Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Anf. 158 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Herr talman! Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet. Eftersom riksdagen, tyvärr, ställer sig bakom regeringens förslag deltar vi inte i dagens beslut. Detta betyder dock inte att vi inte ser, och har andra lösningar på, den enorma bostadsutmaning som Sverige nu är mitt i. Vi har därför skrivit ett särskilt yttrande.

Herr talman! Kris är ett ord som inte bör användas för ofta, då innebörden riskerar att utvattnas så att vi inte längre har ett tillräckligt starkt ord när en kris verkligen inträffar.

När det gäller bostadssituationen i Sverige är ordet kris ändå på sin plats. Unga står i kö för att få sin första bostad. Företag har svårt att hitta arbetskraft på grund av att det inte finns bostäder att flytta in i. Barnfamiljer som skulle vilja ha, och behöver, en större bostad söker förgäves.

Från hela Sverige kommer tydliga, högljudda varningssignaler om den ohållbara situation som nu uppstår när den stora grupp som får uppehållstillstånd ska bosätta sig i våra kommuner. För flera kommuner, speciellt i storstadsregionerna, räcker det inte att påpeka att situationen är svår. De säger att situationen just nu är omöjlig.

Samtidigt vet vi att det finns människor som gärna vill skala ned sina ytor och flytta till en mindre bostad men inte anser sig ha råd på grund av begränsade uppskovsregler och en för hög ränta på uppskovssumman, som snart äter upp kapitalet.

Herr talman! Detta är självklart en utmaning som har vuxit sig större över tid. Samtliga partier i Sveriges riksdag är ense om att bostadskrisen i Sverige måste lösas. Därför tackade Moderaterna och Alliansen ja till att ingå i de bostadspolitiska samtal som regeringen bjöd in till. Tyvärr visade det sig rätt snart att regeringen gärna samtalar men saknar viljan att komma överens om de kraftfulla åtgärder som behövs för att lösa den situation som Sverige befinner sig i.

Att regeringen är tandlös och idéfattig i sina försök att lösa Sveriges bostadskris får vi ett exempel på här i dag. Regeringen lägger fram ett förslag där taket på uppskovsbeloppet slopas för en begränsad tid. Detta är ett förslag som få, om någon, tror löser någonting alls.

Finansinspektionen, Boverket, Fastighetsägarna Sverige och Bostadsrätterna säger tydligt att förslaget får begränsade effekter för den rörlighet på bostadsmarknaden som vi så väl behöver.

Ekonomistyrningsverket nöjer sig inte med det utan sågar förslaget och bedömer att åtgärderna inte löser problematiken över huvud taget.

Den enda som tror på förslaget är tydligen regeringen själv, som nöjt konstaterar att förslaget medför att personer nu får ett incitament för att sälja, och att de därmed kan flytta. Regeringen bedömer att förslaget kan skapa flyttkedjor. Ordet kan avslöjar möjligtvis att även regeringen är tveksam till om åtgärden har någon effekt alls. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd lägger regeringen till brasklappen att kapitalbeskattningen bara är en av flera faktorer.

Herr talman! Problemet är bara att det ekar rätt tomt när det gäller andra förslag från regeringen. Vi moderater har en lång räcka förslag, där förslagen om ett permanent slopat uppskovstak och en sänkning av uppskovsräntan till 1,05 procent är en liten del av en väl sammanhållen helhet.

Reavinstbeskattningen är en tröskel för människor när de överväger att flytta från sin bostad. Dagens uppskovsbelopp för reavinsten är för lågt satt, och räntan på uppskovet är så mycket högre än marknadsräntan att det i många fall inte ens lönar sig att skjuta upp beskattningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Regeringens förslag om ett slopat uppskovkrav under fyra år är tandlöst. Det skapar inte de tydliga förutsättningar och den långsiktighet människor behöver när de ska fatta ett av de största besluten i livet.

Investeringen i en bostad är en livsinvestering. Bostaden är för 80 procent av svenskarna den största, och för det mesta den enda, förmögenheten. För att vilja och våga fatta beslutet om att sälja sin bostad behövs tydliga, förutsägbara och långsiktiga spelregler. Tidsbegränsningen är därför direkt skadlig, och samtliga remissinstanser anser också att detta är ett problem.

Herr talman! Den svenska bostadskrisen har nu nått så djupt att den får enorma negativa konsekvenser i alla delar av landet, i storstad såväl som i glesbygd. Självklart får den - kanske mest av allt - konsekvenser för den enskilda människan.

Vi har nu kommit till ett stadium där det inte längre räcker att fingra i marginalerna. Vi måste ge oss på grundfundamenten. Då går det inte att sitta med en massa heliga kor, som den rödgröna regeringen gör. Är uppskovsbeloppet som ni presenterar i dag allt ni har att komma med? Är ni inte medvetna om att det bara är kosmetika?

På bostadsområdet skulle regeringen kunna lägga fram vilka förenklingsförslag som helst och få igenom dem i Sveriges riksdag i morgon. Men det har inte kommit ett enda förslag.

Detta håller inte, herr talman! Vi måste, och vi ska, ha rätt att vänta oss mer av Sveriges regering i den krissituation som nu råder.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Warborn (M).

Anf. 159 Olle Felten (SD)

Herr talman! Uppskovsbeloppet vid avyttring av bostadsfastigheter och bostadsrätter i samband med köp av ny bostad är ett sätt att skjuta upp betalningen av reavinstskatten. Man kan säga att man får kredit av staten för skatten på den vinst man gör vid försäljningen av en bostadsfastighet eller bostadsrätt. Man minskar alltså beskattningen vid byte av bostad men ökar den i stället när inget mer uppskovsbelopp behövs, till exempel vid dödsfall, flytt till ett särskilt boende eller till en hyreslägenhet. I det läget måste hela den uppskjutna reavinstskatten betalas.

Som kompensation för denna kredit betalar man en årlig ränta på sitt utestående uppskovsbelopp. Räntan beräknas genom att man påförs en schablonintäkt motsvarande 1,67 procent av aktuellt uppskovsbelopp.

Det är en vanlig uppfattning att systemet med uppskjuten reavinstbeskattning bidrar till att öka incitamenten att flytta från en större till en mindre bostad, som är billigare eller mer lätthanterlig, till exempel när man blir äldre eller vid ändrade familjeförhållanden.

Nuvarande regler, med en begränsning av uppskovsbeloppets storlek, det så kallade uppskovstaket, tillkom 2008 för att minska statens skattekrediter. Man lade då också på en ränteavgift, som innebär en kostnad för den skattskyldige och som utgör ersättning till staten för skattekrediten.

Kreditkostnaden minskar dock i någon mån effekten av syftet med krediten. Jag menar att systemet med uppskovsbelopp är en marginell del av underlaget för det stora beslut som en flytt innebär. Det är nämligen billigare med dagens ränteläge att låna upp ett belopp motsvarande reavinstskatten och betala den till staten. Det minskar kapitalkostnaden med cirka hälften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Om ett uppskov med att betala reavinstskatt under givna förutsättningar ska vara effektivt bör det inte innehålla någon begränsning, och det bör inte vara räntebelagt, i vart fall inte om man vill maximera effekten av åtgärden. Regeringens förslag att tillfälligt ta bort uppskovstaket är därför logiskt under förutsättning att effekten verkligen är en reell faktor som påtagligt bidrar till en positiv flyttkedja. Vi menar dock att det finns flera osäkerheter i uppskovstakets effekter och inte minst att det finns skatte-effekter i sammanhanget som riskerar att leda helt fel. Effekterna av de faktiska sakförhållandena behöver därför utredas bättre.

Vi ställer oss dock bakom regeringens förslag om att tillfälligt slopa taket för uppskovsbelopp. Det kan finnas problem med ett tillfälligt slopande av taket, men vi menar att det är en fördel att ha handlingsfrihet genom att tidsbegränsa åtgärden i det läge vi befinner oss i nu. Möjligheten att förlänga eller permanenta slopandet av taket vid ett senare tillfälle kvarstår och kan genomföras om man ser att åtgärden faktiskt är effektiv. Under tiden måste effekten utredas och klarläggas på ett objektivt sätt för att nästa beslut i frågan ska vila på saklig grund. Detta har vi påtalat i ett särskilt yttrande som förklarar vår ståndpunkt i detta fall.

Herr talman! Det finns de som menar att systemet med uppskov av fastighetsskatten är en del av orsaken, dock ej hela, till den snabba ökningen av bostadspriserna. Det skulle i så fall innebära att uppskovssystemet bidrar till att skapa en bostadsbubbla, en effekt som professor Sven-Olof Lodin tog upp i en artikel i DN redan 2009. Det är därför nödvändigt att genomföra en uttömmande utvärdering av hela uppskovssystemet så att alla dess effekter kan klarläggas på ett objektivt och korrekt sätt. Det är en viktig anledning till att inte i dag permanenta avskaffandet av uppskovstaket.

Alliansens tvärsäkra åsikt att ett permanent slopat tak för uppskovsbelopp är en mycket viktig åtgärd för att öka omsättningen i flyttkedjan saknar en tydlig och saklig grund. Det vore ur den synvinkeln med stor sannolikhet bättre att helt slopa reavinstbeskattningen, men det skulle vara en väldigt kostsam reform.

Herr talman! En avgörande faktor för en snabbare flyttkedja är tillgången till lämpliga bostäder att flytta till, kanske en mindre och billigare eller lättskött bostad. Här måste bostadspolitiken ta sitt ansvar för att skapa intressanta boenden för de grupper som önskar lämna sin gamla bostad för något nytt. För detta krävs nytänkande kring boendemiljöer snarare än tricksande med takbelopp och skattesatser. Om man inte får fram intressanta alternativ kommer man definitivt inte att lyckas med att få fart på flyttkedjan, speciellt inte om priset för en ny bostad, som i dag, är nästan lika högt som priset för den man lämnar.

Vi ser dock ytterligare ett problem i denna proposition som kräver en ny utredning för att kunna åtgärdas. Uppskovsräntan beräknas på hela uppskovsbeloppet. Det innebär att man tvingas betala ränta till staten med utgångspunkt från sitt eget kapital, det vill säga den del av uppskovsbeloppet som utgör nettoförmögenhet efter avdragen reavinstskatt. Det är en form av statlig konfiskation som inte bör förekomma. Rimligen borde räntan inte baseras på det egna kapitalet utan endast på det belopp som utgör skatteskulden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Vi rekommenderar därför regeringen att i samband med en utvärdering av lagen och hela systemet med uppskovsbelopp också utreda effekterna av en ändring av beräkningsunderlaget, så att uppskovsräntan enbart beräknas på uppskjuten reavinstskatt och att räntan är marknadsanpassad. Detta torde medföra lägre intäkter för staten. Det är därför viktigt att utreda vilka effekter en sådan ändring skulle få för såväl statens finanser som hushållens ekonomi och bostadsmarknaden i sin helhet.

Vi skulle också vilja se ett större grepp på frågan om de orättvisor som finns inbakade i beskattningen av reavinst vid försäljning av privatbostäder. Man bör inte minst fundera över premieringen av spekulationsaffärer som finns inbyggd i dagens regler för reavinstbeskattning.

Herr talman! Alla dessa åtgärder kräver en ordentlig genomgång, och det är bara regeringen som kan ta initiativ till en sådan. Det är dock nödvändigt om vi ska komma till rätta med de problem som tillsammans skapar den tvärnit i flyttkedjan som vi har sett utvecklas under de senaste åren. Reglerna kring reavinstbeskattningen och uppskovssystemet är bara en detalj i sammanhanget. Utifrån dagens situation innebär dock detta betänkande en tillfällig åtgärd som kan bidra till att minska problemet, om än marginellt. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

Anf. 160 Ola Johansson (C)

Herr talman! Det byggs nu fler bostäder än på mycket lång tid. Det är förstås glädjande, men det som byggs är helt otillräckligt och framför allt byggs det inte bostäder för dem som står allra längst ifrån bostadsmarknaden. Och än så länge är bostadsbyggandet också koncentrerat till de rikaste kommunerna som redan tidigare har en stark tillväxt och en stor efterfrågan på bostäder

Det är vad som bekymrar mig mest nu, när jag som Centerpartiets bostadspolitiske talesperson går upp i skatteutskottets debatt om ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostäder.

Det byggs inte tack vare att vi har en ny regering utan trots detta. Orsaken till att det nu planeras omkring 60 000 bostäder i landets kommuner är att det finns antagna planer som vunnit laga kraft och att det finns mark att bebygga. Det är en process som kan ta uppemot tio år. Det finns markägare som är beredda att avsätta mark, och det finns byggföretag som kan åta sig att bygga åt dem som är villiga att köpa, äga och förvalta bostäder. Det finns en marknad eftersom det på de flesta håll är lätt att låna pengar och hushållens ekonomi i många fall är sådan att man har råd att flytta in i de nya bostäderna som kan ha kostat uppemot 30 000 kronor per kvadratmeter att bygga.

Regeringen försöker på olika sätt att påverka marknaden genom subventioner av nya, energieffektiva, små lägenheter och genom att betala ut en byggbonus till de kommuner som redan har alla förutsättningar att få fram bostäder, med planer, program, mark och villiga byggföretag. Det menar vi är ett stort slöseri med 5 miljarder årligen som kunde ha använts på ett bättre sätt.

I stället borde regeringen fortsätta att regelförenkla. Buller, strandskydd, riksintressen, överklaganden och fortsatt långa oförutsägbara planprocesser hindrar på många håll. Den förra regeringen tillsatte utredningar och beslutade om uppdrag. 55 utredningar blev det och hela 113 förslag till åtgärder som gav resultat. Bostadsbyggandet började öka igen 2012.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

En ny bostad blir marginellt mindre kostsam att flytta in i för att den har subventionerats fram. Utfästelser om investeringsstöd bidrar till att öka osäkerheten. Därför togs varje form av subventioner till bostadsbyggandet bort när Alliansen kom till makten 2006. Nu är de tillbaka, trots att de kritiseras av alla i bygg- och fastighetsbranschen, utom av Hyresgästföreningen och Sabo, allmännyttan.

Den bostad som är enklast att få tag i är den som producerades för flera decennier sedan och som är hyressatt efter den tidens förutsättningar med låga byggkostnader och ett bostadsbyggande i volymer som vi bara kan drömma om i dag. Då talar vi inte bara om hyreslimporna i förorterna utan även om idylliska radhusområden i små och stora städer eller samhällen med både äganderätter och bostadsrätter.

Det byggs mer, och varje bostad som tillkommer är välkommen. Det är bra. Men för att vi ska få önskad effekt med lägre trösklar för dem som står längst ifrån måste vi addera det viktigaste: rörligheten - flyttkedjorna.

För att kunna tacka ja till ett erbjudet arbete eller en utbildningsplats för den lilla men växande familjen på en plats där det redan finns jobb, bra skolor och förskoleplatser behöver det finnas äldre villor och bostadsrätter som är till salu och därmed en ägare som vill och är beredd att sälja.

Herr talman! De nya bostäder som produceras passar ofta mycket bra för den som likt jag själv är 55-plussare med utflugna barn, en god ekonomi och ett inte överdrivet behov av att ständigt vara hemma.

Men innan man flyttar måste man hitta ett objekt att köpa. Sedan måste man bestämma sig för när, hur, till vem och till vilket pris man ska sälja den bostad man har. Ju längre man dröjer med att fatta detta beslut, desto svårare är det. Har man sedan blivit så gammal att man inte klarar att planera och genomföra flytten på egen hand blir villan, trädgården, trappan i hallen till sovrummet på övervåningen och källaren en belastning - inte bara för dig, utan för dina närmaste, för hemtjänsten och för sjukvården.

Att få igång flyttkedjorna handlar inte bara om att tillgängliggöra bostäder utan även om att den bostad man har passar det liv man lever i alla dess skeden.

När en bostad är eftertraktad på marknaden och värderas till ett högt pris blir det ytterligare en belastning för den som ska flytta ut. De så kallade flyttskatterna kan vara de högsta inom OECD, menar myndigheten Boverket. Boverket är brutalt ärligt i sin beskrivning av vad det är som hindrar rörligheten på bostadsmarknaden: Det är skatterna och hyressättningen.

Centerpartiet vill se en större reform inom skatteområdet vad gäller att köpa, äga och sälja sin bostad. Därför har vi inget att invända mot förslaget att slopa taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder under tiden den 21 juni 2016 fram till den 30 juni 2020. Vi skulle gärna se att det permanentas, och vi hänvisar i övrigt till det särskilda yttrandet från Per Åsling.

Av det framgår också att vi inte hade haft något emot om de bostadspolitiska samtalen, där jag själv deltog, hade kunnat slutföras med en bred överenskommelse på bland annat skatteområdet. Men viljan att ta itu med de strukturella problemen har inte funnits hos regeringen och stödpartiet Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Framför allt har viljan saknats att ta till sig kritiken mot hyressättningssystemet, som allt fler ser som det stora hindret för att hyresrätten ska kunna utvecklas. Vi ser en tillbakagång för nyproducerade hyresrätter, vi ser fortfarande ombildningar och vi ser dålig rörlighet också på hyresmarknaden. Många av dem som bor kvar i de attraktivaste hyresrätterna skulle kunna äga sin bostad.

Boverket bedömer att det behövs 710 000 tillkommande bostäder till 2025. Men med den byggtakt vi har kommer inte detta mål att nås. Med de bostäder som byggs kommer vi inte heller att kunna tillgodose behovet hos unga, nyanlända och personer som har svårt att få lån i bank med bolånetak och amorteringskrav.

Vi har en situation där det i många orter utanför storstäderna anses vara för dyrt att bygga nya bostäder eftersom marknaden värderar den nya bostaden så lågt att byggkostnaden överstiger marknadsvärdet så fort bostaden tas i bruk. Det behövs fler bostäder i hela Sverige.

Statistiska centralbyrån publicerade i somras uppgiften att över 351 000 villor bebos av ensamhushåll. Det är nästan halva den mängd bostäder som skulle behövas. Vi kan konstatera att potentialen i vårt bostadsbestånd inte är fullt utnyttjad och att rörligheten måste göra så att dessa hus fylls med familjer eller enkelt byggs om så att delar av bostaden kan hyras ut.

Centerpartiet och alliansregeringen underlättade andrahandsuthyrning, och vi ser gärna att intäkter från sådan uthyrning på sikt blir skattebefriade.

Det behövs fler nya bostäder. Vi i civilutskottet, som hanterar plan- och bygglagen, kan ge förutsättningarna. Men det är ni som arbetar med finanspolitik och skattefrågor som kan se till att det händer och att vi får en utväxling för dem som allra mest behöver en bostad.

(forts. § 15)

Anf. 161 Mathias Sundin (L)

Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Herr talman! Det behövs flera ganska genomgripande reformer för den svenska bostadsmarknaden. Vi har stora problem. Den bristande rörligheten som gör att man inte kan få tag i en lägenhet, inte minst här i Stockholm men också i flera andra städer runt om i landet, har man räknat fram leder till 15 000 fler arbetslösa personer än vad vi skulle ha annars. Man kan inte ta ett jobb man erbjuds, för man har ingenstans att bo, vilket gör att man söker jobb på andra platser i stället. Det leder naturligtvis också till en mängd andra praktiska problem för folk, men dem behöver vi inte gå in på här i dag.

Från Liberalernas sida tycker vi att det är en mycket bra idé att ta bort taket på uppskovet när man säljer sin villa eller lägenhet, men vi tycker inte att det ska vara tillfälligt. Visst, man kan ju förlänga det senare, men det är mycket bättre om vi nu på en gång slår fast regler som håller under lång tid för svensk bostadsmarknad. Ingenting tyder på att de här problemen är fixade om fyra år.

Vi tycker också att räntan på uppskovsbeloppet ska avskaffas för att uppmuntra till att man säljer sin lägenhet så att någon annan kan flytta in där och man själv går vidare till ett nytt boende.

De här två åtgärderna som vi debatterar i dag är naturligtvis bra, även om vi vill gå längre. Men det behövs som sagt breda reformer på bostadsmarknaden. Det här är ett litet steg i rätt riktning, men det behövs mycket mer än så.

Jag ska inte ta upp alla de grejerna, men man behöver i alla fall i sådana här sammanhang nämna den hyresreglering som vi har i dag. Så fort det finns prisregleringar uppstår brist på utbud. Om man har prisreglering på bröd blir det för lite bröd. Har man prisreglering på toapapper, som man testade i Venezuela nyligen, blir det för lite toapapper. Har man prisreglering på bostäder blir det för lite bostäder. När man byter system behöver man naturligtvis göra detta under en period på ett antal år så att det funkar smidigt för alla, men det behöver göras.

En annan grej är att trappa av ränteavdraget, men inte så att det leder till en ökad kostnad för folk utan att man samtidigt sänker skatten gradvis.

Det behöver göras mycket mer på svensk bostadsmarknad. Vi tror att i just de här frågorna som vi debatterar i dag behöver vi gå längre än vad regeringen föreslår nu och inte införa några tidsbegränsade regler och ta bort räntan på uppskovsbeloppet.

Anf. 162 Larry Söder (KD)

Herr talman! Vi har nog alla fått ta del av information om projektet som nu blivit permanent i flera kommuner och som heter Bostad först. Om någon här inte har stött på projektet får man gärna komma till mig efteråt och höra om det.

Det är ett bra projekt som också, som sagt, har blivit permanent i olika kommuner. Det går enkelt uttryckt ut på att den som har ett beroende av någonting, till exempel droger, i de allra flesta fallen är rotlös utan fast bostad. Bostad först innebär att de här människorna ska få en fast bostad där de känner sig hemma och trygga för att utifrån det kunna ta sig vidare i livet. Det har, som jag har fått ta del av information om, fungerat alldeles utmärkt. Människor som har en trygg tillvaro i form av en bostad har enklare att ta till sig annan behandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Vad vill jag säga med detta? Jo, det visar att en bostad som man kan kalla sin egen är av stor vikt för oss människor. En plats där man kan stänga om sig och göra som man vill innanför dörren ger en trygghet som vi är i behov av.

Detta behov menar jag är grundläggande, och vi som nation klarar inte av att leverera det i dag, vilket jag beklagar djupt. Vi ser att ungdomar i många kommuner inte kan hitta sin första bostad. Vi kan se att familjer inte kan finna rätt storlek på boendet och att en del avstår från att flytta på sig i bostadskedjan för att vi politiker har satt upp lagar, regler och skatter som gör det omöjligt.

Trots den relativt sett höga takten på bostadsbyggandet, framdriven av en aktiv bostadspolitik från alliansregeringens sida, som jag menar att det är, är det uppenbart att bostadsmarknaden fortsatt är dysfunktionell. Det har under lång tid byggts för lite bostäder, och bristande rörlighet på bostadsmarknaden har förvärrat utbudsproblemet.

Tillsammans med bland annat låga räntor har detta medfört att bopriserna drivits upp och att hushållens skuldsättning följt efter.

Skuldsättningen för hushållen är ett problem som vi har diskuterat många gånger här och som vi måste ta itu med också på annat sätt.

Utvecklingen skapar svårigheter för unga och barnfamiljer att få tag i en bostad. Precis som tidigare talare har sagt slår det också mot tillväxten.

Bristande rörlighet är ett betydande problem, och en del av orsakerna står att finna i skatternas utformning. Regelverket tycks till exempel bidra till minskad rörlighet när en del äldre väljer att bo kvar i sina villor i stället för att flytta till ett mindre eller mer anpassat boende. Boverket pekar i en rapport på att problemet är växande. De stigande bopriserna ökar vinsterna och därmed flyttskatterna.

Kristdemokraternas uppfattning är att ett amorteringskrav - med ett tydligt undantag för nyproduktion för att undvika att den hämmas - är en rimlig åtgärd för att dämpa hushållens skuldsättning. Men en baksida med amorteringskravet, som träffar nya lån vid bostadsköp, är att trögrörligheten på bostadsmarknaden riskerar att späs på något.

Kristdemokraterna vill att taket för uppskov av reavinstskatten vid köp av ny bostad slopas permanent. Dessutom vill vi att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning gå till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till en hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider. Förslaget skulle innebära att en stor del av den bristande rörlighet som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt genom att staten fortfarande får in skatteintäkterna, dock senare.

Räcker det att ändra en del skatteregler för att komma till rätta med bostadsbristen? Självklart inte. Vi måste även som lagstiftare ge kommunerna möjligheter att fullgöra sitt uppdrag när det gäller bostadsförsörjningen. Tiden för planprocesserna från idé till dess att ett hus står färdigt måste bli kortare. Fler ska kunna initiera en planprocess på de områden som man anser det intressant att bygga på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Instansordningen vid överklaganden av beslut enligt plan- och bygglagen bör effektiviseras genom att man överväger att med bibehållen rättssäkerhet minska antalet instanser. Det är några av de förslag som vi kristdemokrater har. Det är några av de saker som vi tillsammans kan lägga i korgen för att se hur vi kommer framåt. Sverige behöver mer bostadsbyggande. Sverige behöver att vi tänker annorlunda för att öka takten på byggandet av bostäder. Sverige behöver bostäder.

Vi kristdemokrater kan konstatera att dagens proposition inte tar oss hela vägen, bara en liten bit på väg. Men det är långt kvar.

Kristdemokraterna har ett särskilt yttrande som stöder sig på vårt förslag och som vi tror motsvarar det problem vi ser på ett bättre sätt än propositionen från regeringen.

Vi tror att taket för uppskov av reavinstskatten vid köp av ny bostad slopas permanent i stället för temporärt som regeringen vill. Det motsvarar en rimlig åtgärd för att öka rörligheten. Betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad.

Anf. 163 Jamal El-Haj (S)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslagen i skatteutskottets betänkande SkU11 om ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad.

Att delta i en betänkandedebatt är bara en vanlig dag på jobbet för många av er övriga ledamöter. För mig är däremot denna kammardebut högtidlig. Detta är mitt första riktiga ärende i kammaren som riksdagsledamot. Det är det finaste uppdrag en IF Metallare som jag kan få, frånsett att bli en del av den yttersta förbundsledningen.

Det är också det finaste förtroendet en svensk med rötterna i Palestina kan få. Det är med stolthet och glädje jag står här för mitt Sverige som är välkomnande, inkluderande, öppet, fritt och demokratiskt. Jag representerar det nya Sverige och den framtid som vi alla är en del av.

Herr talman! Regeringen hoppades på en bred, blocköverskridande bostadspolitisk uppgörelse i den svenska modellens anda. Nu blev det tyvärr inte så. Regeringen presenterade den 21 juni 2016 ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram med 22 steg för fler bostäder. En av åtgärderna är slopat tak för uppskovsbelopp under en tidsbegränsad period.

Såväl taket för uppskovsbeloppet som räntebeläggningen var en del av finansieringen av den borgerliga regeringens sänkning av fastighetsskatten. Det ska man komma ihåg nu när de borgerliga partierna deklarerar att de vill ta bort uppskovet eller sänka räntebeläggningen. De är nu i opposition mot Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.

Avsikten med uppskovsreglerna vid avyttring av privatbostad är främst att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Detta uppnås genom att en kapitalvinst från en avyttring, helt eller delvis, utan beskattning hos den skattskyldige kan investeras i en ny bostad. Om taket för uppskov tillfälligt tas bort kan det bidra till att ytterligare öka rörligheten på bostads- och därmed också på arbetsmarknaden så att bostadsbeståndet kan utnyttjas effektivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Regeringens förslag innebär att taket för uppskovsbelopp inte gäller för avyttringar av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter som sker under perioden 21 juni 2016-30 juni 2020. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017. Förslaget innebär också ändrad metod för beräkning av uppskovsbeloppets storlek vid förvärv av en billigare ersättningsbostad.

Dessutom återinför vi den före år 2008 gällande kvoteringsregeln. Kvoteringsregeln är generösare än den nuvarande avräkningsregeln. Regeln innebär bland annat att uppskov alltid kan erhållas med någon del av kapitalvinsten. Med avräkning kan däremot en stor prisskillnad göra att en avräkning reducerar hela kapitalvinsten så att inget uppskov kan erhållas. Det kan i vissa fall verka onödigt avhållande på viljan att avyttra en bostad och förvärva en ny billigare bostad.

Herr talman! Jag förstår de borgerligas särskilda yttranden som att partierna inte direkt är emot förslaget utan snarare vill ha det på annat sätt och kanske ännu generösare. Som alla vet är det alltid lättare att vara generös i opposition än i regeringsställning.

Sverigedemokraterna har inte heller något emot förslaget, men man ser problem. De vill utreda och utvärdera, vilket säkert är lovvärt ibland, men inte i detta fall.

Jag tycker att detta är ett relativt okomplicerat och direkt förslag som kan ge goda effekter i vanliga människors vardag. Krångla inte till det!

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 164 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! I våras bröt de bostadspolitiska samtal samman som regeringen hade med Vänsterpartiet och allianspartierna, vilket var väldigt tråkigt. Men det finns ett stort behov av reformer på bostadsmarknaden.

Boverket är den myndighet som har koll på dessa frågor. Man menar att det behöver byggas omkring 700 000 bostäder fram till 2025 på många håll runt om i landet. Främst i storstadsregionerna men även på många andra håll har det över tid varit bostadsbrist. Det har lett till ökade priser och långa köer när det gäller hyreslägenhetsbeståndet. I dag finns en brist i 250 av landets 290 kommuner, vilket är en absolut majoritet.

Att bygga fler bostäder är ett av flera sätt att lösa bostadsbristen. Det byggs nu mer än vad som har gjorts på länge sedan 1990-talskrisen. I år påbörjas 60 000 bostäder, och utvecklingen ser ut att fortsätta på ett positivt sätt också framöver.

Herr talman! Det räcker dock inte med att bygga mer. Vi behöver också få fram fler reformer för att bättre utnyttja det bestånd som redan finns. Sverige ligger väldigt högt när det gäller bostadsyta per invånare. Men vi har haft regler och villkor som har gjort att många bor större än de egentligen vill, eftersom det skulle kosta dem mer att byta till ett mindre boende som de kanske hellre skulle vilja ha. Och det finns andra som har det alldeles för trångbott, vilket förstås är ett större problem.

Olika reformer för att öka rörligheten är därför en annan sak som är viktig vid sidan av att bygga mer. Ökar vi rörligheten kommer även det befintliga beståndet att utnyttjas bättre. Ett sådant förslag har vi att ta ställning till i dagens betänkande. Det ska bli möjligt att under en begränsad tid skjuta upp uppskov utan takbegränsning. Detta är ett sätt som gör att vi bättre kan utnyttja det bostadsbestånd som finns, och det gör att rörligheten ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Vi skulle dock behöva göra mer. Vi skulle behöva fasa ut ränteavdraget, vilket de flesta partier här i riksdagen har sagt sig vilja göra. Vi behöver växla det mot lättnader på bostadsområdet eller mot något annat. Det skulle också minska skuldsättningen och den risk som byggs upp i systemet när skuldsättningen ökar över tid.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till propositionen. Jag hoppas att vi framöver kan diskutera ytterligare förslag som ökar både bostadsbyggandet och rörligheten. En sådan utveckling är avgörande för framtiden.

(Applåder)

Anf. 165 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Vi debatterar i dag förslaget om att under en tidsbegränsad period slopa taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder och metoden för att beräkna uppskovsbeloppen vid köp av billigare bostad. Förslaget skulle i vissa fall kunna öka incitamenten att flytta ifrån en bostad och på så sätt skynda på en flyttkedja, så att till exempel en pensionär som sitter ensam i en stor villa kan flytta till förmån för en större familj.

Detta är bra, men samtidigt bör det poängteras att det krävs en helhetssyn på den svenska bostadssituationen för att vi ska få flyttkedjor och för att alla människor ska kunna hitta en bostad som känns anpassad till storleken på familjen.

För att kunna flytta till något som passar bättre behöver man i första hand ha någonting att flytta till. Det viktigaste vi kan göra för att öka rörligheten är därför att bygga fler bostäder som människor faktiskt efterfrågar. Både den som står utanför bostadsmarknaden och den som vill flytta till något som passar bättre ska ha ekonomiska möjligheter att flytta till det vi bygger. Genom att pressa hyror och priser för nybyggnation kan det därför bli värt även för den som till exempel har betalat av villan att flytta till en nyproducerad bostad. Vi skulle behöva satsa särskilt på äldrebostäder och trygghetsbostäder, vilket regeringen och Vänsterpartiet gör i budgeten. Vi höjer även bostadstillägget för att fler ska kunna efterfråga fler bostäder.

Höga priser och hyror, till exempel marknadshyror, riskerar alltså att skapa väldigt kraftiga inlåsningseffekter. Kraftigt höjda hyror skulle leda till att det blir dyrare att flytta från en villa till en hyresrätt. På så sätt blir det ett stopp för den absolut viktigaste länken i flyttkedjan. Detta är viktigt att komma ihåg. Att bygga fler bostäder till överkomliga priser är därför grunden för att få igång rörligheten på bostadsmarknaden och öka friheten att välja boende.

Hur ska detta finansieras? Vi kommer även i framtiden att klara goda bostäder och livsmiljöer för alla. Men det innebär faktiskt att vi behöver vara beredda att beskatta dem som exempelvis har tjänat mycket på de gamla statliga bostadspolitiska subventionerna och på så sätt omfördela till dem som i dag står utanför bostadsmarknaden. Detta kallar jag solidaritet.

Skatter på fastigheter är ett sätt att tillsammans samla pengar till infrastruktursatsningar och till byggande av bostadsområden för den nya generationen bostadslösa. Om man inte håller med om detta måste man leverera egna finansieringsförslag på de infrastruktursatsningar som man själv vill se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler för uppskov med kapital-vinst vid avyttring av privatbostad

Allt detta behöver dock vara rätt utformat så att det blir värt att flytta när exempelvis villan blivit alldeles för stor. Då kan ROT- och RUT-bidrag och avskaffade fastighetsskatter och ränteavdrag fungera hindrande för rörligheten. Man får så att säga subventioner för att inte flytta.

För den som står utan bostad är det samtidigt viktigt att den gynnsamma reavinstbeskattning som vi i dag har inte ytterligare urholkas på ett sätt som gör att bostadspriserna skjuter i höjden. Det vill säga den grupp eller generation som har tjänat stora pengar på sin bostad flyttar inte sitt stora kapital vidare till nästa bostad, och det riskerar att priserna ytterligare pressas uppåt.

Vi har en oerhört allvarlig bostadssituation i Sverige, och vi har en gigantiskt privat skuldsättning som håller på att bli närmast ohållbar. Den hotar inte bara enskilda människors ekonomi utan hela landets ekonomi.

Enligt min mening vore det oansvarigt utifrån ett socialt, fördelningsmässigt och makroekonomiskt perspektiv att genomföra ändringar som riskerar att elda på de svenska bostadspriserna. Sverige har kommit att få Europas lägsta beskattning på ägt boende. Det är därför som vi ser så stora ojämnheter och sociala skillnader i dagens boende.

Faktum är att den låga beskattningen inte har gynnat den enskilde. Det har i stället resulterat i enorma prisökningar. Den som köper nytt i dag lägger mer pengar än någonsin, men dessa går till banken i stället för till staten. Lägre skatteintäkter ger mindre resurser till investeringar i byggande, och det skapar dessutom stora inkomstskillnader.

När vi justerar skatterna behöver vi också se till att hyresgästerna inte blir missgynnade. Jag tycker att människor själva ska få bestämma hur de vill bo - inte att staten gör det via beskattningssystemet.

Beskattningen behöver därför vara lika mellan hyresgäster och boende i privatbostad. Annars får vi ett samhälle där hyresgäster betalar boendekostnader för villaägare. En statlig utredning visar att det i dag förhåller sig på detta sätt. Hyresgäster betalar flera tusenlappar mer i månaden för de skattesubventioner som ägare av privatbostäder får. Här finns en ojämlikhet som behöver utjämnas på olika sätt. Trots att vi exempelvis har ett investeringsstöd riktat till byggande av hyresrätter är subventionerna till det ägda boendet fortfarande större. Även detta är viktigt att beakta när vi diskuterar skatter och stöd till bostäder på olika sätt.

Visst har vi en hel del kvar att göra när det gäller att utjämna skattemässiga skillnaderna mellan olika upplåtelseformer, generationer och samhällsklasser i Sverige. Den förra, borgerliga regeringens ändringar innebar en enorm förmögenhetsöverföring från landsort till storstäder, från de bostadslösa till dem med stora fastighetsinnehav och från hyresgäster till villaägare. Vi har därför mycket kvar att göra för att omfördela pengar, bygga ut landet och hålla ned nyproduktionshyror och priser.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 december.)