Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten

Anf. 9 Boriana Åberg (M)

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten samt ett antal motioner med anknytning till området folkbokföring.

De föreslagna lagändringarna syftar till att minska antalet fel i folkbokföringsverksamheten. I korthet: Skatteverket ska kunna behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval med syftet att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga uppgifter i folkbokföringen. För de data som insamlas för analys och urval föreslås en särskild databas skapas. Och för att minska det intrång i den personliga integriteten som förslaget kan innebära införs det en rad bestämmelser.

Herr talman! Folkbokföring är ett ämne som engagerar. Att vara folkbokförd på en adress i Sverige är ofta en förutsättning för att få ta del av bidrag och ersättningar från det offentliga. Därför måste det vara ordning och reda i folkbokföringen, och därför behöver Skatteverket vassare verktyg för att bekämpa de utbredda bedrägerierna.

När Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm besökte skatteutskottet för något år sedan jämförde hon bristen på befogenheter att göra urval med att leta efter en nål i en höstack.

Uppgifterna om Daishterrorister som åkte till Syrien för att mörda och tortera och samtidigt uppbar bostadsbidrag och barnbidrag samt avslöjandet om Iraks dåvarande försvarsminister al-Shammari, som drygade ut ministerlönen med bidrag från Sverige, har visat hur viktigt det är med korrekt folkbokföring.

Men det finns också en mängd mindre kända fall där folkbokförda i Sverige uppbär garantipensioner och bostadstillägg trots att de i verkligheten har flyttat till sina gamla hemländer. Det finns även fall där mottagaren av garantipensionen har avlidit men pensionen fortsätter att kvitteras ut av släktingar. Bedrägerier med barnbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd och föräldrapenning är också mycket omfattande. Personer flyttar utomlands utan att skriva ut sig och fortsätter att kvittera ut bidrag på hundratusentals kronor.

Detta är pengar som i princip är omöjliga att återkräva. Sammanlagt dräneras statskassan på mellan 8 och 20 miljarder kronor årligen - pengar som kunde ha gått till den gemensamma välfärden och gjort nytta för människor som verkligen behöver samhällets stöd.

Men man behöver definitivt inte flytta utomlands för att begå brott med hjälp av felaktig folkbokföring. Uppfinningsrikedomen avseende vad som kan göras på plats här i Sverige är också stor.

Nyligen, på ett seminarium om folkräkning organiserat av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, berättade en tjänsteman som tidigare varit verksam i Södertälje kommun om olika brottsupplägg som möjliggjorts tack vare felaktig folkbokföring.

Till exempel nämndes det par som skenskiljer sig och får en extra lägenhet från allmännyttan, vilken de hyr ut till människor som finns illegalt i Sverige och som utnyttjas av kriminella ligor för svartarbete, oftast under slavliknande förhållanden.

När sopsituationen utanför bostäderna börjar signalera att det i området bor betydligt fler än det är dimensionerat för, något som leder till att hyresvärdarna reagerar, börjar soporna i stället slängas i den närliggande skogen. Förutom felaktig folkbokföring, illegal andrahandsuthyrning, svartarbete och skattebrott har det i detta fall alltså också medfört ett miljöbrott.

Tjänstemannen berättade också om hur kriminella folkbokför sig på fel adress, där de inte visar några som helst synliga inkomster eller tillhörigheter. Därigenom blir de berättigade till att få såväl hyra som uppehälle betalt. För att inte hamna i arbetsmarknadsåtgärder skaffar de sig läkarintyg från mindre nogräknade läkare. Samtidigt bor dessa kriminella flott någon annanstans, där de själva och deras tillhörigheter är utom räckhåll för såväl polisen som kronofogden.

Herr talman! Felaktig folkbokföring orsakar mycket annat elände. Barn som växer upp på en adress de inte är folkbokförda på måste hålla tyst om var de bor, kan inte ta med kompisar hem och tvingas ibland gå i en skola mycket långt bort från bostaden för att inte väcka misstankar.

De som är felaktigt folkbokförda berättar inte för hyresvärden när de ser att det pågår knarklangning i tvättstugan eller när andra brott begås. De vågar inte heller vittna av rädsla för att deras identitet och felaktiga folkbokföring ska röjas. Förutom de till den felaktiga folkbokföringen direkt kopplade brotten, som socialförsäkringsbedrägeri, skattebrott, olovlig uthyrning etcetera, leder den felaktiga folkbokföringen alltså till en tystnadskultur och passivitet inför kriminalitet som pågår i omgivningen, vilken därmed underlättas.

Det krävs omfattande insatser för att bekämpa kriminaliteten. Att ge Skatteverket bättre möjligheter att göra analyser och urval i folkbokföringsverksamheten är något som Skatteverket länge har önskat och som är en självklarhet att bejaka. För att kunna arbeta effektivt krävs fungerande och moderna verktyg för att hitta vilka som ska kontrolleras.

Herr talman! Jag yrkar bifall till propositionen.

(Applåder)

Anf. 10 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Jag tackar Boriana för anförandet.

Den bild av problemen med folkbokföringen som Boriana Åberg delger oss stämmer mycket väl, och här är vi fullständigt eniga. Sverige har nog varit aningen naivt när det gäller välfärdsbrott. Riksdagen har diskuterat denna fråga många gånger och också fattat relativt många beslut för att komma till rätta med problemen. Det handlar om skärpta regler för samordningsnummer, stärkt kvalitet i folkbokföringen, vilket numera innebär obligatoriskt besök till skattekontoret för utfärdande av samordningsnummer, möjlighet för Skatteverket att göra hembesök, avfärda falska adresser och använda sig av biometriska data. Nu föreslås att Skatteverket ska få göra riktade urval och analyser, vilket är mycket bra, och detta förslag har tagits fram föredömligt fort av regeringen.

För snart ett år sedan fattade riksdagen med en rösts övervikt beslut om ett tillkännagivande till regeringen om en folkräkning. Jag tror att det skulle ha varit tre rösters övervikt nu om samma partier stod bakom det i dag.

Min fråga till Boriana Åberg är: Med tanke på de beslut som redan har fattats i kammaren, är det Moderaternas mening att det fortfarande behövs en nationell folkräkning i enlighet med förra årets tillkännagivande?

Anf. 11 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson för frågan.

Låt mig klargöra begreppet folkräkning, för det kan ha två betydelser.

Den ena är att ta fram statistiska och demografiska uppgifter om antal människor, var de bor och så vidare. Detta har gjorts i Sverige vid tidigare folkräkningar genom brev som man har skickat hem och där var och en har fått fylla i uppgifter på heder och samvete.

Nu lever vi i en annan verklighet där internationalisering, digitalisering och okontrollerad migration har försatt Sverige i en situation vi inte kan hantera. De sprängningar och skjutningar som sker i princip varje vecka beror till stor del på brott som har sin grund i felaktig och bristfällig folkbokföring och i att människor befinner sig i Sverige utan att har rätt till det.

Den andra betydelsen av folkräkning är att genomföra åtgärder som säkerställer en korrekt folkbokföring, och det är detta Tidöpartierna har lovat att genomföra. Regeringen kommer att återkomma med förslag på ett batteri av åtgärder. Man har gett Skatteverket i uppdrag att föreslå på vilket sätt och med vilka kompletterande åtgärder ett säkerställande av korrekt bokföring av alla som finns i landet ska genomföras.

Anf. 12 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Jag tackar Boriana Åberg för svaret.

Sedan 1990 har det inte genomförts en traditionell folkräkning med enkätbrev på det sätt som ledamoten beskrev. I stället har det efter vissa lagändringar gjorts fördjupade registerbaserade kontroller enligt en modell som används i stora delar av Europa.

Jag ska inte fråga hur en nationell folkräkning ska gå till, för ledamoten säger att regeringen ska återkomma. Men jag dristar mig ändå till att fråga vad det är för uppgifter som Moderaterna och övriga Tidöpartier tycker saknas - med tanke på alla de beslut som fattats i kammaren? Vad är det för ytterligare uppgifter Moderaterna vill ska tas fram för att komma till rätta med de problem som ledamoten helt riktigt beskriver? Vad är det för uppgifter som saknas?

Anf. 13 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Fortfarande vet vi inte hur många människor som finns i Sverige, vilka dessa människor är och hur många som använder sig av felaktig identitet.

Skatteverket har påbörjat en åtgärd som innebär riktade kontroller genom dörrknackning i områden där man misstänker felaktig folkbokföring. Självaste finansministern var med på en sådan kontroll i en etta där flera män var folkbokförda. Det visade sig att en var i Syrien, en annan i Turkiet och en tredje nog inte ens hade rätt att vara i Sverige.

Denna insats ska kompletteras med att människor som har ordnade förhållanden ska godkänna sina uppgifter via bank-id.

Det behövs uppgifter om hur många människor som finns i Sverige, hur många av dem som inte har rätt att vara här och hur många som använder falsk identitet för att tillskansa sig bidrag och förmåner från det offentliga.

Med dessa åtgärder vill vi förhindra stöld av allmänna medel och stävja kriminalitet.

Anf. 14 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Ett stort tack till Boriana Åberg för ett engagerande anförande. Jag tycker att Boriana Åberg på ett mycket förtjänstfullt sätt beskriver de problem som finns, och jag vill verkligen tacka för det.

Jag vill vidare gå in på frågan om folkräkning. Det är intressant att höra den förflyttning som sker i det här rummet just precis nu. Under valrörelsen och den tidigare mandatperioden krävde Moderaterna och andra partier i bröstklang en storskalig nationell folkräkning. I interpellationer, motioner, i allmänna delningsbilder i sociala medier och i vallöften har man krävt detta. Man har också många gånger underkänt den politik som mitt parti har genomfört, det vill säga en kursändring på området som har varit mycket befogad - och det här betänkandet är en fortsättning på detta.

Jag noterar nu att man inte längre pratar om en storskalig nationell folkräkning där man ska räkna varenda illbatting och varenda tandborste i landet. Nu är det en process. Det finns inget slutdatum. Kvaliteten i registren ska stärkas.

Men vi gör redan detta, och det har precis har påbörjats. Vad säger man till alla väljare som har röstat på dessa partier, bland annat för att man tycker att varenda tandborste i landet ska räknas? Vad är anledningen till att man nu har bytt fot?

Anf. 15 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Jag tackar Sofie Eriksson för den mycket emotionella frågan.

Det som Sofie Eriksson benämner bröstklang var vårt vallöfte, det vill säga att få bukt med all kriminalitet - särskilt den som har sin grund i felaktig folkbokföring. Det är inget löfte som vi har backat från. Tvärtom! Vi tänker genomföra alla våra vallöften.

Sedan var det en fråga om att vi har underkänt den socialdemokratiska politiken på området. Ja, det har vi gjort. Den som minns kommer ihåg när Magdalena Andersson gav direktiv om samordningsnummer. Då var hennes direktiv hur man ännu lättare skulle tilldela samordningsnummer till människor som inte kan folkbokföras i Sverige. Det är bland annat mitt parti som har uppmärksammat att samordningsnummer tilldelas lättvindigt; det räcker att köpa en begagnad bil och skicka en dålig kopia på sitt körkort från utlandet så får man ett samordningsnummer i Sverige. Det finns skäl att vara självkritisk när man ser att vi har underkänt en felaktig politik. För detta har vi haft goda grunder.

Anf. 16 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Jag noterar att ledamoten byter ämne och pratar om samordningsnummer, där vi redan har antagit två nya lagar på området - framlagda på riksdagens bord av den tidigare regeringen.

Det är tydligt att man har bytt åsikt i frågan. Man gick ut till väljarna och sa att det skulle genomföras en storskalig nationell folkräkning. Man skulle ut och knacka dörr och ta reda på varenda en i landet, och man ville inte berätta vad det skulle kosta - men man lovade detta till väljarna.

Frågan är nu vad väljarna tycker om positionsförflyttningen. Vad tycker Sverigedemokraterna, som fortsätter att driva på i frågan? Det verkar ha blivit en sport att säga saker före valet - lova 10 kronor lägre dieselpris och högkostnadsskydd till vintern - och sedan vifta bort dem lite som man själv vill när man väl har kommit till makten.

Man ska ha klart för sig att det var fråga om en storskalig nationell folkräkning. Det finns en definition på vad det är, nämligen en ögonblicksbild, ett tvärsnitt, av hur befolkningen ser ut. Den senaste registerbaserade folkräkningen genomfördes 2021. Ändå har man sagt att det är fråga om något stort, ett enormt projekt med ett slutdatum för leverans. Men här och nu får vi höra att man inte kommer att göra det. I stället kommer man att fortsätta med den socialdemokratiska politiken att stärka kvaliteten i registren - och det är positivt. Men vi ska vara ärliga med vad som sker i detta nu.

Anf. 17 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Jag vill än en gång understryka att man kommer att genomföra folkräkning i den bemärkelsen att vidta åtgärder för att säkerställa korrekt folkbokföring. I vissa områden kommer det att innebära att knacka dörr, se vilka som bor där, om de har rätt att vistas i Sverige och vilka adresser de i så fall borde ha.

Människor med klanderfri vandel ska kunna verifiera sina uppgifter via bank-id. Den folkräkning som Sofie Eriksson pratar om kommer att genomföras men inte på det sätt som Sofie Eriksson försöker framställa som att räkna tandborstar. Nej, man räknar inte tandborstar, utan man ser till att människor ska vara korrekt bokförda på rätt bostadsadress. De som inte har rätt att vara i Sverige ska få lämna landet. Kriminella som bor på fel ställe eller är folkbokförda på fel ställe ska få sina med kriminell aktivitet tillskansade tillhörigheter beslagtagna av kronofogden. På det sättet ska de kriminella betala alla de skulder till brottsoffer som de har och som de nu undviker att betala eftersom de är folkbokförda i bostäder där inget av värde finns att hämta.

(Applåder)

Anf. 18 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Korrekt folkbokföring är viktig för att samhället ska fungera. Uppgifterna i folkbokföringen ligger till grund för många av våra rättigheter och skyldigheter i Sverige.

Enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi håller svensk folkbokföring hög kvalitet sett i internationell jämförelse, och det är ju positivt att ha bra folkbokföring jämfört med andra länder. Men det har på många sätt blivit tydligt att det också finns problem kopplade till folkbokföringen. Fusk och fel används för att utnyttja system, dölja kriminell verksamhet eller smita undan på andra sätt. Därför har en lång rad åtgärder genomförts.

Den tidigare regeringen genomförde en kursändring när det gäller att stärka kontrollen och kvaliteten i folkbokföringsverksamheten. Skatteverket har fått mer pengar och fler möjligheter att göra hembesök, folkbokföringsbrottet har återinförts och sekretesshinder har brutits för att få bättre informationsutbyte mellan myndigheter. Skatteverket ska få uppgifter från andra myndigheter vid misstanke om fel i folkbokföringen, och en mängd samordningsnummer har avskrivits.

Den tidigare S-regeringen införde också en lag om personlig inställelse och användning av biometriska metoder för att stärka kontrollen av en persons identitet vid inflyttning till Sverige samt två lagar om samordningsnummer. Det är många långa och krångliga begrepp, men det handlar helt enkelt om ändringar som förstärker och förbättrar folkbokföringen.

I dag behandlar vi ännu ett steg i ledet att förbättra kvaliteten och kontrollen, nämligen skatteutskottets betänkande 8 Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten.

Syftet med det här är att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen genom en analys- och urvalsdatabas där myndigheten kan använda uppgifter för att skikta ärenden. Kort sagt ska man kunna lägga mest krut där det bäst behövs. På så sätt kan man förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter bättre än man kan i dag.

Fusk och fel i folkbokföringen är allvarligt, för det leder till spridning av problem i samhället i en bredare bemärkelse. Så blir det eftersom folkbokföringsregistret ju ligger till grund för samhällsplanering och för olika utredningar och beslut hos det allmänna.

Genom att fuska med sin folkbokföringsadress kan man begå bedrägerier och komma över utbetalningar från välfärden som man inte är berättigad till. Det är ett oacceptabelt beteende som urholkar tilliten i samhället och stödet för våra gemensamma system.

Andra exempel har handlat om barn som varit felaktigt folkbokförda, vilket medför allvarliga brister i kontakten med socialtjänst och skola. Det finns fall där barn som uteblivit från skolan inte kan hittas eftersom de är folkbokförda på fel adress. Det leder till stor osäkerhet och risker för dessa barn ur ett barnperspektiv men såklart också till problem och kostnader för kommunerna som ska göra utredningarna.

Enligt ett pilotprojekt som Skatteverket hade med åtta kommuner i Sverige som har stora problem med de här frågorna har det också förekommit att friskolor givit sken av att barn som flyttat från landet fortfarande studerar vid skolan. På så vis får skolan behålla elevpengen. Det kan man alltså göra genom att barnet felaktigt fortsätter vara folkbokfört i Sverige.

Det finns många anledningar till att vi har genomfört den här kursändringen och att vi behöver fler åtgärder. Med hjälp av ökad kvalitet och ordning i folkbokföringen kan fusk upptäckas och åtgärdas.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 3. Det finns fler åtgärder som behöver göras för att stärka folkbokföringen, och i den motion som reservationen avser nämns ett antal.

Ett förslag som vi tycker att man borde titta mer på är ett offentligt ägarregister över bostadsrätter.

Ett annat handlar om förtydliganden om att Skatteverket ska kunna anmäla misstanke om fel vid utbetalningar från välfärdssystem även när felet inte gäller den som är felaktigt folkbokförd men där felaktigheten möjliggör för en annan att få utbetalningar. Ett exempel på det är så kallade skenseparationer, där ett par fortsätter leva ihop men på papperet har separerat och därmed får rätt till olika typer av utbetalningar.

Jag skulle också vilja ta en liten stund och reflektera över det som pågår.

Vi har haft en valrörelse där partier som nu ingår i regeringsunderlaget har stått på barrikaderna och krävt en storskalig nationell folkräkning. Det har låtit som att det här blir århundradets projekt. Man har beskrivit det som det enda sättet att göra det här, och dem som varit lite frågande till vad det ska kosta och vad nyttan egentligen är med en ögonblicksbild har man beskrivit som helt blinda inför problemen.

Nu när man sitter vid makten ändrar man innebörden av begreppet folkräkning. Man påstår att det inte handlar om en ögonblicksbild längre utan säger att det man har lovat är att stärka kvaliteten.

Det är inte sant. Man har utlovat en folkräkning, som det finns en etablerad definition av. Nu gör man avsteg från det löftet, och det ska väljarna veta. Det finns alltså en ny punkt på löftessvikarlistan, och den punkten heter folkräkning.

Sammanfattningsvis: Många folkbokföringsfel är ganska harmlösa; det ska man också komma ihåg. Folk glömmer eller har för lite information. Ibland kan det låta i debatten som om allt står i lågor. Riktigt så är det väl inte. Men de problem som finns och har funnits är i vissa fall så allvarliga att de kan få stora spridningseffekter.

Vi måste ha en folkbokföring som fungerar, håller hög kvalitet och är tillförlitlig. Vi slår vakt om den genom att förstärka den.

(Applåder)

Anf. 19 David Lång (SD)

Herr talman! Regeringens proposition syftar till att ge Skatteverket bättre möjligheter att minska mängden fel i folkbokföringsverksamheten, och det är behövligt. Sverigedemokraterna tillstyrker förslaget.

Folkbokföringen är avsedd att tillgodose samhällets behov av basuppgifter om befolkningen i Sverige. Registren är till för att visa var någonstans i landet en person ska beskattas och var personen har rätt att rösta. De fungerar också som underlag för utbetalningar från välfärdssystemen och som underlag för samhällsplanering och forskning.

Av regeringens proposition framgår att den analys av folkbokföringsfelet som Skatteverket gör endast omfattar personer som är eller borde vara folkbokförda i Sverige. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår per definition inte i folkbokföringsfelet, och detsamma gäller personer med samordningsnummer som vistas i landet tillfälligt. Analysen omfattar heller inte fel i till exempel namn eller relationer.

Herr talman! Riksrevisionen publicerade en granskningsrapport år 2017 där man konstaterade att ett av problemen med folkbokföringen är minskat incitament att rapportera in korrekta uppgifter till Skatteverket, bland annat på grund av problem på bostadsmarknaden. Andra skäl till felaktigheter i folkbokföringen är flyttar till respektive från Sverige.

Riksrevisionen konstaterar att det saknas kunskap om hur omfattande folkbokföringsfelen är trots att regeringen har begärt att Skatteverket ska göra en bedömning av hur kvaliteten i folkbokföringen ser ut. Riksrevisionens slutsats är att Skatteverkets kvalitetsarbete inte bedrivs på ett effektivt sätt. Skatteverket har uppskattat att cirka 200 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige, men man medger att det verkliga antalet kan vara mycket högre än så. Ingen vet säkert.

Vi har sett exempel på hur felaktig folkbokföring utnyttjas för välfärdsbedrägerier och för att illegala migranter som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna hålla sig undan.

Vi har sett exempel på hur personer helt plötsligt fått en inneboende som bara skrivit sig på någon annans adress utan dennes vetskap. Det upplevs som ytterst obehagligt av den som drabbas och kan i vissa fall också få negativa praktiska konsekvenser, till exempel uteblivna bidrag av olika slag.

Det finns exempel på att dussintals och ibland hundratals personer är folkbokförda på samma adress. Det förekommer att den som uppbär bidrag felaktigt anger Sverige som sin adress men bor utomlands utan myndigheternas vetskap.

Under ytan döljer sig ett omfattande missbruk av transfereringssystem och bidrag. Den bristande kontrollen underlättar också för ljusskygga verksamheter i allmänhet, vilket indirekt kan bana väg för grövre brottslighet. Det finns luckor i systemet som utnyttjas av kriminella nätverk, vilket utmynnar inte bara i missbruk av transfereringssystemen utan också i att personer som inte har rätt att befinna sig i landet eller har tagit sig in illegalt begår brott eller används som svart arbetskraft.

Det har öppnats upp för en ny bransch inom organiserad brottslighet där man säljer adresser till utlänningar. Bland annat gymnasielagen har bidragit till det.

Herr talman! I regeringens proposition föreslås att Skatteverket ska föra en analys- och urvalsdatabas där personuppgifter ska få behandlas för att tillhandahålla information som behövs för dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten.

De uppgifter som i dag får behandlas i folkbokföringsdatabasen ska i huvudsak också få behandlas i analys- och urvalsdatabasen.

En bestämmelse i lag ska upplysa om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen.

Det framgår också att det ska finnas sekretess - vissa sökförbud ska gälla, och metoderna för att ta fram urval och sökbegrepp ska dokumenteras så att de kan kontrolleras i efterhand. Dessutom framgår att ytterligare bestämmelser om skyddsåtgärder ska kunna regleras i förordning.

Herr talman! De senaste decenniernas migrationspolitik har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige. Dessutom har man haft en administrativ oordning när det gäller tilldelning av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige. Flera myndigheter har haft möjligheten att tilldela personer samordningsnummer.

Vi har länge uttryckt kritik mot den oreda som skapats genom detta förfarande. Vi menar att samordningsnummer bara ska gå att få genom att inställa sig personligen hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitimation och registrering av vederbörandes biometriska uppgifter.

Detta är för att förhindra att en person kan ha flera samordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, till exempel att personer som har fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen.

Samordningsnumren bör ha en tidsbegränsning så att de som inte längre används för det ändamål som de ställdes ut för ska kunna gallras bort. För att få ett samordningsnummer ska det alltså krävas personlig inställelse och registrering av biometriska uppgifter. Det behövs därför en total översyn, något som vi har föreslagit sedan en tid.

Herr talman! I det här betänkandet behandlas dels regeringens proposition 41, dels motioner från den allmänna motionstiden. Jag yrkar bifall till reservation 9.

(Applåder)

Anf. 20 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i detta ärende och därmed avslag på regeringens lagförslag.

Vissa ledamöter har tidigare här varit inne på uppfinningsrikedomen när det gäller folkbokföring. Det är givetvis dåligt. Vänsterpartiet tycker också att det ska vara ordning och reda inom vår folkbokföring.

Tyvärr kan man väl säga att riksdagens ledamöter, och särskilt tidigare ledamöter i skatteutskottet, har visat egna exempel och prov på just denna uppfinningsrikedom och på okunskap om den svåra lagstiftning som detta tydligen är. Det är ändå i sammanhanget lite intressant, tycker jag. Ibland kanske det är så att man känner sig själv genom andra.

Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att vi har ordning och reda inom folkbokföringen. Det är en förutsättning för att våra myndigheter ska kunna fatta korrekta, rättssäkra och effektiva beslut. Det är också en förutsättning för att kunna upprätthålla den samhälleliga tilliten till varandra och förtroendet för vårt gemensamma välfärdssystem.

Inte minst är det särskilt viktigt för att komma till rätta med den organiserade brottslighet som inriktar sig just mot våra välfärdssystem. Tyvärr har flera av de åtgärder som tidigare har vidtagits med syftet att stärka ordningen och kontrollen i folkbokföringssystemet fått väldigt oönskade effekter.

År 2018 skärptes folkbokföringslagen i syfte att komma åt bidragsfusk och organiserad brottslighet. Det blev då straffbart att folkbokföra sig på fel adress. Upp till två års fängelse kan man få. Avsikten med lagändringen uppgavs vara att man ville komma åt just organiserad brottslighet, handel med svartkontrakt och bidragsfusk.

När lagskärpningen genomfördes försäkrade regeringen och det ansvariga statsrådet att personer som saknar uppsåt inte skulle komma att åtalas. Exempelvis sa ansvarigt statsråd i en intervju att "när det gäller ringa fall, där det inte finns syfte att utnyttja systemet till exempel, där kommer man inte att åtala".

Men, herr talman, det var inte så det blev. År 2021 presenterade tidningen Hem & Hyra en granskning av de 123 fall som har gått till åtal sedan lagändringen trädde i kraft. I motsats till vad statsrådet sa och lovade var det främst personer vars syfte inte hade varit att utnyttja systemet som hade åtalats och dömts, personer vars enda brott var att de var hemlösa i bostadsbristens Sverige.

Granskningen visade helt enkelt att folkbokföringslagen saknar den träffsäkerhet som man kan förvänta sig. Hittills är det därför framför allt personer utan ett eget hem som har dragits inför rätta, inte de yrkeskriminella och välfärdsfuskare som man vill komma åt.

Vänsterpartiet föreslog därför genom ett utskottsinitiativ att regeringen skulle ändra folkbokföringslagstiftningen så att hemlösa och andra personer som inte ägnat sig åt välfärdsbrott avkriminaliseras. Tyvärr fick inte vårt förslag stöd av tillräckligt många andra partier.

Sedan dess har problemen med den nya lagstiftningen fortsatt. Exempelvis beslutade riksdagen förra året att ge Skatteverket utökade befogenheter för att göra kontrollbesök och att avskaffa möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist. Detta är någonting som riskerar att leda till att personer som redan lever i stor utsatthet på grund av hemlöshet kan förlora sin pension eller andra ersättningar från socialförsäkringarna.

Herr talman! Det här är ännu ett förslag från regeringen som syftar till att ge Skatteverket utökade möjligheter. Denna gång handlar det om att kunna använda uppgifter från folkbokföringsdatabasen och uppgifter från andra myndigheter och skapa en analys- och urvalsdatabas.

Syftet att komma till rätta med felaktigheter i folkbokföringen är något som även Vänsterpartiet delar, och vi ser också att Skatteverket kan behöva få fler möjligheter än i dag att göra dataanalyser. Precis som jag redan har sagt är det även för Vänsterpartiet viktigt med ordning och reda i folkbokföringen, särskilt när det gäller att komma åt den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Skälet till att Vänsterpartiet ändå, trots att vi också ser att det här är en angelägen fråga, yrkar avslag på regeringens förslag är att det här är ett djupt problematiskt förslag eftersom det inte tydligt reglerar i lag vilka uppgifter som ska behandlas i Skatteverkets databas. Detta innebär att en ofantlig mängd känsliga personuppgifter kommer att behandlas.

Regeringen anser att det är omöjligt att i dag kunna förutse den exakta omfattningen av vilka uppgifter som kommer att behandlas i databasen, medan vi i Vänsterpartiet anser att det måste vara och är nödvändigt att begränsa och specificera vilka uppgifter som ska ingå. Vi menar att förslaget brister i proportionalitet och att det även riskerar att leda till betydande intrång i den personliga integriteten.

Det är heller inte bara Vänsterpartiet som tycker det utan faktiskt en ganska tung remissinstans i just detta sammanhang, nämligen Integritetsskyddsmyndigheten. De avstyrker detta förslag, precis som vi, eftersom regeringens förslag "saknar en noggrann analys och närmare överväganden avseende hur förslaget rörande analys- och urvalsdatabasen inverkar på enskildas personliga integritet". Imy konstaterar även att uppgiftssamlingen kommer att innehålla en stor mängd uppgifter om ett stort antal personer och att den kommer att innebära en kartläggning av enskilda.

Herr talman! Även Sveriges advokatsamfund är starkt kritiskt, eftersom Skatteverket kommer att få ett mycket stort utrymme att behandla personuppgifter för i princip hela Sveriges befolkning. Advokatsamfundet påpekar att vid all lagstiftning som avser behandling av personuppgifter och känslig information är det viktigt att inte enbart bedöma vad som är ändamålsenligt för olika typer av verksamheter utan också ta hänsyn till hur den föreslagna regleringen påverkar skyddet för den personliga integriteten.

Det här är inte något som jag har hittat på, utan den här rättigheten följer faktiskt av Europakonventionen, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, vår regeringsform och EU:s dataskyddsförordning. Det är därför av största vikt att man bedömer risken för att personuppgifter och annan känslig information sprids på ett olämpligt sätt till följd av nya lagförslag, eftersom jag tror att vi alla i det här rummet, och även kammaren i övrigt, anser att det grundlagsskyddade integritetsskyddet i vår regeringsform och den enskildes rättssäkerhet behöver kunna upprätthållas.

Vi instämmer därför i dessa remissinstansers kritik, och därför har vi också yrkat på att regeringen bör återkomma med ett förslag till lagstiftning som tydligare klargör vilka slags uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen.

För Vänsterpartiet är det viktigt att komma till rätta med folkbokföringsproblemen. Med det här förslaget riskerar man dock att göra utsatta personer ännu mer utsatta.

Anf. 21 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Här står vi igen och diskuterar folkbokföring, den här gången ett förslag från regeringen om att Skatteverket ska få göra urval och dataanalyser för att förhindra fusk. Detta har vi som sagt diskuterat många gånger sedan 2018, då jag kom in i den här kammaren.

Betänkandet, som också är ett motionsbetänkande, innehåller många viktiga frågor. Jag tänkte börja med att tala om en av Centerpartiets viktigaste ingångar i detta, nämligen att folkbokföring riskerar att röja personer som lever med någon form av skyddad identitet - läs kvinnor.

Jag brukar ta exemplet med hur vi under coronapandemin var isolerade och begränsade i vardagen. Det diskuterades flitigt och ifrågasattes till och med i den här kammaren om det ens var lagligt och i enlighet med våra grundlagar att fatta beslut om de restriktioner som vi levde under. Och när restriktionerna lättade blev vi lyckliga: Äntligen får vi resa nästan vart vi vill och träffa vilka vi vill!

Herr talman! Detta gäller inte alla medborgare i Sverige. Jag talar om de kvinnor som tvingas leva gömda för att deras liv och hälsa hotas av en man som de har eller har haft en relation med och som lever med dessa restriktioner varje dag, varje timme och varje minut. Dessa kvinnors fundamentala rättigheter åsidosätts medan våldsamma mäns rörelsefrihet ofta väger tyngre än kvinnors och barns trygghet och säkerhet. Det är kvinnorna som måste fly och gömma sig medan män fortfarande har friheten att söka upp eller på annat sätt kontakta kvinnan och därmed fortsätta hoten och trakasserierna.

Vad har då det här med folkbokföring att göra? Jo, det finns exempel där kommuner har tvingats lämna information om huruvida en kvinna arbetar inom kommunen eller inte, trots att kvinnan har haft en form av skyddad identitet. Offentlighetsprincipen visar sig väga tyngre än kvinnans rättssäkerhet. Detta är brister som finns i dag och som omnämns i betänkandet, där det faktiskt påstås att det motsatta kommer att råda, nämligen att tystnadsplikten som följer av de nya sekretessbestämmelserna ska ha företräde framför meddelarfriheten. Vi får väl se hur det blir.

Jämställdhetsmyndigheten jobbar med den här frågan och har lämnat en rapport där man diskuterar hur detta har kunnat ske och hur man ska komma åt det, det vill säga att skyddade identiteter har röjts och att kvinnor därmed har utsatts för livsfara. Tills det är löst kommer Centerpartiet att stå på de utsatta kvinnornas sida. Och jag yrkar bifall till reservation 8 som handlar om just detta.

Jag skulle också vilja nämna reservation 5 i betänkandet, och det gäller folkbokföring av barn på två adresser. Det är en fråga som Centerpartiet har drivit länge. Det handlar inte nödvändigtvis om att barn ska ha dubbla folkbokföringsadresser. Poängen med reservationen är att myndighetspost per automatik ska skickas till barnets båda vårdnadshavare, som alltså kan vara folkbokförda på olika adresser. I dag skickas sådan post bara till barnets boendeförälder, även om båda föräldrarna är vårdnadshavare. Att myndighetspost - post om hälso- och sjukvård, förskola, skola, med mera - kommer båda föräldrarna till del kan också främja en bättre dialog mellan föräldrarna kring barnet.

Ska det här vara nödvändigt? Ja, om det löser konflikter. Vi vet att det i dag utövas eftervåld, oftast av män gentemot kvinnorna. Om detta kan vara ett sätt att lösa det är det bra. Då är det en viktig åtgärd. De regler som i dag ställs upp inom Skatteverket för hur man ska hantera detta i de fall då föräldrarna inte är överens låter nästan fåniga. Det vore enklare att bara skriva två adresser, eller åtminstone skriva att myndighetspost ska skickas till två adresser.

Ja, jag vet att detta inte rör många exempel, men om det så bara är en enda kvinna som kan slippa det eftervåld som kan bli följden vinner vi på detta, och då är vi beredda att jobba för det. Jag tar mig alltså friheten att även yrka bifall till reservation 5.

Åter till folkbokföringen generellt. Att ha korrekta uppgifter om vilka som bor och befinner sig i Sverige är förstås viktigt ur många aspekter. Och vi vet att det de senaste åren, under många år, har förekommit en ökande kriminalitet kopplad till brister i folkbokföringen. Vi vet att det kan handla om penningtvätt, svartjobb, skattebrott, bedrägerier, fusk med uppehållsrätt i landet och identitetsrelaterade brott. Vi kan nog konstatera att Sverige har varit lite naiva i det här och dåligt rustade för det vi kallar välfärdsbrott, och det är klart att det är jätteviktigt att detta åtgärdas.

Den förra mandatperioden genomfördes flera utredningar och försöksverksamheter för att komma till rätta med dessa brister. Riksrevisionens rapport från 2017 pekade på många brister men också på många erfarenheter inom Skatteverket, inom myndigheterna, som kunde förbättra det här. Det ledde bland annat till ett pilotprojekt, lett av Skatteverket, för att förhindra felaktig folkbokföring som är kopplad till organiserad brottslighet. Detta var en åtgärd inom januariavtalet under den förra mandatperioden. När Skatteverket lämnade en rapport om det här pilotprojektet framkom också många förslag till förbättringar som bland annat ligger till grund för den proposition som vi behandlar i dag.

Dock låg inte folkräkning med som en åtgärd. Jag tycker att regeringen behöver stå upp och svara på de frågor som faktiskt många fler än vi har. Det kanske inte är något som gemene man pratar om på gatan eller på Ica varje dag, men det är en viktig fråga vad man faktiskt vill med en nationell folkräkning. Vad kommer det att kosta? Hur ska den göras? För frågan är om det verkligen är rätt sätt att komma till rätta med de här problemen. Vi har ju redan fattat många beslut, såsom skärpta regler för samordningsnummer och stärkt kvalitet i folkbokföringen, vilket innebär att Skatteverket redan i dag har, eller snart kommer att ha, rätt att göra fältbesök. Vi har också fattat beslut om obligatoriska besök för utfärdande av samordningsnummer, avfärdande av falska adresser, användande av biometriska data och mycket mer. Jag tycker att regeringen får återkomma snarast med vad man menar med en folkräkning, särskilt som det genomdrevs med endast en rösts övervikt. Det var inte direkt en stor majoritet.

Men nu är det dags att ge Skatteverket ännu bättre möjligheter att göra sökningar och urval för att kunna inrikta sin kontroll mot områden med hög risk för fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt - att göra mer granskning på färre men mer relevanta ärenden. Genom myndighetssamverkan och bra instrument kan man fokusera på de områden där man vet att kriminaliteten är som störst.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)