Årsredovisning för staten 2013

Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU33

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 25 juni 2014

Beslut

Årsredovisning för staten 2013 (FiU33)

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.

Regeringens årsredovisning innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen samt utfallet på inkomsttitlarna i statens budget och anslag. Där finns också en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna, avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Hela betänkandet

Betänkande 2013/14:FiU33 (pdf, 270 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

1 framställning / redogörelse, 4 motioner, 1 skr, 1 skrivelse

Från regeringen

Från riksdagens organ

Redogorelse 2013/14:RR4 Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2013

Motioner från ledamöterna

Årsredovisning för staten 2013 Motion 2013/14:Fi10 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Årsredovisning för staten 2013 Motion 2013/14:Fi10
Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2013 Motion 2013/14:Fi16 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2013 Motion 2013/14:Fi16

Beredning

Beredning i utskottet: 2014-06-03
Justering: 2014-06-17
Betänkande publicerat: 2014-06-17
Trycklov: 2014-06-17

Reservationer 1
Betänkande 2013/14:FiU33

Årsredovisning för staten 2013 (FiU33)

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.

Finansutskottet har granskat regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Bordläggning: 2014-06-24
Debatt i kammaren: 2014-06-25

Webb-tv Debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2013

7 juli 2022
Debatt om förslag 2013/14:FiU33

Dokument från debatten

2014-06-25

Protokoll för debatten

Marie Nordén (S)

Anf. 1 Marie Nordén (S)

Fru talman! När regeringen tog över makten för snart åtta år sedan ärvde man ett överskott på 70 miljarder. Efter åtta år av ofinansierade skattesänkningar har man lyckats vända detta till ett underskott på 85 miljarder kronor. Man har envist hävdat att dessa skattesänkningar skulle ge effekter på sysselsättningen. Det skulle ta Sverige från det man då kallade massarbetslöshet. I stället ligger den kvar långt över den nivån, och enligt regeringens egna prognoser kan den i bästa fall komma ned till samma nivå 2016 som den var 2006. Det skulle innebära tio förlorade år. Facit i hand har visat att regeringens vägval inte har ökat sysselsättningen. Att sänka skatter, mest för dem med höga inkomster, stora förmögenheter och dyra villor, skapar inte högre sysselsättning. Det har i stället skapat ökade klyftor, högre relativ fattigdom och ett större utanförskap. Det var det som Reinfeldt lovade att bekämpa i valet 2006. Det har grävt ett stort hål i vår gemensamma statskassa. Det är inte endast vi i den politiska oppositionen som är kritiska till effekterna av den förda politiken. Det finns all anledning att ifrågasätta regeringens egna mycket optimistiska prognoser och antaganden om effekterna av den förda politiken vad gäller utvärdering av måluppfyllelsen av överskottsmålet. Det är just regeringens egna och inga andras antaganden som ifrågasätts även av Riksrevisionen. I kölvattnet av den ekonomiska krisen på 90-talet beslutade riksdagen att det finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppnå till i genomsnitt 1 procent av bnp över en konjunkturcykel. Eftersom överskottsmålet är uttryckt över en icke definierad tidsperiod framhåller Riksrevisionen att det ställs stora krav på en tydlig och transparent redovisning av måluppfyllelsen. Enligt budgetlagen ska regeringen två gånger per år redovisa hur överskottsmålet uppnås. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av budgetpropositionen för 2014 att regeringens antaganden om effekterna av den förda politiken har stor betydelse för beräkningarna av måluppfyllelsen och att dessa skiljer sig kraftigt från andra bedömares. Man framhåller och har uppmärksammat i flera sammanhang att regeringens redovisning och analys av måluppfyllelsen saknar ett samlat uttalande om att överskottsmålet nås. Regeringens uppföljning av överskottsmålet vilar till stor del på orealistiska antaganden om den förda politikens effekter, till exempel att de stora ofinansierade skattesänkningarna kommer att leda till en stor mängd jobb i framtiden, vilket i sin tur kommer att leda till förbättrade offentliga finanser. Vi och även Riksrevisionen anser att regeringen borde underkasta sina mycket optimistiska kalkyler en känslighetsanalys för hur bedömningen av potentiell bnp och antagandet om ett slutet bnp-gap i beräkningsperiodens slut påverkar måluppfyllelsen. Vi konstaterar att Riksrevisionen inte kunnat uttala sig om huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild och att den i sitt uttalande helt utelämnar avsnittet där regeringen redovisar uppföljningen av överskottsmålet. Vi håller med om det som Riksrevisionen framför i sin berättelse, nämligen att uppföljningen av överskottsmålet innehåller ett antal mycket komplexa parametrar och delvis uppskattningar och bedömningar som inte är möjliga att verifiera med tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Man kan alltså inte revidera regeringens berättelse. Det är inte acceptabelt att regeringens egna bedömningar är så godtyckliga och osäkra att de inte går att granska. Vi menar därför att riksdagen bör besluta om ett tillkännagivande om att regeringen dels bör göra en samlad bedömning i årsredovisningen för staten om huruvida överskottsmålet uppnås, dels bör göra en känslighetsanalys av sina antaganden om den svenska ekonomins potentiella produktionsnivå i samband med den samlade bedömningen av måluppfyllelsen. Fru talman! Därför yrkar vi bifall till vår reservation.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Anf. 2 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Fru talman! Regeringen lämnar varje år senast den 15 april till riksdagen en årsredovisning som avser det närmast föregående året. Årsredovisningen är ett viktigt komplement till budgetpropositionen och också ett verktyg för riksdagen för att följa upp och kontrollera de beslut om statens budget som har fattats här i kammaren. I årsredovisningen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet, i det här fallet för 2013. I årsredovisningen finns en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter. Här finns också resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Det finns dessutom en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året, och en redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas också. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen samt skälen för detta. Årsredovisningen är således ett mycket omfattande dokument, och det är inte möjligt och inte heller önskvärt att här i kammaren gå igenom alla de olika delarna. Fru talman! Jag tänkte säga något om överskottsmålet och uppföljningen och redovisningen av detta med anledning av den reservation som finns i betänkandet. Från utskottsmajoritetens sida konstaterar vi, till skillnad från reservanterna, att regeringen gör precis det som den ska göra, nämligen en samlad bedömning av överskottsmålet i ett bakåtblickande perspektiv. Det framgår av årsredovisningen att det genomsnittliga sparandet för tioårsperioden 2004-2013 uppgick till 0,7 procent av bnp, medan det konjunkturjusterade snittet för samma period beräknas till 1,5 procent av bnp. Två saker är dock viktiga att understryka i sammanhanget. För det första är överskottsmålet inte formulerat som låst till en viss tidsperiod. Överskottsmålet säger att de offentliga finanserna ska gå med 1 procent överskott sett över en konjunkturcykel. Längden på en konjunkturcykel kan dock variera; det går inte att säga att den är 7 år, 10 år, 15 år eller någonting annat. Man måste göra en samlad bedömning, och det är exakt det som regeringen gör. När vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur, som vi gör nu i efterdyningarna av den globala finanskrisen och den europeiska skuldkrisen, är det tydligt att vi fortfarande har en bit kvar till fullt resursutnyttjande. För det andra vill jag understryka vad utskottet tidigare har poängterat, nämligen att redovisningen och användningen av överskottsmålet sett som verktyg främst bör vara framåtblickande eftersom det ger överskottsmålet den styrande roll för finanspolitiken som är själva syftet med målet. Därmed är det naturligt att den framåtblickande redovisningen främst görs i de framåtblickande dokumenten, nämligen den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. I betänkandet som behandlar den ekonomiska vårpropositionen, som ska debatteras här i morgon, redogörs således för vår syn på detta. När konjunkturläget förbättras avtar successivt behovet av att via finanspolitiken stötta ekonomin. Att återvända till överskott i finanserna är då helt avgörande för att skydda jobb och välfärd i en liten öppen ekonomi som den svenska. Sunda offentliga finanser ger också utrymme för att bedriva en aktiv finanspolitik i nästa lågkonjunktur. Det finansiella sparandet bör därför uppgå till över 1 procent av bnp år 2018. Det innebär att de reformer som kan komma att föreslås i budgetpropositionerna för perioden 2015-2018 måste finansieras fullt ut. Allt detta gäller naturligtvis under förutsättning att ingen ny allvarlig störning drabbar ekonomin. Därmed kan det knappast råda något tvivel om hur vi ser på överskottsmålet. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag, det vill säga att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och att avslå motionerna.

Beslut

Beslut: 2014-06-25

2 förslagspunkter, 1 votering

Webb-tv: Beslut

25 juni 2014

Protokoll med beslut

2014-06-25

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Årsredovisning för staten 2013

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:

Reservation 1 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
S	0	103	0	9
M	100	0	0	7
MP	0	22	0	3
FP	24	0	0	0
C	20	0	0	3
SD	18	0	0	2
V	0	17	0	2
KD	15	0	0	4
Totalt	177	142	0	30
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

1. Årsredovisning för staten 2013

Utskottets förslag:

Reservation 1 (S, MP, V)

Årsredovisning för staten 2013

Var är ärendet nu?

Beslut

Årsredovisning för staten 2013 (FiU33)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag

Från regeringen

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning

Årsredovisning för staten 2013 (FiU33)

Debatt

Webb-tv Debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2013

Dokument från debatten

Protokoll för debatten

Anf. 1 Marie Nordén (S)

Anf. 2 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Beslut

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Årsredovisning för staten 2013

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

1. Årsredovisning för staten 2013

Våra andra webbplatser

Följ Sveriges riksdag

Följ talman Andreas Norlén

Prenumerera