Justitieutskottets betänkande

2021/22:JuU4

Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. brottsbalken, rättegångsbalken och lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser samt om godkännande av ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

Förslagen syftar till att Sverige ska kunna tillträda de s.k.Kampala­ändringarna avseende aggressionsbrott och vissa andra ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Vidare föreslås att aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt. Straffet ska vara fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år eller på livstid. Regeringen föreslår även att lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt förtydligas, moderniseras och anpassas till folkrätten genom att det införs ett nytt 2 kap. i brottsbalken.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett motionsyrkande.

I betänkandet finns en reservation (V).

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:204 Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt

Reservation

Borttagande av livstidsstraff, punkt 1 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Reservantens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Borttagande av livstidsstraff

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:204 punkt 3 och avslår motion

2020/21:4085 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V).

Reservation (V)

2.

Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i brottsbalken,

2. lag om ändring i lagen (2014:408) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken,

3. lag om ändring i rättegångsbalken,

4. lag om ändring i miljöbalken,

5. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,

6. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

7. lag om ändring i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott,

8. lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet,

9. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,

10. lag om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,

11. lag om ändring i lagen (1982:963) om rymdverksamhet,

12. lag om ändring i jaktlagen (1987:259),

13. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

14. lag om ändring i fiskelagen (1993:787),

15. lag om ändring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt,

16. lag om ändring i lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia,

17. lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,

18. lag om ändring i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen,

19. lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall,

20. lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder,

21. lag om ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,

22. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500),

23. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),

24. lag om ändring i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,

25. lag om ändring i lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition,

b) godkänner

1. Resolution RC/Res.5,

2. Resolution RC/Res.6,

3. ResolutionICC-ASP/14/Res.2,

4.ResolutionICC-ASP/16/Res.4.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:204 punkterna 1, 2 och 4–30.

Stockholm den 14 oktober 2021

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Johan Pehrson (L), Rasmus Ling (MP), Ingemar Kihlström (KD), Anna Wallentheim (S) och Tobias Andersson (SD).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:204 Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt. I propositionen föreslår regeringen lagändringar för att Sverige ska kunna tillträda de s.k.Kampalaändringarna avseende aggressionsbrott och vissa andra ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (Romstadgan). Det föreslås även att aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt. Regeringen föreslår också att lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt förtydligas, moderniseras och anpassas till folkrätten genom att det införs ett nytt 2 kap. i brottsbalken.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. De resolutioner som ligger till grund för de aktuella ändringarna i Romstadgan återfinns i bilagorna 13–16 i propositionen.

En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1. Reservantens lagförslag finns i bilaga 3.

Utskottets överväganden

Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om att aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt och att lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt förtydligas och moderniseras.

Riksdagen godkänner de s.k.Kampalaändringarna avseende aggressionsbrott och vissa andra ändringar i Romstadgan.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det längsta straffet för aggressionsbrott ska vara 18 år i stället för livstids fängelse.

Jämför reservationen (V).

Propositionen

Aggressionsbrottet i svensk rätt

Om aggressionsbrottet

Internationella brottmålsdomstolen är en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten enligt folkrätten. Domstolen tillkom genom Romstadgan vid en diplomatkonferens i Rom (SÖ2002:59). Stadgan öppnades för undertecknande den 17 juli 1998. Sverige tillträdde stadgan den 28 juni 2001. Efter att 60 stater anslutit sig till stadgan trädde den i kraft den 1 juli 2002.

Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion omfattar brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. När Romstadgan antogs hade staterna emellertid inte kunnat enas om någon definition av aggressionsbrottet och Internationella brottmålsdomstolen gavs därför vid stadgans tillkomst inte behörighet att utöva jurisdiktion över brottet. Domstolen skulle dock utöva jurisdiktion över aggressionsbrottet så snart en bestämmelse som definierar brottet och fastställer villkoren för utövandet av jurisdiktionen hade antagits. Vid en översynskonferens i Kampala i juni 2010 uppnåddes enighet om detta och de nödvändiga ändringarna av Romstadgan – Kampalaändringarna – antogs. Stadgans bestämmelser om aggressionsbrottet ändrades och villkoren för Internationella brottmålsdomstolens utövande av jurisdiktion över detta brott fastställdes.

I Kampalaändringarna anges att aggressionsbrottet avser när en person, som i kraft av sin ställning kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande, planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som, till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar överträdelse av FN-stadgan. Med aggressionshandling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga.

Ratificering av ändringar i Romstadgan

I propositionen lämnar regeringen förslag till de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda Kampalaändringarna avseende aggressionsbrott och vissa andra ändringar i Romstadgan.

Enligt regeringen talar starka skäl för att Sverige ska ratificera Kampalaändringarna avseende aggressionsbrottet, främst med hänsyn till Sveriges långvariga ambition att stärka den internationella straffrätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lagföring av dem som begår allvarliga internationella brott. Vad gäller särskilt bestämmelserna om aggressions­brottet finns en förhoppning hos många stater att bestämmelserna kan få en viss brottsförebyggande verkan och därigenom vara viktiga för att främja internationell fred och säkerhet.

Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs i vissa fall riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, bl.a. om det rör sig om en överenskommelse av större vikt. De aktuella resolutionerna är av betydelse för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen gör i propositionen bedömningen att riksdagens godkännande ska inhämtas enligt 10 kap. 3 § regeringsformen.

Aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt

Den kriminella gärningen

Regeringen föreslår att en ny straffbestämmelse om aggressionsbrott ska införas i den lag som reglerar straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Lagen ska benämnas lagen om straff för vissa internationella brott.

Med aggressionshandling ska avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga.

För att kunna grunda ansvar för aggressionsbrott ska det krävas att aggressionshandlingen till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.

För aggressionsbrott ska dömas den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling.

Påföljd

Straffet för aggressionsbrott föreslås vara fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Regeringen konstaterar att det är samma straffskala som för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse. Aggressionsbrott är ett av de allvarligaste brotten med potentiellt oerhörda konsekvenser. Följderna av ett fullbordat aggressionsbrott kan bli oerhört omfattande, både på kort och lång sikt. Aggressionsbrottet kan få följdverkningar inte bara nationellt och bilateralt utan även ur ett vidsträckt internationellt perspektiv. I straffskalan för aggressionsbrottet bör därför ingå längsta tänkbara fängelsestraff enligt svensk rätt – livstids fängelse. Det längsta tidsbestämda straffet ska bestämmas till rådande straffmaximum för ett sådant straff, dvs. arton år. När det gäller straffminimum för aggressionsbrott saknas anledning att avvika från vad som enligt gällande rätt gäller för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigs­förbrytelse. Straffminimum bör därför bestämmas till fängelse i fyra år.

Svensk straffrättslig domsrätt

Regeringen föreslår att 2 kap. brottsbalken, som anger i vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott begångna inom, respektive utom, landets gränser ska reformeras. Regeringen konstaterar att ett flertal ändringar i 2 kap. brottsbalken och nya regler om domsrätt i specialstraffrättslig lagstiftning har gjort de svenska straffrättsliga domsrättsreglerna svåröverskådliga. En översyn av dessa regler syftar till att åstadkomma en samlad, överskådlig och lättillämpad reglering som säkerställer att Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser på området.

Innehållet i 2 kap. brottsbalken bör vara allmängiltigt och gälla för samtliga brott, såvida inte något annat framgår av specialstraffrättsliga författningar. Ambitionen är att skapa ett mer sammanhållet regelverk. I den utsträckning det är möjligt bör domsrättsreglerna samlas i brottsbalken. De domsrättsbestämmelser som finns i olika specialstraffrättsliga författningar bör endast behållas i den mån brottsbalkens generella bestämmelser inte kan tillämpas på området. Dubbelregleringar bör om möjligt undvikas.

Det föreslås också att huvudansvaret för prövningen av frågor om åtalsförordnande flyttas från regeringen till riksåklagaren samt att de omständigheter som särskilt ska beaktas vid en sådan prövning anges i lag.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Motionen

I kommittémotion 2020/21:4085 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) vill motionärerna att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser med den ändringen att det längsta straffet för aggressionsbrott ska vara fängelse i 18 år och att straffskalan därmed inte ska innehålla livstidsstraff som påföljd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen om att Sverige ska tillträdaKampalaändringarna avseende aggressionsbrott och vissa andra ändringar i Romstadgan, att aggressionsbrott ska kriminaliseras i svensk rätt och att lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt ska förtydligas och moderniseras.

Som anförs i propositionen är aggressionsbrottet ett av de allvarligaste brotten med potentiellt oerhörda konsekvenser. Utskottet delar därför regeringens bedömning att livstids fängelse bör in i straffskalan.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet således propositionen och avstyrker motion 2020/21:4085 (V).

Reservation

Borttagande av livstidsstraff, punkt 1 (V)

av Linda Westerlund Snecker (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antarregeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord,brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser med den ändringen att 11 a § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4085 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) och

bifaller delvis proposition 2020/21:204 punkt 3.

Ställningstagande

Jag ställer mig i stora delar bakom regeringens förslag. Jag anser emellertid att livstidsstraff är omodernt, inhumant och ineffektivt som påföljd. Den som dömts till livstids fängelse kan inte förutse den faktiska verkställighetstiden eftersom tidpunkten för tidsbestämning av straffet påverkas av det då förhärskande politiska klimatet. Ett fängelsestraff på obestämd tid påverkar den dömdes möjlighet till rehabilitering och återanpassning negativt och jag anser därför att livstidsstraffet bör avskaffas. Jag vill därmed att riksdagen ska anta regeringens förslag med den ändringen att det högsta straffet för aggressionsbrottet ska vara 18 års fängelse, i enlighet med vad som anges i bilaga 3.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:204 Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:408) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:963) om rymdverksamhet.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259).

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787).

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt.

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).

24. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder.

26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition.

27.Riksdagen godkänner Resolution RC/Res.5 (avsnitt 4.2).

28.Riksdagen godkänner Resolution RC/Res.6 (avsnitt 4.2).

29.Riksdagen godkänner Resolution ICC-ASP/14/Res.2 (avsnitt 4.2).

30.Riksdagen godkänner Resolution ICC-ASP/16/Res.4 (avsnitt 4.2).

Följdmotionen

2020/21:4085 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V):

Riksdagen beslutar att det högsta straffet för aggressionsbrottet ska vara 18 års fängelse.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservantens lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Regeringens förslag

Reservantens förslag

11 a §

För aggressionsbrott döms den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.

Med aggressionshandling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Straffet är fängelse i lägst fyra och högst arton år.