Allmänna motioner om energiskatter m.m.

Betänkande 2007/08:SkU21

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 mars 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om energiskatter (SkU21)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om energiskatter. Skälet är i flera fall att Regeringskansliet eller utredningar redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp eller att regeringen kommer att tillsätta utredningar inom kort. Motionerna handlar till exempel om beskattning av energi, drivmedel, alternativa drivmedel, fordonsskatt, skatt på sjöfart och fritidsbåtar.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 35

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-01-29
Justering: 2008-02-19
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-04
Trycklov: 2008-03-04
Reservationer: 19
Betänkande 2007/08:SkU21

Alla beredningar i utskottet

2007-05-24, 2008-01-29

Nej till motioner om energiskatter (SkU21)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om energiskatter. Skälet är i flera fall att Regeringskansliet eller utredningar redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp eller att regeringen kommer att tillsätta utredningar inom kort. Motionerna handlar till exempel om beskattning av energi, drivmedel, alternativa drivmedel, fordonsskatt, skatt på sjöfart och fritidsbåtar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-03-12
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:SkU21, Allmänna motioner om energiskatter m.m.

Debatt om förslag 2007/08:SkU21

Webb-tv: Allmänna motioner om energiskatter m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 78 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna nr 1 och nr 8. Det är ganska exakt tre månader sedan vi senast debatterade frågan om energiskatter i samband med höstens budget. Samma dag var man inne i slutfasen av Balimötet, där vi hoppades på en bra överenskommelse i klimatfrågan. Nu blev inte överenskommelsen så skarp som många av oss hoppades. Situationen är fortfarande oviss huruvida vi får en fortsättning av Kyotoavtalet. Den svenska politiken har hittills varit lyckosam. Vi har kunnat visa att det går att ha en kraftfull energi- och klimatpolitik och ändå ha en bra ekonomisk utveckling. Detta har uppmärksammats runt om i världen, och statsministern reser nu land och rike runt och tar emot ovationerna för detta. Det känns bra för oss i oppositionen att man runt om i världen uppskattar det arbete vi har gjort i Sverige. Men nu har orosmolnen börjat dyka upp. Vi var många som med glädje tog emot den förändring som framför allt kom från Moderaterna efter den så kallade Sternrapporten som presenterades i oktober 2006. Nu, knappt ett och ett halvt år senare, känner man att det börjar svikta. Som vanligt när det gäller Moderaterna är det många ord, men de måste faktiskt också visa något i handling. Jag kanske ska säga vad Fredrik Schulte sade i förra debatten: Visste ni inte vad ni talade om tidigare? Jag har deltagit i många debatter om klimatfrågan. Under förra mandatperioden tyckte Moderaterna att de åtgärder som majoriteten föreslog inte var speciellt bra. Man tyckte att handeln med utsläppsrätter var något man kunde bygga vidare på. Men resten? Nej. Orosmolnen har börjat dyka upp. Nu ska vi se vad som händer. Efter valet tillsatte man helt enligt tidigare planer en parlamentarisk klimatberedning som skulle lägga fram förslag för målen och vilka åtgärder som fortsatt skulle ge Sverige det försprång vi har i denna fråga. Nu hann inte Klimatberedningen presentera sina förslag förrän regeringen, med statsministern i spetsen, sågade vissa av förslagen. Enligt min mening borde Klimatberedningen ha fått lägga fram sitt förslag. Därefter skulle det ha skickats ut på bred remiss. Samtidigt hade regeringen haft tid att analysera, prioritera, fundera med mera på hur vi ska jobba vidare. Sedan hade man kunnat presentera ett bra förslag med prioriteringar för kort sikt och lång sikt. Efter det här vet jag ärligt talat inte riktigt vad majoriteten i riksdagen står för i frågorna. Vi får väl avvakta de propositioner som är tänkta att komma i höst. Det är budgetpropositionen, klimatpropositionen, infrastrukturpropositionen och förhoppningsvis även andra propositioner. Fru talman! I vår motion vill vi att det framgångsrika arbetet ska fortsätta. Vad vill majoriteten? Jag blir lite bekymrad när jag läser ställningstagandena i betänkandet. Åtgärder vidtogs i höstas, till exempel höjning av koldioxidskatten med 6 öre, höjning av skatten på miljödieseln men inte på den mest smutsiga dieseln. Man menar att det är incitament för att transportsektorn ska minska sina miljöbelastande utsläpp. Var är modet, Jörgen Johansson - som nu inte är här längre? Jörgen Johansson efterlyste mod i den förra debatten, men var finns modet i den här frågan? Man påstår att erforderliga åtgärder redan har vidtagits. Då blir jag verkligen bekymrad. De åtgärder som hittills har vidtagits på området är bara en början. Om vi ska nå 30 procent, som majoriteten i Klimatberedningen har föreslagit, till 2020 eller de 40 procent som vi i oppositionen föreslår, krävs det kraftfulla åtgärder. Hittills har vi nått en minskning på 7-9 procent. Det lär väl visa sig när vi ska göra mätningen 2010. Då har vissa partier tyckt att det har varit fråga om hårda åtgärder. Det är nu vi måste ta krafttag och verkligen vidta åtgärder. Det vore därför bra om majoriteten i dag gör lite klarlägganden och redogör lite grann för vad ni vill framöver. Transportsektorn är annars det område där vi har gjort minst. Hittills har det inte varit speciellt mycket. Det har varit koldioxidskatten och dieselskatten, som jag nämnde tidigare. Men det är här som stora åtgärder behöver vidtas. I förslaget från Klimatberedningen tas kilometerskatten upp. När detta tas upp i detta betänkande står det att regeringen håller på att bereda ärendet. Vad innebär det? Kommer det en proposition till hösten, kommer det förslag i klimatpropositionen, eller är detta bara ett sätt att skriva för att undvika frågan? Det krävs en hel del svar på dessa frågor, och jag hoppas att vi här i dag lite grann kan få ta del av er inriktning. Men vi får se fram mot de propositioner som kommer till hösten och återkomma då.

Anf. 79 Marie Engström (V)
Fru talman! Titeln på detta betänkande är Allmänna motioner om energiskatter m.m. Jag tänkte tala lite grann om Klimatberedningens förslag. Vid nästa sekelskifte bör utsläppen av växthusgaser vara nära noll. Det är bra, och det är alla överens om. År 2050 bör utsläppen vara minst 75-90 procent lägre än år 1990. Det är bra, och alla är överens om det. År 2020 bör utsläppen ha minskat med ca 30 procent enligt majoriteten och med 40 procent enligt oppositionen, både här och i Klimatberedningen, bestående av s, v och mp. Det är problematiskt eftersom det målet är väldigt styrande för de åtgärder som måste vidtas och i vilken takt som åtgärderna måste vidtas. Dessutom ingår det en handlingsplan i Klimatberedningens förslag som handlar om forskningsprogram, om att få en offentlig upphandling som gynnar miljöteknik, investeringsstöd för teknikutveckling, effektivisering av energi i industri och bostäder, bensinskattehöjningar, ökad koldioxiddifferentiering när det gäller fordonsskatt, kilometerskatt för tung trafik, reseavdrag som ska vara avståndsbaserade, skattebefriade kollektivtrafikkort som gäller löneförmån och utbyggnad av järnväg. Detta var kanske väldigt mycket. Men flera av dessa åtgärder är egentligen inom ramen för skatteutskottets verksamhet och ansvarsområde. Om man nu skulle rösta på samma sätt som man gjorde i Klimatberedningen är det många av Vänsterpartiets och även Miljöpartiets och Socialdemokraternas förslag som nu skulle gå igenom. Det kan jag konstatera när jag läser reservationerna i betänkandet. Det är viktigt att ta med sig. Men vad kommer Klimatberedningen att bli mest känd för egentligen? Det är framför allt två saker, tror jag, nämligen att man inte kom överens om ett utsläppsmål och att den faktiskt sågades av ansvariga ministrar i ett väldigt tidigt skede. En storsatsning på tågtrafik ifrågasattes tidigt av statsministern. En kilometerskatt på lastbilstransporter var både finansministern och näringsministern väldigt tveksamma till. Det är faktiskt väldigt tråkigt eftersom det finns ett 200 sidor stort dokument där sju partier är överens om väldigt många åtgärder. Fru talman! Vänsterpartiet har ett antal reservationer i betänkandet, och jag ska ta upp ett par av dem. I reservation 2 föreslår vi att 1 procent av bnp satsas på klimatåtgärder fram till år 2010 och att klimatbiståndet till de fattiga länder som drabbas värst och som behöver stöd från de rika länderna måste förstärkas. Vi har motsatt oss avvecklingen av klimatinvesteringsprogrammet som regeringen har initierat. Vi anser också att anslagen till energiforskningen måste höjas. I reservation 8 från s, v och mp föreslås att en kilometerskatt införs för lastfordon. Det är trafiken som i ökande utsträckning står bakom de ökade utsläppen av koldioxid. Vi menar därför att detta är ett bra styrmedel i miljöhänseende och pekar på att det faktiskt redan har genomförts i en rad länder i Europa. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 8.

Anf. 80 Lena Asplund (M)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU21 Allmänna motioner om energiskatter m.m. I detta betänkande behandlar utskottet ett femtiotal motioner rörande energiskatter med mera. Man kan här se en stor ideologisk skillnad mellan oppositionens och alliansens motioner. Vänsterblocket vill styra det mesta med skatter som är så höga som möjligt, medan alliansen tror på den enskilda människan. Människans förmåga att komma framåt har alltid varit stor och präglats av uppfinningsrikedom och en stark drivkraft att utveckla. Det är därför som vi inte fortfarande befinner oss i grottstadiet. Eftersom vi nu har lämnat grottorna vill vi inte tillbaka dit. Det är därför som jag tror på människan och människans förmåga att lösa det globala miljöproblemet. Jag anser att vi politiker ska sätta målen och inte detaljstyra. Målen måste sättas på ett realistiskt sätt så att vi har en ärlig chans att nå våra uppsatta mål utan att snubbla på vägen. Vi ska hjälpa människor att göra miljöbra saker, och då är morötter många gånger bättre än piskor. Miljöbilspremien är ett lysande exempel på en bra morot. Premien infördes i april 2007 och ska gälla först och främst till den 31 december 2009. Under de nio första månaderna såldes 45 020 miljöbilar. Branschens prognos visar på drygt 100 000 miljöbilar under 2008 och 150 000 året därpå. Det är en succé med andra ord. Fru talman! Högt skattetryck och en låg levnadsstandard är inte de bästa förutsättningarna för att kunna göra klimatbra saker vare sig privat eller för staten. Då är det bättre att göra som alliansen och försöka få ned skattetrycket och öka levnadsstandarden. På det sättet har vi stora möjligheter att hjälpa andra länder och att komma till rätta med våra egna miljöproblem. Att hjälpa andra länder är nog inte någonting som oppositionen prioriterar. I Klimatberedningen har Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet tagit ställning för att Sverige ska minska sina utsläpp med 40 procent till år 2020, och allt ska göras inom Sveriges gränser. Vi moderater tycker att det är oerhört viktigt att kunna utnyttja så kallade flexibla mekanismer, vilket Kyotoprotokollet tillåter. I dag har drygt 170 länder ratificerat Kyotoprotokollet, men det motsvarar bara drygt 60 procent av utsläppen, så det finns oerhört mycket att göra globalt. Vänstern och Miljöpartiet vill beskatta drivmedel mycket hårdare än i dag. Miljöpartiet skriver i sin reservation: "I dag står transporter för en stor del av samhällets klimatpåverkan." Det är inte sant. Enligt Sternrapporten som lades fram hösten 2006 står transporterna för 14 procent av de totala utsläppen. I dag står transporterna för 15-16 procent. Det är svårt att få fram exakt statistik då många länder har en dålig redovisning. Av dessa 15-16 procent står personbilar för ungefär 7 procent, tung trafik för 4-5 procent och de övriga transporterna, flyg och båt, för ungefär 4 procent. I Sverige har inte utsläppen från personbilar ökat sedan 1990, utan de ligger kvar på ungefär 12 miljoner ton per år. Däremot har lastbilarna ökat sina utsläpp med ca 40 procent. Fru talman! Det finns en motion i betänkandet som handlar om beskattningen av dieselbilar. En liten miljövänlig dieselbil är bättre än en bensinbil i samma storlek då en dieselbil släpper ut ungefär 20 procent mindre koldioxid. Att då straffbeskatta dieselbilarna är fel väg att gå. De som väljer detta miljövänligare alternativ borde inte straffas bara för att dieseln är något lägre beskattad än bensinen. Utskottet har därför förståelse för yrkandet i motion Sk395 om att utreda möjligheten att sänka fordonsskatten för dieselbilar utrustade med miljövänligare teknik till samma nivå som för bensindrivna bilar. Utskottet, som anser att fordonsbeskattningen ska vara teknikneutral, utgår från att regeringen närmare prövar en rimlig nivå för beskattning av dieseldrivna bilar jämfört med bensindrivna fordon. Miljöpartiet anger också att det ska finnas en biogasmack i varje kommun. På vissa ställen har vi väldigt stora kommuner. Vi moderater tror inte på en sådan politisk styrning utan tror att marknaden klarar detta själv. Vidare vill Miljöpartiet att det ska finnas möjlighet att tanka grön gas. Vid distribution till gasmackar är det i dag vanligt med en blandning av fossil- och naturgas och biogas. Miljöpartiet vill att det ska ske på samma sätt som man i dag kan köpa grön el från elnätet. Det är bara det att när man köper grön el är det inte alls säkert att det är grön el som kommer ut ur kontakten. Bolaget har bara lovat att distribuera en viss mängd grön el. Jag tror att detta kan ske med konsumenternas påtryckning utan att vi politiker behöver lägga oss i det. Fru talman! I betänkandet finns även motioner från Vänstern och Miljöpartiet rörande flygtrafiken. De vill införa skatt på flygbränsle på samma sätt som på bensin. Vänsterpartiet vill också införa en klimatskatt på start och landningar. Jag kan hålla med om att det är fel att inte beskatta flyget på något sätt. Detta är dock en komplex fråga, och det är viktigt att det inte slår fel i en konkurrenssituation. Vi är nog många, de flesta av oss tror jag, som kan hålla med om att något är galet när man kan flyga till destinationer i Europa för några hundralappar. I en krönika i DN Motor skriver Lasse Swärd så här: Det visar sig att en enda Thailandsresa för en familj på fyra personer motsvarar utsläppen från en oljeeldad villa i ett helt år, eller utsläppen från över 3 000 mils bilkörning. Flygtrafiken inom EU kommer 2011 att ingå i EU:s system med handel av utsläppsrätter. År 2012 kommer alla flygplan som ankommer eller avgår från EU:s flygplatser att omfattas. Vi har då kommit en bra bit på väg. På internationell nivå verkar Luftfartsstyrelsen för ett system med handel av utsläppsrätter.

Anf. 81 Marie Engström (V)
Fru talman! Lena Asplund sade i sitt anförande att vänsterblocket vill styra med skatter och att Moderaterna tror på människan. Jag skulle vilja säga att Vänsterpartiet tror på att vi kan göra något för kommande generationer. Jag måste fråga om Lena Asplund inte delar sina partivänners uppfattning i Klimatberedningen. Bland Klimatberedningens förslag återfinns en hel del förslag på skatteområdet som jag tog upp i mitt anförande förut. Klimatåtgärder har blivit Sveriges paradgren när man lyssnar på Fredrik Reinfeldt, i alla fall när han är i andra länder och pratar. Man kan tycka att det är lite pinsamt att han ifrågasätter Klimatberedningens arbete nästan innan det har kommit på regeringens bord. Vad säger Lena Asplund om det? Finns det inte en pinsamhet i det? År 2009 när Sverige ska stå som värd för EU:s arbete har det väl väldigt stor betydelse hur vi agerar i klimatfrågorna. Hur tycker Lena Asplund att Sverige som värd år 2009 ska agera i klimatfrågorna?

Anf. 82 Lena Asplund (M)
Fru talman! Du ställer svåra frågor, Marie Engström. Det är inte så lätt för mig att säga hur vi ska agera som värd 2009 nu när vi är i mars 2008. Det får vi återkomma till så småningom. När det gäller beskattning anser jag och min kollega i Klimatberedningen att vi kanske inte behöver beskatta allting in absurdum. Ni pratar om att ni vill höja beskattningen på drivmedel. Jag läste just i Dagens Industri att oljepriset nu ligger på 108 dollar per fat. Oljepriset är på väg uppåt. Det löser problemet utan att vi behöver styra med skatter. Det är mycket som löser sig av sig självt. Jag har en tro på människan. Vi har sålt 45 000 miljöbilar på nio månader. Visar inte det på människans förmåga att vilja göra något klimatbra? Det handlar inte bara om de 10 000 kronorna i premie. Man inser att man måste göra något för att komma till rätta med det hela. Vi har ökat dieselbilsförsäljningen i Sverige ordentligt. Under december 2007 sålde vi lika många dieselbilar i Sverige som EU-snittet. Vi har ju legat väldigt lågt där. Ja, jag tror på människan. Jag tror inte på att vi ska styra allting med skatter. Då kommer vi fel. Det gäller att ha en bra avvägning. Vad har vi för god ekonomi i samhället, vad har medborgarna för god ekonomi och hur räddar vi klimatet?

Anf. 83 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag förstår inte vari motsättningen ligger mellan att tro på människan och att tro på att man ska kunna styra beteenden med skatter. Det finns ingen uppenbar motsättning i det. Vi har höjt koldioxidskatten under en rad år innan alliansregeringen tillträdde. Det har haft betydelse för en omställning till miljövänligare alternativ i de val människor gör i vardagen och en påverkan på industri. Transportsektorn kanske är den sektor som tyvärr har varit fredad alltför länge. Därför är det viktigt och bra, tycker jag, att Klimatberedningen har kommit fram till en rad förslag som gäller just den sektorn. Det innefattar olika typer av skatteförslag. Många från alliansen har också många gånger sagt att skatter kanske är en av de mest effektiva åtgärderna att använda i klimatarbetet. Det är märkligt att Lena Asplund har en delvis annan inställning i de här frågorna. Många i Klimatberedningen eller i andra sammanhang har faktiskt en samsyn. Att ha en samsyn i de här frågorna - även om vi i partierna inte är helt överens om målsättningen och hastigheten - är väl en förutsättning för att vi över huvud taget ska klara klimatmålen och de stora utmaningar som är förenade med dem.

Anf. 84 Lena Asplund (M)
Fru talman! Jag har ingen annan inställning. Som jag sade handlar motionerna om att man ska höja ytterligare. I den debatt om inkomstbeskattningen som vi lyssnade till tidigare pratade man bland annat om reseavdrag och möjligheten att ta sig till och från jobbet. Tycker inte Marie Engström att människor med låga inkomster ska kunna ta sig till jobbet? Alla har inte råd att köpa en ny bil i morgon. Vi måste ta det i en takt som alla hinner följa med i. Hur ska vi leva? Hur ska Sveriges basindustri kunna fortleva om vi lägger höga straffbeskattningar på transporter av virke till exempel? Jag utgår ifrån att även Marie Engström inser att vi inte kan dra järnvägsspår till varenda liten avverkning. Vi måste få ned timmer. Vi måste få transporterna att fungera i Sverige. Sverige är ett oerhört glest befolkat, avlångt, stort land. Även om vi drog järnvägsspår överallt skulle vi kanske inte kunna köra tåg. Det fungerar inte. Det inser alla. Vi måste ha transporter. Transporter i Sverige står förvisso för 30 procent av utsläppen. Men det beror på att vi i övrigt har en så oerhört grön energi i och med att det mesta baseras på vattenkraft och kärnkraft. Det är ju inte så att vi i Sverige kör bil eller lastbil mer än man gör i något annat land, utan det är fråga om den gräns vi har. Vi måste få en möjlighet att ställa om. Det måste ske på ett förnuftigt och acceptabelt sätt så att människor klarar av sin vardag - kan ta sig till jobbet, kan skjutsa sina barn till fritidssysselsättningar och så vidare. Det är vad jag menar. Jag har inte sagt att vi inte ska ha styrmedel. Också jag tycker att skatter och andra styrmedel är bra, men morötter är mycket mycket bättre.

Anf. 85 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Det finns uppenbarligen ideologiska skillnader framför allt mellan Moderaterna och, såvitt jag kan utläsa, övriga partier i riksdagen. Koldioxidskatten har vid ett flertal tillfällen både här i kammaren och i nationella och internationella sammanhang prisats av Lena Asplunds partiledare. Lena Asplund säger att vi ska sätta upp mål, inte detaljstyra. Men jag tycker att vår uppgift, inte minst i den här frågan, är att försöka ge de styrmedel som behövs för att uppnå målen. Lena Asplund vill ha morötter, inte piskor. Morötter ska ges till dem som sysslar med miljöstörande verksamhet för att det ska bli bättre. Sjuka och arbetslösa ska ha piskor. Miljöbilspremien är en bra åtgärd. Men vad händer sedan? Vad vill man sedan? Jag skulle vilja att man sade: Nu vet vi. Miljöbilar finns det gott om. Sådana börjar komma ut på andrahandsmarknaden. Då kan vi verkligen gå in och höja bensinskatten. Syftet måste väl vara att färre ska köra fordon som går på miljöstörande bensin med åtföljande stora koldioxidutsläpp. Sedan har vi detta med att oppositionen inte vill hjälpa andra länder. Jag ber dig att läsa på i den frågan. Den har vi jobbat med i väldigt många år. Men vi räknar inte in det här i våra egna åtaganden. Hur ställer ni er till att försöka få till stånd bra åtgärder utomlands samtidigt som vi har ett högt satt mål, ett effektivt och bra mål, hemma i Sverige?

Anf. 86 Lena Asplund (M)
Fru talman! På Christin Hagberg låter det som att vi löser klimatproblemen i världen genom att höja bensinskatten i Sverige. Menar du verkligen det? Du talar ju om att höja bensinskatten. Också jag kan tänka mig att höja bensinskatten, men då på sikt. Vi måste ge långsiktiga spelregler. Vi måste säga till människor att det år 2020 eller så kommer att vara på det eller det sättet. Människor måste hinna ställa om sig. Det borde du inse. Som jag sade till Marie Engström har inte alla den möjligheten. Dock måste alla ges en möjlighet till omställning. Det där löser sig självt. Miljöbilspremien är, som jag tidigare sagt, alldeles ypperlig. Den behövs säkert inte sedan när man fått upp ögonen för att det här fungerar. Det har ju varit så förr med andra morötter att en grund har getts. Sedan har man liksom ridit på vågen. Jag tror fortfarande på människan. Till exempel hör jag att många i min bekantskapskrets som ska köpa en bil säger: Jag undrar vilken bil jag ska köpa. Jag ska nog köpa en som är miljövänlig med tanke på mina barnbarn och så. Ja, det är väl jättebra. Fine ! Vi har fått folk att tänka. Ett civilt åtagande ger väldigt mycket i stället för att just nu höja bensinskatten. Jag vet att ni socialdemokrater inte har några riktiga motionsyrkanden om det, utan det handlar då om Vänstern och Miljöpartiet. Vi måste faktiskt ta det lite försiktigt när det gäller bilarna. Sverige står för bara 15-16 procent av de globala utsläppen när det gäller transporter. Då inbegrips alla transporter. Även om vi över huvud taget inte åker bil i Sverige räddar vi inte världen; det tror jag inte.

Anf. 87 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Lena Asplunds uttalande i början av sin första replik i det här replikskiftet tar jag till intäkt för att man inte är intresserad av den här frågan. Jag har inte sagt att bensinskatten ska lösa klimatproblemen, utan jag har frågat vad man har tänkt sig sedan när miljöbilspremien så att säga fasas ut. Då måste man ju tänka på nästa steg. Och vad är syftet med att införa en miljöbilspremie? Några av dina allianskolleger kan kanske svara. När det gäller transporterna talade du om, tror jag, en 14-procentig andel internationellt sett. Men för Sverige är det mer. Vi har ju redan vidtagit en hel del åtgärder. Dock har vi mycket kvar. Frågan är vad vi gör åt detta. Ett antal åtgärder föreslås i Klimatberedningen. Men innan man ens har hunnit lägga fram sitt förslag sågas det av statsministern, vilket jag tycker är mycket olyckligt och ett konstigt sätt. I Sverige har vi haft som tradition att utredningar lägger fram förslag. Dessa remissbehandlas. Därefter gör regeringen sina prioriteringar i samband med att en proposition läggs fram. Jag tycker att detta är mycket märkligt. Det gör att jag fortsatt känner en stor oro när det gäller klimatpolitiken. Men jag hoppas att de andra partierna i alliansen kan räta ut de frågetecken som finns och som har blivit ännu större efter Lena Asplunds inlägg här.

Anf. 88 Lena Asplund (M)
Fru talman! Christin Hagberg, du säger själv att väldigt mycket måste göras internationellt. Varför vill ni då inte utnyttja flexibla mekanismer? Ni var emot det i Klimatberedningen. Ni ska ha 40 procent som mål inom Sverige. Men vad gör det för världens klimatproblem? Även om ni har 100 procent som mål inom Sverige löser inte det världens problem eftersom utsläppen i Sverige utgör bara 0,2 procent av hela jordens växthusgaser. Hur kan det ni säger då hjälpa? Det måste vara mycket bättre att använda flexibla mekanismer. Vi får göra så mycket vi kan i andra länder och använda en del av biståndet till att göra sådant som är bra för miljön och därmed hjälpa fattiga länder att klara av problemen. Det är den enda sättet; vi får komma tillbaka till det. Vi måste få länder som Kina och Indien att inte göra som vi gjorde när vi skaffade oss bilar. Man ska alltså inte skaffa sig stora bränsleslukande bilar som ger stora utsläpp utan ha mindre och miljövänliga bilar så att det kan bli en tillväxt på ett miljövänligt sätt. Det är så vi måste komma till rätta med problemen. Vi kan inte lösa dem i Sverige; det är helt omöjligt. Det borde också Christin Hagberg inse.

Anf. 89 Åke Sandström (C)
Fru talman! I betänkandet behandlas energiskatter med mera. Jag vill hävda att energiskatterna utgör en mycket viktig del av den totala energi- och miljöpolitiken och att en av våra största politiska utmaningar både i närtid och på längre sikt är hur vi ska klara de globala miljö- och energifrågorna. Tillsammans med folkhälsan är det de två största utmaningarna som vi som politiker över alla gränser har. I Klimatberedningens nyligen presenterade betänkande läggs en lång rad förslag fram. Dessa har tidigare här kommenterats, så jag kommer inte att uppehålla mig vid dem. Många av förslagen är långsiktiga förslag med bäring på och koppling till EU-samverkan. Om vi klarar inriktningen där ska Sverige ha de lägsta utsläppen inom EU bortsett från Malta - om vi ska tro den beskrivning som finns. Sverige är och kommer att vara ett föregångsland inom området. Vi behöver samlas kring alla de här frågorna. Uppriktigt sagt är det viktigt att vi samlas kring denna utmaning. Vi ska samlas kring inriktning och åtgärder och inte slåss om sifferexercis och huruvida det ska vara en siffra högre eller lägre. Vid närmare åskådning finns det faktiskt inga åtgärder från den så kallade oppositionen mot Klimatberedningen, vilket hörs lite märkligt. Jag tror inte att det är någon opposition egentligen. Det finns inga åtgärder som svarar mot de högre mål som är uppsatta. Jag delar Christin Hagbergs uppfattning att detta ska beredas i vanlig ordning och förslag läggas fram. Sedan ska det beslutas i riksdagen. Jag har några kommentarer till betänkandet. Beskattningen av drivmedel är viktig. Vi har hört att transportsektorn har stor betydelse ur miljösynpunkt. Vi ska gynna smart fordonsteknik med miljöfordon och bränslesnåla fordon. Det är det viktigaste. Men vi ska också uppmärksamma att vårt sätt att köra bil har stor betydelse. Jag har personligen engagerat mig i en sådan utredning, och det är kanske upp till 10 procent av bränsleförbrukningen som vi kan påverka själva genom sättet att köra bil - detta apropå talet om att tro på människans möjligheter. Vi måste arbeta på flera plan och ta nya grepp. Genom att ändra momssystemet kan vi konkret gynna förnybara fordonsbränslen. Det har Jörgen Johansson tidigare tagit upp här i dag. Prisskillnaden mellan fossilt och förnybart bränsle behöver öka. Sverige bör arbeta inom EU för en sådan inriktning. När det gäller fordonsskatterna måste de vara teknikneutrala. Jag är den förste att erkänna att detta är ett mycket komplicerat område. Det är hyggligt väl beskrivet i betänkandet. Fru talman! Frågan om kilometerskatt för lastfordon har vi diskuterat under en lång tid. Det är ingen enkel fråga heller. Det är svårt att ur miljösynpunkt bedöma vad det ger och framför allt hur regionernas konkurrenskraft och näringslivsutveckling påverkas. Skogsnäringen är, som tidigare nämnts, särskilt utsatt och kommer att påverkas i stor utsträckning. Frågan måste analyseras ytterligare då den är så stor att den kräver detta. En kilometerskatt baserad på gps-teknik, som har prövats i ett annat land i Europa, kan vara den teknik som gör det möjligt att ta de särskilda hänsyn som är viktiga i dessa sammanhang för de mest berörda näringarna och regionerna. Flygtrafiken, fru talman, har kommit alltmer i fokus, även ur ett miljöperspektiv. Även denna bransch måste ta sitt ansvar. Här diskuteras ett system med handel med utsläppsrätter, vilket förhoppningsvis ska ge ett positivt resultat. Även förutsättningen för en justering av landningsavgifter kan vara ett instrument att pröva i sammanhanget. När det gäller sjöfarten finns också ett behov av en konkret miljöstyrning. Gps-tekniken kan även där vara grunden för en förvaltningsstrategi inom det området. Men precis som i frågan om kilometerskattens styrning behövs internationella överenskommelser. De små elproducenternas möjligheter till inkoppling på vårt gemensamma kraftnät har under lång tid varit en förbisedd fråga. När jag 1998 började i näringsutskottet diskuterade vi detta med frenesi. Det har inte hänt mycket sedan dess. Men för ett antal veckor kom utredningen Bättre kontakt via nätet - om anslutning av förnybar elproduktion med ett antal intressanta förslag på hur man ska underlätta anslutningarna för små elproducenter. Detta är viktigt om vi ska klara elförsörjningen över hela landet. Fru talman! Sist men inte minst är den nuvarande avfallsförbränningsskatten ingen hit, om man får uttrycka sig så. Den undergräver legitimiteten i skattesystemet och måste ses över utan dröjsmål. Jag hänvisar till Lennart Petterssons motion i frågan. Att ha skatter och styrmedel som saknar förståelse och acceptans hos berörda är utomordentligt tveksamt. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Anf. 90 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Min fråga till Åke Sandström gäller de flexibla mekanismerna i handelssystemet. Tidigare har vi varit överens om att vi ska använda flexibla mekanismer, vilket vi också har gjort sedan många år tillbaka. Vi har satsat mycket pengar i andra länder. Skillnaden är att vi inte har räknat in det i de minskningar av koldioxidutsläpp som Sverige har gjort. Det är där vi skiljer oss åt i Klimatberedningen. Vi har samma procentsats med åtgärder som ska göras i andra länder. Skillnaden är att vi från oppositionen inte vill räkna in det i det svenska målet. Vad tycker Centerpartiet? Ni har förvisso i Klimatberedningen sagt att ni tycker att det ska räknas in, men jag har tidigare uppfattat att ni inte har tyckt så. Tror Centerpartiet och Åke Sandström att Kina och Indien, som tidigare nämndes som exempel, tycker att det är positivt om vi i Indien till exempel gör en insats som ger klimatreducerande effekter och sedan räknar nedgången till våra sjunkande utsläpp och inte till Indiens? Det skulle vara bra att få ett klargörande av om ni har ändrat åsikt i denna fråga.

Anf. 91 Åke Sandström (C)
Fru talman! Det var faktiskt en bra och djup fråga som inte finns behandlad i betänkandet. Men det kanske inte har någon betydelse. Jag litar för det första på vår man i Klimatberedningen. Jag utgår från att vi inte har ändrat uppfattning i frågan. Detta är ett kolossalt stort problem som vi skulle kunna prata om i 30 minuter. Men jag kan, som sagt, inte se någon anledning till att vi skulle ha ändrat uppfattning i frågan - som jag har bedömt det. Jag har dock inte deltagit i Klimatberedningen.

Anf. 92 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Jag vet inte vad jag ska tro i denna fråga. Jörgen Johansson sade i debatten i förra ärendet att man måste ha mod när man är politiker. Jag hoppas att Centerpartiet har kvar modet att vara det gröna alternativet i den borgerliga regeringen, som man tidigare har sagt. Det återstår att se till hösten när klimatpropositionen kommer från den centerpartistiska miljöministern. När det gäller avfallsförbränningsskatten läser vi i motionen från min käre kollega Lennart Pettersson i Svalöv att man ska se över skatten för att plocka bort de fraktioner som inte ger något utsläpp medan man naturligtvis ska ha kvar skatten för de fraktioner som har utsläpp i form av koldioxid. Jag ser en nyansskillnad mellan hans motion och det som Centerpartiet tidigare har framfört i talarstolen i denna fråga. Kan jag få ett förtydligande? Vad tycker ni egentligen? Tycker ni som Lennart Pettersson eller tycker ni det som tidigare representant i skatteutskottet har framfört, nämligen att den ska bort?

Anf. 93 Åke Sandström (C)
Fru talman! Jag hoppas att jag försökte uttrycka att det behövs mod och samling inom alla de områden som vi har berört och som betänkandet berör. Det är det ingen tvekan om. Jag hoppas också på en samling kring alla dessa styrmedel och instrument. När det gäller avfallsskatten har debatten mest rört träandelen i den. Men det finns också plast och andra saker som självklart är besvärande ur miljösynpunkt. Nu ska detta alltså ses över, och därför ser jag ingen anledning att här bedöma en text i en enskild motion i förhållande till vad betänkandet sagt. Vi ser över detta för att få ett system som får bättre acceptans bland medborgarna.

Anf. 94 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag vill börja med att från Kristdemokraternas sida yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och därmed avslag på reservationerna. Mycket har gjorts på miljöområdet, men vi vet alla att mycket återstår att göra. Det måste göras i ett gemensamt sammanhang i Europeiska unionen och globalt. Samtidigt handlar det om att bevara en rimlig svensk konkurrenskraft för jobb, sysselsättning, välfärd och företagande, men det handlar också om att vinna människors förtroende och hjärtan i miljöpolitiken i vårt eget land. Sverige, Europeiska unionen och världen står inför en rad svåra utmaningar på klimat- och miljöområdet. OECD-ländernas produktions- och konsumtionsmönster, som vi alla är en del av, exporteras med stor kraft till de så kallade utvecklingsländerna. I takt med folkökningen och världsekonomins fortsatta tillväxt utsätts atmosfären och ekosystemen för ett ständigt ökande tryck. Om utvecklingen tillåts fortsätta på det sättet äventyras förutsättningarna för livsuppehållande system över huvud taget på denna planet. Fru talman! Energiskatterna är viktiga och i slutändan påverkar de vår miljö och vår livskvalitet. Det är få personer som i dag ifrågasätter att marknadsekonomin är en viktig del även i kampen för en bättre miljö och en hållbar överlevnad på denna jord. Det handlar om att tillsammans med marknadsekonomin skapa välstånd och hantera miljöproblemen, en marknadsekonomi insatt i ett socialt och ekologiskt sammanhang. Marknadsekonomin har även tillkortakommanden på miljöområdet. Det beror framför allt på att prismekanismerna inte alltid fungerar. Vi betalar inte fullt ut för våra utsläpp. Därför behöver marknadsekonomin miljöstyrning. Syftet med miljöstyrande skatter ska vara att marknadsekonomin kan fungera ännu bättre och på ett hållbart, långsiktigt sätt. Här fyller punktskatterna en mycket viktig funktion. Fru talman! Allians för Sverige har inom miljöområdet presenterat och fått igenom ett antal skattehöjningar samtidigt som allians, majoritet och regeringsansvariga genomfört en rad riktade skattesänkningar, inte minst jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare. Skattesänkningarna har redan förbättrat, och kommer att ytterligare kraftigt förbättra, marginalerna för låg- och medelinkomsttagare, av vilka många bor på landsbygden. De skattesänkningar som regeringen genomfört år 2008 innebär att de flesta som arbetar kommer att få 1 000 kronor mer i plånboken varje månad jämfört med valet 2006. Det är inget litet belopp. Det ger ett hushållsekonomiskt utrymme för att höja vissa punktskatter. Vi får aldrig glömma att de med god ekonomi och stor förmögenhet klarar höjda energiskatter medan familjer med knappa ekonomiska resurser alltid är de som är mest utsatta och drabbas mest. Höjningarna av drivmedelsskatten har legat på en lägre nivå än de sänkningar vi gjort på inkomstskattesidan. Fru talman! För oss kristdemokrater är det viktigt att samtidigt se de särskilda behov som finns i framför allt landets mer glesbefolkade delar. Det är en inställning som vi delar med övriga allianspartier. Vi har fått gehör för ett höjt reseavdrag i syfte att kompensera skattehöjningar för dem som i sitt arbete är beroende av bilen. Det stärker dessutom rörligheten på arbetsmarknaden. På landsbygden är fungerande transporter centrala för människors vardag, ja, för deras överlevnad, för att det praktiska vardagslivet ska fungera. Landsbygdens påverkan på klimatet är i jämförelse med storstädernas mer marginell. Vi menar att nya grepp behövs för att underlätta resandet på landsbygden. Det finns bland motionerna många goda idéer, oavsett partitillhörighet, för att komma till rätta med miljöproblemen. Vän av ordning säger: Så varför då inte bifalla motion efter motion? Men så arbetar bevisligen inte detta svenska parlament. Idéer framförs dock, och de kan vinna bäring längre fram. Det är viktigt att beakta effekterna av nya skatter och regler. Det måste finnas en balans mellan pålagornas effekt och den ekonomiska och administrativa bördan. Fru talman! För att underlätta vardagen även för dem som inte har arbetsresor, exempelvis pensionärer, vill vi kristdemokrater, åtminstone på ett idémässigt stadium, skissa på möjligheten att införa ett schabloniserat reseavdrag för icke-arbetsresor baserat på bostadsort. Motioner med sådana förslag finns i det betänkande som vi nu behandlar. Ökade möjligheter till förbättrad kollektivtrafik på lokal nivå och tidigare nämnda satsningar på informations- och kommunikationsteknologi är andra sätt att förbättra kommunikationerna i glesbygden. Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att vi i grunden behöver en omstrukturering av våra transporter och kommunikationer. Det är en gigantisk uppgift. Hur når vi minskade och förändrade transportbehov av både varor, tjänster och inte minst oss människor? Hur når vi effektiviseringar och ökat, optimalt, nyttjande av IT? Hur kan vi bygga ut kollektiva transporter, få mer förnybara bränslen, förbättra samhällsplaneringen, skapa ekonomiska styrmedel? Och hur kan vi stärka den enskilda individens personliga ansvar eller livsstil? Det gäller var och en av oss. Allt detta utgör kompletterande, viktiga delar för en bättre miljö.

Anf. 95 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Det här är för bedrövligt. Nu är jag för väluppfostrad för att använda det som recension av tidigare inlägg, även om jag är glad att jag inte har anlag för högt blodtryck. Det bedrövliga är att jag i just denna debatt lyckats missa min anmälan till talarlistan så att jag bara får fyra minuters talartid, kommer nästan sist och inte har en chans att begära replik på alla de inlägg som gjorts tidigare. Jag är rädd för att jag blir tvungen att återkomma med ett nytt inlägg för att bemöta en del av de saker som kommit upp. Nåväl, innan jag hörde Lena Asplunds hätska utfall mot miljöskatter tänkte jag berömma alliansen och säga att de är inne på rätt spår när de talar varmt om vikten av ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken. Men då måste man också våga använda dem fullt ut. Höjningen av koldioxidskatten var visserligen en viktig markering mot de populistiska bensinskattesänkarna, att det inte håller när vi ser att klimatförändringarna blir alltmer allvarliga. Men 6 öre är fortfarande en ganska blygsam höjning. Om koldioxidskatten ska ge önskad effekt måste den förstås sättas i relation till de utsläppsmål man vill nå, lämpligen nedbrutet på år och sektor. Tar man sedan exempelvis transportsektorn får man årligen följa upp hur utsläppen utvecklas och se om de styrmedel som används där - koldioxidskatt och förhoppningsvis snart även kilometerskatt - behöver justeras för att verkligen nå utsläppsmålen. Koldioxidskatten är ett effektivt styrmedel som i motsats till omvägar som miljöbilspremien går direkt på det man vill minska, nämligen koldioxidutsläppen. Därför kommer den rimligtvis att utgöra basen för klimatstyrmedlen. Men eftersom klimatfrågan är internationell och EU:s utsläppshandel endast omfattar vissa sektorer vore det bra om man kunde verka för en miniminivå på koldioxidskatt i EU, och allra helst globalt. Om koldioxidskatten ska ge effekt krävs förstås också att de stora klimatbovarna inte har omotiverade undantag. Trots sin stora klimatpåverkan betalar flyget inga som helst klimatskatter. Den flygskatt som Miljöpartiet drev igenom under den förra mandatperioden rev den nya regeringen upp innan skatten ens hann träda i kraft. Jag har sympati för kritiken att den inte var optimalt utformad; det var något som vi tvingades till av praktiska skäl. Men se då till att flyget får betala energi- och koldioxidskatt, precis som andra transportslag! En sektor som kommit billigt undan i klimatdebatten är djurindustrin. Enligt FN-organet FAO står den globala djuruppfödningen för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Och ja, Lena Asplund, det är mer än hela transportsektorn. Ska vi tolka det som att det är där Moderaterna vill sätta in stöten? Det vore trevligt, för djurindustrin står också bakom en hel del andra miljöproblem. Det kan ni fördjupa er i i kväll klockan åtta då Uppdrag granskning visar en dokumentär om köttindustrin. Med reservation för den minoritet av djuren som upprätthåller biologisk mångfald i ängs- och hagmarker finns det starka miljöskäl för att animaliekonsumtionen bör minska. I sådana lägen brukar skatter vara bra verktyg för att sätta pris på den miljöpåverkan som uppstår. Teoretiskt sett vore det bästa att direkt beskatta de miljöproblem som animalieproduktionen ger upphov till, till exempel genom skatter på inte bara koldioxid utan också till exempel metan, lustgas och ammoniak. Men när utsläppen är diffusa och svårmätbara är det av praktiska skäl inte alltid möjligt. Så länge vi inte kan få någon nationell samordning finns det risk för att en ensidig svensk beskattning bara leder till en omfördelning mot mer import, och det är inget vi vinner på. Därför kan det vara idé att se över en trubbigare lösning med schablonskatt på animaliska produkter, som också skulle träffa importerade produkter. Det här är absolut någonting man behöver titta mer på: hur man på bästa sätt kan beskatta animalieproduktionens miljöpåverkan. Men en sak är säker, och det är att det inte går att blunda längre för problemet. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 5.

Anf. 96 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Hur vi i Sverige och på andra håll utformar våra energiskatter är av extrem betydelse för hur vi ska kunna klara de klimatutmaningar som hela världen, inte bara Sverige, står inför. Om jag var glad förra gången över att oppositionen, särskilt Socialdemokraterna, hade hittat en behaglig position måste jag säga att det i detta betänkande är raka motsatsen. Det finns bara en punkt under de 16 hemställanspunkterna där Socialdemokraterna är eniga med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det gäller kilometerbeskattningen. Jag ska strax återkomma till detta. Marie Engström tog upp Klimatberedningen. Jag håller med om att denna borde vara övergripande för hela denna diskussion. Man måste diskutera vad som är viktigast och vad man kan göra. Jag menar att vi måste hitta vägar för att nå de mål som vi i grund och botten är väldigt eniga om. Jag tror inte att Folkpartiet någonsin kommer att sätta upp samma fina mål som framför allt Miljöpartiet gör. Miljöpartiet kommer alltid att vara bäst när det gäller att sätta upp mål. Men när det gäller vägen dit är jag alldeles övertygad om att det är någonting helt annat. Då kommer Folkpartiet och allianspartierna att vara mycket bättre. Det finns framför allt ett område där Miljöpartiet är svaret skyldigt, liksom Vänsterpartiet. Det gäller hur man ska ersätta de ungefär 48 procent av den elektriska energin som kommer från kärnkraften. De måste ersättas med någonting annat, möjligtvis sparande och en del sol-, vind- och vågkraft. Men vad ska de i huvudsak ersättas med i Sverige, för att vi ska kunna bevara vår industri, den stora basindustrin, som tar så väldigt mycket energi? Som Lena Asplund säger är Sveriges utsläpp av växthusgaser 0,2 procent av jordens. Men i Sverige kommer 48 procent av den elektriska energin från kärnkraften. Hur ska den ersättas? Låt mig ta upp den andra frågan, nämligen kilometerskatten, eftersom ni är eniga på den punkten. Då måste man läsa vad ni är eniga om. Jag vill ge det erkännandet till Karin Svensson Smith, som ska tala efter mig, att det finns ett väldigt konkret förslag, nämligen att man ska sätta kilometerskatten till 20 kronor per mil och att den ska införas den 1 januari 2010. År 2010 står det här, men det kan hända att det är 2011; det spelar mindre roll vilket år det är. Men i det yrkande som ni har säger man bara att man ska ge regeringen till känna att man vill införa en kilometerskatt. Men detta är någonting som redan bereds inom Regeringskansliet. Det är inte på det sättet att allianspartierna är emot detta, utan det beror på hur utformningen ser ut, hur konkurrenskraften blir gentemot andra länder och hur andra länder gör. Så i grund och botten är vi eniga på den här punkten också. Det beror alldeles på hur man inför detta. Jag menar som så att när man skriver reservationer måste man vara väldigt precis. Den här reservationen från er tre partier slår in en öppen dörr. Det finns i praktiken ingen meningsskiljaktighet i frågan mellan några partier i Sveriges riksdag.

Anf. 97 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Gunnar Andrén är den siste av alliansens representanter i denna debatt. Nu har vi ont om tid, men jag är väldigt nyfiken: Kan du redogöra för alliansens gemensamma energi- och klimatpolitik?

Anf. 98 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Ja, det kan jag absolut göra på två minuter. Jag ska använda hälften av den tiden. Detta framgår av Klimatberedningen, men framför allt av den politik som har lagts fram av alliansregeringen och som godkändes av majoriteten i riksdagen i slutet av förra året. Det är den politik vi har nu. Den sträcker sig i den delen bara ett år framåt i tiden. Klimatberedningen är något helt annat. Den sträcker sig väldigt långt fram i tiden. Det är inte bara fråga om 2020 - det handlar om 2050 och vad vi kan uppnå i framtiden. På den punkten tror jag att det är väldigt små skillnader mellan till exempel Folkpartiet och Socialdemokraterna. Vi är för både en god klimatpolitik och att behålla en god sysselsättningspolitik i landet. Där har vi realistiska mål. Skiljelinjen går inte mellan våra två partier. Skiljelinjen går mot de partier som ställer upp orealistiska mål som man inte kan komma någon vart med.

Anf. 99 Christin Hagberg (S)
Fru talman! Jag tycker att det är fantastiskt! Ni har en energipolitik som går ett år i taget. Du pratade tidigare om basindustrins energibehov. Vi har hört positiva tongångar om koldioxidskatten tidigare. Basindustrin hör till dem som har lyckats och har reinvesterat för att få ned koldioxidutsläppen. De stora problemen har vi på de andra områdena. Transportsektorn har inte gjort speciellt mycket. Vi har också till exempel boende och andra industrier. Där behöver det också göras mer. Jag får inte riktigt ihop det. Återigen: Du kan anklaga oss från oppositionen för att vi lämnar få gemensamma reservationer, men nu är det ni som har ansvaret. Det är ni som måste komma överens. Vid de presskonferenser som Klimatberedningen haft har framför allt Folkpartiet hört till dem som stuckit ut. Och än så länge har ni inte presenterat någon gemensam energipolitik. Jag tror att inte bara vi i oppositionen utan även industrin i Sverige väntar på det. Vi ska ha långsiktiga regler för att kunna veta som gäller.

Anf. 100 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag måste på två punkter kommentera detta. För det första anklagar jag inte Socialdemokraterna för någonting. Det är ett felaktigt språkbruk över huvud taget. Det gör jag absolut inte. För det andra är det inte på det sättet att vi skulle ha en elpolitik eller energipolitik som bara är ettårig. Jag pratade just om att det ska vara väldigt långsiktigt. Det är bagateller, men det gäller att vara precis när man står i riksdagens talarstol. Jag tror för min del att det är otroligt viktigt att kombinera långsiktigheten som vi har inom klimatpolitiken med en ansvarsfull sysselsättningspolitik. På lång sikt är det så att om vi ska få förståelse för klimatpolitiken gäller det att ha en sysselsättningspolitik som gör att vi kan behålla konkurrenskraften till exempel för det som Raimo Pärssinen representerar och företräder - jag ser honom här framför mig! - nämligen de många jobben inom skogsindustrin efter hela Norrlandskusten. Det kan vi inte göra på bara sol, vind och vatten, det kan jag säga. Det behövs andra grejer för det, så att vi kan upprätthålla konkurrensen med andra länder. Annars kommer vi inte att klara detta. Här gäller det att se till att inte gräva ned sig i några skyttegravar där man bara pysslar med små, små detaljer och skapar motsättningar över blockgränsen. Där gäller det att ta ordentliga tag. Jag är för min del övertygad om att om man åker till de stora pappersbruken längs Norrlandskusten finns det stor förståelse för att vi behöver en realistisk energipolitik. Jag betvivlar inte ett ögonblick att Folkpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna och säkert fler partier till kommer att komma överens om detta. Det är mycket centralt. Det är en viktig fråga att vi klarar sysselsättningen i hela landet och att vi kan utnyttja detta. Det är jag helt övertygad om. Däremot kan man inte gå till val på sol, vind och vatten uppe i Norrland. Det går inte.

Anf. 101 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Det finns vattenkraft, så det skulle kanske inte vara helt impopulärt att gå till val på det där. Gunnar Andrén talar om mål och medel i klimatpolitiken. Han erkänner ärligt att Folkpartiet inte är lika bra som Miljöpartiet på att sätta ambitiösa - eller realistiska, som jag skulle vilja säga - mål i klimatpolitiken. Det som inte är realistiskt är att fortsätta som nu och tro att vi löser klimatproblemen någon gång senare. Så var det detta med medel. Gunnar Andrén har mage att påstå att Folkpartiet har bättre medel att nå de visserligen vagare men ändå satta målen. Jag frågar mig hur. Det är kanske inte en tillfällighet att det är Miljöpartiet som har flest förslag i betänkandet på hur vi på olika sätt ska kunna använda de verktyg som står till buds för att minska växthusgasutsläppen. Vad kommer då Gunnar Andrén dragande med? Jo, det är kärnkraften. Som vanligt är det kärnkraften som ska lösa allt. Man undrar varför han väljer det av alla dessa möjligheter vi har. Sol, vind och vatten har vi nämnt. Vi kan tala om biogas och andra ekologiskt och socialt accepterade biobränslen och inte minst energieffektivisering. Senast i dag kom ett betänkande som pekade ut vilka enorma möjligheter det finns till energieffektivisering i Sverige. Varför är det just kärnkraften som ska stå för lösningen av alla dessa möjligheter? Är det för att den inte har några problem med avfall? Nej. Är det så att det inte finns problem med brytningen? Nej. Är det så att det inte finns några olycksrisker? Nej. Är den billig? Nej, faktiskt inte det heller. Varför spräckte ni till och med enigheten i Klimatberedningen för att ni är så förtjusta i kärnkraft? Det får faktiskt Gunnar Andrén förklara.

Anf. 102 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! På den sista punkten finns ett bra svar. Det föreligger inte längre något tankeförbud. Man får lov att tänka fritt i det här landet även på kärnteknikområdet. Där har vi kommit till en något annan slutsats än tre andra partier. Jag tycker inte att det är något att skämmas över. Jag gör det inte ett dyft. Jag måste ställa en motfråga till Helena Leander. Hur tänker Miljöpartiet spara bort de 48 procent av den elektriska energin som nu kommer från kärnkraften? Hur kommer ni att göra detta? Det behöver inte vara på ett år eller på 20 år. Det kan vara på 50 års sikt. Det föreligger för närvarande en enighet inom allianspartierna om att vi ska öka effekten i de nuvarande tio reaktorerna. Det finns en enighet om det. Det ställer ni säkert inte upp på. Om ni kommer till makten får ni i så fall spara ännu mer. Jag nämnde också vatten av en mycket speciell anledning. Jag vill ställa en fråga där. Vill ni i Miljöpartiet för att ta bort kärnkraften bygga ut de fyra återstående oreglerade älvarna? Det är en mycket intressant fråga. Jag vet att Folkpartiet står bakom ett nej, och jag tror att också Socialdemokraterna gör det - och också alla andra partier. Vi kan inte göra detta. Vi har ett ansvar gentemot framtida generationer att få se hur oreglerade älvar ser ut. När Helena Leander säger att det finns mycket mer vattenkraft i Norrland vill jag höra: Var finns den vattenkraften?

Anf. 103 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jag sade att det redan nu finns vattenkraft. Folkpartiet vet mycket väl att vi inte vill bygga ut de fyra orörda älvarna. Vattenkraft är inte bara vattenkraft i rinnande älvar. Det pågår forskning och pilotprojekt att ta till vara den energi som finns i tidvatten och vågkraft. Tidvatten kanske inte är så aktuellt här, men vågkraft skulle kunna bli en inte helt obetydlig källa framöver. Tankeförbudet för kärnkraft nämndes. Tänk om all den tankemöda som ni vill lägga på kärnkraft användes till och fick fortsätta att kanaliseras i bland annat vågkraft och annan förnybar energi. Det blir fortfarande lite konstigt. Vi ska spara bort kärnkraften. Man har sedan folkomröstningen hittat olika modeller för hur man ska kunna göra det. Det handlar väldigt mycket om energieffektivisering, ren energibesparing och förnybar energi. Det är inte omöjligt om viljan finns. Det handlar också om att vi ska gå längre än så. Vi ska inte bara ta bort den kärnkraft som finns i dag. Vi måste också på något sätt minska klimatförändringarna. Är det bara ny kärnkraft som är lösningen? Jag tycker fortfarande att Gunnar Andrén blir svaret skyldig när han hävdar att Folkpartiet har så många bra medel. Det enda man kommer dragande med är dyr och farlig kärnkraft.

Anf. 104 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag vill göra de ärade ledamöterna i kammaren uppmärksamma på att när det gällde att få svar på vad man skulle ersätta elektriciteten från kärnkraften med fanns det inte ens en antydan till svar på det. Jag tycker också att man ska tänka väldigt mycket på vågkraft. Det är en intressant möjlighet. Vi har inte så mycket tidvatten här i landet. Men det finns i många andra länder. Jag kan berätta för fru talmannen att jag själv år 1979 tillsammans med dåvarande statsministern Ola Ullsten var i Lund på Alfa Laval. Där höll man på med just detta också i form av värmeväxlare. Vi ska använda mycket tankekraft för att få fram olika medel att få mer elektricitet och andra energislag. Men vi kan inte göra på så sätt att ett slag inte får utnyttjas när resten av världen kommer att göra detta. Vi kommer då att hamna i en situation som jag inte vill vara med om. Vi kommer att bli än mer beroende av fossila bränslen. Det farligaste av allt är att bli ytterligare beroende av fossila bränslen. Det största problemet med Miljöpartiet är att ni inte vill ta till vara möjligheterna med den kärnkraft som för närvarande finns. Det är möjligt att den visar sig farlig. Då får vi avveckla den. Men ni säger att man inte får göra detta. Då kommer man ofrånkomligen att hamna i mer beroende av fossila bränslen. Det finns för närvarande inget annat alternativ. Därför tycker jag att Miljöpartiet inte ens gör skäl för namnet i den här frågan. I andra frågor tycker jag att ni gör väldigt mycket bra saker. Det gäller till exempel när ni vill satsa på tåg. Det tycker jag är alldeles utmärkt. Det finns också i Folkpartiets, Moderaternas, Centerns och kd:s program. Alla sådana möjligheter måste vi utnyttja. Men ni är svaret skyldiga på en punkt. Vad ska ni ersätta den elektricitet med som kommer från all kärnkraft inte bara i Sverige utan i hela världen?

Anf. 105 Marie Engström (V)
Fru talman! Folkpartiet har i många sammanhang sagt sig vilja värna basindustrin, och bland annat när det gäller de här frågorna. Det är väl en sympatisk inställning i många fall. I den gemensamma reservation som finns från s, v och mp om Klimatkommittén betonar man att man inte vill beskatta den elintensiva industrin tuffare än vad man gör i dag. Det kanske är viktigt att ha med sig. Många delar av basindustrin har el som insatsvara. Det kan ibland finnas begränsade möjligheter att göra inbesparingar. Men i takt med att ny teknik kommer fram kan också de möjligheterna finnas. I Sverige har vi haft den industrin helt befriad från elskatt medan EU har satt en miniminivå som vi också infört i landet. Det gäller under förutsättning att man förbinder sig att göra vissa besparingar, och så vidare. Samma sak är det med koldioxidskatten. Den kan vara tuff för vissa delar av basindustrin. Där har vi haft olika typer av nedsättningar och har fortfarande. Det största hotet mot den industrin kanske är EU-kommissionen även där. Den ser ogärna sådana saker och vill ofta lägga sig i. Jag tar upp detta därför att basindustrin utgör en stor del av vår industri jämfört med andra länder. Jag hade en helt annan fråga till Gunnar Andrén. Det gäller alliansens gemensamma energi- och klimatpolitik, som andra också har varit inne på. Vad är det för gemensam politik ni ska visa upp inför år 2009 när Sverige ska leda EU-arbetet och klimatfrågan kommer att bli en väldigt central fråga?

Anf. 106 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag får ganska stora frågor att besvara på relativt kort tid. Det är inte så lätt. Jag har egentligen inte något annat svar nu än tidigare, när jag sade till Helena Leander att vi har en budgetstyrd politik på väldigt kort sikt, ett år, och den kanske inte är till fulländning överförbar på längre sikt - 10-15 år. Men när det gäller klimatpolitiken just i Sverige tror jag att det är otroligt viktigt att vi 2009, när Sverige är ordförande i EU, gör väldigt tydligt att det inte finns några nationsgränser för klimatet och klimatförstöringen. Jag tror att det är det allra viktigaste, och där har jag noterat att Miljöpartiet har bytt åsikt. Jag hoppas att även Vänsterpartiet på denna punkt kommer att byta åsikt och arbeta med EU på ett helt annat sätt och inte vilja gå ur. Det här kan man påverka på olika sätt med olika skatter. Jag har egentligen i grund och botten aldrig uppfattat att Vänsterpartiet har haft samma dogmatiska inställning som Miljöpartiet i kärnkraftsfrågan. Av för mig ganska grumliga orsaker har ni hamnat i ett kärnkraftsmotstånd som inte på något sätt har samma bevekelsegrunder som Miljöpartiet har haft. De har tyckt att allting är farligt. Jag vill ställa frågan: Vad är det som gör att just Vänsterpartiet i Sverige tycker att elektricitet från kärnkraft är så fruktansvärt farligt? I många andra länder accepterar era partikamrater detta.

Anf. 107 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag tycker att vi håller oss till ordningen att jag ställer frågan och Gunnar Andrén svarar. Vi var båda överens om att den viktigaste utgångspunkten för dagens debatt var Klimatberedningen. Gunnar Andrén gav mig rätt i det förut. Jag ställde frågan om Sveriges position utifrån att Sverige också kommer att skärskådas när det gäller vårt klimatarbete inför ordförandeskapet 2009. Jag ställde den frågan till Lena Asplund, och hon tyckte att det var tidigt att svara på det redan nu. Jag tycker för min del att det är hög tid att svara på det nu - det är ju redan mars 2008. Gunnar Andrén verkar också ha lite problem att svara på den frågan. Han tyckte att den var väldigt stor och att han hade för lite tid. Men vi kan säkert återkomma till detta. Jag tycker ändå att detta är frågan för dagen när det gäller klimatet. Vad ska Sverige göra? Vad ska vi gå före med? Vi vill ju vara ett föregångsland - det säger i alla fall Fredrik Reinfeldt. Vad är det vi ska göra? Vad är det vi ska visa upp? Vad har ni för strategi?

Anf. 108 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag ställde en fråga. Det berodde på att jag inte hade något bra svar på Marie Engströms fråga. Anledningen är att jag inte tror att den nuvarande regeringen är klar med sin strategi och därmed inte heller våra partier. Jag måste medge att detta är en för stor fråga för mig att besvara i denna talarstol. Jag försökte beskriva vad jag personligen tyckte är den viktigaste inriktningen på klimatpolitiken, och jag står fast vid det svar jag gav i förra omgången. Nu återstår det dock 16 månader eller något sådant tills vi tar över, och Sverige har just gått in för att tillsammans med Tjeckien och Frankrike förbereda vårt ordförandeskap. Jag tror för min del att det bästa sättet att få svar från ett mer auktoritativt håll än mig är att ställa dessa frågor till företrädare för regeringen i form av interpellationer. Då kan vi säkert ha intressanta diskussioner om detta. Frågan, som är otroligt viktig för klimatet i vår lilla del av världen men också för hela Europa, är värd en mycket ingående diskussion, och jag hoppas för min del att vi kommer att ta spjärn mot ytterligare användning av fossila bränslen. Det uppfattar jag som det centrala att sprida runt om i världen. Då hoppas jag att även Vänsterpartiet kommer att vara med på att vi inte ska bygga ut vattenkraften ytterligare men att vi ska nyttja den del av kärnkraft som vi har nu och kanske också de effekthöjningar som kommer.

Anf. 109 Karin Svensson Smith (Mp)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 8. Jag tänkte börja med att citera Åke Sandström. Han sade att vi ska samla oss kring en inriktning om åtgärder för att nå klimatmålen. Det håller jag verkligen med om! Enligt den bedömning klimatforskarna gör, och det fick vi bekräftat när vi hade klimatdag här i riksdagen, har vi kanske 8-10 år på oss att ställa om ökningen av växthusgaserna till en minskning. Mer är det inte. Då får vi använda oss av de styrmedel som står till buds och inte bygga upp luftslott som inte finns. När det gäller energin för transporter kommer tyvärr 96,5 procent av den energi som går åt för svenska transporter från fossila bränslen. Transporterna ökar hela tiden sin andel av växthusgaserna, och särskilt allvarlig är ökningen av flyg och lastbilstrafik. Jag tänkte passa på tillfället och locka upp Gunnar Andrén igen, för det är rätt roligt att lyssna på honom. Förklara för mig hur man ska driva lastbilar och flygplan med kärnkraft! Det vill jag gärna veta, för det är där vi har det stora problemet. När det gäller kilometerskatt är jag också väldigt bekymrad för skogsindustrin. Jag kunde i det senaste numret av Vägverket Produktion läsa att klimatzonerna i Sverige förflyttar sig med en meter i timmen. Så fort går det nu. Det innebär att det inte är tjäle i jorden tillräckligt länge för att man ska hinna få ut sina råvaror för förädling. Det är skogsindustrins största bekymmer just nu, och vi i trafikutskottet träffar ofta dem för att höra hur det står till med läget, hur de kan förflytta sina varor, om de kan producera det de ska och hur framtiden ser ut. Ett annat bekymmer för dem är kostnadsläget. Obenägenheten att minska energianvändningen i transportsektorn gör nämligen att det är ett väldigt tryck på att använda bioråvaror som ersättning för fossila bränslen i stället för att minska energianvändningen i transportsektorn. Jag tror att man behöver göra både-och. Men eftersom vi inte har tillräckligt effektiva styrmedel för att minska energianvändningen i transportsektorn finns det en risk för att priset för råvaran till skogsindustrin går upp så mycket att det är ett hot mot svensk skogsindustri. Som om inte detta vore nog agerar regeringen i EU för att införa flyget i en utsläppshandel tillsammans med tung industri. Om detta har näringslivschefen för skogsindustrin och jag skrivit en artikel i Dagens Industri. Vi uppfattar detta som ett mycket allvarigt hot mot skogsindustrin. Hamnar de här två i samma utsläppshandel innebär det att skogsindustrin kommer att flytta till andra världsdelar där kostnaderna i övrigt, särskilt för arbetskraft, är lägre, eftersom det finns en större ekonomisk drivkraft att behålla nuvarande flyg än att behålla basindustrin i Sverige. Någon företrädare för alliansen får gärna gå upp och förklara för oss på vilket sätt klimatet blir bättre för att man buntar ihop skogsindustrin och flyget i samma utsläppshandel. Det blir i alla fall ingen positiv klimateffekt. Frågan är dessutom beredd avseende sysselsättningsmässiga och branschmässiga effekter. Institutet för tillväxtpolitiska studier och Sika har i två omgångar utrett detta. Tyvärr ligger båda utredningarna på Finansdepartementets kansli. Jag har i dag fått ett svar från Anders Borg där man säger att man inte ämnar skicka utredningarna på remissbehandling. Det är mycket uppseendeväckande om man inte vill se konsekvenserna av kilometerskattens införande på näringslivet, och jag önskar verkligen att de skickar ut detta på remiss så att vi får ha en diskussion om detta mycket viktiga ämne. Hur förenar vi en bra klimatpolitik med ett värnande av sysselsättningen i Sverige?

Anf. 110 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag är inte riktigt säker på att jag uppfattade Karin Svensson Smiths fråga rätt. Men om jag uttrycker mig så här: Jag anser att substituerbarheten mellan lastbilar som drivs på andra bränslen än fossila bränslen och kärnkraft är väldigt liten. Det tror jag är det enda svar jag kan ge på denna fråga. Jag tror nämligen att utbytbarheten är på gränsen till noll. Det hindrar inte att jag för min del anser att vi måste ha en stor teknikutveckling på lastbilssidan och motorsidan. Jag är glad att vi i Sverige har två så framgångsrika lastbilsföretag som Volvo och inte minst Scania som gör att utsläppen inte bara i Sverige utan i hela världen kan hållas nere. Den som har varit utomlands några gånger i andra länder lägger lätt märke till att utsläppen från bilar som kommer från andra länder och har mindre hårda krav på sig ofta är väldigt mycket högre än dem vi har i Sverige. Det hindrar inte att vi måste fortsätta att arbeta med motorutvecklingen så att det blir betydligt mindre utsläpp per kilometer och kilo eller hur man vill mäta det. Det är viktigt att det ställs hårda krav från Sveriges sida ungefär som det en gång i tiden ställdes krav från myndigheterna på Volvos säkerhetsarbete. Det har vi haft mycket nytta av i Sverige.

Anf. 111 Karin Svensson Smith (Mp)
Fru talman! Jag är också mycket intresserad av teknikutvecklingen när det gäller lastbilar och för all del också flygplan. Jag tror att man kan säga att Miljöpartiet är ett ganska teknikoptimistiskt parti. Det är därför vi vill ha ekonomiska styrmedel som gör att man använder de olika transportslagen på bästa sätt. Men lastbilar med sladd finns inte på ritbordet vare sig hos Scania eller hos Volvo lastvagnar. Det finns inte flygplan med sladd heller. Och man kan inte tänka sig ett batteri i flygplanet för då blir det så tungt att det inte kan lyfta. Det är därför jag undrar hur ni vill lösa klimatfrågan med hjälp av kärnkraft. Det är ju det ni anför som ert viktigaste styrmedel för att minska klimatpåverkan i Sverige. Transporterna står för över 40 procent av Sveriges klimatpåverkan om man räknar med sjöfarten och flyget. Det som ökar mest är flyg och lastbilar. Det problemet löser man inte med kärnkraft. Schweiz, Tjeckien, Österrike och Tyskland har infört kilometerskatt. Det styrmedlet finns. Det är det vi måste koncentrera oss på. Jag förstår inte riktigt varför ni bromsar detta och varför regeringen inte skickar ut de beredningar som finns på remiss. Det här är centralt om vi ska klara både klimatet och en god ekonomisk utveckling och sysselsättning i Sverige.

Anf. 112 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag tror att det är få saker som gläder oss så mycket som att höra att Miljöpartiet är ett väldigt teknikvänligt parti. Det är väl inte alla som riktigt har uppfattat att det är på det sättet, men jag tycker att det är bra. Jag tycker att Karin Svensson Smith har tillfört Miljöpartiet väldigt mycket på den punkten sedan hon bytte parti. Jag har ingen som helst anledning att ifrågasätta att Karin Svensson Smith är väldigt intresserad av effektivare motorer och många nya alternativ. Ofta handlar det om långa och tunga transporter. Där kan man tänka sig väldigt många nya utvecklingar, framför allt med tåg och olika containrar. Man har till och med använt lastbilar som har körts på järnväg och som blir eldrivna när de väl kommer fram. Fru talman! Det kom en utredning för ett antal år sedan som gjordes av Sören Norrby, en tidigare folkpartistisk riksdagsman, som hette Ren tur . Temat är väldigt dubbeltydigt. Den hade ett tema som jag fortfarande står bakom och som jag vet att hela alliansen står bakom. Det är att vi ska använda ekonomiska styrmedel för att få fram effektiva transporter och för att minska energiförbrukningen så långt det är möjligt. Detta är ingen partiskiljande fråga. Jag vet att Socialdemokraterna är för detta också. Men frågan är: Hur långt kan man driva detta bara i Sverige? Man måste också tänka på vår industristruktur och på att vi också har ett väldigt avlångt land. Det kräver sina lösningar, precis som någon var inne på tidigare. Alla lösningar är inte desamma. Sverige ser inte exakt ut som Schweiz eller Österrike.

Anf. 113 Karin Svensson Smith (Mp)
Fru talman! Som geografilärare är jag väldigt tacksam för upplysningen att Schweiz och Österrike inte har en lång kust. Det visste jag inte. Men låt oss nu ha en lite mer avancerad nivå på den här diskussionen. Frågan är: Hur löser vi klimatproblemet? Här finns sju partier som har enats om en rad åtgärder som jag uppfattar som ganska kloka. Det är väl avvägt. Av vilken anledning bromsar ni i skatteutskottet detta, försöker reservera er eller säger att det ska utredas mer? Vad får er att tro att ni har den tiden? Har ni någon annan kontakt med klimatforskarna än vad vi har? Vi behöver effektiva styrmedel, och vi behöver dem nu. Det tar mer än åtta-tio år att bygga dina kärnkraftverk. De kan dessutom inte ersätta det som är det största problemet i svensk klimatpolitik, det vill säga ökningen av lastbilstransporter och flyg. Jag tycker att det är lite bekymmersamt, som flera andra här har yttrat, att Sverige är värd för EU det år som Köpenhamn 09 äger rum. Köpenhamn 09 handlar om världens räddning eller undergång. Då ska Kyotoprotokollet ersättas av något nytt. Vi skulle kunna visa upp någonting bra. Vi skulle kunna vara effektiva och visa att vi faktiskt har gjort saker, men då sitter ni här och bromsar i skatteutskottets betänkande. Jag är väldigt förvånad över det. Har du något mer än kärnkraft att komma med, Gunnar Andrén? Säg det nu i så fall!

Anf. 114 Lena Asplund (M)
Fru talman! Jag skulle bara vilja utreda några saker som Helena Leander sade. Hon undrade om Moderaterna och de övriga i alliansen har en annorlunda energipolitik och miljöpolitik. Nej, det har vi inte alls. Jag stod inte här i talarstolen och sade att vi inte ska ha några styrande skatter. Jag sade att vi ska använda styrande skatter med sunt förnuft så att de fungerar väl och så att vi får en bra tillväxt i landet. Hur ska vi kunna göra någonting för miljön om vi inte har en bra tillväxt i landet? Det är oerhört viktigt för mig. Det är oerhört viktigt att vi gör allt på ett sunt och bra sätt så vi alla hinner med. Vi vet vilka olika förutsättningar vi har. Vi har ett avlångt land. Vi har olika förutsättningar. Vi kan inte lägga på högre bensinskatt och högre dieselskatt och tro att det ska fungera, för då fungerar inte vardagen för många människor.

Anf. 115 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jag kan börja direkt. Lena Asplund vill använda skatter med sunt förnuft och ha skatter som ändå ger en tillväxt så att vi på något sätt kan lösa miljöproblemen. Vi vill ha ett skattesystem som löser miljöproblemen och inte går omvägen om att först förstöra miljön och sedan kanske städa upp det som blev kvar. Då blir det kanske lite högre skattenivåer. Det kanske inte riktigt blir samma energipolitik som er. Vi är i grunden överens om att vi ska använda ekonomiska styrmedel, men frågan är om vi ska använda dem som symbolpolitik eller om vi ska använda dem på en sådan nivå att de faktiskt ger en effekt. Lena Asplund sade tidigare att hon inte tror på skatter, utan hon tror på människan. Jag ser inte riktigt motsättningen. Just genom att använda miljöskatter visar vi att vi tror på människan. I motsats till andra regleringar ger man människor möjlighet att minska sina utsläpp på det sätt de finner lämpligast och därmed den skatt de måste betala. Om man nu tror på människan är alternativet att inte ha någon miljöpolitik över huvud taget, och det hoppas jag verkligen inte att Lena Asplund förespråkar. Sedan undrar Lena Asplund över det här med biogas i varje kommun. Det är inte tänkt att vi riksdagsledamöter ska starta mackar, utan det handlar mer om ett mål som också får konsekvenser för resten av politiken. Det handlar till exempel om att ha drivmedelsskatter som gör det mer lönsamt att gå över till biogas, att ha en förbränningsskatt som gör det mer lönsamt att röta biologiskt avfall till biogas och det som Lena Asplund var inne på, nämligen att man ska kunna tanka grön gas på samma sätt som man kan köpa grön el. Det handlar självfallet inte om vad man rent fysiskt får i pumpen respektive eluttaget. Det fattar vi allihop. Poängen är att man ska kunna efterfråga biogas på samma sätt som man kan efterfråga grön el och att leverantören då åtar sig att skicka in den mängden biogas respektive grön el i nätet. Den möjligheten har vi inte i dag. Däremot har Energimarknadsinspektionen nu i dagarna kommit med ett förslag på hur man skulle kunna lösa det här rent praktiskt. Det hoppas jag att regeringen tar tag i och inte bara lägger i en byrålåda, för det vore väldigt positivt för att få utvecklad biogasproduktion i landet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-03-12
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 13, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Energibeskattning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2007/08:Sk255 av Sten Bergheden (m),
      2007/08:Sk291 av Roger Tiefensee (c),
      2007/08:Sk375 av Margareta B Kjellin (m),
      2007/08:Sk391 av Lars Johansson m.fl. (s) yrkande 3,
      2007/08:U353 av Kenneth G Forslund m.fl. (s) yrkande 19 och
      2007/08:N385 av Karla López (mp) yrkande 6.
      • Reservation 1 (s)
      • Reservation 2 (v)
      • Reservation 3 (mp)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s110710745
      m1720022
      c440014
      fp400016
      kd380010
      v019196
      mp202610
      Totalt297126152123
      Ledamöternas röster
    2. Beskattning av drivmedel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk282 yrkande 1, 2007/08:Sk352, 2007/08:T327 yrkandena 18 och 27, 2007/08:MJ463 yrkande 11, 2007/08:MJ465 yrkande 24 och 2007/08:MJ467 yrkande 4.
      • Reservation 4 (v)
      • Reservation 5 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s992623
      m850012
      c22007
      fp21007
      kd19005
      v00193
      mp01405
      Totalt246162562
      Ledamöternas röster
    3. Alternativa drivmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk371, 2007/08:Sk397 och 2007/08:MJ465 yrkande 17.
      • Reservation 6 (v, mp)
    4. Fordonsskatt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk239, 2007/08:Sk304, 2007/08:Sk395 och 2007/08:T327 yrkande 22.
      • Reservation 7 (v)
    5. Kilometerskatt för lastfordon

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk201, 2007/08:T327 yrkande 23, 2007/08:T493 yrkande 8 och 2007/08:T546 yrkande 3.
      • Reservation 8 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0108022
      m860011
      c22007
      fp20008
      kd19005
      v01903
      mp01405
      Totalt147141061
      Ledamöternas röster
    6. Flygtrafik

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk299 yrkandena 1-4, 2007/08:T412 yrkandena 2, 4 och 5 samt 2007/08:T493 yrkande 9.
      • Reservation 9 (v)
      • Reservation 10 (mp)
    7. Sjöfart

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:T326 yrkande 3, 2007/08:MJ463 yrkande 12 och 2007/08:MJ464 yrkande 6.
      • Reservation 11 (mp)
    8. Skatt på fritidsbåtar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:T326 yrkande 9.
      • Reservation 12 (v)
    9. Landström till fartyg

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk313.
    10. Lägre elskatt vid timvis avläsning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:N377 yrkande 5.
    11. Små elproducenter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk360 yrkande 4.
      • Reservation 13 (mp)
    12. Plastkassar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2007/08:Sk244 av Lars-Ivar Ericson (c).
    13. Djurförsök

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk231.
      • Reservation 14 (mp)
    14. Avfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk216, 2007/08:Sk379, 2007/08:MJ449 yrkande 21 och 2007/08:MJ465 yrkande 18.
      • Reservation 15 (v)
      • Reservation 16 (mp)
    15. Bekämpningsmedel och handelsgödsel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ419 yrkande 1 och 2007/08:MJ465 yrkande 20.
      • Reservation 17 (mp)
    16. Animalieproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ269 yrkande 1, 2007/08:MJ365 yrkande 1 och 2007/08:MJ374 yrkande 10.
      • Reservation 18 (v)
      • Reservation 19 (mp)