i den här kammaren har något att invända där heller.

Som jag sa i mitt anförande är det ju redan i dag lönsamt att anställa personer som är 65 och äldre. Bland annat betalar arbetsgivarna inte någon pensionsavgift. Arbetsgivarna betalar inte de sociala avgifter som de betalar när en anställd är under 65. Om jag inte tar fel får de också ett extra jobbskatteavdrag. Det är alltså inte olönsamt på något sätt att anställa en person som är 65 eller äldre. De verksamheterna gynnas faktiskt rent ekonomiskt av att anställa personer som är 65 och äldre. Det här förslaget innebär mest att de gynnas ännu mer.


Anf. 112 Hampus Hagman (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Fru talman! Nej, det finns ingen som har invändningar mot att kompetensförsörjning är viktigt. Men ni har ju inte politiken för det, får man ändå säga.

Frågan var på vilket sätt de höjda skatter som kommuner och landsting tvingades betala när den rödgröna regeringen återinförde den särskilda löneskatt som Alliansen avskaffade har stärkt välfärden. Det blir ju ändå en avsevärd kostnad för kommuner och landsting när de tvingas betala denna extra skatt som regeringen har påfört dem och som vi nu tar bort.


Anf. 113 Sultan Kayhan (S)

Fru talman! Det är intressant att det kommer från en kristdemokratisk ledamot att vi socialdemokrater inte skulle ha politiken för kompetensförsörjning och för att förbättra sjukvården. Jag vill minnas att det stod i tidningen i går att det i Stockholms läns landsting inte finns några pengar kvar till sjukvården och att Karolinska sjukhuset därför måste varsla 550 anställda. Jag är inte säker på att det partiet är det rätta att prata om vilket parti som har politiken för den bästa sjukvården i vårt samhälle.

Hur stärker man välfärden med skatt? Det handlar om hur man ska fördela de resurser som finns. Genom att vi tar in skatter finns det resurser att använda i välfärden. Det är den vägen man stärker välfärden och förbättrar människors liv, till exempel kan anställa fler i sjukvården. När det fattas pengar, som det nu uppenbarligen gör i Stockholms läns landsting, kan man ju inte anställa utan får varsla anställda. Det hade inte hänt om det hade funnits mer pengar, så den vägen känns ganska uppenbar.


Anf. 114 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Vi har ett betänkande framför oss att ta ställning till. Jag måste medge att det nog är ett betänkande framtaget med en stor dos av pliktskyldighet.

Jag noterar Vänsterpartiets kommentar härifrån talarstolen att det är tråkigt att S fortsätter att genomföra det riksdagen har bestämt. Det kanske är så att S tycker att det är tråkigt att genomföra det här förslaget, men det hedrar dem att de faktiskt genomför det. Det händer ju att motsatsen inträffar.

Den särskilda löneskatten försvårar för företagande och jobbskapande genom att öka kostnaderna för att anställa. De höjda kostnaderna för att anställa försvårar både återinträdet och inträdet på, och tidigarelägger utträdet från, arbetsmarknaden. Det är särskilt problematiskt i ljuset av det behov som finns av att faktiskt förlänga yrkeslivet.

Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att den särskilda löneskatten även får marginalkonsekvenser som kan vara nog så allvarliga. Exempelvis inom vården är det många som efter en pension ser framför sig att kunna gå in och jobba lite extra. Men om då ett antal tusen personer överväger att inte göra det därför att man inte tjänar på det får det konsekvenser. Ser man framför sig en tillvaro som pensionär ska det löna sig lite extra att ta några timmars extrajobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Centerpartiet menar att det tvärtom behöver göras mer för att få fler att jobba längre. För personer som arbetar efter att de fyllt 65 år införde alliansregeringen ett förstärkt jobbskatteavdrag. Utvärderingar av den reformen visar att de berörda grupperna arbetade mer. Med fler arbetade timmar förstärks den svenska ekonomin långsiktigt.

Det är intressant att vi i dagens debatt så tydligt ser ett slags förnekelse från den röda sidan av att det är arbetade timmar och företagen som är grunden för välfärden. Vi har i dag hört jämställdhetsargument: Det är låglönegrupperna som inte tjänar på detta. Men det kanske är just låglönegrupperna som vill jobba mer, just därför att de är låglönegrupper och har en sämre pension i ett pensionssystem som till stora delar är byggt och lett av ett S-styre. Alla låglönepensionärer är inte sjuka. Vi blir ju faktiskt friskare. Varför ska de inte uppmuntras att jobba längre?

Det står i betänkandet att denna reform kostar ungefär 1 miljard. Jag är ganska övertygad om att om regeringen hade tittat lite mer på detta, vilket många har påpekat, hade den nog kunnat konstatera att det ökade antalet arbetade timmar gott och väl kommer att täcka den här miljarden. Annars finns det ju ett antal förslag, inte minst ett antal vallöften från S-regeringen, som är väldigt mycket mer kostsamma och som man kan lägga på detta i stället. Jag behöver bara nämna familjeveckan.

Efterfrågan på äldres arbetskraft behöver stärkas. Det finns tecken på att det blir svårare för en person att få komma på arbetsintervju redan efter det att personen passerat 40. Därmed blir det också svårare att få ett jobb.

Naturligtvis måste möjligheten att arbeta längre upp i åren stärkas på flera sätt. Inte minst incitamenten till omskolning och vidareutbildning behöver stärkas.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 115 Joar Forssell (L)

Fru talman! Visst är det härligt att se den socialdemokratiskt ledda regeringen lägga fram förslag om skattesänkningar! Jag hoppas, fru talman, att vi under denna mandatperiod får se fler sådana från regeringen, fler fall av att Socialdemokraterna, som Jörgen Berglund sa i sitt anförande, säljer ut sin själ genom fler skattesänkningar.

Man blir dock lite oroad, fru talman, när man tänker på framtiden för det här landet och för den skattepolitik som komma skall. Den samlade vänstersidan visar nämligen upp ett ganska kraftigt förakt för företagande. De visar upp en ganska stor oförståelse för hur välfärden finansieras. De visar att de kanske inte riktigt förstår detta med att sänkta skatter leder till att fler arbetar, att fler är företagare och att fler bidrar till det välstånd som ligger till grund för hela vår välfärd.

Det är ju så, fru talman: När människor går till jobbet, är företagare, är företagsamma, driver fram entreprenöriella innovationer, får en anställning oavsett ålder - det är då vi får ett välstånd som vi sedan kan fördela i välfärd.

Fru talman! Det finns en nyans av ålderism i hela den här debatten. Det finns någon form av idé om att äldre personer inte skulle kunna arbeta därför att vissa äldre personer som har haft en viss typ av yrken har svårt att arbeta. Må så vara. När man kommer upp i en viss ålder kanske vissa personer har svårare att fortsätta arbeta därför att man har haft tyngre arbeten. Men det säger ju inte att andra personer som kan jobba inte skulle kunna få gå till jobbet, inte skulle kunna få behålla sin anställning, inte skulle kunna få fortsätta att bygga välstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Jag skulle säga att det är ålderism att dra alla äldre över en kam, och jag blir faktiskt ganska skrämd, fru talman, av den retorik som vi hör här från den samlade vänstersidan. Det finns människor som inte kan arbeta när de är 45 eller för den delen 25, men det betyder inte att vi andra ska sluta jobba vid den åldern. Man ska jobba så länge man vill och kan därför att det är bra att fler personer bidrar till välstånd och till välfärden. Det ska inte svensk politik brandskatta och skatta bort.

Fru talman! Flera före mig har varit inne på den ändrade demografin. Det är klart att vi som är politiker i det här landet och har ansvar för att ekonomin går ihop också måste ta i beaktande att människor blir äldre och är friskare på äldre dar men faktiskt kommer att behöva jobba längre upp i åldrarna.

Ett par personer från den samlade vänstersidan har blandat ihop saker och ting lite grann. Det låter på dem som att privata arbetsgivare kommer att tjäna jättemycket pengar på det här medan offentliga arbetsgivare kommer att förlora. Men, fru talman, när man sänker skatten ökar löneutrymmet. När man sänker skatten för privata företagare ökar utrymmet att höja löner om man så vill för att behålla kompetens. Det ökar också utrymmet för att anställa fler så att fler personer kan få vara med och bidra och så att fler personer kan få både jobb i det offentliga och jobb i det privata där värdet faktiskt skapas.

Den här skatten har kostat regionerna i det här landet 1 ½ miljard kronor. Det är ganska många kollegor som personerna i de här slitsamma offentliga yrkena, som vänstersidan säger sig vilja försvara, har gått miste om. Varje krona extra i skatt som vi här från riksdagen tvingar regionerna att betala innebär att det blir svårare att anställa läkare, sjuksköterskor och andra medarbetare och kollegor som behövs för att man i hela landet ska kunna få vård och för att man i hela landet ska kunna jobba lite mer och orka jobba utan att slitas ut.

Fru talman! Det här är inte, som det lät på Socialdemokraterna, framför allt en minskning av intäkter för staten. Om man skulle behålla det här innebär det att regionerna får mindre pengar därför att de tvingas betala en högre skatt. Jag tycker att det är oansvarigt att man vill föra över pengar från regionerna till staten och hävdar att det skulle vara bättre för det som är kärnan i välfärden.

Fru talman! Jag är glad att vi skapar ett större utrymme för privata arbetsgivare att anställa fler och låta människor jobba högre upp i åldrarna och att vi ökar det löneutrymme som man kan behöva för att behålla kompetens när kompetensen i fråga har blivit lite äldre och kanske börjar snegla mot sin pension.

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Fru talman! Jag är också glad att vi med det här förslaget ser till att det offentliga med offentligt anställda människor får lite mer pengar över och kan anställa några fler kollegor.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag och tacka Socialdemokraterna ännu en gång för att de har börjat arbetet med att sänka skatten, vilket är något som vi kommer att få följa under hela mandatperioden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Verksamheten i Europeiska unionen under 2018

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-15
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avskaffad särskild löneskatt för äldre

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:82 och avslår motion

    2018/19:3055 av Tony Haddou m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (M, SD, KD)
    Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1760024
    M6163214
    SD616102
    C58004
    V026255
    KD192122
    L280010
    MP30002
    -0002
    Totalt4331712965
    Ledamöternas röster