Socialförsäkringsutskottets betänkande

2018/19:SfU17

Anhöriginvandring

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om anhörig­invandring. Yrkandena handlar bl.a. om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhörig­invandring.

I betänkandet finns sju reservationer (M, SD, C, V, KD) och två särskilda yttranden (C, L).

Behandlade förslag

Ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Anhöriginvandring

Reservationer

1.Anhöriginvandring, punkt 1 (SD)

2.Anhöriginvandring, punkt 1 (V)

3.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (SD, KD)

4.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (C)

5.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (V)

6.Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 3 (M)

7.Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 3 (SD)

Särskilda yttranden

1.Anhöriginvandring, punkt 1 (C)

2.Anhöriginvandring, punkt 1 (L)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 34–36 och 38,

2018/19:735 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 24,

2018/19:1119 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 15,

2018/19:2322 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1,

2018/19:2839 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4–8 samt

2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (V)

2.

Uppskjuten invandringsprövning

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 37,

2018/19:1475 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 14,

2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 23,

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 23 och 29 samt

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 3.

Reservation 3 (SD, KD)

Reservation 4 (C)

Reservation 5 (V)

3.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:2921 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (SD)

Stockholm den 26 mars 2019

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maria Malmer Stenergard

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Paula Bieler (SD), Solveig Zander (C), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Kadir Kasirga (S), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M), Jennie Åfeldt (SD), Christina Höj Larsen (V), Fredrik Malm (L) och Erica Nådin (S).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet motionsyrkanden om anhörig­invandring från allmänna motionstiden 2018/19. Betänkandet omfattar frågor om bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandrings­prövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring. En redovisning av de behandlade motionerna finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Anhöriginvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjnings­krav vid anhöriginvandring.

Jämför reservation 1 (SD), 2 (V), 3 (SD, KD), 4 (C), 5 (V), 6 (M) och 7 (SD) samt särskilt yttrande 1 (C) och 2 (L).

Gällande ordning

Ansökan

Uppehållstillstånd kan under vissa förutsättningar beviljas en utlänning som är anhörig till en person som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Enligt 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd som huvudregel ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i Sverige. En ansökan om uppehålls­tillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ska ges in till och utredas av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt, vilket framgår av 4kap. 20 § utlänningsförordningen (2006:97). Regeringskansliet (Utrikes­departementet) får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstill­stånd får ges in till och utredas av en annan myndighet (4 kap. 26§ UtlF).

Anhöriga

Bestämmelser om uppehållstillstånd för anhöriga finns framför allt i utlännings­lagen och i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjlig-heten att få uppehållstillstånd i Sverige, kallad tillfälliga lagen. Tillfälliga lagen ska tillämpas framför utlänningslagen i den utsträckning som lagens bestämmelser avviker från utlänningslagen (1 kap. 1 a § UtlL och 1 § tillfälliga lagen).

Uppehållstillstånd ska ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § första stycket 1 UtlL). Är någon part under 18 år får uppe­hållstillstånd vägras (5 kap. 17 a § andra stycket 3 UtlL).

Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges (5 kap. 3a § första stycket 1 UtlL).

Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige bl.a. om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång (1 kap. 8 a § lagen om vissa internationella rätts­förhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl att erkänna äktenskapet. Ett äktenskapshinder enligt svensk lag är om en av parterna är under 18 år (2 kap. 1 § äktenskapsbalken).

Uppehållstillstånd ska ges till ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är bosatt i Sverige eller har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i Sverige. Även ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller avses bli adopterat ska ges uppehållstillstånd (5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 UtlL).

En utlänning som är förälder till ett ensamkommande, ogift, utländskt barn som är flykting eller skyddsbehövande ska ges uppehållstillstånd (5 kap. 3 § första stycket 4 UtlL). Även en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande ska ges uppehållstillstånd, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asyl­ansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan (5 kap. 3 § första stycket 5 UtlL).

Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hem­landet (5 kap. 3 a § första stycket 2 UtlL).

När det finns synnerliga skäl får enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 2 UtlL uppehållstillstånd beviljas en utlänning som är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande. Vidare får, när det finns synnerliga skäl och enligt tredje stycket 3, uppehållstillstånd beviljas en utlänning som på något annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Enligt 5 § tillfälliga lagen ska som huvudregel ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehövande vara tidsbegränsat. I 6 och 7 §§ finns särskilda bestämmelser om möjligheten till uppehållstillstånd för anhöriga till den med uppehållstillstånd som tidsbegränsats enligt 5 §.

När anknytningspersonen är flykting med tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 § tillfälliga lagen ska make, sambo och barn beviljas uppehållstillstånd endast om flyktingen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd (6 §). Uppehållstillstånd får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Uppehållstillstånd ska inte beviljas bl.a. för den som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en flykting som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen.

Av 7 § tillfälliga lagen framgår att om anknytningspersonen är ett ensam­kommande barn som är alternativt skyddsbehövande, och som fick sin ansökan om uppehållstillstånd registrerad senast den 24 november 2015, ska uppehållstillstånd beviljas en förälder till barnet enligt 5 kap. 3 § första stycket4 UtlL och i samma utsträckning som enligt 6 § tillfälliga lagen. Uppehålls­tillstånd kan alltså inte beviljas när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande och har ett uppehållstillstånd som tidsbegränsats enligt 5 § till­fälliga lagen och där ansökan är registrerad efter den 24 november 2015. Detta gäller dock inte när anknytningspersonen är ett barn och den anhöriga är förälder, och både barnet och föräldern befinner sig i Sverige. Uppehållstillstånd ska då beviljas i enlighet med 5 kap. 3 § första stycket5UtlL.

I 16 a § tillfälliga lagen finns bestämmelser om uppehållstillstånd med längre giltighetstid för den som bedriver gymnasiestudier. Reglerna om uppe­hållstillstånd för anhöriga i 6 och 7 §§ tillfälliga lagen gäller även när anknytnings­personen har ett uppehållstillstånd enligt 16 a §.

Uppskjuten invandringsprövning

Uppehållstillstånd som beviljas makar, sambor och blivande makar och sambor ska vara tidsbegränsade vid första beslutstillfället, såvida inte utlänningen sammanbott utomlands med sin make eller sambo under en längre tid eller det på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat (5 kap. 8 § UtlL). Fortsatt uppehållstillstånd får beviljas endast om förhållandet består, och för permanent uppehållstillstånd förutsätts att utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år eller att det finns särskilda skäl. Har ett förhållande upphört får uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknytning till Sverige, förhållandet har upphört främst på grund av att utlänningen, eller utlänningens barn, i förhållandet har utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid eller om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd (5 kap. 16 § UtlL).

Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd där parterna har för avsikt att gifta sig eller flytta ihop och förhållandet är väl etablerat ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppe­hållstillstånd skulle beviljas. Om en sådan risk finns utgör den särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd (5 kap. 17 § UtlL).

Enligt 2 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) döms för brott som begåtts här i riket efter svensk lag och vid svensk domstol. Enligt 2 kap. 4 § brottsbalken anses brott begånget där den brottsliga handlingen företogs.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Enligt 5 kap. 3 b § UtlL får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § UtlL beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av till­räcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Undantag finns i 3 c–e § som innebär att kraven inte gäller om

      anknytningspersonen är ett barn

      sökanden är ett barn som åberopar anknytning till förälder

      barnets andra förälder ansöker om uppehållstillstånd tillsammans med barnet

      anknytningspersonen är medborgare i Sverige, en annan EES-stat eller Schweiz

      anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som, eller senare förklarats vara, flykting eller alternativt skyddsbehövande eller har tagits emot genom vidarebosättning

      anknytningspersonen har permanent uppehållstillstånd i Sverige och har vistats här med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år eller

      det finns särskilda skäl.

Utlänningslagens försörjningskrav har ändrats genom 9 § tillfälliga lagen. Enligt den bestämmelsen får uppehållstillstånd beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Av 10 § tillfälliga lagen framgår att kravet inte gäller om anknytnings­personen är ett barn.

Om den person som utlänningen åberopar anknytning till har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller kraven i 9 § tillfälliga lagen endast om

  1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter att den person som utlänningen åberopar anknytning till har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,
  2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller
  3. utlänningen och den person som utlänningen åberopar anknytning till inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Motionerna

Anhöriginvandring

I partimotion 2018/19:2986 av Jimmy Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om en hållbar och självförsörjande anhöriginvandring. Motionärerna anser att anhöriginvandringen inte på ett orimligt sätt ska belasta svenska skattebetalare eller leda till ett ökat utanförskap. Äktenskap ska endast godkännas om de följer svensk lagstiftning och med säkerhet har ingåtts frivilligt. Missbruk måste beivras.

Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2018/19:2985 yrkande 2 ett tillkännagivande om att stoppa missbruk av anhöriginvandring. Enligt motionärerna har problemet med kedjetillstånd eller serietillstånd ökat. En utlänning bör därför inte kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som själv kommit till Sverige som anhörig till en person. Det bör i dessa fall finnas en viss karenstid. I yrkande 4 begärs ett tillkänna­givande om en 24-årsregel vid äktenskap utom EU. Motionärerna anser att det är svårt att ge ett fullgott skydd mot tvångsäktenskap som har ingåtts utomlands under utländsk lagstiftning, och därför bör en regel införas, med inspiration från Danmark, som innebär att båda parter måste vara över 24 år för att utlänningen ska kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om utökade DNA-tester för att styrka släktskap. Motionärerna anger att många länder fortfarande saknar fungerande folkbokföringssystem och följden blir att det går att lura Migrationsverket att det finns ett släktskap mellan en anknytningsperson i Sverige och en utlänning. Den rätt till DNA-test för att styrka släktskap som finns i dag bör bli norm i de fall det inte framstår som uppenbart obehövligt. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om oanmälda hembesök vid anhörig­invandring. För att förhindra skenäktenskap, tvångsäktenskap och våld i relationer bör det vara möjligt för Migrationsverket att genomföra oanmälda hembesök i enligt med EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Motionärerna begär i yrkande 7 ett tillkännagivande om återförening i hemlandet eller ett tredje land. För att minska incitamenten för familjer att skicka iväg sina barn på risk­fyllda resor bör familjeåterförening där minderåriga är inblandade generellt ske i hemlandet eller i ett tredje land där det finns familj. Migrationsverket bör i större utsträckning utreda om det verkligen är barnets bästa att återförenas i Sverige. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om närmsta levande släkting. Motionärerna anser att det finns anledning att utreda möjligheten till utvidgning ett steg i rakt uppåt- eller nedåtstigande släktled samt sidledes i de fall personen som söker uppehållstillstånd är i behov av särskild tillsyn och anknytningspersonen utgör närmsta levande släkting och kan åta sig fullt försörjnings­ansvar.

Även i kommittémotion 2018/19:735 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel för att mot­verka tvångsäktenskap. I Danmark finns en regel om att den som bor där måste ha fyllt 24 år innan den kan gifta sig med en person utanför EU och på så sätt ge den rätt att flytta till Danmark och få uppehållstillstånd.

Också i kommittémotion 2018/19:1119 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att införa en 24-årsregel med inspiration av den danska modellen.

I kommittémotion 2018/19:2839 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att alla skyddsbehövande ska ha rätt till familje­återförening. Alla familjer som splittrats på grund av krig ska ha rätt till familjeåterförening, inklusive alternativt skyddsbehövande.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2018/19:297 yrkandena 34–36 tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas, om borttagande av 18-årsregeln i utlännings­lagen och om ett återinförande av sista-länken-bestämmelsen i utlännings­lagen. Motionärerna anför att anhöriginvandring är en av få lagliga vägar till Sverige och att tillfälliga lagen har begränsat denna väg avsevärt, något som fått stora konsekvenser för människor på flykt, asylsökande och nyanlända. Att ge syrier möjlighet att ansöka om familjeåterförening elektroniskt eller vid ambassader i andra länder som de kan ta sig till skulle säkerställa att rätten till familjeåterförening respekteras. Vidare anger motionärerna att relationen mellan förälder och barn är livslång och det är orimligt att kräva att den ska avslutas när barnet fyller 18 år. En utvidgning av rätten till återförening skulle även ge fler människor möjlighet till skydd utan att behöva riskera livet. Motionärerna anger också att sista-länken-bestämmelsen innebar att om en enda familjemedlem fanns kvar i hemlandet kunde den personen få uppehålls­tillstånd i Sverige för att leva med familjen här. Motionärerna anser att det finns åtskilliga exempel på kvar­varande, åldriga föräldrar som separerats från sina vuxna barn och därför bör bestämmelsen återinföras. I yrkande 38 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på en lagändring som avser rätten till familjeåterförening så att barn behåller den rätten när de blir svenska med­borgare.

I partimotion 2018/19:2322 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj. Enligt motionärerna orsakar tillfälliga lagens begränsningar av rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande och de strikta bostads- och försörjningskraven stort lidande för många familjer.

Uppskjuten invandringsprövning

Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2018/19:2985 yrkande 3 ett tillkännagivande om skydd för utsatta kvinnor. Motionärerna anför att kvinnor som kommit till Sverige på grund av anknytning i vissa fall känner sig nödgade att stanna i en relation där de utsätts för våld av rädsla att skickas tillbaka till hemlandet. Regelverket rörande våld i anknytningsärenden bör utredas. Exempel på åtgärder kan vara förebyggande användning av automatiserade kontroller av anknytningspersonens belastningsregister och historik för att kunna informera utlänningen om riskfaktorer.

Annika Qarlsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2018/19:2843 yrkande 23 att nolltolerans mot våld i nära relationer ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Tvåårsregeln vid anknytningsförhållanden i utlänningslagen gör att utländska kvinnor pressas att stanna kvar i en relation där misshandel förekommer. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att ändra tvåårsregeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna förhållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd.

I motion 2018/19:1475 av Ola Johansson (C) yrkande 1 begärs ett tillkänna­givande om att utreda ett avskaffande av den s.k. tvåårsregeln och därmed under­lätta för kvinnor som lämnat sin make att få ett permanent uppehållstill­stånd tidigare. Det bör utredas om tvåårsregeln fått avsedd effekt eller om den tvärtom bidragit till att förvärra utsatta kvinnors situation. I yrkande 2 begär motionären ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för bättre sam­ordning mellan ansvariga myndigheter så att nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige. Ett aktivt samarbete krävs för att identifiera och kartlägga förekomsten av ”fruimport” och det missbruk av tvåårsregeln som serieimportörer gör sig skyldiga till.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2018/19:297 yrkande 37 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på för­ändringar av bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i tillfälliga lagen och i utlänningslagen. Tvåårsregeln innebär att kvinnor ser sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots miss­handel och den tillfälliga lagen innebär att relationen kan behöva bestå i fem år för förlängt uppehållstillstånd. Valet kan stå mellan att skickas tillbaka till landet personen kom ifrån eller att leva med misshandel.

I kommittémotion 2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att anknytningspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden bör ett utdrag ur brottsregistret hämtas in för anknytningspersoner. Sökanden bör informeras muntligt om eventuell förekomst i brottsregistret, och information lämnas om rättigheter, möjlighet till skydd och tvåårsregeln. Vidare bör kontroll utifrån folkbokföringsregistret och Migrationsverkets register göras, vilket kan ge en bild av om någon tidigare ansökt om uppehålls­tillstånd på grund av anknytning till personen i fråga.

I partimotion 2918/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om möjlighet till fortsatt uppehållstillstånd för offer för brott med hedersmotiv. Enligt dagens regelverk ska domstolen vid beslut om utvisning på grund av brott ta hänsyn till den dömdes anknytning till det svenska samhället, exempelvis om utlänningen har barn i Sverige. Huvud­regeln bör, enligt motionärerna, vara att utlänningen utvisas och att de anhöriga ska kunna få fortsatt uppehållstillstånd även om en ursprunglig grund för de anhörigas uppehållstillstånd skulle upphöra.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2018/19:2921 yrkande 7 ett tillkännagivande om att ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå i en ny migrationslagstiftning. Enligt tillfälliga lagens försörjningskrav ska anknytningspersonen ha en tillräcklig bostad och kunna försörja både sig och den anhörige. Arbete med stabil inkomst ska enligt motionärerna vara grunden för att försörjningskravet ska anses uppfyllt. Inkomsten ska ha funnits i minst ett år och inte komma från en subventionerad anställning eller utgöras av bidrag, t.ex. arbetslöshetsersättning. Nivån på inkomstkravet bör utredas.

I kommittémotion 2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om skärpt försörjningskrav på anknytnings­personen. Motionärerna anser att de försörjningskrav som uppställs i tillfälliga lagen bör permanentas och att alla kvarvarande undantag ska tas bort. Försörjnings­kravet bör dessutom utvidgas i enlighet med EU:s familjeåter­föreningsdirektiv, särskilt när det gäller att familje­medlemmen ska ordna hel­täckande sjukförsäkring för den första tillståndstiden i Sverige. Stabil inkomst ska kunna uppvisas under en längre tid och inte innefatta bidrag eller subventionerad anställning.

Utskottets ställningstagande

Anhöriginvandring

Enligt statistik från Migrationsverket beviljades under 2017 drygt 48 000 och under 2018 drygt 44 800 förstagångsuppehållstillstånd till anhöriga. Om även anhöriga till arbetskraftsinvandrare och gäststuderande inkluderas uppgår antalet till drygt 62 000 personer under 2017 och till ca 64 000 under 2018. Aldrig tidigare har så många beviljats uppehållstillstånd i Sverige i egenskap av anhörig som under 2017 och 2018. En del av förklaringen till detta torde vara att fler än 160 000 personer sökte asyl i Sverige under 2015. Utskottet kan konstatera att det stora antalet asylsökande som kom till Sverige 2015 medförde stora utmaningar för asyl- och mottagningssystemet, men skapade även utmaningar för andra centrala samhällsfunktioner. För att möta detta och som ett led i att förmå andra EU-medlemsstater att ta ett större ansvar för flyktingmottagandet ändrades de svenska reglerna om uppehållstillstånd, bl.a. för anhöriga, genom tillfälliga lagen (prop. 2015/16:174, bet. 2015/16:SfU16, rskr. 2015/16:303). Tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och upphör den 19 juli 2019. Till följd av ett flertal faktorer i omvärlden och tillfälliga lagen har antalet asylsökande som söker sig till Sverige nu minskat markant. En konsekvens av att många redan tidigare hade sökt asyl och beviljats uppe­hålls­tillstånd i Sverige är dock, som nämns ovan, att antalet anhöriginvandrare har ökat de senaste åren.

Utskottet konstaterar att enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet från januari 2019 ska tillfälliga lagen förlängas i två år och alternativt skyddsbehövande ska ges samma möjlighet till familjeåterförening som flyktingar. Vidare fram­går av överenskommelsen att en parlamentarisk kommitté ska tillsättas för att utreda hur den framtida migrationspolitiken ska se ut. Utskottet ser därför inte något behov av att i nuläget föreslå att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att vare sig inskränka eller utvidga reglerna för anhörig­invandring eller att reglerna i tillfälliga lagen ska införas permanent.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2018/19:2985 (SD) yrkandena 2, 4 och 8, 2018/19:735 (SD) yrkande 24, 2018/19:1119 (SD) yrkande 15, 2018/19:2986 (SD) yrkande 18, 2018/19:2839 (C) yrkande 4, 2018/19:297 (V) yrkandena 3436 och 38 och 2018/19:2322 (MP) yrkande 1.

Europeiska kommissionen ger i meddelande COM(2014) 210 vägledning om tillämpningen av familjeåterföreningsdirektivet. Kommissionen säger bl.a. att direktivet ska tolkas och tillämpas på ett sätt som är förenligt med Europa­konventionen. Medlemsstaterna har viss frihet att bedöma när det är lämpligt och nödvändigt att kontrollera familjebanden genom intervjuer eller andra undersökningar, däribland DNA-provtagning. Enligt artikel 16.4 får medlems­staterna utföra särskilda kontroller när det finns välgrundade miss­tankar om vilseledande eller skenäktenskap. Utskottet kan konstatera att Migrations­verket och utlandsmyndigheterna, i enlighet med officialprincipen, har en utrednings­plikt som innebär att ett ärende ska utredas så som dess beskaffenhet kräver. Vidare gäller redan i dag som huvudinriktning i fråga om barn som kommer ensamma till Sverige att barnet ska återförenas med sina föräldrar i hemlandet (MIG 2014:7).

Utskottet kan med det anförda inte se några skäl för riksdagen att göra till­kännagivanden om DNA-test, oanmälda hembesök eller återförening i hem­landet. Utskottet avstyrker därför motion 2018/19:2985 (SD) yrkandena 5–7.

Uppskjuten invandringsprövning

När uppehållstillstånd beviljas på grund av ett förhållande ska tillståndet vara tidsbegränsat vid det första beslutstillfället, om inte makarna eller samborna har sammanbott utomlands under en längre tid, eller det på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Efter en prövoperiod om två år med tidsbegränsat uppehållstillstånd kan permanent uppehållstillstånd beviljas, s.k. uppskjuten invandringsprövning. Om förhållandet har brutits innan prövotiden har löpt ut får uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknytning till Sverige, om förhållandet har upphört främst på grund av att utlänningen eller utlänningens barn i förhållandet har utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning eller om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd. Utskottet kan konstatera att det av förarbetena framgår att denna ordning tillkommit för att underlätta för utlänningar att få uppehållstillstånd och att det utan en möjlighet att pröva om förhållandet är seriöst skulle bli nödvändigt att inta en restriktiv hållning till invandring på denna grund (prop. 1983/84:144 s. 66 och 73).

Redan vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd som anhörig ska det i vissa fall särskilt beaktas om det finns risk för att utlänningen eller utlänningens barn skulle kunna bli utsatta för våld eller annan allvarlig kränkning i förhållandet. Om en sådan risk finns utgör det särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd. Migrationsverket genomför kontroller mot belastnings- och misstankeregistren i detta syfte. Stöd för detta finns i förordningen (1999:1134) om belastningsregister och förordningen (1999:1135) om misstankeregister. När det gäller en ansökan som avser en person som redan har ingått äktenskap kan emellertid en sådan inte avslås på denna grund, eftersom EU:s familjeåterföreningsdirektiv inte medger detta.

Utskottet anser att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt för­hindra att uppehållstillstånd beviljas när det kan misstänkas att ena parten i ett förhållande kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar. Det är också viktigt att motverka skenförhållanden. Samtidigt får inte möjligheterna att få uppehållstillstånd begränsas för de seriösa anknytningar som ännu inte blivit etablerade. Enligt utskottet är det regelverk som nu är på plats balanserat för att tillgodose dessa krav. Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkanden om att reglerna om uppskjuten invandringsprövning ska tas bort.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda motionerna 2018/19:2985 (SD) yrkande 3, 2018/19:2843 (C) yrkandena 23 och 29, 2018/19:1475 (C) yrkan­dena 1 och 2, 2018/19:297 (V) yrkande 37, 2018/19:2768 (KD) yrkande 23 och 2018/19:2594 (L) yrkande 14.

Försörjningskrav

Det försörjningskrav som gäller enligt utlänningslagen har tillfälligt skärpts genom 9 § tillfälliga lagen. Bland annat har utlänningslagens krav på att anknytnings­personen ska kunna försörja sig själv ändrats till att anknytnings­personen ska kunna försörja både sig själv och den som söker uppehålls­till­stånd. Vidare omfattar försörjningskravet i tillfälliga lagen, till skillnad från vad som gäller enligt utlänningslagen, även bl.a. anknytningspersoner som är svenska medborgare.

Enligt den sakpolitiska överenskommelsen från januari 2019 ska en parla­mentarisk kommitté tillsättas för att utreda hur den framtida migrations­politi­ken ska se ut. Utskottet ser inte några skäl att föreslå att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att försörjningskravet i tillfälliga lagen ska införas permanent eller att kravet ska förändras eller ytterligare skärpas. Motionerna 2018/19:2921 (M) yrkande 7 och 2018/19:2985 (SD) yrkande 1 avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Anhöriginvandring, punkt 1 (SD)

av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:735 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 24,

2018/19:1119 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 15,

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4–8 samt

2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 34–36 och 38,

2018/19:2322 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1 och

2018/19:2839 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4.

Ställningstagande

Det finns tillfällen då familjer har splittrats eller ny kärlek har uppstått över nationsgränser. Att leva nära sina närmsta familjemedlemmar är viktigt och önskvärt. Emellertid bör all anhöriginvandring och familjeåterförening base­rasett väl uppbyggt regelverk och missbruk av regelverket måste beivras. Anhöriginvandringen får inte på ett orimligt sätt belasta skattebetalare eller leda till ett ökat utanförskap. I de senaste årens stora migrations­flöden till Sve­rige har nära hälften av alla uppehållstillstånd beviljats för olika typer av anhöriginvandring. Bland annat har problemet med s.k. kedjetillstånd eller serie­tillstånd ökat. En utlänning bör inte kunna ansöka om uppehållstill­stånd på grund av anknytning till en person som själv kommit till Sverige som anhörig till en annan person. I dessa fall bör en viss karenstid finnas innan personen ska kunna vara anknytningsperson.

Det är brottsligt att tvinga någon till äktenskap, men det är svårt att ge full­gott skydd mot tvångsäktenskap som ingåtts utomlands under utländsk lag­stiftning. För att motverka tvångsäktenskap bör en regel införas, med inspirat­ion från Danmark, som innebär att båda parter måste vara över 24 år för att utlänningen ska kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Eftersom många länder saknar ett fungerande folkbokföringssystem är det svårt för Migrationsverket att fastställa om det finns släktskap mellan en anknytnings­person i Sverige och en utlänning. Den existerande rätten till DNA-test för att styrka släktskap bör därför utökas och bli huvudregel. Bara om det framstår som uppenbart obehövligt ska Migrationsverket kunna avstå från ett DNA-test.

För att förhindra skenäktenskap, tvångsäktenskap och våld i nära relationer bör det vara möjligt för Migrationsverket att i enlighet med EU:s familjeåter­föreningsdirektiv genomföra oanmälda hembesök.

Barn ska i så stor utsträckning som möjligt leva tillsammans med sina för­äldrar och det är viktigt att motverka splittring och familjeseparationer. För att minska incitamenten för familjer att skicka iväg sina barn på riskfyllda resor ska dock familjeåterförening där minderåriga är inblandade ske i hem­landet eller i ett tredje land där det finns familj. Migrationsverket bör i större utsträck­ning utreda om det verkligen är barnets bästa att återförenas i Sverige.

Slutligen bör möjligheten att utvidga anhöriginvandringen utredas i de fall personen som söker uppehållstillstånd är i behov av särskild tillsyn, och anknytningspersonen utgör närmast levande släkting. Anknytningspersonen ska åta sig fullt försörjningsansvar och vara släkt i rakt uppåt- eller nedåt­sti­gande led eller sidledes.

2.

Anhöriginvandring, punkt 1 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 34–36 och 38 samt

avslår motionerna

2018/19:735 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 24,

2018/19:1119 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 15,

2018/19:2322 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 1,

2018/19:2839 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4,

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4–8 samt

2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.

Ställningstagande

Anhöriginvandring är en av få lagliga vägar till Sverige. Tillfälliga lagen har begränsat denna väg avsevärt. Om fler familjer på flykt skulle tillåtas att åter­förenas skulle det innebära att många människor slapp ta den livsfarliga vägen över Medelhavet. Att få bo ihop med sin familj är en mänsklig rättighet. För att få rätt att återförenas med en familjemedlem som har fått uppehållstillstånd i Sverige måste den som är kvar i sitt hemland intervjuas vid en svensk beskick­ning. Detta är t.ex. när det gäller syrier omöjligt, och samtliga grann­länder vars beskickningar hanterar familjeåterförening för syrier nekar syrier inresa eller begränsar möjligheterna kraftigt. Att ge syrier möjlighet att ansöka om familjeåterförening elektroniskt eller vid beskickningar i andra länder som de kan ta sig till skulle säkerställa att rätten till familjeåterförening respekteras.

Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning mellan föräldrar och barn får endast beviljas om barnet är under 18 år. Om en person i familjen har skyddsbehov är det sannolikt att även den övriga familjen har det. Relationen mellan förälder och barn är i de flesta fall livslång och det är orimligt att kräva att den ska avslutas för att barnet fyller 18 år.

Tidigare fanns en s.k. sista-länken-bestämmelse i utlänningslagen som inne­bar att om en enda familjemedlem fanns kvar i hemlandet kunde den per­sonen få uppehållstillstånd i Sverige för att leva med familjen här. Det finns åtskilliga exempel på kvarvarande, åldriga föräldrar som separerats från sina vuxna barn och därför bör bestämmelsen återinföras.

Enligt nuvarande lagstiftning förlorar barn som beviljats asyl i Sverige rätten till familjeåterförening när de blir svenska medborgare. Denna ordning kan starkt ifrågasättas. Det är inte rimligt att svenska medborgare ska behand­las sämre än andra i detta avseende.

3.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (SD, KD)

av Paula Bieler (SD), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 23 och

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 37,

2018/19:1475 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 14 och

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 23 och 29.

Ställningstagande

Den s.k. tvåårsregeln kom till för att förhindra skenäktenskap. Dessvärre har det visat sig att kvinnor som misshandlats av sin partner har försatts i en tvångs­situation. De har haft att välja mellan att fortsätta utstå psykisk eller fysisk misshandel eller att bli utvisade. Därför ändrades lagen och i dag kan den person som utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning under för­hål­landet, och därmed lämnat detsamma, beviljas fortsatt uppehållstillstånd även om förhållandet upphört innan två år förflutit. Lagändringen har dock inte för­bättrat situationen för kvinnor i avsedd omfattning. Bland annat krävs att sam­man­boendet inte har varit helt kortvarigt och att förhållandet från början har varit seriöst för att hänsyn ska tas till att kvinnans uppbrott skett på grund av våld. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att anknytnings­personen kan komma att förgripa sig på sökanden, eller för att fastställa om personen tidigare förgripit sig på en sambo eller en make eller maka, bör en kontroll av anknytningspersonen alltid göras genom utdrag ur brottsregistret. Även information om besöksförbud har meddelats tidigare bör inhämtas. Kontroller bör också göras utifrån folkbokförings­registret och Migrations­verkets register, vilket kan ge en bild av om någon tidigare ansökt om uppehålls­tillstånd på grund av anknytning till personen i fråga. På så sätt kan ingen sätta i system att inleda ett förhållande och sedan avsluta det innan tvåårsperiodens utgång. Regelverket rörande våld och utnyttjande i anknytnings­ärenden bör utredas.

4.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (C)

av Solveig Zander (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 23 och

avslår motionerna

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 37,

2018/19:1475 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 14,

2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 23,

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 29 och

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

En grupp som är väldigt utsatt är de kvinnor som utsätts för våld efter att de har beviljats uppehållstillstånd med s.k. uppskjuten invandringsprövning. I Sverige har vi i teorin nolltolerans mot våld vad gäller svenska kvinnor och kvinnor som har permanent uppehållstillstånd, men en helt annan standard gäl­ler för kvinnor som kommer hit via anknytning och har tidsbegränsat uppe­hållstillstånd. Nolltolerans mot våld i nära relationer ska gälla alla som bor i Sverige.

5.

Uppskjuten invandringsprövning, punkt 2 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 37 och

avslår motionerna

2018/19:1475 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 14,

2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 23,

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 23 och 29 samt

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Många kvinnor som misshandlats av sina män under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd har blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet. Denna rättstillämpning har alltför länge tillåtits få oaccep­tabla konsekvenser, t.ex. att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel eftersom utvisning till hemlandet skulle kunna medföra ännu värre konsekvenser för dem. Gällande regler har fått till följd att visst våld och kränkning kan accepteras och att myndigheterna med­ges ett för stort tolkningsutrymme, vilket framgår bl.a. av rapporter från Riks­organisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks).

Vidare innebär tillfälliga lagen att relationen kan behöva bestå i fem år för att den som anlänt genom anhöriginvandring ska kunna permanent uppe­hållstillstånd.

Regeringen bör återkomma med förslag på förändringar av bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i till­fälliga lagen och i utlänningslagen.

6.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 3 (M)

av Maria Malmer Stenergard (M), Katarina Brännström (M), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Arin Karapet (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2921 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och

avslår motion

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå i en ny migrations­lagstiftning. I det försörjningskrav som finns i tillfälliga lagen ingår krav på anknytningspersonen att kunna försörja sig själv och familjen samt krav på tillräckligt stor bostad för sig och familjen. Försörjningskravet bör därutöver skärpas ytterligare. Jobb med stabil inkomst ska vara grunden för att försörj­nings­kravet ska bedömas vara uppfyllt. För att garantera varaktighet i försörj­ningen måste det även krävas att den som ska stå för försörjningen har haft en inkomst i minst ett år och inte genom subventionerad anställning och bidrag som t.ex. arbetslöshetsersättning. Regelverket och den exakta nivån på vilken inkomst som ska krävas för att säker­ställa försörjnings­förmågan måste utre­das.

7.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 3 (SD)

av Paula Bieler (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motion

2018/19:2921 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna anser att de försörjningskrav som uppställs i tillfälliga lagen bör permanentas och att samtliga kvarvarande undantag bör tas bort. Vidare bör det i försörjningskraven ingå att anknytningspersonen ska ha sta­bila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv och sina familje­medlemmar och ska uppvisa en bostad som är adekvat för familjen. Därutöver bör anknytningspersonen kunna uppvisa en stabil inkomst under en längre tid, som inte får innefatta någon form av bidrag eller subventionerad anställning. Försörjningskravet bör dessutom utvidgas i enlighet med de rekommendationer som finns i EU:s familjeåterföreningsdirektiv, särskilt när det gäller att familjemedlemmen ska ordna heltäckande sjukförsäkring för den första tillståndstiden i Sverige.

Särskilda yttranden

1.

Anhöriginvandring, punkt 1 (C)

Solveig Zander (C) anför:

Centerpartiet har i detta ärende framställt motionsyrkanden om rätt till familje­återförening för alla skyddsbehövande och att tvåårsregeln ska ändras så att kvinnor som misshandlats inte ska riskera att förlora sitt uppehållstillstånd. Centerpartiet ingick tillsammans med Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet i januari 2019 en sakpolitisk överenskommelse av vilken det framgår att tillfälliga lagen ska förlängas i två år och alternativt skydds­behövande ges samma möjlighet till familjeåterförening som flyktingar. Sam­tidigt ska en parlamentarisk kommitté om den framtida migrationspolitiken tillsättas. Därmed saknas det skäl att föreslå att riksdagen ska göra ett tillkänna­givande i denna fråga.

2.

Anhöriginvandring, punkt 1 (L)

Fredrik Malm (L) anför:

Liberalerna har i ärendet framställt ett yrkande som gäller möjlighet till fort­satt uppehållstillstånd för offer för brott med hedersmotiv. Av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet från januari 2019 framgår att reglerna för utvisning av ut­ländska medborgare som döms för hedersrelaterade brott ska skärpas. Vidare ska den drabbade ges ett stärkt skydd och inte riskera utvisning. Till följd av detta avstår jag för närvarande från att i en reservation ge uttryck för en avvi­kande uppfattning i de frågor som ryms inom överenskommelsen. Jag och mitt parti kommer dock noggrant att följa det pågående arbetet och inom ramen för överenskommelsen verka för att våra förslag genomförs.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:297 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur rätten till familjeåterförening kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett borttagande av 18-årsregeln i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett återinförande av sista-länken-bestämmelsen i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på förändringar av bestämmelserna om anhöriginvandring i syfte att värna utsatta kvinnors situation, både i den tillfälliga lagen och i utlänningslagen, och tillkännager detta för regeringen.

38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagändring avseende rätten till familjeåterförening så att barn behåller rätten till familjeåterförening när de blivit svenska medborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:735 av Richard Jomshof m.fl. (SD):

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel för att motverka tvångsäktenskap och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1119 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 24-årsregel med inspiration av dansk modell och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1475 av Ola Johansson (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av den s.k. tvåårsregeln och därmed underlätta för kvinnor som lämnat sin make att få ett permanent uppehållstillstånd tidigare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, landsting och kvinnojourer – så att nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2322 av Maria Ferm m.fl. (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2594 av Jan Björklund m.fl. (L):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till fortsatt uppehållstillstånd för offer för brott med hedersmotiv och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2768 av Hans Eklind m.fl. (KD):

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2839 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nolltolerans mot våld i nära relationer ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tillfälligt uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra tvåårsregeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna förhållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:2921 av Johan Forssell m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå i en ny migrationslagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2985 av Paula Bieler m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta försörjningskrav på anknytningspersonen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa missbruk av anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd för utsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en 24-årsregel vid äktenskap utom EU och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade DNA-tester för att styrka släktskap och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oanmälda hembesök i fråga om anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återförening i hemland eller tredje land och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om närmsta levande släkting och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2986 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hållbar och självförsörjande anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.