Yrkestrafik och taxi

Anf. 1 Sten Bergheden (M)

Fru talman! I dag ska vi debattera betänkandet Yrkestrafik och taxi.

Vi kan börja med att konstatera att vi äntligen har bytt regering, och redan har den här regeringen och Tidöpartierna satt igång arbetet med att få bort den olagliga yrkestrafiken och stärka upp konkurrenskraften för svensk åkerinäring och yrkestrafik.

Alla de tidigare tillkännagivanden som vi i opposition drev fram till riksdagen för beslut, de tillkännagivanden som den förra regeringen vägrade att genomföra, försökte avsluta eller gömma i någon byrålåda, jobbar vi nu vidare med, och regeringen kommer att återkomma med förslag och lösningar som sedan kommer till riksdagen för beslut.

Jag vill nämna några av alla de frågor som vi jobbar med. Vi vill stärka upp konkurrenskraften för svensk åkerinäring, se till att fordon klampas till dess att böter och fel är åtgärdade, ta fram säkra rast- och uppställningsplatser, se över drivmedelskostnader, sänka reduktionsplikten, få till en fungerande kontrollverksamhet på våra vägar, ge dispens för vissa fordonstransporter och få till ett beställaransvar som verkligen fungerar och respekteras.

I betänkandet behandlas en rad olika motioner. De flesta besvaras med att arbetet redan pågår i Regeringskansliet. Därför behöver vi inte ge regeringen nya tillkännagivanden, utan vi kan i stället invänta arbetet för att därefter verkställa det här i Sveriges riksdag.

Jag är ändå mycket glad för det stora engagemang som finns i trafikutskottet för att yrkestrafiken ska fungera och att verksamheten ska ske på ett lagligt sätt där olaglig verksamhet med kraft ska bekämpas.

Fru talman! Tidöpartierna i utskottet har också inlett ett arbete för att ytterligare stärka upp den lagliga yrkestrafiken i Sverige. Jag ser fram emot ytterligare flera steg i detta gemensamma arbete, och jag tror att fler partier kan ställa sig bakom dessa förslagen. Äntligen börjar det röra på sig, men det har varit åtta förlorade år med Socialdemokraterna för svensk åkerinäring och den lagliga yrkestrafiken.

Fru talman! Fusket med olagliga åkerier och transporter på våra vägar måste stoppas. Alliansregeringen tog fram en rad förslag för att bekämpa detta. Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen efter 2014 inte genomfört dessa förslag utan försökt att gömma undan problemen i närmaste byrålåda.

Sverige behöver ha fler poliser och fler trafikpoliser som är kunniga och utbildade och har förmågan, kraften och stödet att bekämpa den olagliga yrkestrafiken. Det kan faktiskt inte vara rätt att utländska åkerier som struntar i lagar och regler kan fortsätta att konkurrera ut den lagliga åkeriverksamheten.

Fru talman! Sverige behöver se till att få en specialiserad trafikpolis som har kunskap och resurser att verkligen klara av att få bort den olagliga konkurrensen från våra vägar. Socialdemokraterna har haft åtta år på sig att lösa detta, men tyvärr har detta ännu inte genomförts. Nu, i opposition, vill däremot Socialdemokraterna att man på sikt ska införa en yrkestrafikinspektion. Varför har då inget hänt under dessa åtta år?

En yrkestrafikinspektion räcker heller inte för att lösa de problem som finns på våra vägar. Här avser vi att gå betydligt längre för att få stopp på den olagliga konkurrensen. Polisen behöver ha en tydlig enhet för detta och ett tydligt uppdrag att lösa problemet med den olagliga konkurrensen på våra vägar. Tyskland har en enhet som kallas BAG som arbetar med detta. Det arbetssättet behöver studeras noga i det fortsatta arbetet för att få fram en tydlig yrkestrafikpolis i Sverige.

Fru talman! Vi vill skärpa upp lagarna runt klampningen. Självklart ska lastbilen vara klampad tills böter och fel är åtgärdade. Socialdemokraterna tycker tydligen att det räcker med en tillfällig klampning på 36 timmar. Vi vill dock klampa på riktigt, inte bara tillfälligt stoppa den olagliga transporten.

Övervakningen av transporter måste ske med såväl gps som bättre kontroller i våra gränsöverfarter. Det behövs också en mycket bättre kontroll ute på våra vägar och rastplatser. I dag bosätter sig ofta utländska åkerier på landets rastplatser i väntan på transporter, vilket självklart inte är acceptabelt. Att detta kan fortgå beror helt enkelt på att resurser för kontroller saknas och att risken att ertappas är minimal. Detta måste självklart åtgärdas.

Fru talman! I stället för att bygga olönsamma höghastighetståg kommer vi att satsa på ett ökat underhåll på våra vägar och rastplatser. Lastbilstrafiken är nödvändig i Sverige, och det är ingen tillfällighet att vi har två av världens största lastbilstillverkare i Sverige. Om hela Sverige ska leva och våra företag ska kunna växa och skapa jobb krävs det fungerande vägar som är framkomliga året runt. Därför säger vi nej till dyra och olönsamma höghastighetståg och ja till fungerande vägar i hela Sverige.

Att EU och Sverige har tydliga lagar är bra, men om det brister i hur övervakningen fungerar spelar det ju ingen roll hur många bra lagar vi har i landet. Om lagar ska efterlevas måste också kontrollerna på vägarna fungera. Polisens uppgifter måste prioriteras så att polisen verkligen används till att bekämpa brott. Den socialdemokratiska regeringen tycker uppenbarligen att det är bättre att landets polisresurser används för att till exempel mäta kornstorlek på landets skyttebanor än för att övervaka olagliga transporter. Detta vill vi ändra på, fru talman. Polisens uppgifter måste renodlas och koncentreras på att jaga brottslingar. Då kan man inte lägga värdefulla polisresurser på att kontrollera landets skyttebanor.

Den lagliga lastbilstrafiken utgör blodomloppet i Sverige för handel och för landets företag, medan den olagliga trafiken utgör ett blodomlopp för landets brottslighet och kriminalitet. Detta måste stoppas.

Sverige behöver en trafikpolis som har både resurser och kapacitet att bekämpa brotten inom de olagliga transporterna. I dag kan utländska åkerier köra in i landet med olagliga varor såsom knark och smuggelgods, därefter utföra olagliga transporter inom landet - där de bland annat använder stulen diesel - och sedan avsluta resan med att ta med sig stöldgods ut ur landet.

Detta ska stoppas med den nya regeringen. Lagar är bra, men att se till att de följs är ännu bättre.

Det behövs också en bättre samverkan mellan myndigheterna som verkligen gör att brottslingarna kan stoppas och också lagföras. Det behövs även ett tydligt beställaransvar som efterlevs och följs upp.

Fru talman! Vi vill också stärka upp konkurrenskraften med bättre vägar, tydligare regler, mindre byråkrati och lägre bränslepriser. Detta kommer vi att återkomma till i kommande budgetar, för det är inte rimligt att Sveriges bränslekrav ska vara så höga att svenska åkerier konkurreras ut, samtidigt som utländska åkerier kan köra på sämre bränsle och dessutom med lägre skatter. Sverige måste kraftfullt sänka reduktionsplikten och därmed öka konkurrenskraften för de lagliga transporterna.

Betänkandet behandlar många motioner, och självklart skulle vi moderater kunna stå bakom många av att-satserna och ge regeringen nya tillkännagivanden. Regeringen har dock redan påbörjat arbetet med de flesta av motionsyrkandena, och därför behöver vi inte ge nya tillkännagivanden till regeringen. Självklart kommer vi att bevaka detta noga och se till att regeringen verkligen levererar. Men i och med att vi har en tät dialog med regeringen och vet att arbetet redan är igång avstår vi alltså från att yrka bifall till motionerna och ge nya tillkännagivanden.

Fru talman! Vi fyra Tidöpartier har en bra diskussion med departementet och·ansvariga ministrar om vad som nu behöver levereras, och det arbetet kommer att pågå tills situationen för landets åkerier, taxinäring och yrkestrafik är löst. I stället för att göra som S-regeringen gjorde, nämligen att lägga tillkännagivandena i en byrålåda och gömma undan frågorna, tänker vi lägga frågorna på bordet och faktiskt se till att lösa dem.

Fru talman! Sverige har nu en ny regering och fyra partier som vill se till att det blir verkstad i dessa frågor. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 2 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Ledamoten Bergheden och jag har följts åt under många år, ända sedan alliansregeringens tid, och jag vet att engagemanget är väldigt stort i de här frågorna.

Jag tog tillfället i akt i går att lyssna på ledamotens anförande i dessa frågor från förra året. Då fanns det en lista på allt man uppmanade den socialdemokratiska regeringen att göra de tre månader den hade kvar. Nu har det gått sex månader med den nya Tidöregeringen, som ledamoten kallar den. Min fråga måste då handla om varför det inte har kommit fler konkreta propositioner. Var det för att man valde att inte vara överens och förhandla dessa frågor i Tidöpartierna på Tidö slott? Trots allt har det gjorts utredningar, vilket man har lyft fram, som har remitterats och där man säger att det kanske är högst några justeringar som kommer att göras. Varför var de justeringarna så svåra att göra att vi fortfarande inte har sett några speciella propositioner?

Ledamoten nämnde själv utländska olagliga transporter, klampning och att säkra regelefterlevnad. Då är det lite märkligt att ledamoten lyfter fram Polismyndighetens viktiga uppdrag. Tidigare har man från regeringens sida lyft fram vikten av att polisen återrapporterar på vilket sätt den lever upp till myndighetssamverkan och förebygger och bekämpar brottslighet på väg, men detta har nu tagits bort ur Polismyndighetens regleringsbrev. Då undrar jag: Ska uppdragen tas tillbaka för att sedan återkomma? Varför kan man inte få fortsätta att utföra det arbetet? Jag har alltså ett antal frågor: Vilka initiativ har ni tagit? Varför har ni tagit bort delar ur polisens regleringsbrev? På vilket sätt kommer ni att komma tillbaka i närtid så att det inte får vänta till nästa budget och nästa år?

Anf. 3 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Det är intressant att ledamoten har så stort förtroende för regeringen att hon menar att den på fem månader ska kunna leverera det som den tidigare S-regeringen inte lyckades leverera på åtta år. Det var dessutom en regering som ledamoten Ulrika Heie stöttade i regeringsförhandlingarna. Det är lite märkligt att angripa den nya regeringen och säga att den inte har levererat när man själv har suttit som stödparti i åtta år och drivit de här frågorna utan att se till att något hände. Lite faller det nog tillbaka på ledamoten själv.

Jag är helt trygg med att den nya regeringen har tagit detta på fullt allvar. Alla tillkännagivanden gavs ju inte tre månader före valet, utan dem har vi gett under många år före valet. Jag vet att Centerpartiet också har varit med på många av de tillkännagivanden som den gamla regeringen sedan inte levererade på.

Vi har satt igång arbetet med att lösa ut de här frågorna. Precis som jag sa har vi en bra dialog med departementet, och vi har en bra dialog i Tidöpartierna om hur vi ska ta krafttag och fixa den här delen.

Fru talman! Jag hoppas också att Centerpartiet och Ulrika Heie kan stötta en hel del av de förslag som kommer.

Tack för förtroendet för att vi på fyra fem månader ska fixa det som inte levererades på åtta år. Jag tror att vi behöver ha någon månad till på oss innan det börjar ramla fram förslag och idéer framåt.

Den andra frågan gällde polisen. Jag håller med om att det är självklart att polisen måste redogöra för vad de jobbar med, men när det gäller trafikpolisen måste det ske ett omtag. Vi måste se till att vi faktiskt har en trafikpolis som finns ute vid vägen, som inte pysslar med andra saker inom polisen utan faktiskt jobbar med trafikfrågorna.

Anf. 4 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack, ledamoten, för delvisa svar på de frågor jag ställde! Jag vill dock korrigera historiebeskrivningen. Det har varit en socialdemokratisk regering i åtta år, men Centerpartiet stödde januariavtalet under tre av de åtta åren, och det må väl sägas för hederlighetens skull.

Min fråga var inte huruvida jag hade stort förtroende eller inte, utan den utgick från ledamotens egna utfästelser i förra debatten om att det här är saker som faktiskt finns förberedda. Det finns utredningar, och i betänkandet säger man att man kanske kommer tillbaka med någon liten justering. Därav min fråga, för det är ju inte bara i budgeten som vi ser att de här frågorna behöver komma, utan de behöver komma i skarpa propositioner till riksdagens bord.

Ledamoten säger att vi får vänta i någon månad till. Men nu är ju redan propositionsförteckningen lagd, och då handlar det ju om att vi får vänta mer än någon månad, kanske upp till ett halvår. Då var min fråga: Vilka av frågorna på ledamotens lista med tjugo olika punkter till den förra regeringen och av det stora antal frågor som ledamoten lyfte i sitt anförande kommer att komma tillbaka till riksdagen i närtid? Det gäller frågor som jag vet att ledamoten tycker är viktiga och där man säger att man har ett bra samtal med de andra Tidöpartierna. Men man får lätt uppfattningen att det fortsatt ändå blir mycket prat och att man inte förmår komma överens och prestera det här. Någon månad till, alltså - men när kommer beskeden, till exempel när det gäller klampning eller utländska olagliga transporter? Jag tänker att det väl borde finnas någon tidsplan på regeringens bord som även ledamöterna från riksdagen kunde ha fått tillgång till.

Anf. 5 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Tack, Ulrika Heie, för frågorna! Jag är helt medveten om att det finns en tidsplan, och det arbetet är rätt så gigantiskt nu när vi jobbar med de här frågorna. Vi hade väl hoppats och trott att det var som den socialdemokratiska regeringen sa, att man beredde de olika tillkännagivandena, för det var ofta det som kom fram i debatten.

Ledamoten sa själv här att man var med och stöttade den regeringen i tre år. Uppenbarligen har ledamoten inte tryckt på för att den regeringen på tre år skulle leverera det man nu tycker att vi ska leverera på fem månader. Men självklart har vi bråttom. Delar av det kanske kommer när vi landar i budgeten om någon månad. Andra delar kräver faktiskt de utredningar som ännu inte är gjorda. Den socialdemokratiska regeringen sa att saker och ting i tillkännagivanden bereddes i Regeringskansliet, men det visade sig att man inte hade gjort det.

Självklart måste vi nu se till att detta görs grundligt och på ett sätt som vi tycker är bra. För vi har ambitionen att lösa det hela och inte gömma undan frågorna och bara försöka få det att låta som att vi gör någonting - som att man bereder något när det sedan visar sig att man faktiskt inte har gjort det.

Vi bereder frågan och jobbar med alla de här frågorna, precis som det står i betänkandet, och vi kommer att återkomma både med tidsplan och annat. Jag hoppas också att ledamoten Ulrika Heie och Centerpartiet kommer att välkomna många av förslagen som man kanske kommer att få igenom med den här regeringen, med Tidöavtalet, vilket man faktiskt inte fick när man satt halvt om halvt med den socialdemokratiska regeringen.

Anf. 6 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Sten Bergheden refererade flera gånger till Tidöavtalet, men i Tidöavtalet finns inte ett enda ord om infrastruktur. Det finns inte ett enda ord om yrkestrafik, sjysta villkor eller kollektivavtal. De frågorna är helt frånvarande.

Jag motsätter mig Sten Berghedens historiebeskrivning. Det låter som att Socialdemokraterna inte har gjort någonting under åtta år. Vi har sett till att mobilitetspaketet har kommit på plats. Vi har inte glömt att Moderaterna anklagade oss för protektionism när vi drev frågan om mobilitetspaketet. Det är jätteviktigt för yrkesförarna här i Sverige, särskilt för lastbilsförarna, för att det ska blir ordning och reda. Men Moderaterna ifrågasatte oss och anklagade oss för protektionism.

Vad har hänt under de 165 dagar sedan Moderaterna och de övriga partierna tillträdde i regeringen? De har gjort vissa saker. Det har ledamoten Ulrika Heie också påpekat. Regeringen har ändrat i regleringsbrevet till Polismyndigheten där de har fått i uppdrag att redovisa vad de gör för att kunna stävja fusket. Detta uppdrag tas bort.

Då är min fråga till Sten Bergheden: Hur hjälper det våra lastbilsförare som är verksamma inom yrkestrafiken när ni väljer att ta bort detta uppdrag från Polismyndigheten?

(Applåder)

Anf. 7 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag ska börja med frågan om polisen. Det är lite märkligt att ledamoten påstår att vi tar bort uppdrag för polisen i regleringsbrevet. Ja, det gör vi. Och jag kan avslöja för ledamoten att vi kommer att ta bort ännu fler uppgifter för polisen i framtiden, uppgifter som ni i den socialdemokratiska regeringen har drivit fram. Det handlar om att polisen ska kolla skjutbanor och att man ska ägna sig åt licenshantering. Polisen sitter i dag och kontrollerar vanliga jägare och skyttar i stället för att vara ute på vägen och jaga brottslingar. Kadir Kasirga, du kan därför vara säker på att det kommer att vara fler uppdrag där vi faktiskt lyfter bort verksamhet från polisen så att de verkligen kan koncentrera sig på brottslig verksamhet.

Sedan är det faktiskt på det sättet att jag inte nämnde Tidöavtalet en enda gång. Jag nämnde däremot Tidöpartierna. Det står ingenting om detta i Tidöavtalet. Däremot sa jag att Tidöpartierna samarbetar om dessa frågor nu tillsammans med departementet för att faktiskt lösa detta och se till att vi har en majoritet för att genomföra dessa förbättringar och se till att vi får bort den olagliga trafiken från våra vägar.

Det är lite märkligt att oppositionen efter åtta år i regeringsställning försöker lägga skulden på den nya regeringen för att det inte har skett någonting sedan den tillträdde för fem månader sedan, när man faktiskt har suttit på sina händer i Regeringskansliet i åtta år. Det hade kanske varit mer klädsamt, fru talman, om ledamoten hade redovisat varför man inte har gjort någonting på åtta år.

Anf. 8 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Nu kommer sanningen fram, att man väljer bort dessa viktiga frågor. De finns inte med i Tidöavtalet. Tidöpartierna samarbetar i vissa frågor. Men yrkestrafiken och infrastrukturfrågorna finns inte med i Tidöavtalet. Man gömmer undan dessa frågor, som ledamoten uttryckte det när han anklagade den socialdemokratiska regeringen.

När Socialdemokraterna kommer med ett förslag om till exempel yrkesinspektion har Sverigedemokraterna ett liknande förslag. Då undrar jag varför ni inte ställer er bakom deras förslag om ni är samarbetspartier, och Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget. Det är bara att bifalla deras motion.

(Applåder)

Anf. 9 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag tycker att detta blir lite märkligt. Socialdemokraterna satt vid makten i åtta år. Och nu när de är i opposition lägger de fram ett förslag om yrkesinspektion eller motsvarande. Ledamoten har inte möjlighet att svara på detta, men det hade varit mer klädsamt om ledamoten hade redogjort för varför Socialdemokraterna inte har lagt fram någon form av inriktning om detta under sina åtta år vid makten.

Det har faktiskt krävts i tillkännagivanden och på andra sätt att vi ska få en tydligare polis. Nu tycker vi att detta är för lite. Vi ser problemen där ute, och vi ser hur brottsligheten kan röra sig ut och in i landet. Brottsligheten har ökat i landet. Det kommer in olagliga transporter med vapen, knark, smuggelgods och annat. Hela detta område har fullkomligt havererat under den socialdemokratiska regeringens tid. Detta vill vi stoppa. Då tror vi inte att det räcker med en liten yrkesinspektion, fru talman, utan att vi behöver ha en enhet inom polisen som tar kraftfulla tag i denna del och som har ett tydligt uppdrag, kapacitet och full kraft att genomföra detta. Du får gärna jämföra detta med en yrkesinspektion, Kadir Kasirga. Men vi vill se till att det finns poliser där ute som faktiskt haffar dessa människor, lagför dem och sätter dem i fängelse och som ser till att klampningen av dessa lastbilar faktiskt fortgår tills dessa människor har betalt avgifter och böter och rättat till sina fel. Det ska inte vara på det sätt som Socialdemokraterna ville, att man stoppar dessa människors olagliga verksamhet i 36 timmar för att sedan låta dem åka vidare.

Fru talman! Vi jobbar brett i Tidöpartierna för att lösa detta. Och jag kan upplysa ledamoten om att det är väldigt många frågor som inte står i avtalet men som vi i dessa fyra partier tillsammans jobbar aktivt med för att lösa. Du kommer därför att få fler anledningar att gå upp i debatten i framtiden.

(Applåder)

Anf. 11 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Det är intressant att höra ledamotens anförande här, men det är också häpnadsväckande. Så sent som i går fick vi Klimatpolitiska rådets rapport som visar att denna regering, som den första regeringen på 20 år, aktivt ser till att göra så att våra klimatutsläpp ökar.

I IPCC-rapporten som kom för tio dagar sedan sägs det att detta är ett kritiskt läge. Och då står ledamoten Sten Bergheden här och propagerar för sänkt reduktionsplikt, sänkta drivmedelspriser och så vidare. Men jag är som sagt inte förvånad.

Däremot är jag lite förvånad över att det inte finns någon idé om hur man skulle kunna förändra systemet på ett smartare sätt än att bara sänka priserna, vilket ökar utsläppen.

Du pratade om järnvägen, Sten Bergheden. Du sa ingenting om nya stambanor, men jag säger det. Ni vill inte bygga nya stambanor. Ni vill i stället skicka ut godset på vägarna. Vi behöver den tunga trafiken på vägarna, men vi behöver också minska den och göra den smartare.

Jag undrar om det verkligen är Moderaternas linje att vi ska fylla vägarna med mer tung trafik och om vi ska gå den utvecklingen till mötes att det är där allting landar.

Du säger att den gamla regeringen, som vi har tillhört, inte har gjort någonting. Men det kom en utredning 2022 som heter Godstransporter på väg och som just nu ligger på regeringens bord. Där finns det lösningar på många av de problem som du pekar ut. Och det vore intressant att få veta om det kommer att dyka upp någonting på detta område. Flera av de problem som du pekar på löses i den utredningen.

Jag ber om ursäkt för att jag sa du.

Anf. 12 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Det är riktigt att vi säger nej till höghastighetståg. Men vi säger ja till att man faktiskt ska bygga ut de sträckor som behövs i landet för att serva våra hamnar. Det handlar om utbyggnad av Västra stambanan och andra delar av de stambanor som är utmärkta som faktiskt kommer att behöva byggas men inte med höghastighetstågsstandard och inte till dessa kostnader. Vi bygger alltså järnväg, men vi ser också det enorma behovet av underhåll och utbyggnad av vissa vägsystem. Det kan vi inte blunda för. Vill vi ha kvar svenska företag och annat här i landet, så att de faktiskt kan bedriva handel och transportera varor, måste vi ha ett vägsystem som fungerar. Då går det inte att göra som den gamla regeringen och ständigt dra ned på denna del eller göra så lite att det byggs upp så stora skulder när det gäller underhåll på både järnvägar och vägar så att man faktiskt äventyrar framkomligheten.

Här gör vi alltså en omprioritering. Vi säger nej till höghastighetståg och hopknytningen med stambanorna men däremot ja till ökat underhåll av järnväg och vägar.

När det gäller den andra biten, fru talman, det vill säga detta med diesel: Ja, miljön blir ju inte bättre av de utländska transporter som kommer in och konkurrerar ut svenskarna, som har dyrare bränslepriser. När de kommer in har de med sig kanske 1 000 liter egen diesel, som är av betydligt sämre kvalitet och lägre beskattad. De släpper ut allt detta i landet när de kör omkring här. Våra svenska åkerier, som följer en helt annan lagstiftning och har ett helt annat pris vid pumpen, blir på sikt utkonkurrerade av detta. Det problemet måste ju även ledamoten Daniel Helldén se i det här sammanhanget. Detta konkurrerar ut de lagliga och mer miljövänliga transporterna i Sverige.

Anf. 13 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Det är klart att det är ett problem att det kommer hit utländska speditörer eller åkare som kör med diesel som har ett mycket lägre pris och att de bränner av den här. Man kan ju hoppas att de även tankar här, så att de får betala lite skatt till oss och tänka på klimatet.

Jag skulle dock säga att detta är ett problem vi kan lösa på ett annat sätt, och där tycker jag att utredningen om godstransporter på väg är på god väg - om jag får uttrycka mig så för ledamoten. I utredningen föreslås ett avståndsbaserat system där man helt enkelt kan differentiera avgifterna. Teoretiskt skulle vi kunna sänka dieselpriserna och höja avgifterna i det avståndsbaserade systemet och därmed balansera detta.

Det regeringen gör - och det jag tycker är mest problematiskt - är dock att den rycker bort ett antal åtgärder som hade gjort att vi klarade klimatmålen. Det framgår tydligt av den nuvarande regeringens budget och av Klimatpolitiska rådets rapport att regeringen går åt fel håll. Detta är någonting som ledamoten får stå till svars för helt enkelt eftersom han representerar regeringen här - och även står upp för denna politik, vilket jag tycker är märkligt.

Jag tycker inte att det är ansvarsfullt över huvud taget av ett regeringsparti att låta koldioxid fortsätta släppas ut. Man ser till att det släpps ut ännu mer koldioxid och har inga kraftfulla åtgärder för att komma åt det. Det finns inte heller några smarta åtgärder. Ibland står det i Tidöavtalspartiernas dokument att man ska ha en smart och utvecklad klimatpolitik, men var är den?

Anf. 14 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag kan väl börja med den fråga jag inte hann svara på i mitt tidigare inlägg, nämligen hur vi tänker om den utredning som har kommit.

Det finns delar i den utredningen - jag tror att vi har förtydligat detta i betänkandet - som kan gå att använda i det fortsatta arbetet, men det finns också delar vi kanske inte kommer att gå vidare med utan där vi faktiskt löser saker på ett annat sätt. Den utredningen kan vi nog alltså använda några delar av när vi jobbar vidare, får vara svaret på den frågan.

Sedan är det ju så att företagen är fria att etablera sig i vilket land som helst. Om vi har dåliga vägar och höga bränslepriser här, om vi saknar ordentliga förbindelser till våra hamnar så att det inte går att få ut gods och annat och om man ser stora omstruktureringar, lågkonjunktur och annat - ja, då tittar företagen självklart på om de ska vara kvar i Sverige. Det är kanske väldigt miljövänliga företag som finns i Sverige och som producerar produkter som är väldigt miljövänliga, men vi riskerar att de flyttar utomlands och hamnar i en annan lagstiftning än den vi har i Sverige.

Vi vill ha kvar företagen i Sverige. Vi vill att de ska kunna jobba vidare här. Då är kravet ofta att de kan ha bra förbindelser till sina företag, fru talman, och därför räcker det inte med järnväg. Precis som jag sa är lastbilarna en av nödvändigheterna för att det faktiskt ska fungera i Sverige. Det är bara att titta på kartan; det förstår alla.

Fru talman! Jag vill också ta upp den förhoppning Daniel Helldén har om att de utländska chaufförerna faktiskt skulle tanka av vårt dyra bränsle när de kan ta med sig eget, billigare - som i det här läget dessutom är sämre. Det är nog att vara lite väl förhoppningsfull, för så ser inte deras affärsidé ut.

Anf. 15 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Yrkestrafik och taxi debatterar vi i dag. Varför debatterar vi just de frågorna? Jo, det gör vi för att partierna har skrivit om motioner om den. Detta är ett motionsbetänkande, så det bygger inte på något förslag till ny lagstiftning.

Det finns ett jättespännande betänkande där man kan läsa mycket om vad som är på gång på det här området. Hela debatten visar också på de olika delarna, och jag skulle vilja säga att vi faktiskt visar att det finns en bred samsyn i utskottet gällande mycket av den problematik som yrkestrafiken står inför. Det handlar om att främja möjligheten till hållbara transporter men givetvis också om att se till att regler efterlevs och att kontroller fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Fru talman! Infrastruktur, mobilitet och kompetensförsörjning är otroligt viktiga delar för hela Sverige, vid sidan av det klimatomställningsengagemang vi alla måste lyfta i alla olika sammanhang. Det handlar om möjligheten att transportera både människor och gods över inte bara över hela vårt land utan också utanför våra gränser.

I betänkandet behandlas ett antal centrala frågor, men man kan inte säga att det är heltäckande på området. I så fall skulle man sakna en hel del.

Fru talman! Det ska vara ordning och reda på vägarna. Centerpartiet anser att det är viktigt att yrkestrafiken på våra svenska vägar respekterar och arbetar med de värderingar som bland annat kommer till uttryck inom Fair Transport 2.0, som Sveriges Åkeriföretag har lyft fram på olika sätt. När man går in och tittar på Fair Transport 2.0 ser man alla de svenska företag som har anslutit sig till detta och att värderingar kopplade till trafiksäkerhet, klimatarbete och rättvisa arbetsförhållanden lyfts fram. Det är ett bra underlag att utgå ifrån.

I en osund konkurrenssituation med dumpade priser på en hårt konkurrensutsatt marknad finns det annars risk för att både köpare och säljare av transporter tummar på säkerhet, miljötänk och socialt ansvar. Men både köpare och säljare av transporttjänster måste ta sitt ansvar för en säker, ren och långsiktigt hållbar åkerinäring. Det krävs kunskap för att ställa rätt krav och se vad som utmärker en hållbar transport, och det behövs tydliga och realistiska mål och rutiner för såväl krav och avtalsvillkor som uppföljning för att säkerställa den måluppfyllelse man vill nå.

Alla i utskottet känner mycket väl till cabotagetransporter och den stora problematik som är kopplad till dem. Det finns regelsystem som har tagits fram för att öka effektiviteten i transportsystemet. Polisen har fått ökade befogenheter och verktyg för att stoppa lastbilar och chaufförer - om än otillräckliga, vilket har framkommit i debatten.

Tyvärr kan vi se i en RUT-rapport som har bara ett par år på nacken - det är alltså riksdagens utredningstjänst som tagit fram den - att våra myndigheter inte klarar av att fullgöra sina förpliktelser. Där får man fundera över hur uppdraget ser ut och vilken form av samverkan vi kan förvänta oss så att det blir skillnad och så att man gör på ett bättre sätt.

Centerpartiet har länge efterlyst en säkrare yrkestrafik. Därför välkomnade vi att den förra regeringen tillsatte den utredning som skulle ta fram förslag för effektivare kontroller av yrkestrafiken och en samlad organisationsform för kontrollverksamheten. Den har också nämnts i debatten av företrädare för både den nuvarande och den förra regeringen.

Det är viktigt att den nuvarande regeringen skyndsamt implementerar de delar man ser är viktiga bland de åtgärder utredaren föreslog. Utredningen var ute på remiss till september 2021, och jag kan förstå att det finns en del kritik mot att förslag inte har levererats sedan dess. Men regeringspartiernas företrädare har redan varit framme och sagt att man avser att återkomma i den här frågan - kanske med vissa justeringar - och vi ser fram emot att få höra den tidsplan man kommer att arbeta efter.

Jag har redan haft ett replikskifte med Sten Bergheden. Även ministerns parti, Kristdemokraterna, och Magnus Oscarsson har dock en viktig roll i att svara på vad som händer och vilken tidsplan vi kan förvänta oss när det gäller att se resultat.

Godstransporter på väg nämndes i det tidigare replikskiftet. Remisstiden var fram till den 1 oktober 2022. Jag förstår att allt inte kan ske på några få månader, men vi närmar oss nu ett halvår, som sedan blir ett år. Jag hoppas att vi inte behöver stå här nästa år och undra vart denna proposition har tagit vägen.

EU:s mobilitetspaket har varit viktigt eftersom det hanterar Europeiska unionen och eftersom transporter är gränsöverskridande på olika sätt. Vi behöver jobba för att det ska vara sjysta villkor i hela Europa. När det gäller lagstiftning handlar det om att göra förare skyldiga att registrera när de har passerat landsgränser och så vidare, och detta ska göras så fort som möjligt. Det kommer också smartare färdskrivare som gör detta mer automatiskt. Det blir viktigt att kunna följa upp på vilket sätt lagstiftningen leder till ökad efterlevnad.

När lagstiftningen infördes kunde man se beteendeförändringar och en önskad effekt av lagstiftningen, om jag har förstått det hela rätt. Men efter ett drygt halvår kan nu se att det går tillbaka. Man tror att detta beror på att regelefterlevnaden inte kontrolleras.

Då blir det otroligt viktigt att regeringspartierna återkommer och inte bara gör som tidigare och sätter en paus för polisens arbete med uppdraget i regleringsbrevet. Man säger att man ska komma med en ny enhet, men fram till dess att den nya enheten är på plats vore det klädsamt om man fortsatte att göra ett starkt arbete och om man var tydlig från politikens sida. Regleringsbrevet är ju det sätt man har att styra sina myndigheter.

Det finns ett antal utmaningar för att våra åkerier ska ha en god konkurrenskraft. Man har tidigare varit inne på bränsle, och då pratar man lätt om reduktionsplikten. Jag vill dock även nämna den problematik som har dykt upp kopplat till biogasen och den dom som gör att biogasen blir så mycket dyrare. Jag hoppas verkligen att regeringsföreträdarna tar detta på stort allvar och återkommer så snart som möjligt till de åkeriägare som nu har satsat på biogasbilar. De finns till exempel i Skaraborg och i Småland - nu tittar jag ut i kammaren på ledamöterna, som är företrädare för olika delar av Sverige!

Det är viktigt att alla får möjlighet att tanka klimatsmart genom att biogasen blir mer prisvärd och att detta faktiskt går att lösa. Därför har vi från Centerpartiet tagit upp denna fråga i flera olika utskott. Jag ser dock verkligen behovet av att regeringen agerar när det gäller hur den kan göras mer tillgänglig.

Det finns en annan myndighet som man också måste se över, och jag hoppas att regeringspartierna verkligen gör sitt här. Det handlar om Tullverket och om köerna.

Sverige har till exempel EU:s yttre gräns mot Norge. Jag tror att många är kontaktade och vet att trafiksituationen vid Svinesund är helt ohållbar, med kilometer efter kilometer av stillastående fordon som inte har möjlighet att arbeta på ett transporteffektivt sätt. Man säger till och med från tullmyndighetens sida att man är ledsen över att man har fått avbryta digitaliseringsprojektet. Man säger också att det skulle gå lite fortare om man bara fick en skrivare till. Det är inte riktigt värdigt Sverige 2023 att myndigheterna inte ges rätt förutsättningar.

Fru talman! Det var ett antal olika punkter som jag ville lyfta fram. Jag yrkar också bifall till Centerpartiets reservation 4 om reglering och kontroll av åkerinäringen.

Anf. 16 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Yrkestrafik och taxi. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Yrkestrafiken är stor i Sverige. Vi har cirka 10 000 åkeriföretag med ungefär 225 000 anställda. Omsättningen är ungefär 160 miljarder kronor, så åkerinäringen är väldigt viktig för vårt land.

Hur ser då vägarna, som betyder så mycket för yrkestrafiken, ut runt om i Sverige? Vi har många bra vägar som håller hög standard, fru talman, men tyvärr är det väldigt många av landets vägar som är i riktigt dåligt skick. Statistik som nyligen presenterades visar att standarden på landets vägar är alldeles för låg och att de investeringar i vägunderhåll som den förra regeringen gjorde inte var tillräckligt stora ens för att säkerställa dagens låga nivå. Det visar sig att mer än var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. Det kommer att krävas stora satsningar för att säkerheten och effektiviteten på våra vägar inte ska bli ännu sämre.

Att vi har ett vägnät med god standard möjliggör säkra och snabba resor. Det är grunden för att hålla samman stad och land. Att varor och människor kommer fram är helt avgörande för samhällets utveckling. Tyvärr är standarden alldeles för låg, och investeringarna i det statliga vägnätet har varit otillräckliga alltför länge. Tillväxten och utvecklingen i Sverige är beroende av en bra framkomlighet för att man ska kunna transportera varor på ett konkurrenskraftigt sätt.

Olika beräkningar som har gjorts visar att underhållsskulderna på landets vägar är på väg mot 50 miljarder kronor till 2030. Det är många kilometer av vägar som borde ha reparerats och fått underhåll. Tyvärr orkade inte den förra regeringen göra det, eller så prioriterade man det inte.

Fru talman! Jag är glad över att vi nu har en regering som vill ta krafttag för att förbättra landets vägar. Vår nya regering har förstått detta: Utan körbara vägar i hela landet kommer talet om att hela Sverige ska leva att förbli bara ord. Därför lägger den nya regeringen 1 miljard kronor på bland annat beläggningsunderhåll, broreparationer, linjemålning och viltstaket. Detta är bara början. Den här regeringen ställer om och prioriterar. Vägarna måste bli bättre och säkrare om hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Vi behöver satsa på vägarna och prioritera dem, men vi behöver även satsa på våra yrkeschaufförer. Rätt förutsättningar ska råda för att främja den svenska yrkestrafiken. Vi behöver förenkla regelverket, säkerställa konkurrenskraften för svenska åkerier gentemot utländska åkerier och skärpa straffsanktionerna mot miljöförstörelse från utländska lastbilar. Straffsanktioner mot miljöförstörelse inom åkeribranschen behöver ses över i syfte att skapa lika villkor för inhemska och utländska åkeriföretag. En möjlighet kan vara att åkare bötfälls och klampas på plats även när de bryter mot miljöregler, hastighetsregler eller arbetsregler.

Vi måste ge polisen bättre verktyg att bekämpa den organiserade kriminaliteten, som är stor på våra vägar. Vi behöver utreda kravet på husrannsakan vid kontroll av last.

Fru talman! Klampning infördes av alliansregeringen 2014. Det innebär att polisen under 24 timmar kan låsa fast hjulen på ett fordon vars ägare inte har betalat avgifter eller böter. Det har dock visat sig att detta är för få timmar - det skrämmer inte de icke-hederliga åkerierna. En bättre väg vore att klampa fordon tills böter eller avgifter är betalda, alltså på obegränsad tid. En sådan skärpning bör ses över, tycker vi.

Det ska vara möjligt att vara trygg som lastbilschaufför - även nattetid. Trafikverket bör därför få i uppdrag att tillhandahålla skyddade inhägnade zoner och säkra uppställningsplatser för lastbilar över natten. Driften av dessa kan upphandlas.

Fru talman! Det råder brist på utbildade yrkeschaufförer. En svårighet ligger i att det inte går att ta lastbils- och busskörkort med studielån. Vi tycker att detta bör ändras. Körkortslån från CSN bör vara möjligt även för yrkesutbildning.

Fru talman! En väldigt viktig fråga är de höga drivmedelskostnaderna. Detta är ett stort gissel för både åkerierna och taxibranschen. Reduktionsplikten kommer att sänkas och därmed också drivmedelskostnaderna. Det är en väldigt viktig fråga för att stärka konkurrenskraften.

Anf. 17 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! I dag behandlar vi trafikutskottets betänkande nummer 6 om yrkestrafiken och taxibranschen.

När den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde 2014 rådde vilda västern på vägarna. Utländska företag utnyttjades och arbetade under slavliknande förhållanden med usla löner och omänskliga arbetsvillkor. För svenska lastbilsförare innebar den orättvisa konkurrensen en press mot försämrade löner och villkor.

Att det såg ut så här berodde på att en nyliberal övertro på avregleringar och en fri marknad utan krav på sociala villkor hade fått råda under moderatregeringen 2006-2014.

Fru talman! Steg för steg, reform efter reform, såg vi socialdemokrater till att påbörja processen att ta tillbaka kontrollen över yrkestrafiken, för trygga villkor och för ordning och reda.

Vi införde den högsta sanktionsavgiften inom EU för utländska företag som fuskade och utförde olagliga transporter i Sverige. Sanktionsavgiften sattes till 60 000 kronor. Vi införde även en sanktionsavgift för att oseriösa företag som fuskade skulle betala direkt på plats.

Vi utökade polisens möjlighet att låsa fast fordon från företag som fuskade med regelverket. Låsningen skulle kunna bestå upp till 36 timmar.

Vi tillförde öronmärkta resurser för att stärka polisens kontrollverksamhet vid vägen. Polisens vägkontroller har därför ökat, vilket framgår i betänkandet, med närmare 50 procent och anmälningar av olagliga inrikestransporter, cabotage, med närmare 500 procent.

Vi skärpte kraven på transportköparna och införde beställaransvaret så att den som köper olagliga transporter där förare riskerar att utnyttjas kan dömas till fängelse upp till ett år.

Vi införde även en ny lag med krav på att utländska förare ska anmälas som utstationerade från första dagen de påbörjar arbetet i Sverige. Det var avgörande för att svenska fackförbund skulle kunna ställa krav på svenska löner och villkor för alla som kör på vägarna i Sverige.

Fru talman! Det behöver fortfarande vidtas åtgärder för att få ordning och reda på vägarna. Därför föreslår vi socialdemokrater i reservation 1 att det på sikt ska inrättas en yrkestrafikinspektion med ansvar att öka inspektionerna inom yrkestrafiken och därmed göra det svårare för oseriösa företag att fuska och verka inom branschen.

I reservation 19 betonar vi vikten av att genomföra mobilitetspaketet så att arbetsmarknadens parter utifrån de nya utstationeringsreglerna ska kunna ingå kollektivavtal med utländska transportföretag. Det skulle gynna såväl svenska förare som förare från andra länder.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det avgörande att arbetsmarknadens parter och aktörer får reella möjligheter att ställa krav på svenska löner och villkor för alla som kör yrkestrafik i Sverige. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 och reservation 19 från Socialdemokraterna.

Det har nu gått 165 dagar sedan den högerkonservativa regeringen tillträdde. Denna regering har rivstartat genom att stoppa de nya stambanorna för tågen. Man har stoppat avvecklingen av Bromma flygplats, som dessutom inte längre är lönsam. Dessutom har man skrotat elbilsbonusen, vilket har bidragit till att minska efterfrågan på elbilar. Det sistnämnda motverkar dessutom direkt den nödvändiga omställningen av transportsektorn.

I Tidöavtalet, som har ingåtts mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna och som är underlaget för denna regering, hittar man inte ord som infrastruktur, yrkestrafik, kollektivavtal eller sjysta och rättvisa villkor. Det är anmärkningsvärt.

Fru talman! Från åkeribranschen kommer nu också oroväckande signaler. Statistik från kreditupplysningsföretaget UC visar att konkurserna inom branschen under årets två första månader ökade med 76 procent jämfört med samma period i fjol. Stigande priser, högre räntor och ökad inflation gör att många transportföretag förbereder sig på tuffare tider.

I kristider måste staten - regeringen - träda fram och använda de finansiella verktygen genom att göra investeringar i exempelvis bostadsbyggande, infrastruktur och utbildning. Dessvärre har den här regeringen hittills gjort motsatsen och visat sig oförmögen att presentera reformer för att stimulera ekonomin.

Medan det svenska folket fortfarande väntar på handling har denna regering kastat närmare 7 miljarder kronor i sjön med sina komiska 14 öre i prissänkning på bensin och diesel. Regeringen har dessutom sänkt skatten med 13 miljarder kronor för de rikaste i Sverige.

Fru talman! I mina möten med branschaktörer hör jag ofta om utmaningen med kompetensförsörjning. Det råder brist på yrkesförare som exempelvis bussförare, taxiförare och lastbilschaufförer. Åkeribranschen själv bedömer att den kommer att behöva cirka 50 000 nya förare de närmaste tio åren.

I tider av lågkonjunktur är det viktigt att satsa på utbildning för att fler ska kunna ta de jobb som växer fram när konjunkturen vänder. Men dessvärre väljer den här regeringen att i stället dra ned på yrkesutbildningar för vuxna med drygt 1 miljard kronor. I det läge som Sverige i dag befinner sig i, med lågkonjunktur och stor kompetensbrist, är det förödande att inte satsa på utbildning för vuxna. Särskilt bör man veta att behovet finns och kommer att finnas.

Fru talman! Utöver yrkestrafiken och åkerinäringen behandlar detta betänkande även taxibranschen. Socialdemokraterna har tidigare skärpt kontrollen och kraven på taxibranschen för att trygga de seriösa aktörer som verkar inom branschen. För oss har det varit viktigt att det ska råda sund konkurrens. Vill man bedriva taxiverksamhet i Sverige ska man också följa de svenska lagar som styr verksamheten.

Fru talman! Vi socialdemokrater har genomfört en hel del reformer inom detta område, men vi är inte nöjda än. För att vi ska få sjysta villkor på vägarna och inom yrkestrafiken måste kontrollerna fortsätta att öka.

Vi socialdemokrater kommer att fortsätta kämpa för att det ska vara sjysta villkor och ordning och reda på våra vägar. Det handlar om grundläggande respekt för Sveriges yrkesförare.

(Applåder)

Anf. 18 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Sjysta villkor för förare och åkerier i Sverige är jag den förste att skriva under på. Sedan jag kom in i riksdagen 2018 har jag haft åtskilliga debatter i dessa talarstolar för att vi ska få sjysta villkor. Jag har själv jobbat ute med trafikpolisen och gjort kontroller, och jag följer i stort sett dagligen det som sker hos mina tidigare kollegor. Den utveckling vi ser ute på vägarna är bekymmersam.

Det var lite intressant att lyssna på ledamotens anförande. Han berömde Socialdemokraterna och den förra regeringen för mobilitetspaketet. Det är jättebra; det är bara det att det var en sverigedemokrat som lade fram förslaget från första början nere i EU-parlamentet. Sedan har det arbetats vidare. Den tidigare, numera avlidne EU-parlamentarikern Jens Nilsson var en av dem som var med och arbetade med detta. En korrekt historiebeskrivning är att föredra.

Sedan gällde det de extra resurser som trafikpolisen fick. Det var 100 miljoner kronor. Av de 100 miljoner som polisen tilldelades för kontroll av cabotage har man bara kunnat redovisa 2,6 miljoner. Det är en viss skillnad. Resten av pengarna försvann in i systemet.

Beställaransvaret skärptes, enligt förra regeringen. Det höll inte vid en rättslig prövning. Det behöver vi se över, så att det blir bättre och betydligt vassare. Det räcker inte med skärpta lagar om man inte samtidigt tillför kontrollmyndigheterna resurser. Där höll den förra regeringen emot stenhårt. Det gick snarare i motsatt riktning.

Anf. 19 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Thomas Morell för hans engagemang i de här frågorna. Det gläder mig verkligen att han här i talarstolen säger att han är en av de första som är beredd att skriva under för sjysta villkor, till exempel kollektivavtal.

Det här är viktigt. Vi socialdemokrater har alltid drivit att våra yrkesförare ska ha sjysta villkor på Sveriges vägar. Det har också varit viktigt för oss att även utländska förare som kör på de svenska vägarna ska ha sjysta villkor. Därför är mobilitetspaketet väldigt viktigt. Nu finns det på plats. Nu är det upp till Tidöpartierna - ledamoten Thomas Morells parti är en del av regeringsunderlaget - att se till att de förslag som finns och mobilitetspaketet genomförs till fullo.

När det gäller resurserna till polisen har vi, mig veterligen, sett till att det är 400 fler inom trafikpolisen ute på vägarna.

Jag ser fram emot och kommer, tillsammans med mina kollegor i utskottet, att följa vad Sverigedemokraterna kommer att åstadkomma tillsammans med de andra Tidöpartierna när det gäller de här frågorna.

Anf. 20 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Under de tre år som ligger framför oss kommer jag att driva detta, till dess vi har gått i mål med att få sjysta villkor på vägarna. Det kan jag garantera. Jag kommer inte att låta det bara passera förbi.

Det måste gå att driva transportföretag i Sverige. Om det är ett utländskt eller svenskt åkeri spelar ingen roll. De måste kunna agera på en marknad som fungerar, och de som är anställda på åkerierna ska givetvis ha avtalsenlig lön och avtalsenliga villkor, så att de kan leva på den ersättning de får. Det förutsätter också att man har kontroll ute på vägarna och att man lagför dem som begår brott.

Det finns nämligen en dimension till. De kriminella nätverken har nästlat sig in i logistiksystemet och kör olagligt i Sverige. Detta konstaterade länskrim i Västra Götaland för så länge som elva år sedan. Man skapar ekonomiska resurser för att sedan investera i annan kriminalitet, som vi kan läsa om i tidningarna i stort sett varje dag. Det handlar om skjutningar, sprängningar och allt vad det nu är.

Vi måste strypa det ekonomiska flödet till de kriminella nätverken. Deras verksamhet är även ute på vägarna. Den här debatten hade jag med Tomas Eneroth åtskilliga gånger. Men det hände ingenting. Vi måste få en kontrollverksamhet som plockar de aktörer som inte har där ute att göra. Vi måste få bort dem som ser till att de kriminella nätverkens ekonomiska resurser stärks. Om vi inte gör det kommer vi inte åt de kriminella.

Anf. 21 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag kan inte instämma när ledamoten påstår att den förra regeringen inte har gjort någonting. Jag har radat upp en del reformer som den socialdemokratiska regeringen genomförde. Det handlar om sanktionsavgifterna, cabotagereglerna och mobilitetspaketet. De skärpta lagarna har också varit ett viktigt verktyg för att bekämpa den organiserade välfärdsbrottsligheten.

Jag håller med Thomas Morell om att kriminella organisationer inte ska dränera vår välfärd och dumpa förarnas villkor så att de inte kan försörja sig. På den punkten är vi överens.

Vi föreslår därför att kontrollerna ska utökas och att yrkestrafikinspektionen ska öka. Jag vet att ni har liknande förslag. Ni föreslår att det ska organiseras under Polismyndigheten.

Ledamoten kommer inte att kunna svara på detta. Men detta är lite märkligt; Sverigedemokraterna utgör underlag för regeringen och är det största partiet i regeringsunderlaget. Ändå avslås Sverigedemokraternas motion av samarbetspartierna i den här kammaren. Det är anmärkningsvärt.

Anf. 22 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Min fråga till ledamoten handlar lite om att yrkestrafiken - taxi, lastbilar och alla de delarna - är beroende av fungerande vägar. Vi hörde också ledamoten tala om att det är viktigt med fungerande vägar. Det blir lite märkligt, eftersom man under sin regeringsperiod skar ned så kraftigt på underhållet av vägar men också av järnvägar och har orsakat en oerhört stor underhållsskuld. Utöver det tar man ytterligare 33 miljarder från underhåll av vägar och järnvägar och lägger på ett höghastighetståg.

Fru talman! Anser ledamoten att våra vägar är så pass bra i dag att man kan ta bort ännu mer underhållspengar för att lägga på ett olönsamt höghastighetståg?

Fru talman! Den andra frågan gäller att ledamoten talade om skattesänkningar. Men faktum är att vi sänkte skatten med 7 miljarder. Om jag förstår det hela rätt anser ledamoten att åkerinäringen, landsbygden och alla andra kan betala ytterligare 7 miljarder i skatter och att det inte spelar någon roll.

Oavsett om ledamoten talar om 1 krona, 20 öre eller vad det än landar på handlar det i reala pengar om hur mycket vi sänker skatterna med och hur mycket av sina pengar vi låter människor på landsbygden och i åkeriverksamheten behålla. Anser ledamoten att bränsleskatterna i Sverige behöver höjas ytterligare?

Anf. 24 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Tack för frågorna, Sten Bergheden! Det är viktiga frågor.

Jag kan börja med de 7 miljarderna. Ledamoten ställer landsbygden mot storstaden och undrar om det var rätt eller fel. Jag tror inte att de som bor på landsbygden jublade över sänkningen av drivmedelspriserna med 10 eller 14 öre. De som gynnades av den sänkningen var storstadsborna. Det är fakta. Det slog helt enkelt fel. Ibland är det viktigt att erkänna sina misstag och vara självkritisk.

De 7 miljarderna skulle behövas nu, när vi befinner oss i den här lågkonjunkturen. Och de 13 miljarderna i sänkt skatt skulle de svenska hushållen behöva nu när vi befinner oss i den här lågkonjunkturen.

Men jag hör att Moderaterna såklart har en annan prioritering. Det är beklagansvärt att man inte ser de stora utmaningar som i dag råder i vårt samhälle när det gäller särskilt de svenska hushållens privata ekonomi. Man prioriterade att sänka drivmedelspriset med 10-14 öre, vilket kostade skattebetalarna 7 miljarder kronor.

Anf. 26 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Det är ju så med yrkestrafiken att den är beroende av både bränsle och vägar för att fungera. Jag vill upplysa ledamoten om att 1 krona i skattesänkning på diesel motsvarar ungefär 60 000 kronor för en lastbil. Att i det läget få högre skatter samtidigt som man har en konkurrerande yrkestrafik från utlandet, som har lägre skatter och sämre diesel, är ingen bra utveckling för Sverige. Det är uppenbart att man då blir utkonkurrerad på sikt, och detta borde vara känt för alla när det gäller konkurrenskraft.

Jag vill gärna också ta upp att Moderaterna tidigare har föreslagit att klampning ska gälla i 24 timmar. Socialdemokraterna sa under valrörelsen 2014 att man skulle klampa på riktigt, och förlängde klampningstiden till 36 timmar. Vi vill nu att man verkligen klampar på riktigt, det vill säga att fordonet klampas tills böterna är betalda eller felet är åtgärdat, så att det inte går att smita iväg innan dess. Min fråga är om ledamoten tycker att det räcker med 36 timmar för att stävja de här brotten, eller om ledamoten kommer att stödja vårt förslag om att faktiskt utöka detta och se till att klampa på riktigt?

Anf. 27 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Svaret är att det är en lagstiftningsfråga, och den måste såklart omprövas. Redan i gällande lag finns möjlighet att inte låsa upp en klampning om det bedöms att fordonet är en fara i trafiken. Det finns alltså redan utrymme i lagen.

Mitt svar på frågan är att vi socialdemokrater måste se förslaget och också pröva det innan vi kan ge klart besked. Men jag kan säga att för oss är det väldigt viktigt, vilket jag även tog upp i mitt anförande, att det blir ordning och reda på svenska vägar och sjysta villkor för alla yrkesförare, oavsett om de är svenska eller utländska. Vi kommer såklart att titta på och agera utifrån förslagen om vad som behövs.

Anf. 28 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Yrkestrafik och taxi är en central och viktig del av transportsektorn. Yrkestrafiken på väg behövs. Taxi behövs. Majoritetspartierna vill flytta över transporter från järnväg till väg, vilket är problematiskt.

Vi har tidigare i den här salen hört infrastrukturministern prata om samma sak - att det ska vara mer transporter på vägarna. Man har plockat bort järnvägsunderhållspengar och lagt dem på vägarna. Vägarna ska underhållas så att yrkestrafik och för den delen även taxi kommer fram på ett bra sätt, men man måste också ta ansvar för var transporterna körs och hur detta styrs.

För tio dagar sedan kom IPCC:s syntesrapport där de förklarar hur läget är för klimatet och konstaterar att för att klara 1,5-gradersgränsen till 2030 måste det göras enorma sänkningar av klimatutsläppen. De motsvarar sänkningarna under pandemin, fast varje år sju år framåt. I det här sammanhanget är yrkestrafiken en viktig del att titta på.

I samband med att IPCC-rapporten presenterades sa huvudförfattaren om klimatanpassningsåtgärderna att om man inte klarar 1,5-gradersmålet blir det irreversibla skador på ekosystemet. Det gäller även om det skulle vara så att man längre fram ser till att de tunga transporterna släpper ut mindre koldioxid. Man kan då redan ha kommit till den tidpunkt då det inte längre hjälper och man aldrig kan komma tillbaka.

I går kom Klimatpolitiska rådets rapport. Där konstateras att för första gången på 20 år har en regerings åtgärder gjort att utsläppen ökar. Utsläppen har gått upp och ned under de senaste 20 åren, men här är det alltså faktiska åtgärder som gett direkt påverkan. Det handlar framför allt om transportsektorn, där den här trafiken finns.

Ordföranden i Klimatpolitiska rådet säger att den svenska regeringen nu måste accelerera för att få ned utsläppen - och att det gäller alla regeringar i världen. Vi har mindre tid på oss, och det är viktigt att inte öka utsläppen i närtid. Men det är precis det - att öka utsläppen i närtid - som regeringen arbetar med att göra.

Det Klimatpolitiska rådet just nu säger till regeringen och regeringens samarbetsparti SD är "skärp er". Jag citerade nu ur en tidning. Samtidigt höjs röster om att ta bort målen för utsläppen. Ni hörde tidigare hur ledamoten Sten Bergheden pratade om att lägga resurser på vägen i stället för järnvägen, och därmed ha mer gods på väg, vilket går helt emot alla mål och det arbete som behövs. Man pratar också om att sänka reduktionsplikten och drivmedelsskatten för de tunga fordonen, vilket kommer att öka utsläppen i närtid och går på tvärs med allting som sägs på det här området.

Man kan säga att betänkandet om yrkestrafik och taxi som vi hanterar i dag inte fokuserar på klimat- och miljöfrågorna i någon större utsträckning. Det beror bland annat på att vi från Miljöpartiets sida inte har väckt så många motioner på det här området - egentligen inga motioner. Men klimat- och miljöfrågorna och yrkestrafiken hänger ihop, inte minst när det gäller hur man löser frågan.

Den stora åtgärd och den intressanta sak som regeringen förhoppningsvis går vidare med är utredningen som sattes i gång under den tidigare regeringen och som handlar om godstransporter på väg. Det är en utredning om ett nytt miljöstyrande system. Det betänkandet har den fantastiska förmågan att komma åt mycket av det som står i trafikutskottets betänkande i dag. Det ligger nu på regeringens bord, och där kan man se det intressanta förslaget om att gå över till ett avståndsbaserat skattesystem när man kör yrkestrafik.

Ett avståndsbaserat skattesystem gör att man kan differentiera på ett helt annat sätt än i dag. I dag har man en beskattning på drivmedlen, fordonen och dem som kör. Men med ett avståndsbaserat system pekar den här utredningen på att man kan komma åt klimatmålen genom att klimatdifferentiera skatten och få en miljöstyrande effekt genom att differentiera skatten beroende på vilka Euroklasser fordonen har. Man kan också styra det så att den avståndsbaserade skatten blir högre om man kör i storstadsområden där miljöeffekterna är mycket större än om man kör på landsbygden. Kvävedioxidutsläpp och partiklar har inte samma effekt om man kör i ett skogslän, till exempel.

Vi kommer åt kontrollen av regelefterlevnaden för yrkestrafiken genom reformen. Det har pratats om cabotagesystemet här i talarstolen. Enligt systemet får man inte vara en åkare för yrkestransporter i ett land och sedan köra mycket i ett annat land, utan man får köra en transport dit och sedan tre turer inom landet. Sedan måste man lämna landet, så att man inte bedriver verksamhet i fel land.

Detta är knepigt att komma åt. Det har pratats mycket här om att polisen måste få mer resurser för att jaga brottslighet inom yrkestrafiken. Med det avståndsbaserade skattesystemet för tung trafik kan man övervaka också detta på ett effektivt sätt, och därmed kommer vi åt mycket av det som föreslås i flera av de motioner som behandlas i riksdagen i dag.

Det är en spännande utredning. Den föreslår dessutom en differentiering av skattesystemet med lägre skatter för glesbefolkade områden med långväga transporter. Genom utredningen får vi också en fördelningspolitisk effekt och kommer åt skillnaden mellan stad och land. Det föreslås bland annat att Norrbotten, Jämtland, Västerbotten och en lång rad andra län ska få en annan skattesats.

Vi kan komma åt klimatmålen, miljömålen och de transportpolitiska målen, och vi kan minska transporterna, få en bättre samordning, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering och transporteffektivitet.

Vi får se vad regeringen gör. Utredningen ligger på regeringens bord. Vi har sett att ett stort antal reformer har rivits upp. Vi har till exempel det avståndsbaserade reseavdraget, som var klubbat och klart och skulle gå igenom och som handlade om persontransporter. Det revs upp. Frågan är om utredningen är för bra för denna regering så att de lägger den också i byrålådan. Jag är rädd för det, men annars kan vi lösa många av de problem som finns.

Innan jag slutar ska jag säga några ord om taxiverksamheten. Branschen avreglerades 1990, vilket har skapat en del problem som man har försökt åtgärda. Det har inte gått jättebra. Jag har själv som ansvarig för trafiken i huvudstaden försökt lösa problemen, men det har inte varit lätt.

I detta sammanhang kan jag vara lite självkritisk och säga att jag borde ha motionerat om det, men jag har helt enkelt inte hunnit. Vi borde ha kommunala trafikövervakare som kan övervaka taxiverksamheten så att vi får ordning på den. Det är för rörigt när det gäller både hur man kör och var man parkerar. Som konsument är det också fullständigt hopplöst att försöka förstå vilket taxibolag det är när man tar en bil på gatan. Det kanske inte är något problem i mindre städer, men i Stockholm är det ett problem som behöver åtgärdas. Jag kommer att återkomma om dessa frågor.

Slutligen finns det en motion som föreslår att taxi ska få köra i linjetrafikens, det vill säga busstrafikens, körfält. Detta avstyrks av utskottet, vilket är helt korrekt. I dag kan kommunerna nämligen släppa in taxi i busskörfälten, vilket görs i många städer, i vissa körfält. Vi vet att förutsättningarna är olika, så man ska inte släppa in taxi generellt i busskörfält. Då skulle vi få stora problem i de städer som har en väl utvecklad busstrafik som mer liknar en sorts BRT-trafik som går nästan som en spårväg.

Med dessa ord tackar jag för i dag.

Anf. 30 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Min replik rör yrkestrafiken. Jag reagerade när ledamoten Daniel Helldén anklagade regeringen för att flytta över godshantering från järnväg till väg. Liberalerna har jobbat hårt för att vi ska få bättre överflyttning från väg till järnväg, och detta står också åkeriföretagen bakom, tillsammans med tågföretagen. En av anledningarna är att det är stor förarbrist och att man vill ha en bättre arbetsmiljö för förarna på längre sträckor.

Jag blev därför lite förvånad när ledamoten anklagade regeringen för att driva på för en överflyttning från järnväg till väg. Jag har aldrig hört Miljöpartiet driva på för att vi ska få fyrspår på sträckan Göteborg-Alingsås. Det är kanske den viktigaste sträckan för att vi ska underlätta godshantering och överflyttning från väg till järnväg, vilket är precis vad åkeriföretagen vill.

Göteborgs hamn kommer att kunna ta emot 80 procent mer gods 2035, men vart ska det ta vägen? I dagsläget är det vägtrafik, alltså lastbilar, som kan ta det. I dag finns inget beslut om att Göteborg-Alingsås ska få ytterligare två spår. Därför frågar jag mig varför Miljöpartiet inte drev på när man satt i regering för att Göteborg-Alingsås skulle komma in i nationell plan?

Anf. 31 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! När det gäller frågan om gods på väg kontra järnväg har infrastrukturministern flera gånger pratat om att vi ska ha fler transporter på väg, och han har uttryckligen pratat om godstransporter. Det är en del i detta, och vi har debatterat det förut. Vi pratade visserligen mest om bilar, som infrastrukturministern tycker ska öka i antal.

Inom EU finns det klara och tydliga besked och krav på medlemsländerna att långväga transporter inte ska finnas på väg utan ska flyttas över till järnväg. Där är Göteborgs hamn en alldeles utmärkt möjlighet. En annan är att ta godset på järnväg via Danmark nedifrån kontinenten, ned till kontinenten eller upp genom Sverige.

Den nuvarande regeringen har rivit upp beslutet om nya stambanor, men vi vet att med de transportvolymer som behövs kommer det att krävas nya stambanor för att det ska fungera. När det gäller godstrafiken är detta helt avgörande för att vi ska klara en del av klimatmålen och för att vi ska få ett fungerande samhälle.

När det gäller gods på väg kontra järnväg och Alingsås-Göteborg tycker jag att man borde bygga ut där. Vi får se om regeringen fattar det beslutet. Det vore utmärkt, men jag tycker att det absolut mest centrala är nya stambanor som gör att vi inte får mer gods på väg.

Anf. 32 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag konstaterar att jag efter den långa repliken inte fick svar på min fråga, alltså varför Miljöpartiet, som har suttit i regeringsställning under sju av åtta år med Socialdemokraterna, inte har drivit frågan att vi ska få två nya spår mellan Göteborg och Alingsås. Det är det enskilt största, i princip i hela Sverige, som gör att vi undviker att få otroliga mängder gods på väg i stället för på järnväg.

Green Cargo och Göteborgs hamn pekar på den järnvägssträckan. Jag förstår inte hur man ska klara en ökning med 80 procent till år 2035. Hur ska man kunna ta sig genom Göteborg via Tingstadstunneln och Marieholmsleden med 80 procent mer gods? Det fungerar inte.

I interpellation efter interpellation och även i den här debatten säger sig Miljöpartiet stå för att vi ska lyfta över gods från väg till järnväg. Jag förstår inte varför inte Miljöpartiet har drivit den här frågan. Höghastighetståg skulle kanske göra att något enstaka extra tågsätt skulle kunna gå per dag. Med den här lösningen skulle vi kunna få en rejäl överflyttning från väg till järnväg, men det har inte Miljöpartiet drivit. Jag undrar varför.

Anf. 33 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! I många sammanhang måste man hantera frågor gentemot andra, och då blir det kanske inte alltid som man vill. I det här sammanhanget har vi jobbat hårt för att få till nya stambanor som gör att vi kan få mycket mer godstrafik i Sverige. Det är en långsiktig plan, och vi måste sätta igång med det arbetet.

Ledamoten Helena Gellerman pratar om sträckan Göteborg-Alingsås. Jag tycker att den banan behövs och bör byggas, samtidigt som vi ser till att vi får nya stambanor, så att vi får bort transporterna från vägarna. Men då måste man också styra godstrafiken på vägarna på ett smart sätt, så att man börjar få det trycket i högre grad än vad vi får i dag. Därför skulle vi behöva de åtgärder för att differentiera de avståndsbaserade vägtrafikskatterna som till exempel finns i den utredning som ligger på regeringens bord. Dessa åtgärder gör att de bästa transporterna, som behöver gå med lastbil, kan göra det och att de andra flyttas över till järnväg. När vi gör detta men också bygger ut sträckan Göteborg-Alingsås och bygger ut nya stambanor i södra Sverige kommer vi att få ett bra system. Men jag är rädd att den här regeringen mest plockar bort pengar från järnvägen och lägger dem på vägar i stället för att se till helheten.

Anf. 34 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag ska försöka återföra debatten till det vi egentligen ska prata om, nämligen yrkestrafik och taxi.

Sverigedemokraterna står bakom alla sina reservationer. Jag yrkar i första hand bifall till reservation 2. För det fall den faller vid voteringen yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet under punkt 1.

Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi den yrkesmässiga trafiken. Den yrkesmässiga trafiken är en viktig del av vårt moderna samhälle och är en absolut förutsättning för att Sverige fortsatt ska vara ett välfärdsland. Utan åkerier, bussföretag och taxiföretag med sina anställda skulle landet helt enkelt stänga ned. Livsviktiga transporter för jordbruket, skogsnäringen och industrin skulle stanna. Vi skulle inte få mat i magen, kläder på kroppen, hus att bo i eller ens vatten från de kommunala vattenverken. Tusentals förare ser till att människor kommer till och från jobbet varje dag, kan besöka sin vårdcentral och kan hälsa på släkt och vänner.

Med den här inledningen vill jag belysa yrkestrafikens viktiga roll i vårt moderna samhälle. Utan de arbetsinsatser som företag och anställda inom transportnäringen utför varje dag skulle viktiga verksamheter stanna inom loppet av några timmar. Inte ens den här debatten skulle kunna genomföras om inte yrkesförarna hade gjort sitt arbete. Yrkesförarna har sett till att både gods och personal finns på plats i det här huset för att vi ska kunna genomföra vår debatt i dag.

Fru talman! Tyvärr har det seriösa företagandet inom transportnäringen utsatts för osund konkurrens och i vissa fall ren kriminalitet. Så här skriver Teknikens Värld i en artikel tidigare i år: "De senaste fyra, fem åren har antalet dieselstölder i Sverige ökat och i fjol slogs ett nytt, föga smickrande rekord. Exakt hur många dieselstölder som genomfördes under 2022 förtäljer inte statistiken ännu, men under årets första elva månader anmäldes över 4 400 dieselstölder ur fordonstank - framför allt lastbilar. Det är drygt två tusen fler än under hela 2021." Polisen misstänker att det är internationella stöldligor som agerar när det är fråga om stora volymer som stjäls.

Fru talman! Det har också uppmärksammats i medierna att det förs ut stöldgods ur landet motsvarande cirka 2 miljarder kronor årligen. Då talar vi enbart om det gods som är försäkrat. Vägen är de kriminellas viktigaste verktyg. Här har tidigare regeringar och polisledningen fullständigt tappat kontrollen över utvecklingen. Trafikpolisen har under de senaste åren kraftigt minskat i antal, och pensionsavgångarna inom myndigheten fortgår alltjämt.

Att Polismyndigheten har strukturella problem kan vi konstatera, inte minst efter alla turer som varit i medierna de senaste åren. Vi ska inte debattera polisens förmåga att utföra sitt arbete i dag, men bristerna i organisationen påverkar möjligheten att stävja den vägburna kriminaliteten.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att man låter verksamheten minska i den omfattning som varit fallet under de senaste åren. Varför säkerställer man inte bemanning och kompetens i en så viktig verksamhet? Det är fullständigt obegripligt. Jag kan notera att allt fler partier här i riksdagen börjar tala om en effektivare kontroll av den yrkesmässiga trafiken, och det är bra. Vi blir allt fler som vill skydda det seriösa företagandet inom transportnäringen och därmed trygga de arbetstillfällen som finns hos de seriösa företagen.

För att vi ska lyckas bekämpa de kriminella gängen måste de kriminellas försörjningsvägar begränsas. Det är dags att politiken tydligt markerar att man ser kopplingen mellan den vägburna kriminaliteten och den kraftigt framväxande kriminaliteten i samhället. Det är en nödvändighet för att bekämpa gängen.

Fru talman! Den olagliga trafiken har effektivt kunnat nästla sig in i våra logistikflöden. Därmed har möjligheten att smuggla in vapen, narkotika, alkohol, människor och ekonomiskt lukrativa varor ökat. Att bekämpa den olagliga trafiken innebär också att man kraftigt beskär de kriminellas möjlighet att nyttja logistiksystemet för sina interna transporter av smuggelgods samt stöldgods. Med effektiva kontroller kastar man bokstavligt talat grus i maskineriet för de kriminella nätverken.

Frågan är given: Varför har regeringar över tid haft så svårt att se sambanden och vidta nödvändiga åtgärder? Den förra regeringen satt bokstavligt talat på händerna, trots att medier, bransch, poliser och bilinspektörer gång på gång påvisat hur illa det är - varför? Nu är det dags att nuvarande regering visar på handlingskraft. Ska de nya och skärpta regler som mobilitetspaketet innebär få någon som helst effekt måste kontrollverksamheten rustas upp rejält.

Trafikpolisen har under många år monterats ned, och i dag har vi endast några få enheter ute på vägarna. Det har skapat en situation där den olagliga yrkesmässiga trafiken kunnat växa ohämmat. Det i sin tur har dragit med sig annan kriminalitet, vilket vi kan se i övriga delar i samhället.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill rusta upp vägkontrollerna och se till att välutbildade tjänstemän kontrollerar den yrkesmässiga trafiken. Vi vill lägga kontrollverksamheten i en särskild enhet underställd polisstyrelsen. Enheten ska ha egen ledning och egen budget. Enheten ska inte vara kopplad till den reguljära polisverksamheten utan ha sitt eget givna uppdrag: att utföra kontroller på väg.

Till den här enheten ska även Transportstyrelsens företagskontroller flyttas. Med den återflytten av företagskontrollerna till vägkontrollgruppen får man personal med rätt kompetens som utför kontrollerna - detta för att säkerställa en högkvalitativ och effektiv kontroll där man kommer bort från rena statistikkontroller och sätter fokus på att hitta dem som sätter i system att fuska och kringgå regelverket. Transportstyrelsen har allvarliga brister i sin tillsynsverksamhet, vilket Riksrevisionen har påtalat i en rapport.

Fru talman! Med en effektiv kontrollverksamhet på väg med välutbildade tjänstemän kan Sverige återigen erbjuda det seriösa företagandet inom transportnäringen sjysta villkor.

Jag vill avsluta med att säga några ord om färdskrivare. Vi har färdskrivare för att kunna kontrollera förarnas kör- och vilotider. Det handlar om att de inte kör för länge, att de tar sina raster i tid och att de har sin dygnsvila.

Det finns en fordonskategori som egentligen inte omfattas av färdskrivare. Men man har ändå gjort det tvingande för den fordonsgruppen att ha en färdskrivare som ska kontrollera den yrkesmässiga trafiken och inte de fritidsfordon som det här är fråga om.

Det finns stora husbilar som väger över 7,5 ton. De faller enligt Transportstyrelsens tolkning helt plötsligt in under kravet på att ha färdskrivare.

Det innebär alltså att de som har ett fritidsfordon i den storleken måste ha en färdskrivare som är besiktigad, och de måste ha förarkort och allt vad det innebär runt omkring det.

Det tycker vi är fel. Vi har motionerat för att vi måste få ett nationellt undantag för den färdskrivaren. Det skapar bekymmer för dem som har den typen av fordon. De är inte vanliga, men de finns trots allt där. Helt plötsligt har vi ett fritidsfordon som omfattas av yrkestrafikens regelverk. Det är orimligt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar, Patrik Jönsson och Jimmy Ståhl (alla SD)

Anf. 35 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag ska vi debattera yrkestrafik och taxi. Bra transporter är en förutsättning för att Sverige ska fungera. Det gäller speciellt för våra vägtransporter. Åkerinäringen har stor betydelse för svenska företags godshantering och konkurrenskraft. Den ger väldigt många jobbtillfällen runt om i Sverige.

Liberalerna har höga ambitioner att få till en överflyttning av gods till järnväg och sjöfart. Men med nuvarande behov av godstransporter så kommer åkerinäringen för lång tid framöver att stå för majoriteten av godstransporterna i Sverige. Liberalerna vill underlätta för en sund bransch i Sverige och värnar därför sjysta konkurrensvillkor och framför allt att regelverken efterlevs.

Godstransporter är gränsöverskridande, och det råder hård konkurrens inom transportnäringen. Därför är EU:s direktiv och regleringen genom mobilitetspaketet viktiga för att vi ska ha ett regelverk som även gäller utländska företag och som stöder seriösa åkerier. Vi måste stärka arbetet mot utländska och svenska åkerier som bedriver illegal verksamhet. Regelverk utan uppföljning är tandlöst.

När nu polisen har fått ökade befogenheter måste det paras med tillräckligt med trafikpoliser som kan utföra utökade kontroller av tung trafik. Annars riskerar fusket med bland annat cabotage, kör- och vilotider och rattfylleri att öka.

Vi behöver också kontrollera fordonen så att de är trafiksäkra och innehåller rätt utrustning. Utöver de rent trafikmässiga kraven används lastbilar också för kriminell verksamhet som frakt av narkotika och stöldgods in och ut ur landet.

Utöver fler trafikpoliser som kan utöka antalet kontroller behöver landet fler kontrollplatser. Behovet av teknisk utrustning på dem behöver ses över för att underlätta trafikpolisernas vardag.

Betänkandet från Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg innehåller många bra förslag för att motverka brottslighet inom transportsektorn.

Vi behöver också öka samarbetet mellan myndigheter och även mellan myndigheter i länderna inom EU för att säkerställa att vi får sjysta konkurrensvillkor på de svenska vägarna.

Förarbristen är ett annat stort problem för branschen vad gäller både lastbilstransporter och taxi. En grundförutsättning är att basen för rekrytering av förare inte minskar, där körkort för personbil är en inkörsport till lastbilskörkort.

Tyvärr ser vi en vikande trend på hur många som tar vanligt B-körkort. Där är ett av problemen att allt färre är redo och klarar förarprovet när de kör upp. Regeringen har därför gett Transportstyrelsen i uppdrag att se över just körkortsutbildningen för B-körkort.

Det är också intressant att se att åkeriföretagen och tågföretagen har tagit ett gemensamt initiativ för att få upp mer gods på järnväg från väg just därför att det är ett stort problem med förarbristen i Sverige.

Jag vill också lyfta fram ett av Sveriges Åkeriföretags goda initiativ för att lösa förarbristen. Det är tv-serien Svenska Truckers. Det är ett fantastiskt kreativt grepp för att få fler förare till lastbilsbranschen. Vi kan se att ansökningarna till att ta lastbilskörkort och ge sig in i åkeribranschen har mångdubblats sedan serien Svenska Truckers drog igång.

Ett annat område är att säkra rastplatser är en förutsättning för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. En förare måste kunna lita på att man kan rasta enligt de kör- och vilotider som gäller utan att bli utsatt för stölder.

Rastplatserna ska heller inte kunna användas som uppställningsplatser över många dygn och därmed blockera möjligheterna för yrkesförare att få plats. EU har tagit initiativ i frågan. Regeringen ser nu över hur man på olika sätt kan öka säkerheten för både yrkesförare och privatbilister på våra rastplatser.

Åkeribranschen behöver tillsammans med andra aktörer medverka i omställningen till fossilfria transporter. Marginalerna är små, och samverkan mellan olika branschaktörerna är viktig.

Det var ett tungt vägande skäl till att Liberalerna tog initiativ till Elektrifieringskommissionen för att utbyggnaden av laddinfrastrukturen i Sverige verkligen skulle underlätta övergången till elektrifiering av branschen.

Försäljning av nya personbilar har ökat snabbt; 2022 stod elbilar för cirka en tredjedel av alla sålda bilar. Ellastbilar ligger mer i startgroparna. Här görs ett flertal aktiviteter i dagsläget för att stimulera omställningen.

Regeringen har fortsatt en premie för inköp av ellastbilar parat med ett stöd för laddinfrastruktur. Samtidigt behöver laddinfrastrukturen längs våra vägar och på rastplatser byggas ut kraftigt. Laddplatserna behöver också anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för lastbilar och inte bara för de mindre personbilarna.

De lätta lastbilarna blir tyngre när de utrustas för batteridrift. Det har ytterligare spätt på problemet med förarbristen. På ett vanligt personbilskörkort får man framföra ett fordon på 3 500 kilo, men en eldriven lätt lastbil kan väga upp till 4 250 kilo.

Därför behöver reglerna på EU nivå ses över så att en person med B-körkort även tillåts köra en eldriven lätt lastbil med högre vikt än i dag. Ska vi klara klimatomställningen måste vi justera regler och förordningar så att de inte bromsar omställningen. Det ska dock alltid göras med hänsyn tagen till trafiksäkerheten.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 36 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Fram till för några veckor sedan hade jag aldrig åkt Bolt eller Uber, och jag hade aldrig beställt mat från Foodora. Jag följde med stort nöje Timbrochefens pr-kupp när han cyklade omkring och skulle prova på verkligheten med en Foodoraryggsäck på ryggen.

Vi vet alla att villkoren för företag som bedrivs via en app med så lite mänsklig kontakt som möjligt inte är bra. Vi vet att människor utnyttjas, både ekonomiskt och med sin kropp, för att du ska slippa gå utanför dörren för att fixa din mat.

Plattformsbolag som Uber och Bolt är uppbyggda så att varje chaufför måste starta ett eget åkeri. De tvingas till leasing av bil från ett särskilt bilbolag, som tjänar grova pengar. Chaufförerna tvingas själva betala trängselavgifter, trafikförsäkringar och mobiltelefoner. Tackar man som chaufför nej till en körning som inte känns bra, som känns för lång eller som inte känns ekonomiskt försvarbar blir det en låg rating i appen, och kunderna kommer inte att välja den chaufförens bil. Arbetsdagarna är runt 12-13 timmar långa, och det går att stänga av appen för att tjäna in dagskassan som Uber och Bolt kräver.

Fru talman! Det är oerhört mycket som behöver göras bland dessa plattformsbolag som verkar via apparna. Vi måste reglera antalet taxitillstånd. Det finns en överetablering, som leder till en press nedåt av löner och till försämrade arbetsvillkor.

Vi måste komma till rätta med att Uber och andra företag inte betalar skatt, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter i Sverige. Det här är skattefusk och inte något annat. Förhållandena mellan förare, åkare, beställningscentraler och upphandlare är jättekomplexa och svåra, och de måste utredas.

Kör- och vilotidsreglerna för taxichaufförerna är bristfälliga och leder till ett ökat antal olyckor. Det måste göras bättre kontroller. Vi måste se till att Skatteverket går in och kontrollerar de företag som organiserar förare på det här hemska sättet. Vi måste också ställa krav vid upphandlingar.

Fru talman! Jag tackar för att vi hann med även mitt inlägg före ministrarnas frågestund, och jag yrkar bifall till reservation 16.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)