Äktenskap, partnerskap och samboende

Betänkande 2003/04:LU22

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 april 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
PDF

Beslut

Utredning om könsneutral äktenskapslagstiftning (LU22)

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att förutsättningslöst utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det har gått drygt 15 år sedan riksdagen första gången sa nej till homosexuella äktenskap. Allmänhetens syn kan ha ändrats under dessa år. Tiden är därför mogen för att utreda frågan på nytt. Riksdagen sade också nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till två motionsyrkanden rörande utredningen om könsneutral äktenskapslagstiftning. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 57

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-03-09
Justering: 2004-04-13
Trycklov: 2004-04-20
Trycklov till Gotab och webb: 2004-04-22
Reservationer: 19
Betänkande 2003/04:LU22

Alla beredningar i utskottet

2004-03-02, 2004-03-09

Utredning om könsneutral äktenskapslagstiftning (LU22)

Lagutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att förutsättningslöst utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det har gått drygt 15 år sedan riksdagen första gången sa nej till homosexuella äktenskap. Allmänhetens syn kan ha ändrats under dessa år. Tiden är därför

att tiden är mogen för att utreda frågan på nytt. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-04-28
Stillbild från Debatt om förslag 2003/04:LU22, Äktenskap, partnerskap och samboende

Debatt om förslag 2003/04:LU22

Webb-tv: Äktenskap, partnerskap och samboende

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 106 Inger René (M)
Herr talman! Jag börjar med frågan om äktenskap och partnerskap. Det här betänkandet innehåller ju en del annat också. Den goda idén hur land ska byggas utgår från att alla människor är unika och har lika värde. Det är ur detta friheten härleds. Det handlar om varje människas rätt att med hänsynstagande till andra bygga framtiden efter egen vilja liksom varje människas rätt att utveckla sina personliga egenskaper. Kampen för dessa värden, för det värdiga och personligt formade livet måste vara kompromisslös. Så står det i början av det moderata partiprogrammet. Det genomsyrar naturligen vårt ställningstagande också i fråga om könsneutral äktenskapslagstiftning. Herr talman! Nu har det gått ungefär tio år sedan partnerskapslagen infördes. På senare år har det framförts kritik dels när det gäller särlagstiftningen som sådan, dels när det gäller olika begrepp, som till exempel begreppet registrering, och dels när det gäller en del materiella skillnader mellan äktenskapsbalk och partnerskapslag. Det gör att vi moderater nu ställer oss bakom en utredning som beaktar sådant som talar såväl för som mot en könsneutral äktenskapsbalk. Att frågan engagerar inte bara lagutskottet visar sig i alla brev och mejl som vi var och en har fått till våra egna adresser och som också till stor del har kommit till kansliet. De senaste noteringarna i dag på morgonen var att det hade inkommit 1 303 diarieförda brev och mejl för en könsneutral äktenskapslagstiftning och 31 002 mot en könsneutral äktenskapslagstiftning. Dessutom överräcktes i går en pärm till mig och vice ordföranden från en grupp från Södertälje med drygt 5 600 underskrifter mot en könsneutral äktenskapslagstiftning. Herr talman! Jag har under helgen läst igenom protokollet från debatten här i kammaren från juni 1993 när den då blivande partnerskapslagen diskuterades. Det är min innerliga förhoppning att dagens debatt blir mer nyanserad och befriad från en del övertoner som förekom då. Man kan ju le lite åt vissa uttalanden. Maj-Lis Lööw sade till exempel: Någon undrar om detta är första steget. Jag kan bara svara för mig och för det socialdemokratiska partiet: Detta är steget. Det är inte det första steget. Med mycket knapp majoritet gick förslaget till partnerskap igenom. De som var emot - bland annat Moderaterna - var det till stor del av formella skäl. Herr talman! Det kan vara av intresse att se hur lagen har fallit ut. Vid utgången av år 2003 hade totalt 1 743 män och 1 145 kvinnor registrerat partnerskap. Vid utgången av 2003 var drygt tre miljoner män och kvinnor registrerade som gifta. Sedan lagens tillkomst 1994 har upp till knappt 200 par registrerat partnerskap varje år, drygt en fjärdedel så många har avregistrerat sina förhållanden varje år. En lag som partnerskapslagen är naturligtvis inte till bara för att skapa juridisk klarhet i ett förhållande. Den är också ett medel för att förstärka och betona ett långsiktigt parförhållande innehållande de känslor av kärlek, omtanke, ömhet, lojalitet och omsorg som vi alla förhoppningsvis känner igen. När det gäller värderingar av homosexualiteten och den diskriminering som många som har hört av sig till oss talar om är verkligheten mer komplex. Ingen tror väl på allvar att lagstiftningen kommer att lösa diskrimineringsproblemen. I så fall borde vi inte ha några problem i dag eftersom vi har både en diskrimineringsombudsman, en HomO och sambolag som är könsneutral. Stundtals har jag till och med fruktat att diskussionen som har förevarit, inte minst det senaste året, har varit kontraproduktiv och till nackdel för dessa i viss mån utsatta människor. Jag hoppas innerligt att jag har fel på den punkten. När det gäller just denna del är vårt moderata ställningstagande tydligare än utskottets majoritets. Vi menar att begreppen äktenskap och partnerskap ska hållas åtskilda. Vi ser det som två lika värda storheter. Begreppet äktenskap är inte bara ett ord, utan det rymmer i sig värden i kraft av att det har använts så lång tid. Det rör sig om till exempel det religiösa, kulturella och humanistiska innehållet. Vi betonar att det ändå bör utredas om denna åtskillnad mellan äktenskap och partnerskap kan innefatta någon form av diskriminering eller kränkning. Vi menar vidare att utredningen inte ska pröva så kallat civiläktenskap. Vi tycker att dagens ordning där äktenskap kan ske i Svenska kyrkan, annat trossamfund eller borgerligt ska bibehållas. Samma ordning bör gälla för partnerskap, men där menar vi att respektive trossamfund i enlighet med den religionsfrihet vi har i riket, utan inblandning av politisk styrning själv ska avgöra vilka vigslar som är förenliga med respektive trossamfunds trosuppfattning. För att ytterligare stödja detta vårt särskilda yttrande kommer vi moderater att under omröstningen lägga ned våra röster. När det gäller det som det här betänkandet ytterligare handlar om kommer Bertil Kjellberg så småningom att redovisa våra moderata ståndpunkter.

Anf. 108 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Äktenskapet är en del av familjepolitiken för oss kristdemokrater. Barnens bästa är en grundläggande princip i vår familjepolitik. Det bästa för ett barn är att få växa upp i en nära relation med sina föräldrar. Barn har genom FN:s barnkonvention rätt att så långt som möjligt ha vetskap om sina föräldrar och att bli vårdade av dem. Ett av äktenskapets ursprungliga ändamål är just omsorgen om barnen. Det vore mig fjärran att över huvud taget diskutera eller debattera äktenskapet utan att ha det ursprungliga ändamålet i sikte. Att diskutera äktenskapet och nöja sig med två vuxna människors relation till varandra är att göra det alldeles för lätt för sig. Alla barn har en naturlig rätt att bli omhändertagna och omvårdade av sina biologiska föräldrar eftersom det är de som är orsaken till och ansvariga för barnets tillblivelse och existens. Äktenskapet ska så långt det är möjligt omge barnen med ett rättsligt och etiskt sammanhang enligt FN:s barnkonvention, som använt begreppet "familjemiljö". Det ska säkra deras rättigheter visavi sina biologiska föräldrar och tydliggöra föräldrarnas skyldigheter. Det unika i äktenskapet är just den reproduktiva förmågan, som gör äktenskapet till en unik grundbult i samhällsbygget. Barn har också rätt till en manlig och en kvinnlig förebild. Även om inte alla barn har kontakt med både sin mamma och sin pappa ska staten inte medverka till familjebildningar där barn från början berövats rätten till en av sina föräldrar. Därför har Kristdemokraterna sagt nej till homosexuellas möjlighet till assisterad befruktning - alltså just för barnens skull. Samma resonemang förde vi när det gällde homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar. Riksdagsmajoriteten röstade dock igenom den lagändringen, tvärtemot en samlad barnexpertis. Att slå vakt om äktenskapet är att slå vakt om barnens rättigheter. Det är den konsekventa linje som Kristdemokraterna fört i alla dessa frågor, och vi kommer fortsättningsvis att föra fram barnets perspektiv. Stabila och fungerande familjer är bra både för barn och för vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle. Historien visar att familjesammanhållning är bra både för en kulturs och för ett samhälles utveckling och tillväxt. Familjer med äktenskapet som grund är stabilare än andra familjer som lever enligt juridiska samlevnadsformer. Enligt tillgänglig statistik är risken dubbelt så stor att barn till föräldrar som är sambor får uppleva att föräldrarna separerar jämfört med hur det är med barn vars föräldrar är gifta. Vid en separation är naturligtvis risken större att barnet förlorar kontakten med någon av föräldrarna. Barnen har största möjligheterna att utvecklas och att mogna på ett positivt sätt i en stabil familjemiljö. Det är inte för nöjes skull som man i samband med utredningar, ansökningsförfaranden och personkarakteristika vill ha svar på frågan om uppväxtförhållanden och relation till far och mor. Fungerar inte familjen som bas fungerar heller inte samhället. När vi bygger familjer bygger vi också för ett gott samhälle. Därför är denna fråga om äktenskapet så oändligt mycket större än att tillgodose vuxnas intresse av manifestering av sin kärlek till varandra. Den handlar om barnens möjligheter till en trygg uppväxt och om hur samhället ska organiseras i små och trygga miljöer där såväl vuxna som barn upplever omtanke och kärlek men där det också krävs ansvar. Fru talman! För oss kristdemokrater har alla människor samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Därför är det viktigt att betona att homosexuella i Sverige sedan år 1995 får registrera sitt partnerskap med samma rättsliga skydd som gifta. Ett partnerskap har med några få undantag samma rättsverkningar som ett äktenskap. Det verkade min kollega från Folkpartiet här alldeles nyss inte ha kännedom om. Med den likabehandling som i dag finns mellan äktenskap och registrerat partnerskap anser inte vi att det finns något behov av att tillsätta en utredning om en könsneutral äktenskapsbalk. Om det visar sig att partnerskapslagen är i behov av en modernisering får vi ta upp den problematiken då. Fru talman! Diskriminering har anförts som skäl till en förändring av äktenskapsbalken. Moderaterna anser att detta är ett skäl för att gå med på en utredning. Det förstår inte jag. Att registrerat partnerskap inte kallas äktenskap och vice versa är inte diskriminering eftersom ingen part kan anses bli missgynnad. De rättsliga konsekvenserna av äktenskap och registrerat partnerskap är ju i det närmaste identiska. Inte heller är det diskriminering att heterosexuella inte får registreras som partner. Alla ska som individer vara lika inför lagen. Men det är inte samma sak som att likställa alla relationer. Inte heller är det ett uttryck för diskriminering mot homosexuella par att anse att barn har rätt till föräldrar av båda könen. Att man uppställer kriterier i vissa fall är i sig inte diskriminerande. Fru talman! Det är beklagligt och oroande att Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Folkpartiet har gett efter för vuxnas önskemål snarare än sett till barnens bästa. Att man ser bort från den starka opinion som gett sig till känna, att nästan 37 000 namn i skrivelser till lagutskottet är mot en könsneutral äktenskapslagstiftning och att 1 303 är för, borde få partierna att tänka till - åtminstone i demokratins ljus. I stället försöker företrädarna mörklägga vad de skriver. Att ge efter för sanningskravet så som nu sker bland ledamöter i lagutskottet kan inte vara ett godtagbart sätt att föra politik. Nu påstår Moderaterna och likaså Folkpartiet att man föreslår en utredning som är förutsättningslös. Men den läskunnige kan på s. 15 i betänkandet se att utredningens direktiv ska utgå från intentionerna i motionerna. I dessa föreslås en könsneutral äktenskapslagstiftning. Utredningen ska således bereda möjlighet till en sådan. Det säger Kristdemokraterna nej till - det är en redan från början styrd utredning. Fru talman! I själva verket gäller frågan valet mellan två ställningstaganden: att se barnets bästa och låta äktenskapet stå för en tvåkönad samlevnadsform och registrerat partnerskap för en enkönad samlevnadsform eller att enbart se till vuxnas vilja och låta båda juridiska samlevnadsformerna kallas för äktenskap. Vi kristdemokrater anser att registrerat partnerskap med samma rättsliga skydd som äktenskap fungerar bra. Äktenskapet ska däremot förbehållas man och kvinna. Det behövs inte någon utredning vad gäller könsneutral äktenskapsbalk. Vi ska utreda och förändra det som är dåligt och ha kvar det som är bra. För barnens skull ska äktenskapet behållas i sin nuvarande form. Äktenskapet som utgångspunkt för en familj ger barnen beredskap att som vuxna bära ett samhällsansvar. Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation nr 1. För tids vinnande står jag bakom övriga reservationer i betänkandet som vi kristdemokrater står bakom. Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med tre ord som kan visa på den andemening som finns bakom här: Buret barn bär.

Anf. 109 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Först och främst vill jag säga att det är mycket intressant att höra Yvonne Andersson tala om att andra partier frångår sanningskravet - om jag uppfattade det rätt. Samtidigt är Yvonne Anderssons parti det enda partiet som är mot en utredning för att ta fram fakta och beslutsunderlag i frågan. Men är inte det tvärtom att verkligen se till att man har en så bra bild av verkligheten som möjligt? Det ber jag Yvonne Andersson att kommentera. Vad som egentligen gjorde att jag begärde replik är detta med barnen. Yvonne Andersson säger att äktenskapet är grundat på hänsynen till och omsorgen om barnen och att det för barnens skull måste vara förbehållet heterosexuella par. Men i dag är det så att heterosexuella barnlösa par kan ingå äktenskap. Det är, såvitt jag vet, Kristdemokraterna inte på något sätt emot. Däremot får homosexuella barnfamiljer inte ingå äktenskap. Om vi nu antar att äktenskapet är den bästa uppväxtmiljön för barn borde det vara till alla barns fördel om även barn till homosexuella i så fall får möjlighet att växa upp inom äktenskapets ramar. Och omvänt: Varför kan man i så fall acceptera äktenskap mellan barnlösa heterosexuella men inte mellan homosexuella? Frågan blir då: På vad grundar man detta om det inte handlar om att man ser annorlunda på homosexuell samlevnad än på heterosexuell samlevnad? På vad grundar man detta om det inte handlar om att man har en negativ syn på homosexualitet?

Anf. 110 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Det var egentligen tre stora frågor på kort tid. Jag ska börja med den första frågan. På s. 15 i betänkandet säger ni alla att man ska göra en förutsättningslös utredning. Några rader längre ned står det väldigt tydligt att man utgår från att regeringen, när den beslutar om direktivet, ska beakta motionernas intentioner. Om man i motionerna vill ha en könsneutral äktenskapslagstiftning blir det inte förutsättningslöst. Det går inte ihop. På den andra frågan om äktenskapet kan jag säga att äktenskapet också har andra värden än barnet. Jag sade att en av de viktiga och primära uppgifterna för ett äktenskap var just att se till att miljön blir bra för barnen, som tillkommer genom parternas olika handlingar i äktenskapet. Det är en viktig del, men det finns andra värden som har att göra med kulturella aspekter och som har funnits i form av ansvar och manifesteringar gentemot omgivningen. När det gäller den tredje frågan talar Martin Andreasson och jag utifrån olika perspektiv. Vi kommer förmodligen inte att förstå varandra i den här talarstolen. Martin Andreasson talar hela tiden från vuxna människors perspektiv om att få en manifestering av sin relation. Jag har frångått det och talar från barnets perspektiv. Vi tycker inte att den homosexuella miljön är den bästa för barnen att växa upp i. Eftersom vi anser att barn ska ha en manlig och en kvinnlig förebild och i största möjliga mån ha kontakt med sina biologiska föräldrar, ska vi inte medverka till familjebildningar där barnen inte kan få eller får kontakt med den andra partnern. Men att ha en bred syn på hur det ska vara i samhället innebär ju att vi inte förnekar att de här familjerna finns och att de ska få det stöd och den hjälp som de behöver.

Anf. 112 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag hade inte tänkt att göra någon historisk analys av vad Kristdemokraterna har sagt och inte sagt i en tid då jag själv inte var aktiv. Jag utgår från det partiprogram och principprogram som Kristdemokraterna har i dag. Det är väldigt tydligt vad gäller alla människors lika värde och att man ska arbeta för att alla rättsligt respekteras och har samma möjligheter. Det står jag upp för. Där har jag också försökt förklara att vi Kristdemokrater står för det, och det sade jag i mitt anförande. Sedan kan Martin Andreasson rota tillbaka i andra saker som jag inte är beredd att försvara här eller ens kommentera. Jag vet att vi har samma inställning till människors lika värde, respekten för de samlevnadsformer som finns i dag. Vi har två juridiska samlevnadsformer som ger lika möjligheter, bortsett från barnen. Vi tycker att de två fungerar bra. Jag kan över huvud taget inte förstå varför man diskuterar en utredning när det finns något som visar sig fungera bra i samhället och när vi har två olika juridiska samlevnadsformer som står för detta. Jag vill också trycka på att det inte är jag som läser fel. Läser man in betänkandets andemening inser man att det inte är en förutsättningslös utredning som ni har arbetat för att få det till. Det är en utredning som har ett syfte, och det syftet är att klarlägga lagrummet så att det finns möjlighet att genomföra det här. Där har inte minst Folkpartiet varit tydliga i sina uttalanden. Att över huvud taget säga att det är förutsättningslöst tycker jag är att vilseleda lyssnarna.

Anf. 114 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Man kan naturligtvis se de här förklaringarna, men inte ens Homoombudsmannen uttalade tydligt att det skulle vara en diskriminering. Det upplevdes på det sättet. Frågan är om vi, som lagstiftar inför en framtid om något som människor ska leva med, ska förändra saker som är hundraåriga därför att människor möjligtvis tycker det. Vi har så oerhört mycket att göra i vårt samhälle också på det här området. Jag skulle naturligtvis ha önskat att vi hade enats om en utredning om hur vi ska göra det lättare att få stabila familjer, för det är det som gör människor mer harmoniska, trygga och lyckliga. Att det finns materiella skillnader och skillnader i ordvalet är ju inte skäl nog för en långvarig parlamentarisk utredning. De materiella skillnaderna skulle vi väl i så fall ha kunnat komma till rätta med i lagutskottet. Bara för ett par år sedan var man överens om ordvalet. Det är ett vedertaget begrepp i dag hela Norden. Varför skulle vi ändra på det? Jag vet inte om det är läge att säga ursäkta, men jag gör det ändå. Trots dessa förklaringar och tre argument kan jag fortfarande inte förstå hur detta kan vara skäl nog till en parlamentarisk utredning.

Anf. 115 Inger René (M)
Fru talman! Nej, det är riktigt att det är diskrimineringen som är det bärande skälet till att vi har sagt ja till en utredning. Jag tycker inte att man kan säga att man tycker någonting om man känner sig diskriminerad. Det är att någon känner sig diskriminerad som utgör grunden till att man bör titta på dessa frågor. Nästa fråga som Yvonne Andersson tog upp gällde barn. Äktenskapsbalken är ju ingen barnlag. Lagförhållanden angående barn regleras i andra former. Jag håller med om att äktenskapet är den viktigaste formen för samlevnad mellan människor. Men jag håller inte med om att det är det enda värnet om barn och hur barn mår. I Svenska Dagbladet i dag fanns det en artikel om hur barn hade det och mådde i olika familjekonstellationer. Det visade sig att det inte var de formella omständigheterna, om barnet levde i ett samboförhållande eller ett äktenskapsförhållande, som var det avgörande. Det som var viktigt var hur familjebildningen - och då lägger jag in en väldigt bred betydelse i det begreppet - fungerande. Det var det som var det väsentliga för om barn mådde bra eller dåligt.

Anf. 116 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Om man ska beakta vad 1 300 människor känner, då ska man väl också beakta vad 37 000 människor känner. De känner lika mycket för att behålla sitt äktenskap och vill inte behöva oroa sig för att det ska förändras. Nej, äktenskapsbalken är ingen barnlag. Både forskningen och den samlade erfarenheten visar att det är familjebildningen som är det viktiga för hur barn mår. Men om man går in på djupet i den forskningen finner man att det är äktenskapet som har den högsta frekvensen av stabila relationer och av stabila familjer över tid. Det är en varaktig skillnad, och den aspekten togs upp i den proposition som föregick den nya sambolagen. Det är det som är perspektivet för oss. Vi vill ha nära, bra relationer som är varaktiga över tid. Det som ger trygghet är att ett litet barn vet att det sannolikt kommer att ha kontakt med sina föräldrar också om 20 år. Det är ju sådana relationer som skapar trygghet i ett samhälle och som gör att samhället blir stabilare på sikt.

Anf. 117 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! - Då vill jag fråga dig, Anders, tager du denna Carlos till din äkta make att älska och respektera? - Ja. - Jag förklarar er nu för äkta makar. Fru talman! En könsneutral äktenskapslagstiftning är inte farligare än så här, och den behövs mycket väl. Jag kan inte låta bli att inleda mitt anförande med att kommentera Moderaternas och Kristdemokraternas representanters anföranden här från talarstolen. För övrigt vill jag instämma i Martin Andreassons anförande. Fru talman! Inger René från Moderaterna säger att ingen på allvar tror att lagstiftningen ska komma till rätta med diskriminering. I sitt replikskifte med Yvonne Andersson sade hon: Jag som lagstiftare kan inte förstå att de känner sig diskriminerade. Sedan säger lagutskottets ordförande: Äktenskap och partnerskap ska hållas åtskilda bland annat på grund av det humanistiska innehållet. Vidare: Den viktigaste grunden för människors samlevnad är äktenskapet. Så bestämmer sig Moderaterna för att helt sonika lägga ned sina röster i kammarens votering som kommer så småningom. Sedan påstår Moderaterna att de ändå säger ja till en utredning. Fru talman! Jag får inte detta att gå ihop. Enligt den förklaring som Moderaterna har gjort från talarstolen står de inte längre bakom det uppdrag som lagutskottets majoritet har ställt sig bakom. Inte ens under voteringen kommer de att ställa upp på det krav som lyfts fram i betänkandet, nämligen att det ska tillsättas en utredning om könsneutralt äktenskap. I det här fallet är det jag som inte förstår Moderaternas agerande, men jag återkommer till det. Jag tänkte ge en gemensam kommentar till både Moderaternas och Kristdemokraternas oförstående inställning i den här frågan. För Kristdemokraterna har frågan övergått till att handla om föräldrabalken som vi debatterade för några veckor sedan i kammaren. Men återigen blir äktenskapsbalken och äktenskapsfrågorna en fråga om föräldrabalken. Jag instämmer i Inger Renés ifrågasättande av det som Kristdemokraterna försöker att gömma sig bakom genom att betona barnfrågan. Det unika med äktenskapet är den reproduktiva förmågan, säger man från Kristdemokraterna. Att slå vakt om äktenskapet är att slå vakt om barnets rättigheter. Ändå står man i denna talarstol i Sveriges högsta beslutande församling och säger att samma okränkbara värde ska gälla alla oavsett bland annat sexuell läggning. Men tycker ni kristdemokrater verkligen att ni är trovärdiga i den här frågan? Är det någon homosexuell som över huvud taget kan känna att ni på allvar menar det ni säger, att vi alla har ett okränkbart värde? Ni pratar självfallet inte om rättigheter, för ni tycker ju inte att alla ska ha lika rättigheter. Fru talman! Så till frågan om att man inte förstår. Det är inte rimligt att ha två olika lagar, partnerskapslagen för homosexuella och äktenskapsbalken för heterosexuella, inte ens om reglerna medför samma rättigheter och skyldigheter. Jag vill påminna om en sak som många - och jag själv - har påmint om tidigare och som också Homoombudsmannen påminde oss i lagutskottet om. Det finns anledning att tänka tillbaka i tiden, till USA. I slutet av 1800-talet beslutade USA:s högsta domstol om en doktrin som kallades för separate but equal . Den innebar att svarta människor visserligen hade rätt att åka buss, men bara om de satt längst bak och reste sig om någon vit person ville ha sittplats. Från början hade ju inte svarta ens rättighet att åka i samma buss som de vita, utan man sade: Ni får ha era bussar och vi har våra bussar. Det är precis samma sak här som det var då. 1954 avskaffade USA denna doktrin, men 50 år senare återfinns den i Sveriges riksdag, i den här kammardebatten. Förstår man inte att människor känner sig diskriminerade? Det finns två olika lagar som gäller ungefär lika, men man säger: Ni får hålla er till er lag, och vi ska få ha vår lag. Det är vår rättighet. Fru talman! Jag måste också få kommentera frågan om de namnunderskrifter som har kommit in. Vi är många som har fått olika brev, och jag måste säga att jag är förvånad över att det inte har kommit fler än bara 37 000 namnunderskrifter mot ett könsneutralt äktenskap. Jag är förvånad, för det finns ju oerhört många fler medlemmar inom de församlingar som aktivt arbetar mot homosexuellas rättigheter. Men det kan också vara intressant att lyfta upp folkopinionen utifrån de undersökningar som har gjorts. En Gallupundersökning som gjordes i år visar att 60 % av befolkningen i Sverige är för ett könsneutralt äktenskap. Och en EU-mätning som gjordes för något år sedan visar att 70 % av befolkningen i Sverige är positiva till en könsneutral äktenskapslagstiftning. Ja, fru talman, här finns ingen tvekan, i alla fall inte för Vänsterpartiets räkning. Vi är väldigt positiva till att lagutskottets majoritet har tagit fasta på behovet av att tillsätta en utredning. Precis på samma grunder som Martin Andreasson lyfte fram tidigare har vi i Vänsterpartiet gjort bedömningen att vi står tillbaka med vårt konkreta krav, för Vänsterpartiet har ju i likhet med andra partier, som Folkpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, tagit ställning för en könsneutral äktenskapslagstiftning. Men med hänsyn till att alla partier inte har kommit lika långt och med hänsyn till att frågan ändå behöver beredas inom Regeringskansliet är vi väldigt positiva till den utredning som lagutskottet uppmanar regeringen att tillsätta. Fru talman! Det finns en rad andra reservationer i betänkandet som Vänsterpartiet står bakom. Det är sju reservationer och fyra särskilda yttranden som vi i Vänsterpartiet har. Av förklarliga skäl hinner jag inte gå in på alla reservationerna. Men självklart står jag bakom alla de synpunkter och krav som Vänsterpartiet har lyft fram i betänkandet kring äktenskap, partnerskap och samboende. Jag vill passa på att yrka bifall till reservation nr 3, som handlar om betänketid vid äktenskapsskillnad. Vi tycker inte att det är skäligt att vi ska ha en betänketid, när vi vet att det finns både kvinnor och barn som är våldsutsatta och som far väldigt illa på grund av betänketiden. Med anledning av det vill jag yrka bifall till den reservationen. För övrigt har vi reservationer som handlar om skadestånd på grund av misshandel inom familjen, som är en gemensam reservation med andra partier. Vi har en reservation om att man ska komma i gång med en utredning om namnlagen, som även andra partier har. Vi har egna reservationer om att personer som genomgått könsbyte inte ska kunna få sin namnidentitet ändrad retroaktivt, vilket vi ser som ett problem och vilket är den gällande ordningen. Vi vill nämligen att personer som genomgår könsbyte ska kunna ha rätt till retroaktivt namnbyte. Avslutningsvis bland reservationerna har vi en reservation som problematiserar lagstiftningen utifrån ett heteronormativitetsperspektiv och lyfter fram behovet av att alla lag- och regelförändringar som görs framöver inte ska utgå från att alla är heterosexuella. Fru talman! Jag vill avslutningsvis också förklara den ordning som Vänsterpartiet har valt att gå fram med i frågan kring äktenskap, som vi tar upp i vårt särskilda yttrande, och snabbt försöka förklara varför vi till exempel inte nu går fram med ett skarpt krav på att civiläktenskapet ska vara det enda gällande rättsliga i lagstiftningen. Det är med tanke på det arbete som kommer att påbörjas med den här utredningen, men framför allt därför att vi har stor respekt för det arbete som många, inte minst homosexuella inom kyrkan och olika trossamfund, gör för att försöka lyfta upp sina rättigheter. Av den anledningen tycker jag att första steget måste vara att få till stånd en lagstiftning om könsneutralt äktenskap där trossamfunden kan fortsätta att ha kvar sin vigselrätt. Men Vänsterpartiet ser en ordning i framtiden som den man har i Belgien, Holland och många andra europeiska länder, att det juridiskt giltiga äktenskapet endast ska få lov att förrättas av staten.

Anf. 119 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Kammaren och åhörarna hör ju själva hur Kristdemokraterna uttrycker sig: Registrerade partner. Bara uttrycket registrerade partner får mig att rysa. Jag vill inte bli registrerad. Trots att äktenskapet i sig också är en form av registrering hos Skatteverket, är det ändå ett uttryck som får mig att tänka på bilar och inte på människor. Fru talman! Kristdemokraterna och Yvonne Andersson hycklar i frågan om alla människors okränkbara värde. Inte på en enda punkt har Kristdemokraterna varit uppe på barrikaderna och ställt upp på de förslag som har lyfts upp i riksdagens kammare som har handlat om att förbättra för homosexuella och lyfta upp homosexuellas rättigheter. Det här är inte den enda frågan. Kan Yvonne Andersson peka på ett enda område där man verkligen i talarstolen i denna kammare har lyft upp homosexuellas okränkbara värde? Kan Yvonne Andersson peka på bara ett område? Man ger också uttryck för hyckleri i frågan om barnen. Jag har aldrig sett ett enda förslag från Kristdemokraterna som innebär att personer som inte har möjlighet att reproducera sig genom barn, som alltså inte har någon reproduktiv förmåga, inte ska få lov att gifta sig. Det är ändå precis det som Kristdemokraterna säger. Ni säger ju genom det ställningstagande som ni gör att de som inte kan skaffa barn inom äktenskapet inte heller ska få lov att gifta sig. Något sådant förslag har ni inte heller fört fram. Alltså är det återigen enbart personers sexuella läggning som ni attackerar, och det gör ni med alla möjliga medel och genom att osynliggöra alla de barn som i dag lever med sina homosexuella föräldrar och vill ha samma skydd och rättigheter som barn med heterosexuella föräldrar.

Anf. 120 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Man kan bli trött, för inte ens vår reservation eller de anföranden som har hållits i samband med lagutskottets betänkande har lett till att Tasso Stafilidis insett att vi menar att äktenskapet naturligtvis har flera funktioner. Ett ändamål är barnen. Vidare har äktenskapet naturligtvis värden av kulturell betydelse. Det har för många människor ett djupare värde som inte har med barn att göra, för människor som varken vill eller kan skaffa barn. Äktenskapet har inte alls enbart med barn att göra. Vi har respekt för äktenskapet, men vi vill fortfarande att äktenskapet ska ingås mellan man och kvinna, som det hittills har varit. Dessutom tycker jag att man retar sig på själva uttrycket "registrerat partnerskap". Vilka var det då som skapade den benämningen? Det borde finnas en historia bakom det. Jag är inte så lagd att jag går och suger på varje ord och benämning, men vore inte det allra smartaste att ändra på namnet? I mitt genmäle mot Martin Andreasson tog jag upp vår tydlighet i principprogrammet och att vi jobbar för alla människors okränkbara och lika värde. Att ge den juridiska samlevnadsformen registrerat partnerskap och de vuxna som väljer den samma rättsliga trygghet tycker jag är ett sätt att visa på detta. Vi är också beredda att diskutera om det behöver göras något mer. Jag vet inte om det är så, men jag kan i dag se att registrerat partnerskap i princip har samma rättsliga verkan. Jag kan över huvud taget inte förstå det som togs upp på slutet. Det finns också ett annat parti som möjligtvis inte ser med respekt på andra. Varför ska man ta ifrån kyrkorna vigselrätten? Det är oerhört knepigt. Om jag skulle vara i Vänsterpartiets sits skulle jag i stället säga: Ge kyrkorna motsvarande rätt att registrera partner om de så vill! Varför gör man inte det i stället?

Anf. 121 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Om jag ska börja där Yvonne Andersson slutade vill jag säga att det var precis det som jag lyfte fram i mitt anförande. Vänsterpartiet vill att kyrkorna och de andra trossamfunden ska ha rätt att viga även homosexuella. Det var ju det som jag tog upp, och det ser jag som ett första steg. I framtiden kan vi sedan prata om den målsättning som Vänsterpartiet har, nämligen att inte blanda ihop juridik och religion. Vi vill precis som i de allra flesta andra europeiska länder ha en åtskillnad mellan dessa frågor. Både i Belgien och i Nederländerna är det förbjudet för trossamfund att förrätta en vigsel om inte den juridiska akten först är genomförd av staten. Där finns det absolut inget motstånd. Tvärtom har vi insett att det till att börja med behövs att trossamfunden ska ha rättigheten att viga. Sedan får vi se hur trossamfunden kommer att hantera detta. Det kommer jag med spänning att följa. Jag går så över till de andra saker som Yvonne Andersson tog upp. Jag kan inte låta bli att häpna över att Yvonne Andersson och Kristdemokraterna gång på gång osynliggör och underlåter att nämna att det faktiskt också finns barn med homosexuella föräldrar. Samtidigt lyfter Yvonne Andersson fram att det finns så många andra orsaker till att inte ändra på äktenskapets former. Men varför utestänga homosexuella från den sfär som Yvonne Andersson vill behålla för sig själv? Varför kan inte jag liksom Yvonne Andersson få del av det fantastiska äktenskapet som hon talar så varmt för? Varför ska jag stå utanför?

Anf. 122 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Eftersom nära sociala relationer är en av de viktigaste förutsättningarna för både välbefinnande och livskvalitet är det oerhört viktigt att ge bra förutsättningar ekonomiskt och socialt för ett väl fungerande familjeliv. Detta bygger Centerpartiet sin familjepolitik på, för familjen är av största betydelse för känslan av kärlek, gemenskap, omsorg och ansvarstagande. Familjebanden förädlar individen och bildar den viktigaste ramen för barn och för vuxna. Alla familjer som bygger på kärlek, ansvar och respekt är för Centerpartiet lika mycket värda, och vi driver därför kravet på en könsneutral äktenskapslagstiftning, precis på samma sätt som vi drivit homosexuellas rätt att ansöka om adoption och lesbiska kvinnors rätt till assisterad befruktning. För oss är den principiella frågan avgjord, och det beslutet har vi fattat genom demokratisk hantering vid våra årliga partistämmor med ombud från hela landet. Vi har dessutom haft våra kyrkopolitiker med oss i en arbetsgrupp som faktiskt har tagit fram det förslag som vi lägger fram. Det finns ibland i debatten en falsk föreställning om att en uppslutning kring familjevärden och en stark familjepolitik skulle stå i motsatsställning till en uppslutning kring alla människors och all respektfull kärleks lika värde. Kristna fundamentalister målar upp ett skräckscenario med familjens död om kvinnor som älskar en annan kvinna och om män som älskar en annan man tillåts gifta sig och skaffa barn. Samtidigt utropar Vänsterns representanter "Död åt familjen" och påstår att familjen är roten till förtrycket av bögar och lesbiska och kvinnor i allmänhet. Men, fru talman, det här är en falsk motsättning, och det är en farlig lögn. Det finns ingenting som säger att familjen måste vara heterosexuell. Men både vänsteranhängare och det kristna fundamentalistiska folket älskar den här motsättningen och gör allt för att sprida den. I själva verket är det just denna den kristna högerns kortsiktiga och inskränkta syn på vad kärlek och familjegemenskap får vara som är det farligaste hotet mot familjen. Det är på så sätt man ger vänsterdebattörer den bästa ammunition som de kan önska sig när de vill spränga den viktigaste gemenskapen, den av kärlek mellan två personer som älskar varandra, vill leva med varandra livet ut och tillsammans bilda familj. Det är dags att definitivt slå fast att människor som älskar en person av samma kön är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter och skyldigheter som människor som älskar en person av motsatt kön. Centerpartiet tar i sin politik utgångspunkt i alla människors lika rätt och värde. Samhällsgemenskapen är till för oss alla. Familjeperspektivet är särskilt viktigt för Centerpartiet eftersom vi där tror att nära och ansvarsfulla mellanmänskliga band är av största betydelse för människors livskvalitet. Familjer kan se ut på olika vis men är alla lika värdefulla förutsatt att de bygger på respekt och kärlek. Det senaste decenniet har präglats av en mycket stark positiv förändring för HBT-personer, men trots det tvingas många av dem fortfarande att dagligen leva med uttryck för fördomar och negativa attityder i sin omgivning. Konsekvenserna av detta kan vara allt från en social barriär som skapar sämre kontakter på till exempel arbetsplatsen till ett liv i lögn och dubbelhet. Det leder i sin tur till vantrivsel, mindervärdeskänslor och i värsta fall psykisk ohälsa, inte på grund av den egna läggningen som sådan utan på grund av omgivningens förhållningssätt. Undersökningar i andra länder, bland annat Norge och Storbritannien, och en mindre undersökning i Sverige tyder på en kraftig överrepresentation av HBT-personer i fall av självmord och självmordsförsök. Om den här bilden är riktig kan vi bara konstatera att människors fördomar kräver sitt pris i människoliv. Fru talman! Kvinnor och män som älskar personer av samma kön ska ha samma möjligheter att bilda familj och samma rätt till respekt för sin familjebildning som heterosexuella. En repressiv syn på homo-, bi- och transsexualitet bidrar till att försvåra fasta och ärliga relationer för dessa människor. Ett öppnande för samkönade par att gifta sig och skaffa barn är en viktig signal att de vackra orden om familj och gemenskap omfattar alla älskande människor på samma villkor. Ett erkännande av alla familjers likaberättigande bidrar till att stärka även de heterosexuella familjebildningarnas ställning i samhället och i politiken. Människor som älskar varandra och har för avsikt att bilda en varaktig familjerelation vill ofta tydliggöra detta ställningstagande för sig själva och för omvärlden genom att ingå äktenskap. De juridiska aspekterna är naturligtvis viktiga, men det ceremoniella bekräftandet av kärlekslöftena är troligen ännu viktigare för många. Alla par, oavsett könssammansättning, bör ges samma möjligheter såväl till de juridiska rättigheterna som till den offentliga bekräftelsen som äktenskapet innebär. Den nuvarande äktenskapslagstiftningen har sitt ursprung från den tid då Svenska kyrkan var en del av staten och bör därför förändras. Naturligt är att gällande lagstiftning ska omfatta alla människor, oavsett religion och trosåskådning och med respekt för dess särart och traditioner. Att till exempel i lagen föreskriva att alla religioner från ett visst datum ska viga människor av samma kön eller att detta ska ske på ett visst sätt är varken lämpligt eller möjligt. Samtidigt är det viktigt att lagstiftningen uppfyller kriterierna för att kunna reglera samlevnaden för människor av samma kön för att garantera samma rättstrygghet oavsett val av levnadsform. På de här grunderna eftersträvar Centerpartiet en könsneutral äktenskapslagstiftning och att familjeinstitutionen därigenom öppnas för alla par på lika villkor. Vi har ansett att utgångspunkterna för en ny äktenskapslagstiftning bör vara följande: För det första bör vi tillskapa en juridiskt reglerad samlevnadsform. Alltså: För samman äktenskapsbalken och lagen om registrerat partnerskap i en lagstiftning! Det är en förändring. Vi tar bort en särartslagstiftning. För det andra ska alla samfund, inklusive Svenska kyrkan, kunna godkännas så att en religiös ceremoni i det enskilda samfundets regi även gäller som legal vigsel. Det är alltså precis detsamma som gäller i dag. Staten ska inte gå in och reglera formen för vigseln eller personernas kön. Förslaget i betänkandet, som vi också ställer oss bakom från Centerpartiet, att tillsätta en parlamentarisk utredning om könsneutral äktenskapslagstiftning, har vi valt att inte reservera oss mot, på samma grunder som både Tasso och Martin har framfört här i talarstolen. För att reformen ska kunna genomföras rent juridiskt förutsätts ett föregående utredningsarbete. Detta finns också beskrivet i vårt särskilda yttrande. Fru talman! Jag för min del förstår inte hur motståndarna till homosexuellas rättigheter tänker. Å ena sidan sprider de en fördomsfull bild av homosexuella som mer sexualiserade och mer promiskuösa. Å andra sidan vill de förbjuda samma personer att helga sina trohetslöften och sin vilja att leva tillsammans inför Gud och världen för att kunna ge sina barn samma trygghet som barn i andra familjer har. Det är just denna fundamentalistiska dubbelmoral som lägger hinder för bögar och lesbiska att stå för sin kärlek och få omgivningens stöd för sin familjebildning, och det är något som bidrar till det man sedan kritiserar och också underminerar deras vilja att ha en fasthet i relationslivet i stället för att bli feltolkade. Jag är personligen varmt troende och kan inte förstå hur man kan vantolka kärlekens budskap och tvinga sin övertygelse på andra, som dessa fundamentalister gör. Hänvisar man till Jesus för att fortsätta stänga ute den homosexuella kärleken från stadshus och kyrkor och för att fortsätta hålla människors kärlek inspärrad i garderoben så tycker jag att man gör fel. Jesus tog till sig de svaga och utsatta, och han betonade alla människors lika värde. Jesus predikade kärlekens budskap, och han predikade respekt för varandra. All kärlek som bygger på respekt är lika mycket värd. Det här är ett sätt att fullt ut öppna famnen och familjegemenskapen för alla människor - oavsett vem man är och vem man älskar.

Anf. 124 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! När man lyssnar på anföranden hör man det man vill höra. Vi skulle kunna sätta oss och gå igenom anförandet i dess helhet, så skulle jag kunna peka på flera punkter där jag lyfter upp barnperspektivet. I Yvonnes värld kanske inte skilsmässor och nya äktenskap heller förekommer. Där har vi exakt samma situation för barnen som i det här fallet. Barnen lever med två föräldrar men har kanske en biologisk förälder som de inte lever tillsammans med. Det här är ju någonting som är upp till varje enskild familj att se till att lösa på bästa sätt. Självklart har fortfarande de här barnen, som har en annan biologisk förälder, rätten att också träffa och umgås med dem. Men i många av de här fallen är det ju de två som sammanlever. Det kanske inte finns en andra biologisk förälder som har kontakt med barnen. Då finns i stället möjligheten med våra förslag att det finns två föräldrar som enligt lagstiftningen också är föräldrar till barnen. I morse presenterade man en undersökning där man hade frågat hur barn mådde som växte upp i olika uppväxtmiljöer. Det handlade om barn till ensamstående - nu vet jag inte om det i det här fallet fanns med barn i homosexuella familjer - barn i styvfamiljer och barn i kärnfamiljer. Man hade kommit fram till att barn mådde ungefär likadant vilken uppväxtmiljö de än befann sig i. Jag tror att det du ger uttryck för i så fall skulle vara att man inte får ta ut skilsmässa medan man fortfarande har barn, och man får absolut inte gifta om sig, för det förslag som du talar om har exakt samma effekt. Självklart har vi fortfarande ett barnperspektiv med i våra frågor.

Anf. 126 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Tydligen hade Yvonne annat att göra i bänken eftersom hon inte har lyssnat på mitt anförande. Vi ska ta en bit av det igen. Centerpartiet anser att utgångspunkterna för en ny äktenskapslagstiftning bör vara följande: För det första att tillskapa en juridiskt reglerad samlevnadsform - alltså föra samman äktenskapsbalken och lagen om registrerat partnerskap - i en lagstiftning. Det är en förändring. Och så nästa punkt, var nu med. För det andra ska alla samfund inklusive Svenska kyrkan kunna godkännas så att en religiös ceremoni i det enskilda samfundets regi även gäller som legal vigsel. Det här är ingen förändring mot i dag. Man hänvisar till att Centerpartiet inte har stått för det här och säger: Hemma där jag bor står de inte för detta. I detta arbete har vi under ett års tid tillsatt arbetsgrupper. Våra kyrkopolitiker har varit med som den viktigaste delen i arbetet med att ta fram förslaget. Självklart finns det olika uppfattningar runtom i landet vilken partitillhörighet man än har. Men i vårt parti har vi en enig stämma som står bakom detta. Våra demokratiskt valda forum träffas varje år. Vi har diskuterat frågan vid två tillfällen och kommit fram till det gemensamt. Jag förstår poängen med att återigen betona detta med barnen. Ingenstans finns det något som är så känsligt som detta med barnen. Alla de barn som i dag finns i homosexuella förhållanden - som du inte låtsas om att de finns, som du inte tycker har rätt att existera och som du inte tycker har samma rätt till trygghet som alla andra barn - var kommer de in?

Anf. 129 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Då kan jag alldeles öppet och ärligt uttala: Leve familjen, och leve alla sorters familjer! Det gäller de familjer som har barn, de familjer som inte har barn, de familjer som består av två mammor, de familjer som består av en mamma och en pappa eller de familjer som består av bara en pappa eller bara en mamma. Det är det som är viktigt. Vi ska inte använda oss av det forum som riksdagen är eller ens lagstiftning till att förtrycka och moralisera över människors val av hur de vill leva sina liv och hur de vill skapa familj. Vår uppgift är framför allt att se till att barn, vilka relationer de än lever i, ska ha samma grundförutsättningar och samma rättsliga status. Vi vet att det inte är så i dag. Det är därför mitt parti, Annika Qarlssons parti och många andra partier inte vill ha kvar den ordning som finns i dag där vissa barn osynliggörs. På den punkten är det en väldigt viktig barnfråga. Här synliggör vi alla barn. Vi synliggör alla barns behov och alla barns rätt till föräldrar och deras rättsliga status i förhållande till sina föräldrar. Där är vi helt överens.

Anf. 130 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Jag vill tillägga att det finns en viktig skillnad. Det gäller inte mellan dig och mig i den här frågan, utan snarare gentemot tidigare talare och reservant till lagutskottets betänkande. Det handlar om att man med sina synpunkter och förslag vill begränsa andra människor. Man vill tvinga på andra människor sin uppfattning. Det jag tycker att vi gör i vårt förslag är att vi öppnar för alla att ha rätten antingen det är ett enkönat par eller ett tvåkönat par att ingå samma lagliga form av äktenskap. Vi tvingar inte någon att ingå ett partnerskap. Vi öppnar i stället upp möjligheter. Jag skulle vilja påstå att det är den största skillnaden mellan de två linjerna.

Anf. 133 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Jag känner mig nästan böjd att citera Annika Qarlsson här. Lyssnar inte Yvonne Andersson på vad jag säger? Jag har väl aldrig sagt att inte alla namnunderskrifter är lika mycket värda? Jag redovisade, precis som alla andra, hur många det fanns. Jag sade att om det hade funnits en kampanj i DN och GP kan man undra vilket resultat den hade gett. Jag sade också att jag inte har något emot att det är en kampanj i Dagen. Men visst har det varit flera artiklar. Man har också lagt ut våra adresser och uppmanat människor att höra av sig till politikerna. Jag tycker inte att det är något fel. Min erfarenhet är att det är fler som hör av sig som är emot än som är för. Så är det nästan alltid. Jag har inte sagt att inte alla namnunderskrifter är lika mycket värda. Det är helt självklart för mig att de är det. Jag respekterar alla människor och deras känsla. Tycker man någonting har man rätt att framföra det, men jag förbehåller mig också rätten att göra politiska bedömningar. Det är det jag är till för. Så har jag uppfattat min politiska roll. Jag citerade från Barnombudsmannens hemsida där man säger att man inte kan ta enskilda bitar ur barnkonventionen, utan den ska användas som en helhet. Det var det jag menade. Yvonne Andersson använde den för att på något sätt bevisa att det är kärnfamiljen som gäller. Jag tycker inte det. Jag har inte en massa vetenskapliga undersökningar här, men jag har läst andra undersökningar genom åren. Det viktiga är att man har bra vuxenkontakter och att man har vuxna som bryr sig om en. Sedan tycker jag självfallet att det är jättebra att det finns kärnfamiljer också. Men det viktiga för barnen är att någon bryr sig om dem.

Anf. 134 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Min erfarenhet är inte riktigt densamma. Det är väldigt viktigt att någon bryr sig om dem. Det är alltid en viktig del att stödja alla familjer. Jag vill säga det återigen eftersom det har påståtts ifrån talarstolen i dag att jag osynliggör vissa barn i vissa familjer. Det gör jag inte. Men jag vill ha ett brett stråk när det gäller omsorg och ansvar från föräldrarna, och framför allt när det gäller barns rätt till sådant. Jag tycker att det är viktigt att man får det stödet. Vi har haft åtskillig massmedial uppmärksamhet på och utredningar av hur adopterade barn har det. Det har talats om vikten av att känna till sina genetiska rötter. Vi har ett antal förfaringssätt, som jag också nämnde i mitt anförande, där det är väldigt viktigt vilken relation man har till föräldrarna. Det gäller när man ska ut på uppdrag, inte minst inom försvaret tar man reda på detta. Då är det väldigt viktigt. Jag är noga med att betona att relationen mellan barn och föräldrar är väldigt viktig för både barn och föräldrar. När den inte funkar av skilda skäl måste den ersättas med något. Då ska det göras så bra som möjligt. Marianne Carlström säger att verkligheten ser annorlunda ut nu. Men det är inte bara verkligheten i dag och den som har varit som vi står här och diskuterar. Vi ska också ha visioner inför framtiden. Då är det viktigt att det är tydligt åt vilket håll vi vill att det ska förändras. På vilket sätt är vi beredda att ta ansvar för hur våra barnbarn och barnbarnsbarn får det? Alla förändringar är inte förbättringar. I det här avseendet, när det gäller arbetet mot en könsneutral äktenskapslagstiftning, är jag starkt oroad. Jag är helt övertygad om att det inte medför förbättringar i samhället.

Anf. 135 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Det känns som om vi pratar runt varandra. Yvonne säger att familjen är viktig, och jag instämmer i det. Men ibland finns det inte en familj. Yvonne Andersson säger att relationerna är viktiga. Det håller jag också med om. Jag håller med om att det är bra med bra föräldrar, men när det inte finns bra föräldrar får man ersätta dem på något annat sätt. Jag har en mångårig erfarenhet som lärare. Man har kunnat ställa upp både som lärare och med annan personal i skolan för att hjälpa de elever som inte har det bra hemma och som inte har bra vuxenrelationer. Det handlar om att hjälpa alla barn i alla sorters familjer. Det är självklart att man ska känna till sina rötter. Jag vet också att vissa adopterade har det svårt, men väldigt många adopterade mår bra. De mår bra om de hamnar i rätt familjer och har bra relationer. Jag tror verkligen på den undersökning som redovisas i Svenska Dagbladet i dag. Jag tror att det allra viktigaste är att se barnen och att de har någon att prata med. Jag tror inte att det kan finnas något viktigare.

Anf. 137 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Vi har inte fattat beslut. Vi har inte diskuterat frågan. Nu går det till en utredning. Sedan kommer frågan att diskuteras under tiden. Vi har precis haft en partikongress, men den handlade om tillväxt. Vi har en ny kongress i november 2005. Jag tror att jag kan lita på mina kamrater här och i övrigt i partiet att det kommer motioner och att frågan kommer att diskuteras där. Den kommer också att diskuteras i andra sammanhang. Det är inte lika lätt att diskutera när man är ca 200 på gruppmötena. Vi har inte haft den diskussionen ännu. Dessutom tycker vi att det är en större fråga än bara för riksdagsgruppen. Vi vill föra den i ett större sammanhang.

Anf. 138 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Det håller jag med om. Vi har också haft genomgående och djupa diskussioner på två stämmor i följd och arbete däremellan för att komma fram till det här beslutet. Det rekommenderas. Marianne Carlström nämnde år 2005. Nästa fråga som jag tänker ställa är: Vilket tidsperspektiv ser Marianne Carlström när det gäller den här utredningen? När tror hon att det kommer att finnas ett förslag för kammaren att ta ställning till?

Anf. 139 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Jag har sagt till andra som har frågat om det att det är lättare att diskutera tidsperspektivet när direktiven är klara. När man ser hur omfattande utredningen kommer att bli kan man göra upp ett tidsperspektiv. Det handlar också om hur stor utredningen blir och hur mycket material man behöver. Jag har lite svårt att bedöma detta. Trots allt vet man att utredningar ska göras på ett bra sätt. Man kan inte göra en utredning på ett halvår. Sedan ska det också vara remisstid. Då kan var och en räkna själv. Jag tycker att det viktiga är att göra ett bra arbete och inte slarvar ifrån, men det är inte ett arbete som behöver ta åratal, som skedde förr.

Anf. 140 Ulf Holm (Mp)
Fru ordförande! Det har varit en bra och viktig debatt. Från Miljöpartiets sida tycker vi att det är bra att det tillsätts en utredning om det här nu. Vårt parti har ju redan tagit ställning - också vi på partikongresser - för införande av en könsneutral äktenskapslag. Det var ett antal år sedan. Vi har inte haft någon diskussion i vår partigrupp. Eftersom vi är så eniga har det inte behövts en diskussion just inför denna dags omröstning i frågan. Låt mig inleda med att säga att för mig är den enda skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella att homosexuella föredrar en person av samma kön. Det är samma form av kärlek, vänskap, respekt, omsorg, lojalitet och ömhet i ett sådant förhållande som när det gäller heterosexuella. Jag kan också upplysa vissa i kammaren, framför allt Kristdemokraterna, om att det faktiskt finns homosexuella som har barn. Att i lagstiftningen ha äktenskap och registrerat partnerskap är en diskriminerande skillnad. Det är det som vi ska få bort, förhoppningsvis ganska snart. Som ett led i strävan att nå en icke-diskriminerande lagstiftning är det i dag fullt berättigat att kräva en äktenskapslag som gäller lika för alla oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Partnerskapslagen är ett historiskt viktigt och stort steg i arbetet för sexuellt likaberättigande, men i dag fyller den inte samma funktion. Den blir i stället en tydlig fingervisning om hur lagstiftningen skiljer på heterosexuella och homosexuella. Partnerskapslagen ses ju allmänt som ett andra klassens äktenskap, och så ska det inte vara. Miljöpartiet anser att det inte finns några sakliga motiv längre att behålla denna nuvarande ordning. Partnerskapslagen bör därför avskaffas. I stället bör en könsneutral äktenskapslag införas. Människor med samma kön får i dag inte manifestera sin kärlek eller ge varandra ett löfte med åtföljande rättsligt skydd som andra i lika stor utsträckning. Svenska kyrkan viger inte homosexuella på samma sätt som heterosexuella. Detta system anser jag vara förlegat. Staten och kyrkan är numera skilda från varandra, och det är dags att ta konsekvenserna av detta fullt ut. Att införa lagar mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet är bara meningsfullt till en viss gräns om man samtidigt har kvar system som är institutionellt och strukturellt diskriminerande. Det menar vi att dagens system är. Miljöpartiet vill därför införa ett system med en borgerlig vigsel, att två människor som vill vigas ska få samma civilrättsliga vigsel oavsett kön. Svenska kyrkans och andra samfunds vigselförrättande ska inte ha civilrättslig följd. Om enskilda trots allt vill ha en särskild ceremoni i ett samfund är det deras ensak. Det ska inte hänga ihop med skapandet av ett civilstånd. En sådan ny lagstiftning ska också fungera så att ett gift par där en av parterna är transsexuell inte ska behöva ta ut skilsmässa för att hon eller han ska kunna få ett nytt kön i juridisk bemärkelse. Miljöpartiet säger därför ja till den parlamentariska utredningen om könsneutrala äktenskap. Det är naturligtvis bra att det utreds ordentligt när det gäller de juridiska frågorna så att allting blir riktigt gjort. Men Miljöpartiets inställning är, som sagt, redan avgjord i demokratisk anda i vårt parti. Det verkar vara väldigt viktigt att poängtera den demokratiska andan i våra respektive partier i den här debatten. Det tycker jag nog att det är i alla politiska frågor som vi ska avgöra här. Det här betänkandet handlar om några fler frågor. Jag tänkte beröra några frågor på slutet, nämligen ändringar i namnlagen och frågan om retroaktiva namnbyten, punkterna 16 och 18. När det gäller ändringar i namnlagen anser jag att det bör vara tillåtet att byta förnamn till ett som man själv väljer. Enligt min mening ska namnlagens syfte vara att skydda barn ifrån att få namn som de kan få lida för senare i livet och att skydda från intrång i familjenamn. Bestämmelser i namnlagen ska inte hindra människor från att ta de förnamn de önskar. Endast immaterialrättsligt skyddade värden ska begränsa medborgarnas möjlighet att själv välja sina namn. Jag väljer dock inte att yrka bifall på just denna reservation. Jag vill bara göra er uppmärksamma på att det är Miljöpartiets uppfattning. Däremot vill jag yrka bifall till reservation 18 under punkt 21 om retroaktiva namnbyten. Det är en reservation från Tasso Stafilidis från Vänstern som bygger på en motion från Miljöpartiet. Den tar upp frågan om de personer som har genomgått könsbyte. Jag tycker att det är väldigt viktigt att lyfta fram denna fråga. Det är ett stort problem för de personer som genomgått könsbyte att inte kunna få sin namnidentitet ändrad retroaktivt. Problemet är särskilt stort när det gäller vissa handlingar såsom betyg och anställningsbevis. Därför anser jag att man bör se över detta skyndsamt när det gäller namnlagen. Den sista punkten gäller könsroller. Jag vill yrka bifall till reservation 19 under punkt 22. Också denna reservation från Vänsterns Tasso Stafilidis bygger på en miljöpartimotion. Jag tror att det är väldigt viktigt att se över lagstiftningen med ett queer -perspektiv. Queer handlar om att bryta ned den heteronormativitet som råder och ersätta den med ett samhälle där människor har rätt och bereds möjlighet att vara de som de egentligen är. De lag- och regelförändringar som görs framöver måste bygga på denna princip. Genom lagöversynen kan man enligt min uppfattning se vilka privilegier som faktiskt finns och ska brytas. Vidare anser jag att de socialt konstruerade könsrollerna hämmar både kvinnors och mäns möjligheter att fritt forma sina liv. För att förändra detta anser jag att det krävs en ständigt pågående fri diskussion, inte minst här i riksdagen, och ett medvetandegörande om könsrollerna i skolan, familjen och samhället i stort. Därutöver anser jag att sexfixeringen i medier och reklam måste stoppas. Det tror jag vi alla kan vara överens om i denna kammare. Det schabloniserade skönhetsideal för kvinnor och män som förmedlas via medierna och modeindustrin behöver ifrågasättas och diskuteras. Detta kan göras dels genom konsumentmakt och upplysning, dels genom att ge granskning av reklam och medier hårda och klara direktiv. Med det vill jag yrka bifall till reservation 19 under punkt 22.

Anf. 143 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Ledamöter och åhörare! Mitt inlägg i den här debatten gäller frågan om könsneutrala äktenskap. Jag tillhör den stora grupp i samhället som har tagit ställning för bevarande av äktenskapet som en institution, en förening mellan en man och en kvinna. Jag biträder därför inte majoritetsförslaget från lagutskottet om en utredning i syfte att införa könsneutrala äktenskap. Jag vill också understryka att jag i denna fråga inte uttalar mig för mitt parti, Centerpartiet. Detta är min personliga åsikt. Men eftersom vi har åsiktsfrihet i vårt land och vi har högt i taket inom mitt parti är det möjligt för mig att framföra min åsikt. Jag vill också redan nu framföra att jag delar Centerpartiets värderingar, och jag instämmer med Centerpartiets övriga ställningstaganden, men inte under punkt 1. Äktenskapet mellan en man och en kvinna är den dominerande samlevnadsformen i vårt land. Enbart under förra året ingicks ca 40 000 äktenskap, och totalt i landet finns ca 3 miljoner personer inregistrerade som gifta. Det visar att äktenskapet mellan en man och en kvinna fortfarande har stor betydelse i samhället. Sedan 1995 kan homosexuella ingå registrerat partnerskap. Under förra året registrerades 200 partnerskap, och sammanlagt i landet fanns förra året 1 743 män och 1 145 kvinnor registrerade för partnerskap. Önskemål har de senast åren framförts från de homosexuella att även de ska erbjudas en kyrklig akt eller en ceremoni. Det är viktigt att kyrkan och samhället diskuterar detta och även kommer med förslag till hur partnerskapslagen kan kompletteras. Lika villkor är ett krav som ofta framförs av förespråkarna för en könsneutral äktenskapslag. Det har medfört att många tror att de homosexuella inte omfattas av samma juridiska skydd som heterosexuella. Det är därför viktigt att klargöra att äktenskapet och registrerat partnerskap ger samma juridiska skydd oavsett sexuell läggning. Att kunna ingå äktenskap, är det en mänsklig rättighet? Det påstås vara diskriminering att homosexuella inte ges rätten att ingå äktenskap. Har människor inom varje område samma rättigheter, och är alla de i samhället som inte har samma rättigheter diskriminerade? Att bibehålla två olika beteckningar på samlevnadsformer, det vill säga äktenskap och partnerskap, är det diskriminering? Samlevnadsformerna ger ju samma juridiska skydd. Det är enbart beteckningen som skiljer dem åt. I debatten om könsneutrala äktenskap har det också framförts att människor själva ska ha friheten att välja vem de vill gifta sig med. Ingen ska hindra dem om de vill gifta sig med en av motsatt kön, av samma kön eller med flera personer. Jag vill också ta upp lite grann angående vigselrätten. Åtskiljandet av staten och kyrkan för fyra år sedan anges även som ett skäl för att införa könsneutrala äktenskap. Det argumentet är inte förankrat hos svenska folket. I en nyligen gjord undersökning har 79 % av svenska folket uttalat att de vill att kyrkan ska behålla vigselrätten. Resultatet överraskar inte. Att vigseln har en kyrklig historisk bakgrund är rätt. Men det finns bevisligen inte några kvarvarande rättsverkningar med religiös prägel i den nuvarande svenska äktenskapslagstiftningen. Det ligger ändå nära till hands att diskutera religionsfrihet eller frihet från religion. I Sverige har vi religionsfrihet. Det innebär att människor har frihet att välja. 80 % av svenska folket har valt att tillhöra Svenska kyrkan, 60 % av vigslarna ingås enligt Svenska kyrkans ordning. Men det är viktigt att kyrkan öppnar sig och mer deltar i samhällsutvecklingen. Jag välkomnar därför kyrkomötets inställning under hösten att öppna kyrkan och utforma en ceremoni för de homosexuella, alternativt en akt för ingående av partnerskap i kyrkan, kanske även med civilrättslig giltighet. Men detta kräver också en medverkan från riksdagen vid en förändring av partnerskapslagen. Jag försvarar främst äktenskapet som en institution, en förening mellan en man och en kvinna. Äktenskapet i formell mening är inte allena avgörande för barnens bästa. Fasta förhållanden är bra, men de förutsätter att föräldrarna har en god relation. Det allra viktigaste för barnen är de vuxnas förmåga att ge omtanke och kärlek till sina barn, och det har mycket lite med formaliteterna att göra. Med hänvisning till äktenskapets betydelse i samhället och de biologiska skillnaderna kan inte en en- och tvåkönad samlevnad jämställas fullt ut, och jag anser att det inte råder diskriminering därför att hetero- och homosexuella har två olika beteckningar för sin samlevnad. Kärleken är fri oavsett sexuell läggning. Men naturens lagar gör oss olika och ger oss också olika förutsättningar. De biologiska skillnaderna spelar roll. Några bidrar till barnafödande, andra inte. Men alla har vi samma värde i samhället. Att stadfästa sin kärlek till en annan genom en ceremoni som innebär lika villkor måste vara det primära. Jag vill därmed också klargöra att jag inte stöder majoritetens förslag under punkt 1. Men jag kan heller inte ställa mig bakom den reservation som har lämnats av Kristdemokraterna eftersom det i den reservationen finns många olika motioner med olika yrkanden. Därför har jag hamnat i det läget att jag känner att jag tvingas att avstå när vi har omröstningen i kammaren.

Anf. 145 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Även jag får instämma med tidigare talare som har lite svårt att se linjen i Moderaternas agerande. Jag ska inte styra över hur ni ska göra, men det hade varit enklare att förstå en motivreservation i stället för ett särskilt yttrande. Ni ställer er bakom en utredning, men samtidigt påpekar ni att ni inte är med på detta. Inger René säger att ni till hälften är för och att jag kanske också delar den uppfattningen. Eftersom jag också är ledamot i lagutskottet ser jag det som att detta är steget. Som någon nämnde tidigare är detta inte första steget. Med tanke på alla motioner som under alla år har väckts om könsneutralt äktenskap ser jag det som att det finns en stark målinriktning. Sedan har vi en beredning för att kunna lägga fram förslag om att införa könsneutrala äktenskap. Jag tycker att jag har bildat mig en bra bild av att detta är steget in i en lagstiftning. Därför kan jag inte biträda det. Jag lever med min övertygelse om att vi inte ska införa en könsneutral äktenskapslag. Jag vill gå den andra vägen, nämligen att komplettera partnerskapslagen och införa en ceremoni knuten till kyrkan.

Anf. 146 Inger René (M)
Herr talman! Jag är glad att jag får tillfälle att vara tydligare när det gäller vårt ställningstagande. Det var Maj-Lis Lööw som när partnerskapslagen diskuterades i kammaren för precis tio år sedan på fråga om det kommer att hända fler saker i denna härad sade: Nej. Det kommer det inte att göra. Detta är steget. Det kommer inte att hända något mer. Vårt ställningstagande grundar sig på att vi egentligen hade velat ha en motivreservation. Det var inte tekniskt möjligt därför att det sades att detta inte var en motivreservation. Vi fick inte lägga fram en sådan. Då blev det ett särskilt yttrande. När vi sedan har sett och förstått att det finns de som tyder utskottets ställningstagande så som om utskottet redan har tagit ställning för en könsneutral äktenskapslagstiftning, väljer vi att lägga ned våra röster.

Anf. 147 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Det var ett bra klargörande från Inger René och Moderaterna. Ert tidigare agerande och det särskilda yttrandet har ju skapat väldigt stor förvirring. Det har varit svårt att förstå hur ni har tänkt. För min egen del finner jag ingen annan väg att gå än att avstå, eftersom det ingår många motioner i Kristdemokraternas reservation. Tyvärr har jag inte en egen motion. Annars hade jag kunnat följa den linjen ut.

Anf. 151 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag vill först lyfta upp det som Tasso Stafilidis säger om att det inte skulle vara juridisk status på att ingå partnerskap. Men juridiskt finns det inga skillnader. Det är kartlagt. Det rättsliga skyddet är lika för äktenskap och partnerskap. Där är ni ju redan likvärdiga. Det verkar i stället vara just den här kompletteringen, möjligheten att ha en ceremoni i kyrkan, som är det viktiga. Diskriminering - jo, det finns många grupper som känner sig diskriminerade. Det gör den som inte har lika lön och som inte bor lika bra, men det upplevs inte på samma sätt. Jag kan inte förstå att man absolut ska känna sig diskriminerad om man inte har rätt att ingå äktenskap - ett äktenskap som under mycket lång tid har varit förbehållet en relation mellan en man och en kvinna. Jag försvarar det fortfarande. Jag förstår inte att Tasso Stafilidis ska behöva känna sig kränkt av just det här, när han har ett juridiskt skydd genom att ingå partnerskap. När det gäller ordet "registrera" kan jag instämma i att man behöver se över den nuvarande partnerskapslagen, att både utvidga den och plocka bort ordet "registrera".

Anf. 153 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Först och främst vill jag svara Martin Andreasson när det gäller synen på kärlek. Det har ingenting att göra med att vara moralistisk. Jag har sagt att kärleken är fri. Jag har också under alla år här i riksdagen arbetat för att förbättra sambolagen för homosexuella, så att de kan likställas med heterosexuella. Jag har också varit med om att göra förbättringar lagstiftningsvägen då det gäller partnerskapsutvidgningen. Jag pläderar fortfarande för att vi ytterligare ska förenkla det hela och göra det bättre när det gäller de begränsningar som finns i partnerskapslagen. Vi har ett samhälle som består av många olika samlevnadsformer, och varför skulle vi då smalna av begreppen och tillåta färre? Vi lever i ett pluralistiskt samhälle, och fler samlevnadsformer ser ut att kunna växa fram. Det är min fasta övertygelse att äktenskapet har en plats i vårt samhälle även i fortsättningen och att det också ska kunna vara förbehållet en man och en kvinna. Då det gäller EU och familjebegreppet pågår det harmoniseringar på många områden. Jag är fullständigt övertygad om att man kommer att komma fram till ett gemensamt familjebegrepp. Men det finns i dag ingen majoritet inom EU-länderna för könsneutrala äktenskap. Det måste vi också vara medvetna om.

Anf. 155 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Den heterosexuella gemenskapen är unik. Den är unik genom den reproduktiva möjligheten. För den skull diskriminerar man inte dem som inte är reproduktiva. Men det är det som är de biologiska skillnaderna. Det kan vi aldrig bortse från. Det ligger i vår överlevnad. För den skull har jag inte lyft upp att barnen skulle vara allena avgörande för att bibehålla äktenskapet. Jag ser det främst som en institution för ett tvåkönat förhållande. Jag nämnde det där med avsmalnat därför att jag tycker att det ska finnas olika möjligheter, att människor ska kunna göra olika val av samlevnadsformer, flera olika val av samlevnadsformer. Det kan också innebära att man försvarar äktenskapet. Men vi har partnerskapet som ett alternativ och samboförhållandet som ett annat. Vi förstår tydligen inte varandra på det här området. Jag känner i alla fall inte att man diskriminerar för att man försvarar äktenskapet. Det är min fasta övertygelse.

Anf. 156 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag är stolt, men jag är inte nöjd. Så hette det i vår valrörelse inom socialdemokratin. Jag är i dag väldigt stolt. Jag är väldigt stolt över att vi har kommit så här långt, så långt att vi faktiskt är beredda att se över lagstiftningen om partnerskap och lagstiftningen om äktenskap i ett och samma stycke. Det är faktiskt det som man egentligen föreslår från utskottets sida. Jag är naturligtvis också stolt över att man biträder en av de motioner som jag har varit med om att skriva under, men det är kanske en bisak i sammanhanget. Jag är framför allt stolt över att man gör det. Det har diskuterats mycket om det steg som man tog när man beslutade om partnerskapet. Jag vill säga att jag är glad över att Maj-Lis Lööw hade fel i det sammanhanget. Jag tror att vi ska ta steg för steg. Det har också visat sig att steg för steg är den rätta metoden att gå när det just gäller att få samma rättigheter för heterosexuella och för homosexuella. Det jag blir lite förvånad över är att man i den här debatten talar om äktenskapet precis som om det vore någon A-form för hur människor lever. Alla andra former, oaktat vad man kallar dem, är någon B-form av samlevnad. Jag har svårt att förstå den argumentationen från den här talarstolen. Jag har också svårt att förstå dem som menar att äktenskapet skulle vara förutsättningen för att man skulle kunna ta hand om sina barn på ett bra sätt. Jag tror att vi alla känner många som har klarat av att ta hand om sina barn under en lång tid utan att de har levt i något äktenskap. De har levt i andra former av relationer eller för den delen ensamma. Herr talman! Jag tycker att det är bra att vi har tagit det här steget. Jag hoppas att vi ska kunna ta det verkliga steget för att få en och samma lag för hela äktenskapet i framtiden.

Anf. 158 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Tuve Skånberg beskriver detta som en process som går fram mot ett liberalt tänkande. Jag tänker inte säga emot honom på den punkten. Men när han beskriver den historiska bakgrunden blir jag betänksam. När han konstaterar att det inte tidigare i historien har funnits länder som har erkänt äktenskap mellan två personer av samma kön är det fullkomligt sant. Men han använder det som argument för att det ska vara så också i fortsättningen. Då hänvisar han tillbaka till en historia, en mångsekelgammal historia, där vi som älskar någon av samma kön kastats i fängelse, avrättats, fördömts av staten, av den förhärskande religionen och av samhället i övrigt. I dag har vi en lagstiftning som till stor del är likartad. Men Tuve Skånberg vill att man ska knyta an till historiska rötter och bevara dem. Då vill jag fråga: Var någonstans i historien anser Tuve Skånberg att lagstiftningen då i så fall var ändamålsenlig? Är den ändamålsenlig i dag? Var den ändamålsenlig 1990, det vill säga att vi borde avskaffa partnerskapslagen? Var den ändamålsenlig 1980, det vill säga att vi ska avskaffa också sambolagstiftningen för homosexuella? Eller var någonstans var i så fall lagstiftningen ändamålsenlig? Jag måste också, herr talman, konstatera att Tuve Skånberg, när han talar om homosexuell samlevnad, drar paralleller inte bara till månggifte utan också till incest, pedofili och tidelag. Jag tänker inte kommentera detta. Men jag tror att den som kommer att läsa denna debatt om 20-30 år kommer att veta vem han skulle vilja ställa frågor till.

Anf. 160 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Tuve Skånberg förde i sitt huvudanförande resonemang om att äktenskapslagen minsann inte är artneutral. Jag vill göra kammaren uppmärksam på detta. Sedan gör Tuve Skånberg ett nummer av vilken bakgrund en person har innan man har kommit in i denna kammare. Självklart har vi alla här i kammaren engagemang i till exempel trossamfund, ideella organisationer, idéburna organisationer av olika slag - det är jag fullständigt övertygad om - tillsammans med vårt politiska engagemang. Men det är i den här debatten ganska ointressant, därför att jag står inte här som privatperson, utan jag står här som företrädare för Folkpartiet liberalerna, vars politik i den här frågan är fastlagd genom ett enigt beslut på vårt landsmöte grundat på ett enigt beslut i vår partistyrelse. Men, Tuve Skånberg, jag är nyfiken på att höra svaret på frågan som jag ställde i min förra replik. Om utvecklingen i dag inte ska gå vidare, var någonstans i utvecklingen ska vi då sätta stopp? Ska vi tycka att det är bra att partnerskapslagen finns? Är det så att den borde avskaffas? Är det så att vi borde gå tillbaka och avskaffa sambolagstiftningen också? Eller ska vi gå ännu längre tillbaka? Det är Tuve Skånberg och inte jag själv som använder historien som stöd för den lagstiftning som han vill ska vara rådande i samhället i dag.

Anf. 162 Annika Qarlsson (C)
Herr talman! Tuve Skånberg hade rätt i sin gissning att det blev lite repliker. Jag funderar på vad jag ska börja med. Tuve Skånberg sade att det finns vissa saker som är skapelsegivna. En mängd av de saker som han hänvisar till i sitt anförande handlar om historia. Och all historia är inte fakta. Den historia som vi läser och känner och som vi många gånger tar för fakta är någons tolkning av vad som har hänt. Tittar vi tillbaka på när olika saker har tolkats måste vi läsa in det i den tid då det har tolkats. Att omsätta det till dagens samhälle är sällan relevant, så någonstans måste man ta till sig och göra tolkningar utifrån hur situationen i dag ser ut. Där tror jag att vi har lite olika uppfattningar. Vi kommer nog inte att enas om någon ståndpunkt här i dag - varken du eller jag. Martin Andreasson släppte lite grann det här med vad du jämförde äktenskap mellan homosexuella med. Men jag kan faktiskt inte släppa det, för jag tycker att det var otroligt allvarligt. Du jämför alltså äktenskap mellan två män eller mellan två kvinnor med äktenskap med djur, äktenskap med barn eller äktenskap med mor eller far. Uppfattade jag dig rätt i ditt anförande?

Anf. 164 Annika Qarlsson (C)
Herr talman! Nej, men min poäng i det här med historien handlar om vem det är som har makten, vem det är som formulerar historien. Vi kan ju jämföra talen, jämföra antalet homosexuella som har registrerat partnerskap med antalet äktenskap. Vi ser att det är fråga om en minoritet. Självklart har det varit så även under historiens gång. Tidigare har man aldrig fått en möjlighet eftersom man sällan levt i den typ av demokrati där de här tankegångarna har kunnat utvecklas. Vi kan också se att inte heller kvinnors historia existerar. Den finns över huvud taget inte. Det är män som har formulerat. På samma sätt är det i de här frågorna - det är exakt samma sak. "Neutral" är inte ordet i lagutskottets betänkande, utan det handlar om "könsneutral" äktenskapslagstiftning. Självklart kommer lagstiftningen inte att vara neutral när det gäller djur, barn, mor eller far. Vad det handlar om och det som jag tycker att man någonstans missar från dem som är emot detta är följande: Det vi säger om vi är öppna för en könsneutral äktenskapslagstiftning är att myndiga vuxna människor har utan att skada någon annan genom fria val rätten att ingå äktenskap. Ingen annan kommer att tvinga Tuve Skånberg att ingå äktenskap med en annan man. Inte heller är det väl någon som kommer att tvinga mig att ingå äktenskap med en annan kvinna. Men för dem som gör det valet finns den möjligheten. I ditt förslag begränsar du andras tillvaro. Det är detta som är den stora skillnaden. Du vill begränsa. Du vill tala om att du vet bäst. Jag vill öppna för möjligheten, för fria människors val utan att skada andra.

Anf. 165 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Annika Qarlsson bevisade just att hon visst vill begränsa vuxna människors möjlighet att ingå olika former av samlevnad. Hon talade mot incest och mot månggifte. (ANNIKA QARLSSON (c): Det är fråga om vuxna myndiga människor.) Det är självklart att också myndiga människor skulle kunna resa det berättigade kravet att få ingå månggifte. Men det försvarar inte Annika Qarlsson. Nej, anledningen till att vi kristdemokrater inte kan acceptera det här är inte att vi vill diskriminera de homosexuella. Partnerskapslagen finns ju faktiskt med en lagstiftning som skyddar den som väljer att gå in i partnerskap. Vi vill hålla äktenskapet för man och kvinna, för barnens skull. Det är det som är själva poängen.

Anf. 166 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Ibland känns det nästan bäst att inte begära replik för att slippa höra mer. Jag har ändå valt att begära replik. Jag måste fråga Tuve Skånberg vad riksdagsledamoten Tuve Skånbergs syfte är. Jag är inte intresserad av Tuve Skånberg som historiker eller som någonting annat, utan jag undrar över riksdagsledamoten Tuve Skånbergs syfte med att i det här avseendet - i den här debatten och i den här frågan - lyfta fram detta med att gifta sig med sig själv, att äktenskapslagen skulle vara artneutral när det gäller att gifta sig med någon av en annan art, att gifta sig med minderåriga, att gifta sig med någon i sin familj och att tillåta incest. Det verkar vara åsikter som står Tuve Skånberg väldigt nära eftersom Tuve Skånberg väljer att lyfta fram dem. Om det är på det viset är det, tycker jag, mycket anmärkningsvärt. Tuve Skånberg har stått här i talarstolen och talat om att han inte vill se några begränsningar och att vi andra som genom att säga att vi vill ha ett könsneutralt äktenskap begränsar. Jag tycker att det är mycket främmande och kan inte låta bli att se kopplingarna. Varenda gång, herr talman, vi lyfter fram frågan om homosexuellas rättigheter är det vissa personer som alltid och gång på gång lyfter fram frågan om att hela världens och hela samhällets värderingar kommer att lösas upp och att vi kommer att hamna i undergång. Tuve Skånberg, vad är alltså ditt syfte när du lyfter fram det här? I nästa replik återkommer jag till ditt citat ur vår myndighets, Homoombudsmannens, krav till regeringen.

Anf. 169 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Likväl är det så att jag citerade ordagrant. Han sade: Lagstiftaren är fri att definiera äktenskapet som den finner det lämpligt. Det är ordagrant från s. 15. Går inte Tasso Stafilidis aningen utanför vad en anständig debatt skulle innebära när han talar om att "slå sin kvinna"? Det jag sade var att vi kristdemokrater vill behålla nuvarande lagstiftning om att äktenskap ingås mellan en man och en kvinna. Att förhållandena runt äktenskapet har ändrats från tid till annan - klädsel, ingående av äktenskapet, kontrakt, skilsmässor och så vidare - är en helt annan sak. Men grundläggande för alla kulturer och alla tider, alla regimer och religioner är att det bara är en man och en kvinna som har kunnat ingå äktenskap. Så hoppas jag att det ska få förbli.

Anf. 171 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Förvisso är det så att vi i dag bara talar om det könsneutrala. Det jag drog in var doktrinen om att samlevnad ska man förhålla sig neutral till. Var och en som är vuxen ska få välja som man vill så länge man inte skadar någon annan. Det håller inte. Det andra är att Socialdemokraterna inte har diskuterat frågan. Nej, något kongressbeslut har ni inte om det, men en tendens, en utveckling är inte svår att skönja. Jag ska väldigt gärna bli förvånad och upptäcka att Socialdemokraterna väljer en annan inställning. Det välkomnar jag i så fall. Men jag befarar, det ligger i farans riktning, att vi kommer att fortsätta med den här utvecklingen i riktning mot ett homoäktenskap. Marianne Carlström var inte med och talade då, men vi som var med för tio år sedan var med om det beslutet. Maj-Lis Lööw var talesman för Socialdemokraterna. Man kan i efterhand kritisera henne för vad hon sade, men hon sade det faktiskt, och det var fel. Den sista frågan: Vad tar vi ifrån de heterosexuella om vi skulle acceptera ett homoäktenskap? Man tar framför allt ifrån barnen någonting som är alldeles oerhört viktigt. Man tar ifrån barnen deras självklara rätt att få leva, känna och ha kontakt med både mamma och pappa. Det finns inbyggt i homoäktenskapet bland annat att faderskapspresumptionen inte gäller. Det finns nämligen ingen far i ett lesbiskt förhållande, utan man kommer att ange att ett barn har två mödrar, vilket omöjliggör en relation till fadern. Det man vidare tar ifrån är själva det unika med äktenskapet. Vi menar att äktenskapet uttunnas av den lagstiftning som föreslås i flera motioner. Det kommer att bli fler saker som kommer att föreslås för att uttunna det ännu mer. Det är inte steget. Det här är ett av många steg.

Anf. 172 Marianne Carlström (S)
Herr talman! Kan jag tolka det som så att om det blir en könsneutral äktenskapslagstiftning i framtiden, om ett eller två år, då är det ett beställningsverk men om det inte blir en könsneutral äktenskapslagstiftning är det inget beställningsverk? Så måste jag tolka det, om jag förstod Tuve Skånberg rätt. Sedan har jag lite svårt för det här med barn och att man ska lära känna sina föräldrar. Vi har ju varit överens i huvuddebatten om att vi alla slår vakt om barnen och att det är viktigt med föräldrar. Men föräldrarna finns inte alltid. Vi har alla dessa barn som lever i splittrade familjer och så vidare. Undersökningar visar att man kan må väldigt bra ändå om man har bra vuxenkontakter. För många år sedan stiftade vi en lag om insemination. Man har rätt att eftersöka sina föräldrar; det finns antecknat. Det finns även i heterosexuella förhållanden. Det är massor av barn som lever utan sina föräldrar och som inte känner till dem men som ändå mår bra. Bryr sig inte Tuve Skånberg om de barnen alls? Är de inte viktiga?

Anf. 173 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Det är just de barnen som jag bryr mig om, de barn som från tidiga barnaår inte har vetat vem som är deras far. Det är sant att de med svensk lagstiftning i vuxen ålder skulle kunna efterforska det. Men då har hela deras barndom och ungdom gått. I frågan om vilka som mår bra sade Marianne Carlström: Det spelar ingen roll hur familjen ser ut. Jag tror att jag antecknade ordagrant vad Marianne Carlström sade, och så åberopade hon en artikel i Svenska Dagbladet. Men detta är en mycket löslig grund. Det är faktiskt fritt tyckande. Hon erkände också att det saknade vetenskaplig grund. Det är i stället så att en mängd undersökningar visar motsatsen, att barn behöver både en mor och en far och att det är bäst när det är så. När de berövas en mor eller en far går de miste om någonting som är väsentligt. Jag tror att Marianne Carlström hade mer önsketänkande än välgrundat antagande.

Anf. 175 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Det sista först: Börje Vestlund har faktiskt fel. Kristdemokraterna har visst arbetat för att homosexuella ska ha samma skydd till exempel när det gäller hetslagstiftningen eller på arbetsmarknaden. Det är inte sant att vi inte skulle stå upp för alla människors lika värde. Men för barnens skull kan vi inte låta det utsträcka sig till att den rätt som Börje Vestlund eller vilken vuxen som helst anser sig ha ska gå ut över barnen. Vi, många med oss och barnexpertis anser att det inte skulle vara till barnens bästa. Det luktar väldigt mycket av detta med svaga argument, höj rösten när Börje Vestlund tar till epitetet kristen höger. Såvitt jag vet har en kristdemokrat aldrig någonsin kallat sig för det. Jag vet inte om det finns någon gruppering i Sverige över huvud taget som kallar sig för detta. När Annika Qarlsson använder samma epitet blir jag obehagligt berörd. Vi kristdemokrater står inte för någonting som kan kallas för kristen höger.

Anf. 176 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag använde det uttrycket därför att ni har samma argument som den kristna högern i både USA och Europa brukar anföra i den här typen av debatter. Därför anser jag att det rätt att använda det. Vi har fått det förmedlat till oss på olika sätt, inte minst via e-post. Återigen till detta med barnen: Alla partier i den här kammaren har sagt att vi ska slå vakt om barnen. Men jag har lite svårt att förstå argumentationen att äktenskapet är förutsättningen för att man ska kunna ge barnen en trygg uppväxt. För att ta mig själv som exempel kan jag berätta att min manliga förebild i livet är min fosterfar som var en fantastisk man på många sätt. Men jag växte inte upp i ett kärnäktenskap, och det har jag förhoppningsvis mått bra av. Hela tiden är det äktenskapet som är normen. Allt annat är lite mindre värt eller också ska det inte accepteras alls. Det är detta som inte går ihop. Det blir fel när man alltid kommer till slutsatsen att homosexuell samlevnad är mindre värd än en samlevnad mellan två personer av olika kön. Slutligen vill jag kommentera den motion som Tuve Skånberg har skrivit om detta med artneutral äktenskapslagstiftning. Jag tror inte att det är någon som på fullt allvar tänker gifta sig vare sig med ett får eller en myra. Det kan möjligen finnas i Tuve Skånbergs fantasi. Jag har inte hört det att man anfört det i någon form av debatt, i alla fall inte i någon av de debatter som jag har deltagit i.

Anf. 177 Tuve Skånberg (Kd)
Herr talman! Jag kan ju inte veta vilka debatter Börje Vestlund har deltagit i. Beträffande kristna högern och USA vill jag säga följande. Även om det finns en majoritet här i kammaren i Sverige - och tydligen också i Holland och Belgien - är åsikten att män ska kunna gifta sig med män och kvinnor med kvinnor något fullständigt unikt. Det har aldrig förekommit under några tider. Att säga att alla dessa miljarder som inte håller med Börje Vestlund tillhör den kristna högern är möjligen att ge den kristna högern i USA väl mycket credit . Så inflytelserik är man inte. Det här är mittfåran. Det som Börje Vestlund har gjort sig till tolk för är en liten marginell företeelse i historien. Jag hoppas att det inte kommer att leda till att vi ändrar äktenskapslagstiftningen. När det handlar om vad äktenskapet har för fördelar för barnen är det enkla svaret att det är stabilt. Enligt all statistik skiljer sig de som har ingått äktenskap mindre än sambor eller vilken annan samlevnadsform man nu skulle kunna tänka sig. Det är för barnens skull - och det får bli det sista i det här replikskiftet - som vi står upp, inte för att fördöma homosexuella. Det är inte för att se ned på deras fria val. Vi har inga åsikter i den vägen. Det är för att ge framtida generationer möjlighet till det som vi tror är bästa uppväxten med en mamma och en pappa. Ingenting av det som Börje Vestlund har sagt övertygar mig om motsatsen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-04-29
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 16, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Äktenskap och partnerskap

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning för att utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning.
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning för att utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning.
    Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L233 yrkande 2 och 2002/03:L254 yrkande 9 och avslår motionerna 2002/03:L218, 2002/03:L223, 2002/03:L233 yrkande 1, 2002/03:L249 yrkandena 2-5, 2002/03:L254 yrkandena 1-4 och 8, 2002/03:L262, 2002/03:L276, 2002/03:L282, 2002/03:L292 yrkandena 1-3, 2002/03:L299, 2002/03:L316 yrkandena 1 och 2, 2002/03:L318 yrkandena 1-3, 2002/03:L321, 2003/04:K363 yrkande 7, 2003/04:K418 yrkandena 21 och 23, 2003/04:L12 yrkande 6, 2003/04:L212 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L245, 2003/04:L254, 2003/04:L261 yrkande 3, 2003/04:L289, 2003/04:L294 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L297 yrkande 1, 2003/04:L304, 2003/04:L314, 2003/04:L350 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So568 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1200123
    m223912
    fp362010
    kd02805
    v25005
    c15115
    mp13004
    Totalt211334164
    Ledamöternas röster
  2. Ersättning till vigsel- och registreringsförrättare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju235 yrkande 2, 2002/03:L216, 2003/04:L210 och 2003/04:L297 yrkande 2.
    • Reservation 2 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1210023
    m043012
    fp137010
    kd02805
    v24015
    c01705
    mp11204
    Totalt157127164
    Ledamöternas röster
  3. Betänketid vid äktenskapsskillnad

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L239 yrkande 2.
    • Reservation 3 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1210023
    m430012
    fp380010
    kd28005
    v02505
    c17005
    mp11105
    Totalt25826065
    Ledamöternas röster
  4. Överklagande av dom på äktenskapsskillnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L239 yrkande 1.
  5. Utländska medborgares rätt till äktenskapsskillnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:A323 yrkande 6.
  6. Åklagares skyldighet att föra talan om äktenskapsskillnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L256.
  7. Hindersprövning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L283.
  8. Upphävande av sambolagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L331 yrkandena 1 och 2.
  9. Förutsättningar för sambolagens tillämpning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L222 yrkande 1.
    • Reservation 4 (m, fp, kd)
  10. Följdändringar till den nya sambolagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L222 yrkande 2.
    • Reservation 5 (m, fp)
  11. Kvarsittanderätt enligt sambolagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L300 yrkande 6.
  12. Översyn av samäganderättslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L313.
    • Reservation 6 (m, fp, kd)
  13. Jämkning av bodelning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 16, 2002/03:Ju364 yrkande 24, 2003/04:Ju479 yrkande 30 och 2003/04:L300 yrkande 4.
    • Reservation 7 (c, fp, v)
  14. Gemensamma lån vid bodelning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L288 och 2003/04:L262.
    • Reservation 8 (c, v)
  15. Pensionsrättigheter vid bodelning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L289.
  16. Nordisk lagharmonisering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L300 yrkande 1.
    • Reservation 9 (fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1210023
    m430012
    fp038010
    kd28005
    v25005
    c17005
    mp13004
    Totalt24738064
    Ledamöternas röster
  17. Makars egendomsförhållanden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L249, 2003/04:L272 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:L300 yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 10 (m, fp)
    • Reservation 11 (v)
  18. Efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L248 och 2003/04:L300 yrkande 5.
    • Reservation 12 (m)
    • Reservation 13 (fp)
  19. Boutredningsman

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L298.
  20. Ändringar i namnlagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L220, 2002/03:L228, 2002/03:L318 yrkande 8, 2002/03:L324, 2003/04:L232, 2003/04:L236, 2003/04:L288, 2003/04:L300 yrkande 7 och 2003/04:L313.
    • Reservation 14 (m)
    • Reservation 15 (fp)
    • Reservation 16 (v)
    • Reservation 17 (c)
  21. Retroaktiva namnbyten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K365 och 2002/03:L318 yrkande 7.
    • Reservation 18 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1210023
    m430012
    fp370110
    kd27006
    v02505
    c17005
    mp01304
    Totalt24538165
    Ledamöternas röster
  22. Könsroller m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L273 och 2002/03:L318 yrkandena 4 och 5.
    • Reservation 19 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1210023
    m430012
    fp371010
    kd28005
    v02505
    c17005
    mp01214
    Totalt24638164
    Ledamöternas röster