Handelspolitik

Anf. 63 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Sverige har byggt sitt välstånd på handel, och att svenska exportföretag fortsatt är framgångsrika är det som skapar morgondagens välfärd.

I ett tufft omvärldsläge med ökad osäkerhet, inflation, skakiga finansmarknader, geopolitiska spänningar, ökad protektionism och så vidare är det viktigt att fortsätta arbetet för att man inte ska vända sig inåt utan utåt. Protektionismen lurar hela tiden bakom hörnet, och när den tillåts stiga fram slår den hårt mot våra leveranskedjor. Inte minst under pandemin visade det sig hur skör Europas inre marknad är vid kriser - gods kunde inte ta sig fram till slutmålet utan stoppades på vägen.

Därför är det viktigt att göra som Sverige och ständigt ligga på om vad störningar innebär och att i alla sammanhang lyfta fram och påminna om fokus på frihandel. Vi vet nämligen att frihandel aldrig kan tas för given utan ständigt behöver underhållas för att bakslag inte ska inträffa. Ökande protektionism försvårar växande världshandel. Det är mycket oroande för oss, som ett handelsberoende land, men även i stort för den globala handeln, ekonomin och tillväxten.

Frihandel påverkar vår vardag, då importerade produkter och tjänster - inte minst i form av insatsvaror - blir dyrare till följd av höga tullar. Det sker geopolitiska förändringar såväl på andra håll i världen som i vårt närområde. Rysslands olagliga och oprovocerade invasion av Ukraina har fått stora konsekvenser i form av störningar i leveranskedjor och stigande råvarupriser på den internationella marknaden. När vi ser tillbaka ser vi att det var just frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina som var den tändande gnistan till den konflikt som föregick Rysslands annektering av Krim.

Fru talman! Historiska kriser visar på behovet av att ha säkra handels- och leverantörskedjor. Ingen vet vilken nästa kris blir - vi vet bara att den kommer.

Europa behöver fortsatt vara konkurrenskraftigt globalt. Vår styrka ligger i öppenhet och i att knyta relationer med omvärlden. När världen tappar i tillit måste Europa stå starkt för att motverka tullar och andra handelshinder.

Den rådande säkerhetssituationen har, liksom pandemin, visat på styrkan i att ha motståndskraftiga och hållbara värdekedjor, strategiska partnerskap och öppen och regelbaserad handel. EU:s regelverk för den inre marknaden skapar förutsättningar för en väl fungerande handel, och därför behövs en fördjupning av den inre marknaden för att den ska fungera väl även i kristider.

Sverige har ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Det nya målet är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Ett ökat handelsutbyte med omvärlden möjliggörs av ökad export och import, vilket vi vet är värdefullt för hela ekonomin. Vidare möjliggör frihandel export, import- och investeringsflöden. Därför är den svenska hållningen att utländska direktinvesteringar i Sverige bidrar till ökad sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet.

Den svenska handels- och främjandepolitiken syftar till att främja svenska ekonomiska intressen och bilden av Sverige utomlands för att underlätta export och utländska investeringar i Sverige och för att möjliggöra ett ömsesidigt handelsutbyte med andra länder. Handeln går ju åt två håll. Med ökad export och ökad import ökar handelsutbytet med omvärlden.

Fru talman! Det är viktigt att Sverige är en tydlig röst för frihandel - jag kan inte betona det nog - både inom EU, på den inre marknaden, och globalt. WTO, World Trade Organization, har därför en grundläggande roll. Den globala handeln är en stor bidragande faktor till både ökat välstånd och minskad fattigdom i världen.

Det multilaterala, regelbaserade handelssystemet genom främst WTO skapar förutsättningar och lika och rättvisa villkor för alla länder och är ett tydligt forum för global, regelbaserad handel. Tyvärr befinner vi oss fortsatt i ett läge där WTO är dysfunktionellt.

Med förändring kommer multilaterala handelssystem som är av stor betydelse, och det är därför ett viktigt svenskt intresse att få WTO att fungera. Det gäller att säkerställa organisationens framtida relevans. Att uppnå en förändring i hanteringen av sakfrågor och regelverk är viktigt. Tillgänglighet till marknader, likvärdiga spelregler och borttagande av handelshinder är viktigt för den globala handeln och svensk ekonomi.

Export av varor respektive tjänster är nära sammankopplat. För att ta ett exempel kan nämnas att industriprodukter ofta är sammankopplade med tjänsteinnehåll i form av mjukvaror. Vi kan konstatera att tjänstesektorn har vuxit rejält över tid och gjort detta i högre takt än varuhandeln de senaste decennierna. Teknikutvecklingen och digitaliseringen ger möjligheter för ett land som Sverige.

Fru talman! Sverige driver på för att ta bort handelshinder generellt. Frihandeln är fortsatt ryggraden i vår handelspolitik. EU behöver fler frihandelsavtal, och Sverige driver detta under sitt ordförandeskap. Ett modernt, hållbart frihandelsavtal har förhandlats med Nya Zeeland, som planeras att undertecknas i juni under det svenska ordförandeskapet.

Sverige arbetar för att EU fortsätter att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden och att ingå nya, moderna bilaterala och regionala frihandelsavtal med exempelvis Mexiko, Kina, Australien, Indien, Indonesien och Mercosur, det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela.

Frihandels- och marknadsekonomi är centralt för att lyfta människor ur fattigdom, klara den gröna omställningen och finansiera vår gemensamma välfärd.

Den gröna omställningen är nödvändig och rymmer nya möjligheter till sysselsättning och tillväxt. Det finns synergieffekter mellan klimatfinansiering, handel och innovation som vi måste dra nytta av fullt ut. Den svenska regeringen kommer därför att nära samarbeta med näringslivet för att främja export och utrikeshandel, investeringar och svensk konkurrenskraft.

Konkurrenskraftsfrågorna står därför också i fokus för det svenska ordförandeskapet i EU. Både i förhållande till Inflation Reduction Act, IRA ,och i utformningen av EU:s politik för grön omställning förespråkar Sverige öppenhet och transparens. Men svenska företag ska också dra nytta av de stödmöjligheter som står till buds genom EU.

Angående IRA pågår det samtal för att få bort handelshinder och undvika ett subventionsrace. Mer behöver till än de eftergifter från diskriminerande inslag som hittills har gjorts. Självklart välkomnar vi att USA tar ansvar för grön omställning, men protektionistiska verktyg gynnar inte handeln.

Fru talman! Med grund i att utländska direktinvesteringar är viktiga för samhällsekonomin och svenska företag är det samtidigt ett av de sätt som främmande makter använder sig av för att uppnå strategiska fördelar. Granskning av och vaksamhet över utländska direktinvesteringar är en viktig del.

Globaliseringen och den internationella handeln bidrar till utveckling och ökat välstånd. Det är inte genom mindre handel och utebliven ekonomisk tillväxt som människors levnadsstandard förbättras, tvärtom.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Anf. 64 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Jag tror att vi kan enas om mycket när det kommer till handelspolitiken. Vi har till exempel under lång tid varit rörande överens om att den globala handelns fördelar måste komma alla till del, det vill säga att vi ska stå upp för en rättvis handel. Nu verkar det dock som om Moderaterna och den här regeringen har ändrat sig.

I budgetpropositionen för 2023 ändrar regeringen målformuleringen och överger just den del som handlar om en rättvis handel. I den senaste näringspolitiska budgetdebatten konstaterade också ledamotens kollega att Moderaterna inte längre står upp för en rättvis handel. Den moderata riksdagsledamoten framhöll då att en rättvis handelspolitik innebär fler pålagor för företagen och gör det svårare att göra affärer.

Är detta Moderaternas syn på en handelspolitik som fördelar globaliseringens vinster mer rättvist? Står inte Moderaterna längre upp för en rättvis handel?

Anf. 65 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det jobbas hårt från Socialdemokraterna med att försöka klistra på sådana här fake news på Moderaterna och regeringen. Bygga in humanitära aspekter och social och miljömässig hållbarhet gör man genom regelverk. Det är därför vi har valt begreppet regelbaserad handel. Det är också det begrepp som används av OECD, Global Deal och WTO.

De här regelverken är baserade på att alla har kännedom och kunskap om vad det handlar om när man arbetar ihop. Om man har en sådan gemensam syn är det lättare att tala med varandra och föra politiska diskussioner.

Jag ska inte göra mig till tolk för mina partikamrater, men jag tror att de tänker att man inte ska lägga pålagor på företag. Det finns också olika sätt att se på detta med rättvisa. Vilket begrepp används av vem, och hur förstår man varandra? Det här handlar om förståelse. Man vill då baka in detta i det regelverk som finns så att det stämmer med WTO:s och OECD:s sätt att bedöma vad detta handlar om.

Man väljer helt enkelt själv från sitt parti hur man vill förankra och göra sin handelspolitik känd. Regelbaserad handel finns redan, och utifrån det arbetar vi med olika begrepp som är kända internt och som alla delar när det gäller hur det ska fungera.

Anf. 66 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Jag vet inte om jag skulle benämna detta fake news eftersom den här budgetdebatten livesändes. Där framgick det klart och tydligt att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel.

Jag måste också säga att det är anmärkningsvärt att man talar sig varm för vikten av en regelbaserad handel men samtidigt inte vill vidröra begreppet rättvis handel. En rättvis handel är ju en förutsättning för en regelbaserad handel. Det är en förutsättning för acceptansen för frihandel i tider av ökad protektionism.

När jag ställde en skriftlig fråga om detta till statsrådet Johan Forssell svarade han att han tyckte att begreppet rättvis handel inte var tillräckligt tydligt. Låt mig då tydliggöra för statsrådet, för ledamoten och för den här regeringen vad begreppet faktiskt innebär.

En rättvis handelspolitik handlar om att värna miljö, klimat och arbetstagares rättigheter, att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030, att välkomna och se till att näringslivet kan ta en större roll när det kommer till arbetet för en hållbar utveckling och att utöka och utveckla Global Deal-samarbetet, inte minst genom att tillföra mer resurser och lyfta det initiativet i Sveriges bilaterala kontakter.

Står Moderaterna inte upp för de här sakerna, nu när jag har tydliggjort vad begreppet innebär? Det är i alla fall någonting som tidigare S-ledda regeringar har jobbat hårt med inom EU-samarbetet, inom WTO-samarbetet och i förhandlingar om frihandelsavtal och som vi socialdemokrater fortfarande står upp för.

Vi vill ha en handelspolitik som faktiskt leder till jobb, välfärd och välstånd för alla. Vill inte Moderaterna det?

Anf. 67 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för utvecklingen av begreppet rättvisa utifrån hur man definierar det hos Socialdemokraterna!

Fortfarande är det så att alla dessa saker finns i de regelbaserade verktyg som finns inom såväl OECD som WTO. Vi har mänskliga rättigheter, hållbarhet och så vidare. De här begreppen används inom detta. Varför då lyfta ut och prata om enskilda begrepp? Det är ju det som blir lite märkligt i sammanhanget. Låt oss prata om regelbaserade, robusta regelverk där de här delarna ingår, som de redan gör.

Jag förstår inte Socialdemokraternas förkärlek för att lyfta upp enskilda begrepp och köra dem ett och ett i stället för att prata om en helhet: WTO:s och OECD:s regelbaserade regelverk fungerar så här, och då kan alla anamma vad det handlar om.

Det är de här ramarna för handelssystemet som vi vill hålla fast vid, för att vara tydliga i en värld som på olika sätt springer åt olika håll. Då ska man inte tillföra fler begrepp utan hålla sig till det som är, och jobba med det framåt.

Anf. 68 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Vår handel med omvärlden är, och har historiskt varit, helt avgörande för jobben, välfärden och välståndet i vårt land. Exporten står för nästan hälften av Sveriges bnp och innebär att ungefär 1,5 miljoner svenskar har ett jobb att gå till. Ökad handel innebär alltså fler medarbetare i vården, fler lärare i skolan och fler poliser i samhället. Därför är handelspolitiken för oss socialdemokrater ett viktigt verktyg för att bygga välfärdssamhället.

Svensk arbetarrörelse har en lång tradition av att främja handel och motverka protektionism. En fri och öppen handel ligger i löntagarnas intresse. Sverige har återkommande visat att det är möjligt att förena frihandel med exempelvis ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter. Det skapar jobb med anständiga arbetsvillkor, lyfter människor ur fattigdom och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. På så sätt hänger vår ekonomiska politik, starka välfärd och tro på frihandel ihop.

Exporten och den gröna industriella revolution som Sverige genomför är även ett par av våra främsta bidrag till klimatomställningen. Sverige har en unik möjlighet att ta en ledande roll i det globala klimatarbetet och att sprida våra klimat- och miljövänliga lösningar. Därför är handelspolitiken också ett av våra viktigaste verktyg för att bidra till en mer hållbar omvärld.

Fru talman! Världshandeln står just nu inför stora utmaningar. I ett läge med geopolitiska spänningar, växande protektionism och tilltagande handelskonflikter behövs mer internationellt samarbete - inte mindre. Det här är viktigare än någonsin i ljuset av pandemin och mot bakgrund av Rysslands orättfärdiga krig i Ukraina. Sverige måste vara en stark röst för en fri, hållbar och rättvis handel inom EU och globalt. Här spelar Världshandelsorganisationen, WTO, en grundläggande roll. Därför måste WTO stärkas och moderniseras för att kunna skapa rättvisa, förutsägbara och transparenta spelregler i det multilaterala handelssystemet.

Sverige måste även vara en tydlig röst inom EU, inte minst under ordförandeskapet, för att stärka konkurrenskraften och den gränsöverskridande handeln. Man måste säkerställa att det finns en välfungerande inre marknad, även i tider av kris. Att fortsätta undanröja handelshinder, stärka efterlevnaden av existerande regler och anpassa den inre marknaden till nya förutsättningar är helt centralt. Det är avgörande för den fria rörligheten och för genomförandet av såväl den digitala som den gröna omställningen.

Vad gäller den gröna omställningen är det viktigt att betona, särskilt i ljuset av USA:s stödpaket IRA, att EU:s fokus ska vara att stimulera den gröna omställningen och säkra den långsiktiga konkurrenskraften snarare än att bedriva ett så kallat statsstödsrace. Det vore inte bra för ett litet, exportberoende land som Sverige eller för Europas samlade konkurrenskraft. Vägen framåt är ökad handel, investeringar och teknikutveckling. Det är så vi klarar den gröna omställningen tillsammans.

EU måste därutöver ingå fler frihandelsavtal. Därför är det angeläget att regeringen kommer vidare med pågående förhandlingar, särskilt under ordförandeskapet. Här måste regeringen även fortsätta arbetet med att handelsavtal ska ha fokus på alla aspekter av hållbarhet och slå vakt om arbetstagares rättigheter runt om i världen. Det är en väsentlig del i arbetet för en mer rättvis handel.

Fru talman! För att anknyta till det tidigare replikskiftet: Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit att stå upp för en rättvis handel. De flesta partier i riksdagen har varit rörande överens om att den globala handelns fördelar måste komma alla till del.

Behovet av rättvis handel framgick tydligt av det tidigare målet för handelspolitiken. Men i budgetpropositionen för 2023 ändrar regeringen målformuleringen och överger just den del som handlar om en rättvis handel. Dessutom konstaterar moderata företrädare att Moderaterna inte längre står upp för en rättvis handel. Det framgick klart och tydligt av den senaste näringspolitiska budgetdebatten, och även av det senaste replikskiftet här. Under den senaste budgetdebatten framhöll faktiskt den moderata riksdagsledamoten - och det sändes live - att en rättvis handelspolitik innebär fler pålagor för företagen och gör det svårare att göra affärer.

Det här är minst sagt anmärkningsvärt när regeringen samtidigt talar sig varm för vikten av en regelbaserad handel. Rättvis handel är ju en förutsättning för regelbaserad handel. Det är en förutsättning för att upprätthålla legitimiteten och acceptansen för frihandel. Det är en förutsättning för tron på frihandel i tider av ökad protektionism. Det måste den här regeringen inse.

Vi behöver en handelspolitik som kan fördela globaliseringens vinster mer rättvist. Det handlar om - som jag också nämnde i replikskiftet - att värna exempelvis miljö, klimat och anständiga arbetsvillkor, att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030, att låta näringslivet ta större ansvar i arbetet för en hållbar utveckling och att utöka och utveckla Global Deal-samarbetet.

När det kommer till just Global Deal finns det stor potential att fördjupa samarbetet. Genom Global Deal kan Sverige verka för en global handel som ökar takten i klimatomställningen, stärker den sociala dialogen och bidrar till anständiga arbetsvillkor för arbetstagare runt om i världen. I dag består Global Deal av över 130 aktörer från hela världen, varav 25 stater. Det finns som sagt stor potential att fördjupa samarbetet, vilket var en prioriterad fråga för den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Jag befarar dock att den nuvarande regeringens ambitioner inte är lika höga, särskilt med hänsyn till regeringens inställning till rättvis handel. Även om OECD har tagit över ordförandeskapet måste Sverige gå i frontlinjen för att stärka Global Deal, inte minst genom att tillföra mer resurser och att lyfta initiativet i Sveriges bilaterala kontakter. På så sätt kan man skapa en mer inkluderande, långsiktig och hållbar tillväxt.

Fru talman! För att lösa dagens och morgondagens problem behövs mer handel, inte mindre. När världshandeln är satt under stor press är det viktigare än någonsin att stå upp för en öppen, fri och rättvis handel. Det behövs en handelspolitik som leder till fler jobb, starkare välfärd och ökat välstånd för alla. Med de orden vill jag avslutningsvis framföra att vi socialdemokrater står bakom samtliga av våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 69 Lili André (KD)

Fru talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett land som har skapat en välfärd som bygger på handel. Vi är ett glest befolkat land i Europas geografiska periferi, men vi är också ett land som under århundraden har sökt oss ut för att skapa mervärden på olika sätt. Det är ett arv vi vill vårda och utveckla.

Som kristdemokrat vill jag vara med och skapa lagar och medverka till att vi gemensamt odlar en kultur där den goda handeln får utvecklas. Regeringens mål inom området handlar om att främja en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige.

Jag vill vara med och skapa en öppen internationell handel som stöder genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. Det möjliggör en fortsatt stark utrikeshandel på den ojämförligt största marknaden för svenska varor och tjänster, vilket ger positiva effekter på ekonomin som helhet.

Fru talman! Kristdemokraterna är varma frihandelsvänner. Handel binder samman länder och marknader världen över. Möjligheten att exportera varor och tjänster gynnar såväl företag och konsumenter som samhällsekonomin i stort. Större export innebär ökade intäkter och möjligheter till specialisering och storskalighetsfördelar.

Det stannar dock inte där, för även import har positiva effekter på ekonomin. Den ger fler valmöjligheter och lägre priser för konsumenter, och varor som skulle vara dyra att producera i exempelvis Sverige kan köpas in billigare från utlandet. Detta gör i sin tur att svenska varor kan produceras till lägre kostnader och bli mer konkurrenskraftiga.

Samtidigt som exporten blir alltmer betydelsefull för den svenska ekonomin har Sveriges andel av den globala exporten minskat. Det är uppenbart att Sverige behöver en politik som stärker våra exporterande företag men också möjliggör för fler företag att exportera sina varor eller tjänster.

Här saknas inte goda exempel; häromveckan fick vi siffror som visade att den svenska exporten av läkemedel har slagit nya rekord. De senaste tio åren har läkemedelsexporten fördubblats, och den står nu för 7 procent av Sveriges totala export. Fordon för vägar är Sveriges största exportvara. Andra viktiga varor är mineraloljor, papper samt järn och stål.

Det finns i dag en exportstrategi som togs fram 2015 och uppdaterades 2021. I den föränderliga omvärld vi befinner oss i ser jag fram emot att den nya regeringen tar fram en ny strategi som inte bara handlar om export utan även om import och investeringar.

Fru talman! Vi kristdemokrater är också varma anhängare av bistånd till fattigare länder. Det är en del av vårt dna att vi har ett gemensamt ansvar för varandra och att ansvaret inte gör halt vid vårt lands gränser. Men bekämpning av global fattigdom kan inte bara ske med hjälp av bistånd, utan där ser vi kristdemokrater att ett ännu viktigare verktyg är handeln.

En förutsättning för att de stora globala klyftorna ska minska är handel på rättvisa villkor över hela världen. Det är främst genom handel som de minst utvecklade länderna av egen kraft kan resa sig ur fattigdomen. Därför måste en fri och rättvis handel, där geografiska gränser har minskad betydelse, utvecklas. Här agerar regeringen för att EU ska förhandla och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder och regioner. Synergier mellan bistånd och handel ska tas till vara.

Vi är överens om att vi vill främja en fri, hållbar och regelbaserad världshandel. Det multilaterala regelbaserade handelssystemet inom främst WTO skapar förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder, och EU:s regelverk för den inre marknaden skapar förutsättningar för en välfungerande handel på den ojämförligt största marknaden för svenska varor och tjänster. Det finns nu en tvist genom WTO, och den måste lösas.

Fru talman! Jag vill inte avsluta mitt anförande innan jag också har fått lyfta Europa som en världsledande innovationsaktör där Sverige får vara med och överbrygga innovationsgapet. Vi kan vara stolta över att Sverige ligger i framkant. Här har Sverige en tydlig röst i EU.

Teknikintensiv innovation är av avgörande betydelse för Sveriges och Europas konkurrenskraft. Innovation är särskilt viktigt för att vi ska kunna genomdriva den gröna och digitala omställningen samt öka resiliensen i försörjningskedjan, och detta har nära koppling till forskning inom naturvetenskap och teknologi. Det handlar om att utveckla tekniska lösningar på de mest akuta samhällsutmaningarna och föra ut dessa lösningar på marknaden.

En industriplan i den gröna given för nettonollåldern ska tas fram på EU-nivå. Den ska komplettera de pågående insatserna för att ställa om industrin i den europeiska gröna given och EU:s industristrategi, särskilt handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Här får Sverige vara med i en omfattande åtgärdsplan som utgår från förutsägbara och förenklade regler, snabbare tillgång till tillräcklig finansiering, kompetens och öppen handel för resilienta leveranskedjor.

Med det, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 70 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag reagerade när Lili André från Kristdemokraterna började nämna biståndspolitiken och att den är viktig för Kristdemokraterna - samtidigt som Kristdemokraterna i regeringen kraftigt skär ned på just biståndspolitiken. Samma regering stryker dessutom rättvis handel ur målen för handelspolitiken, något som är avgörande för att vi ska kunna stärka förutsättningarna för människor i fattigare länder samt för fattigdomsbekämpning och en hållbar samhällsutveckling globalt.

Därför undrar jag: Varför säger Lili André en sak när Kristdemokraterna i regeringen gör det motsatta?

Anf. 71 Lili André (KD)

Fru talman! Tack för att du lyfter just biståndet, Elin Söderberg! Vi kristdemokrater värnar ett generöst och effektivt bistånd, och det fortsätter svenskt bistånd att vara. Biståndet omfattar 56 miljarder kronor, och i Europa är det bara Luxemburg som ger mer än så.

Det är dock att biståndet gör nytta som är det viktiga. En reformagenda för biståndet tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta är det vårt bistånd handlar om. Det är demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar. Vi utökar och effektiviserar klimatbiståndet samt biståndet till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.

Anf. 72 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Att vi ska ha ett effektivt bistånd är vi alla överens om, men den här regeringen drar ned kraftigt på biståndet. När det gäller handelspolitiken, som också är avgörande för den hållbara samhällsutvecklingen globalt, stryker man mål om rättvis handel. Det är ytterst allvarligt.

Globalt befinner vi oss nu i en situation där vi ser att klimatkrisen redan förvärrar våra förutsättningar att nå Agenda 2030-målen. I det läget gör den här regeringen så att Sverige går från att vara en del av lösningen till att vara en del av problemet, och det är ytterst allvarligt.

Anf. 73 Lili André (KD)

Fru talman! Jag håller inte med om att vi stryker rättvis handel, Elin Söderberg. Det ingår i helheten inom WTO-handeln, alltså handeln inom World Trade Organization.

Påståendet att Kristdemokraterna inte har värnat eller värnar ett effektivt och generöst bistånd är falskt. Kristdemokraterna har lyckats avvärja just en nedmontering av biståndet. Vi har förhandlat fram förutsättningar för ett mer effektivt bistånd som fortsatt är världsledande generöst.

Anf. 75 Daniel Lönn (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna har många viktiga reservationer på området handelspolitik. Men av respekt för processen väljer jag att yrka bifall till endast reservation 14, som behandlar EU:s exportförbud mot snus.

Jag tänkte inleda med att tala lite övergripande om vår handelspolitik. Vi har en positiv syn på fri och öppen handel med såväl varor som tjänster. Den minskar onödig protektionism samt förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar. Den globala handeln är därmed en stor bidragande faktor till såväl ökat välstånd som minskad fattigdom.

Vi menar också att goda handelsrelationer och konkurrensneutrala multilaterala handelsavtal är av största vikt. Det gynnar bland annat den svenska industrin och deras handelspartner som tillsammans står för ungefär en femtedel av vår bnp samt tre fjärdedelar av exporten. De sysselsätter direkt eller indirekt omkring 1 miljon människor och är därmed att betrakta som ryggraden i den svenska ekonomin.

I en orolig tid är det av stor vikt att stärka svensk konkurrenskraft, bland annat genom utökad handel med andra länder. Målet bör således vara att öka marknadsandelarna, tillväxten och vinstmarginalerna för svenska bolag, i reella termer med jämförbara länder. Det är en central fråga för svenska intressen på ett internationellt plan.

Jag menar att en total konkurrensöversyn behövs och därmed även en genomgång av dessa så kallade konkurrensfaktorer. Det är marknadens uppgift att se över de egna sektorernas konkurrenskraft. Politiken ska inte detaljstyra på minsta möjliga nivå. Jag ser dock behov av en övergripande konkurrensöversyn av större mätområden i sin helhet, inte minst i de fall svenska företag drabbats av onödiga konkurrensnackdelar till följd av politiska beslut.

Fru talman! Sverige som nation måste hela tiden utveckla rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för företagande. Sverigedemokraterna verkar för sund handel. Därmed motsätter vi oss snedvridande konkurrensregler, såväl nationellt som globalt.

I ett nationellt perspektiv kan det handla om att säkerställa att det inte finns onödiga straffskatter, regler eller avgifter som i omotiverad utsträckning sett till de faktiska positiva effekterna hämmar svensk konkurrenskraft globalt. Det handlar om att göra en utförlig konsekvensutredning vid ny lagstiftning och om effektivt regelförenklingsarbete, en grundprincip om att eftersträva miniminivå vid implementering av EU-direktiv och i allmänhet en översyn av övriga skatter, avgifter och allmän byråkrati.

I ett globalt perspektiv ska exempelvis såväl stora som ekonomiskt tunga nationer inte agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner till den egna industrin. I de fall det uppmärksammas bör regeringen påtala problemen, för att alltid eftersträva en rättvis global handel.

Vi är i grunden positiva till frihandel samt bilaterala och multilaterala handelsavtal i sin helhet. Sverige ska inom både EU och övriga internationella forum, såsom WTO, verka för öppen och fri handel samt motverka protektionism. Få saker skulle skada vår ekonomi mer än om vi och våra handelspartner skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel. Sverige bör därför föra en frihandelsvänlig linje både som enskild nation och som en del i Europeiska unionen.

Sveriges EU-medlemskap innebär att EU har exklusiv befogenhet att stifta handelsavtal som Sverige som land är bundet till, vilket i sin tur godkänns av respektive medlemsland. Genom medlemskapet i EU har Sverige tillgång till den inre marknaden. Det gagnar Sverige som exportnation. Sverigedemokraterna ser värdet av en välfungerande inre marknad med förutsägbara och rättvisa spelregler. Synergieffekterna av en strömlinjeformad marknad ska dock alltid vägas mot riskerna med en alltför byråkratiserad inre marknad då det riskerar att innebära onödigt kostnadsdrivande regelkrångel.

Fru talman! Vi sverigedemokrater ser positivt på import och dess betydelse för den svenska konkurrenskraften givet Sveriges roll högt upp i de globala värdekedjorna. Allt fler produkter innehåller delar som produceras någon annanstans i världen. De värdekedjor som det genererar är naturliga och i viss mån även positiva, även om geografisk närhet till ens handelspartner såklart kan innebära ett mervärde i sig. Svenska företag får ta del av en global marknad med en ökad variation av produkter. Genom det ökar konkurrenskraften i inhemsk produktion. Därmed gynnas även exporten.

Vi anser dock att importbehovet behöver utvärderas på längre sikt. Politisk instabilitet eller påtryckningar i exporterande nationer, länders monopolställningar när det gäller vissa produkter eller naturliga orsaker kan förändra den globala handelsmarknaden. En långsiktig utvärdering bör göras av svenska sektorers långsiktiga importbehov och således av att stärka den svenska produktionen av produkter med betydelse högt upp i de globala värdekedjorna.

Utsikterna för svensk konkurrenskraft ser positiva ut. Avsikten är att fortsätta stärka de svenska exportmöjligheterna genom goda handelsrelationer och ha världsledande produkter och tjänster, högt upp i värdekedjorna.

Vår vision är att fortsätta utvecklingen genom att förädla de redan befintliga nationella konkurrensfördelarna och således stärka Sveriges marknadsandelar samt att ta del av nya och växande tillväxtregioner världen över. Det gynnar hela den nationella företagskedjan i form av små, enskilda underleverantörer till större kluster av bolagssamarbeten, så kallat dual companionship.

Även om frihandel gagnar Sverige på det stora hela bör vi alltid verka för att svenska intressen värnas i största möjliga mån. Det kan göras genom att till exempel försöka inkorporera sådant som stärker svenska komparativa fördelar i avtalen.

Det finns även ett flertal sektorer inom vilka vi är mer eller mindre världsledande. Sverige måste därför aktivt ta ställning för dessa under förhandlingar. För att ytterligare värde ska skapas till följd av framtida frihandelsavtal bör tillväxtländer och större ekonomier prioriteras.

Sverige ska vara en tydlig röst inom unionen för det fortsatta arbetet med ytterligare bilaterala och multilaterala frihandelsavtal. Utöver frihandelsavtalens konventionella ekonomiska fördelar innebär det även en försäkring i händelse av ett fullskaligt handelskrig.

Vidare bör Sverige som land förtydliga vikten av att fokus i framtida förhandlingar ska ligga på att motverka icke-tariffära handelshinder, eftersom det är mer än tullavgifter och skatter som avgör de potentiella fördelarna med just ett frihandelsavtal. Det blir extra viktigt vid frihandelsavtal med avancerade länder, då tullarna ofta redan är låga genom WTO.

Fru talman! Nu har jag redogjort för stora delar av Sverigedemokraternas handelspolitik. Men det finns en fråga som ligger mig riktigt varmt om hjärtat: det svenska snuset.

Sett till befolkningsmängd är antalet tobaksrelaterade dödsfall i Sverige lägst i Europa. Det är väl belagt att det beror på att svenskar snusar mer och röker mindre. Ett lågt dödstal i Sverige är positivt. Sverige bör därför verka för att mängden dödsfall sjunker inom Europa överlag. Ett steg i den riktningen är att erbjuda substitut till rökning.

EU:s förbud mot handel med svenskt snus är enligt vår uppfattning oförenligt med de principer som handelsunionen bygger på. Vi menar att det är särskilt angeläget att denna princip värnas och lyfts fram av en frihandelsvänlig nation som Sverige när det gäller en produkt av nationell särart som straffas ut från den fria inre marknaden.

Enligt Handelns utredningsinstitut uppgår de historiska ekonomiska konsekvenserna av snusexportförbudet till 3 miljarder kronor per år i förlorade exportintäkter eller totalt 30 miljarder kronor sedan 1995. Ett slopat förbud skulle enligt rapporten kunna lyfta Sveriges export till EU med 10 procent.

En fördubbling av snusproduktionen i Sverige skulle innebära ökad sysselsättning och en fördubbling av skatteintäkterna. Det handlar om runt tusen arbetstillfällen och 1 miljard kronor i direkta skatteintäkter, enligt Handelns utredningsinstituts beräkningar.

Med anledning av detta är det angeläget att uppmana regeringen att verka för att avskaffa EU:s totalförbud mot export av snus.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

Anf. 76 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Dagligen rapporteras att arbetstagare runt om i världen nekas grundläggande rättigheter och att det i många länder är förenat med livsfara att engagera sig fackligt. Därför behöver vi en handelspolitik som stärker och förbättrar arbetsvillkoren på den globala arbetsmarknaden.

EU-kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet är ett steg i rätt riktning. Det är bra att näringslivet tar större ansvar när det gäller hållbarhetsfrågorna. Därför beklagar jag att regeringen och Sverigedemokraterna ställer sig kritiska till förslaget i dess helhet. Man har som ambition att göra förslaget helt tandlöst och lämna bland annat fackföreningar utan inflytande genom att framför allt försöka stryka det civilrättsliga skadeståndsansvaret i lagförslaget. Vi socialdemokrater anmälde naturligtvis en avvikande ståndpunkt vid den senaste överläggningen och betonade vikten av att stärka fackföreningarnas inflytande.

Jag noterar också att det i Sverigedemokraternas kommittémotion inte finns med ett enda ord om arbetstagarna eller arbetsvillkoren, och jag hörde det inte heller nämnas i ledamotens anförande. Jag måste därför ställa en fråga, särskilt eftersom ledamoten tog upp vikten av en rättvis handel i sitt anförande. Är detta ett uttryck för en oförmåga eller ovilja att föra en handelspolitik som värnar arbetstagarnas villkor, intressen och rättigheter? Har Sverigedemokraterna ingen politik på området eller är frågan inte tillräckligt viktig?

Anf. 77 Daniel Lönn (SD)

Fru talman! Jag tackar Aida för frågan.

Jag vill bara påpeka att om man tittar i Sverigedemokraternas kommittémotion 945 kan man under rubriken "Sociala krav i handelsavtal" läsa om vår ståndpunkt. Vi tycker att det är av stor vikt att vi i bilaterala och multilaterala avtal upprätthåller de sociala standarderna och på så sätt utövar påtryckningar på andra stater vad gäller det som ledamoten tar upp om bland annat arbetstagares rättigheter.

Om man läser motionen under nämnda segment och i vissa av våra yrkanden kommer man alltså att hitta det man eftersöker och även det jag tog upp här.

Anf. 78 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag har läst kommittémotionen, och jag har också läst det avsnitt som handlar om sociala krav. Där nämns inte arbetstagarnas rättigheter eller vikten av att värna goda arbetsvillkor för arbetstagare.

Vi socialdemokrater kommer alltid att driva en handelspolitik som ger arbetstagare ett starkt skydd, en god arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor i Sverige och världen över.

Tidigare S-ledda regeringar har visat att det är möjligt att förena frihandel med ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter, vilket jag nämnde i mitt anförande. Vi har varit pådrivande för att EU:s handelsavtal ska inkludera skydd av arbetstagares rättigheter, bland annat med krav på att man ska implementera ILO:s kärnkonventioner. Vi har också tagit initiativ och gått i frontlinjen för att utveckla Global Deal-partnerskapet.

Vidare ställer vi oss positiva till EU-kommissionens lagförslag om tillbörlig aktsamhet för företag. Vi menar att näringslivet ska ta ett större ansvar i frågorna. Men med det sagt är vi tydliga med att kraven också ska vara proportionerliga, ändamålsenliga och inte alldeles för betungande för företagen, särskilt om man avser de små och medelstora företagen. Vi tycker också att det är bra att bolagsstyrningsmodellen värnas genom att regleringen förbehålls medlemsstaterna.

Därutöver är det grundläggande att företag fortsätter att teckna kollektivavtal och inkluderas i Global Deal-samarbetet. Genom Global Deal kan vi verka för en mer hållbar handel.

Eftersom Sverigedemokraterna har pratat om rättvis handel och ledamoten lyfte upp det i sitt anförande måste jag få ställa en fråga. Kommer Sverigedemokraterna som största parti i regeringsunderlaget att verka för att Sverige går i frontlinjen för att utöka och utveckla Global Deal, bland annat genom att tillföra mer resurser och lyfta initiativet i Sveriges bilaterala kontakter?

Anf. 79 Daniel Lönn (SD)

Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågan.

När vi talar om svensk handelspolitik och arbetstagares trygghet i omvärlden måste vi också nämna biståndspolitiken. I det senaste budgetförslaget lade Socialdemokraterna 0,91 procent av bni på bistånd. Vi skar såklart ned betydligt mer; vi vill ju se en effektiv biståndspolitik. Vad jag vill komma till är att vi, när det handlar om handelspolitik och arbetstagares trygghet, kan använda handeln som ett verktyg i stället för biståndet för att påverka andra nationer och andra nationers arbetsvillkor, lagstiftning och dylikt.

Om vi på riktigt ska ha en inverkan kan vi skära ned biståndet till ett effektivt, strömlinjeformat bistånd medan vi bedriver en handelspolitik som främjar sociala krav. Då kan vi ställa krav på handelsområdet i stället för på biståndsområdet.

Man kan se saker från olika perspektiv. Om man ser på handelspolitiken och de sociala krav som vi nämner i vår kommittémotion upptäcker man att vi faktiskt gör skillnad på riktigt. Sverigedemokraterna ämnar alltid bedriva handel med socialt ansvar.

Anf. 80 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! För oss i Miljöpartiet är hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter helt centralt i handelspolitiken. Den är ett viktigt verktyg för att vi både i Sverige och globalt ska nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Jag noterade att Daniel Lönn tog upp rättvis handel vid ett flertal tillfällen i sitt anförande. Samtidigt är Sverigedemokraterna en del av regeringsunderlaget som har strukit "rättvis handel" ur handelspolitikens mål. Man skär kraftigt ned i biståndsbudgeten. Dessutom ökar växthusgasutsläppen i Sverige, och man motarbetar en aktiv klimatpolitik inom EU. Det här är flera faktorer som gör att de globala utmaningar och problem som rättvis handel syftar till att stävja förvärras med Sverigedemokraternas och regeringens politik.

Varför nämner Sverigedemokraternas Daniel Lönn rättvis handel i sitt anförande när man på punkt efter punkt i regeringsarbetet motarbetar de värden som rättvis handel ska stärka?

Anf. 81 Daniel Lönn (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag vill först påpeka att Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget. Vi är inte en del av regeringen. Vi lämnar in kommittémotioner, och vi står bakom samtliga av dem, även här i dag. Vi har politik som skiljer sig från regeringens.

Vad gäller det som ledamoten nämner om rättvis handel har vi ett krav om regelbaserad handel, och i det innefattas någon form av rättvis handel. Rättvis handel är självklart viktigt. Det är därför jag nämner det, och Sverigedemokraterna nämnde det i kommittémotionen.

Vi bedriver en rättvis handel. Att det inte explicit står så i budgeten är kanske en icke-fråga. Jag tycker nog att det är en pseudodebatt, eftersom vi inte är "oöverens" om det här.

Jag kan återigen nämna att vi vill ha en smal och effektiv biståndspolitik och bedriva handel med socialt ansvar. Vi ska ställa krav på andra stater genom handelsavtal och således påverka till exempel mänskliga rättigheter och arbetstagares trygghet i andra länder.

Anf. 82 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag tycker att det är ytterst olyckligt att man drar ned inom biståndspolitiken och att Sverigedemokraterna säger att de vill ha en liten biståndsbudget när de utmaningar som biståndet har att hantera bara växer i dag. Behoven är mycket större i dag, och det borde mötas av en ansvarsfull biståndspolitik som vidmakthåller målet om 1 procent av bni.

Daniel Lönn från Sverigedemokraterna nämner också ett socialt ansvarstagande i handelspolitiken. Det är oerhört viktigt, men det är inte vad man bedriver. Vi ser att regeringen har strukit målen om rättvis handel, och Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget och har förhandlat budgeten och ställt sig bakom mål som detta. Det är ytterst allvarligt att man bedriver en politik som förvärrar förutsättningarna för Agenda 2030-målen när behoven bara ökar.

Anf. 83 Daniel Lönn (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare en kommentar.

Vi är just nu inne på biståndet. Det är kanske inte exakt rätt ämne i dag, men vi kan ändå säga något om det. Det man har sysslat med den senaste tiden är volymmålet om 1 procent av bni. Oavsett vad det går till är problemet med ett volymmål att man har en målsättning om att man ska komma upp i en viss summa pengar och att man ska skänka en viss summa i bistånd. Målsättningen är inte att det ska vara effektivt eller göra skillnad på riktigt, utan målet är att vi ska skänka exakt 1 procent av bni.

Det blir ett jättebekymmer, för då har man ingen målsättning om vad man ska uppnå med det hela. Vilket socialt ansvar ska man till exempel uppnå i de länder som mottar biståndet?

Dessutom vet vi att mer än en tredjedel av allt bistånd går rakt in i korruption. Man skulle i praktiken kunna skära ned biståndet med en tredjedel och eliminera korruptionen. Då skulle man kanske få en effektivare biståndspolitik.

Det enda man skapar om man har ett volymmål om 1 procent av bni är bidragsfinansiering, som inte leder till någonting, och att en tredjedel eller mer går rakt in i korruption i fattigare länder och inte kommer medborgarna till gagn.

Anf. 85 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag hade inte tänkt replikera, men jag reagerade när ledamoten menade att handelsavtalen gynnar småföretagare. Vi vet att Sverigedemokraterna är emot hållbarhetsredovisning och due diligence. Jag skulle vilja veta hur handelsavtalen gynnar småföretagare här i Sverige.

Anf. 86 Daniel Lönn (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Oavsett om vi pratar om nationell eller internationell handelspolitik är det klart att mindre företag gynnas. Om vi ingår multilaterala eller bilaterala handelsavtal med andra länder runt om i världen är det klart att en stor part i Sverige, till exempel ett stort bolag, kommer att anlita underleverantörer och ta dem i sin tjänst. Det här bidrar till deras fortsatta ekonomiska utveckling och till att deras vinstmarginaler ökar. Stora handelsavtal är givetvis positiva för småföretag, oavsett om det är i Sverige, i övriga EU eller i övriga världen. Jag förstår inte riktigt ledamotens fråga. För mig är det alldeles uppenbart: Ju fler multi- och bilaterala avtal vi har med andra länder, desto mer kommer vi att gynna såväl stora som små företag i Sverige.

Anf. 87 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag reagerade för att det man stöttar är handelsavtal såsom till exempel det med Mercosur. Det gynnar faktiskt inte alls småföretagare. Det innebär ju att vi kommer att ha ett flöde av en viss mängd jordbruksprodukter och andra råvaruprodukter, vilket leder till att småbrukare och andra företagare här i Sverige slås ut.

Hur man tittar på rollen som underleverantör är också väldigt intressant. Det är väldigt många underleverantörer som tvingas ta steg de inte vill ta, såsom att minska sina lönekostnader eller sänka kvaliteten, för att möta den otroligt långa kedja som uppstått både nationellt och internationellt.

Det finns egentligen inte så mycket att gynnas av i handelsavtalen. Handelsavtalen är ju mest skapade för att de transnationella företagen ska kunna ha fungerande värdekedjor globalt och dra ut så mycket vinst som möjligt både från utvecklingsländer och från konsumenterna här i Sverige.

Anf. 88 Daniel Lönn (SD)

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga i Lorena Delgado Varas andra replik, men jag kan prata lite mer om konkurrens och om de frihandelsavtal som Sverige har slutit internationellt och som vi såklart vill fortsätta sluta, såväl bilateralt som multilateralt.

För mig är det en självklarhet - ju fler handelsavtal vi har, både inom unionen och utanför unionen, desto mer kommer svenska storföretag, internationella företag och småföretag i Sverige att gynnas. Om man stärker konkurrensen och stärker tillväxten för stora företag kommer det, som ledamoten själv nämner, underleverantörer på köpet. Det är klart att man ska ställa krav, framför allt sociala krav, inte minst i Sverige men även i andra länder, för att ytterligare stärka de möjligheter småföretagen har att vara bra underleverantörer. För mig är det uppenbart: Mer konkurrens kommer att bidra till fler arbetstillfällen och till en bättre värld för såväl småföretagare som storföretagare.

Anf. 89 Louise Eklund (L)

Fru talman! För den här regeringen är det av yttersta vikt att stå upp för den regelbaserade och öppna handeln. Vi är ett litet, exportberoende land som inte skulle klara vår överlevnad, än mindre vår välfärd, utan interaktion med omvärlden.

För att kunna stärka tillväxten och motståndskraften i vår ekonomi behöver vi mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden. Det visar inte minst erfarenheten av den pandemi vi just tagit oss igenom och naturligtvis även det krig vi har i östra Europa efter Rysslands invasion av Ukraina.

Denna olagliga och oprovocerade invasion har fått stora konsekvenser även för Sverige, inte bara i form av störningar i leveranskedjor och stigande råvarupriser. Vi ser det även i den globala tillväxten och den internationella handelspolitiken. Den rådande säkerhetssituationen, liksom pandemin, har understrukit vikten av de motståndskraftiga värdekedjorna, de strategiska partnerskapen och den öppna och regelbaserade handeln.

För mig som liberal är det alldeles självklart att betona den fria handelns betydelse för en stabil världsordning och fria individer. Frihandel och marknadsekonomi är centralt för att lyfta människor ur fattigdom, för att klara den gröna omställningen och för att finansiera vår gemensamma välfärd. Inom den internationella handelspolitiken ska Sverige därför vara en tydlig röst för frihandel. I detta arbete ska WTO ha en grundläggande roll. Mot bakgrund av den diskussion som har förts här i kammaren kan det vara värt att påminna sig om att uppdraget att bevaka och bejaka utvecklingsländernas behov finns inbyggt i WTO:s uppdrag.

Jag tycker därför naturligtvis att det är mycket positivt att frihandeln har kommit tillbaka i den här borgerliga regeringen. Vi kommer att fortsätta verka för att Sverige genom samarbetet i EU ska fortsätta att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Det är inte bara önskvärt, utan faktiskt helt nödvändigt, att Sverige och EU ingår nya bilaterala och regionala frihandelsavtal. Därför är det väldigt positivt att regeringen, inte minst under det svenska ordförandeskapet, så tydligt arbetat för att vi ska komma vidare med de förhandlingar som redan pågår om frihandelsavtal.

Fru talman! I ljuset av den ekonomiska situation där vi står måste Sverige ha kraften att ta sig ur en ny lågkonjunktur. Människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar just nu. Vi har hög inflation, och vi har under lång tid haft stigande el- och bränslepriser. Jag säger det igen: En fri ekonomi, fri företagsamhet och fri handel är grunden för vårt välstånd.

För att våra svenska företag ska kunna fortsätta att bedriva sin produktion, vara innovativa, ha ledartröjan inom den gröna omställningen och därmed ha en handelspolitisk spets behöver vi väldigt snabbt kunna hantera de problem vi har i Sverige. Vi har för lite energiproduktion. Vi har stigande energipriser. Vi har stora svårigheter för näringslivet att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det gäller inte minst inom teknikbranscherna. Vi behöver många fler ingenjörer i Sverige, och vi behöver många fler som söker sig till STEM-utbildningar. Vi behöver också se över tillståndsprocesserna och kraftigt korta ledtiderna för att få på plats till exempel den infrastruktur som behövs för att våra företag ska kunna växa och fortsätta exportera.

En öppenhet mot omvärlden betyder dock inte att vi ska vara naiva inför andra staters agendor. Utländska direktinvesteringar i Sverige är viktiga för samhällsekonomin. Samtidigt är strategiska uppköp och investeringar i svenska företag ett av de sätt som främmande makter använder sig av för att uppnå strategiska fördelar. Detta måste vi vara vaksamma på. Vi kommer att behöva hantera risker förenade med dessa utländska direktinvesteringar. Jag misstänker att vi kommer att behöva se ny lagstiftning även på det området.

Med det sagt yrkar jag bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Anf. 90 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! När vi pratar om handelspolitik pratar vi oftast om att Sverige är ett land beroende av utrikeshandel. Sanningen är att mycket av det vi använder dagligen inte skulle finnas här eller kunna produceras här om det inte vore för utrikeshandeln. Så har det varit historiskt. Handeln med omvärlden är därför helt avgörande för Sveriges välstånd och utveckling. Många av våra företag är beroende av att både importera och exportera. De har globala värdekedjor, och de globala värdekedjorna har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning både här och i andra länder.

Vi har ett stort ansvar i att förändra hur dessa värdekedjor och de internationella avtalen ser ut samt att definiera vilken typ av tillväxt vi behöver.

Vänsterpartiet vill ha en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimatet och miljön främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla och inte bara på vinster för storföretag. Vänsterpartiet vill ha en rättvis handelspolitik som inte innebär försämringar för medborgarna i de länder som omfattas. Handelspolitiken ska stå för en positiv utveckling i många avseenden.

Det är också viktigt att lyfta fram att när miljö och mänskliga rättigheter sätts ur spel minskar möjligheterna att lösa de globala problemen med till exempel klimat och miljö och för den delen krig. Det är en situation som vi måste motverka.

Många politiska partier menar att via handelsavtalen kan vi påverka länderna på ett positivt sätt, det vill säga att diktaturer kanske ökar det demokratiska utrymmet eller man kanske kan skydda miljön och så vidare.

Vi menar: Ja, om de är formade på rätt sätt. Just nu är de inte så verkningsfulla. I dag skapar EU handelsavtal utan deltagande av de grupper som påverkas allra mest av dem, vilkas liv och miljö förändras på grund av handelsavtalen.

Vi måste vara villiga att erkänna att vår handelspolitik bygger på att gynna storföretag och att sätta Sverige och Europa i främsta rummet, och ibland utan att ta in konsekvenserna av det.

Några av handelsavtalen som så att säga är i pipeline är Mercosuravtalet och associeringsavtalet med Chile. Jag skulle vilja lyfta fram lite om avtalens inkonsekvenser och konsekvenser.

Sammanfattningsvis kan man säga att Mercosuravtalets implementering kommer att påskynda miljöförstöringen och klimatkrisen, öka kränkningar av mänskliga rättigheter och öka straffriheten för företag.

Småskaliga bönder, urfolk och andra människor som bor på landsbygden både i Mercosurländerna och också här i Europa kommer att vara särskilt drabbade av den exportorienterade och kemikalieintensiva jordbruksmodellen som gynnas i avtalet.

Det är de stora jordbruksmodellerna, monokulturerna, som förstör biodiversiteten och ekosystem, som gynnas. Vi förväntar oss en ökning av importen av bland annat kött, kyckling och soja. En ökad import innebär såklart att produktionen kommer att öka i Mercosurländerna.

Ökad produktion innebär ökning av växthusgaser, större areal som används till djuren och till monokulturen. De som straffas mest kommer att vara urfolken, småbrukarna och regnskogen.

För att öppna upp skogarna kommer det att skövlas och brännas. Förhoppningsvis kommer det nu att förändras när vi har en ny president i Brasilien. Men jag tror att konflikterna kommer att öka. De transnationella jordbruksföretagen är väldigt starka. Det billiga köttet som importeras kommer också att slå ut småbrukarna här i Europa.

Transportutsläppen kommer såklart att öka. I stället för att uppmuntra till närodlat kommer vi att ha allt fler jordbruksprodukter från Latinamerika. Men det är inte bara det. Avtalet tillåter att förbjudna bekämpningsmedel ska få produceras här i Europa för att sedan säljas vidare i Mercosurländerna.

De är förbjudna att användas i Europa för sin toxicitet, det vill säga att de är farliga för djur, människor och miljö. Men det verkar vara så att bekämpningsmedlen inte är lika giftiga för människorna och naturen i Mercosurländerna, för där är de helt okej att användas. Där snackar vi om kolonialismens förlängning. Det är okej att förgifta människor och natur i andra delar av världen.

Sanningen är att det under en tioårsperiod dog ungefär 2 000 personer i Brasilien enbart på grund av exponering för bekämpningsmedlen. Jag och Vänsterpartiet anser såklart att dessa bekämpningsmedel helt enkelt borde förbjudas överallt. Samma sak gäller för andra produkter som förbjuds här. De ska helt enkelt inte produceras här för att säljas vidare i andra länder.

Det första som utrikeshandelsministern Forssell lyfte fram om Chileavtalet var tillgången till litium, det vita guldet. Eftersom litium är viktigt för omställningen råder det en rush i att bryta i Atacamaregionen i den norra delen av Chile. Vad är det som står på spel? Jo, ömtåliga ekosystem, knappa vattenresurser och urfolkens levnadssätt.

Chile är den näst största tillverkaren av litium, en kritisk komponent i batterierna som driver elfordon, smarta enheter, anläggningar för förnybar energi och annan teknik som hjälper oss att gå bort från fossila bränslen. Det är gott så.

Men litium utvinns genom avdunstning av saltlösningar som finns i saltplatåerna i Atacamaöknen. Det är en metod som kräver ganska mycket vatten. Gruvarbetare pumpar saltvatten in i stora dammar. Där sker en förångningsprocess som tar ganska lång tid. Tekniken dränerar såklart de knappa vattenresurserna, torrlägger de få våtmarker som finns och skadar urfolkssamhällen runt om.

Om isbjörnen är en symbol för hotet från de smältande glaciärerna är den rosa flamingon i Atacamaöknen symbolen för förstörelsen av saltplatåerna. Redan har 30 procent av flamingorna försvunnit. Ett rättvist handelsavtal måste säkra att exploateringen av litium står för en positiv utveckling, att miljö värnas och att urfolket respekteras.

Vi behöver handelsavtal som stärker småbrukarna, gynnar den biologiska mångfalden, och har tydliga kontrollsystem för miljö och lagkrav för miljö och demokrati. Vi behöver handelsavtal som stärker arbetarnas rättigheter, så att de inte stärker exploateringen av dem.

Vi behöver handelsavtal där man stärker länders förvaltning av naturresurser och där man delar med sig av tekniken. Vi behöver handelsavtal som tar hänsyn till hur människor påverkas och demokratin påverkas och i synnerhet hur kvinnor påverkas både ekonomiskt och socialt.

Genom att ha rättvisa handelsavtal, och ställa krav på att företag ska respektera mänskliga rättigheter och miljö genom hela leverantörskedjan, når vi långt.

Här vill jag också lyfta fram binding treaty. För att nå de globala hållbarhetsmålen och kunna hantera globala kriser måste näringslivet vara med fullt ut. Därför är det viktigt att ta ansvar längs hela kedjan, att få företagen att vara drivande i mänskliga rättigheter, från råvara till färdigleverad produkt.

Problemet i dag är att länderna inte är konsekventa eller skyldiga att ålägga företagen ett ansvar för att agera vad gäller mänskliga rättigheter. Ett bindande avtal, som det som föreslås i FN, bör reglera företagens ansvar längs hela den globala försörjningskedjan och underlätta gränsöverskridande uppförande.

Med det hoppas jag att de rådande omständigheterna med inflation, geopolitisk osäkerhet och invasionen av Ukraina inte leder till att vi väljer att inte lyfta fram MR-frågor och miljö och klimat inom handelsområdet.

Jag yrkar bifall till reservation 5 om omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal.

Anf. 91 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Under många år har globalisering och ständigt växande frihandel varit en självklarhet. Vi som växte upp med Sällskapsresan, den första filmen, där pengar fördes ut i Wasabrödspaket, vet att fri rörlighet av kapital, tjänster och varor inte alltid har varit en självklarhet.

Jag vet inte om någon här har sett filmen med sina barn - eller 90-talisterna i kammaren kanske har sett den på egen hand. Förutom att filmen är extremt långsam är det svårt att förklara att man bara fick föra ut 10 000 kronor ur landet, även om det med dagens mått mätt är 40 000 kronor. Den typen av handelshinder eller rörlighetshinder är ganska svåra att föreställa sig i dag. Men vi kan, om vi inte ser upp, hamna där igen. Vi måste hela tiden försvara frihandeln.

Herr talman! Frihandeln är inte bara viktig för svensk tillväxt, svensk export och svenska jobb; den är också avgörande viktig för den gröna omställningen, även om många är övertygade om motsatsen. För att nå en värld med nettonollutsläpp av växthusgaser i hela världen måste marknader fortsätta att öppnas och handelshinder tas bort. Bara så kan investeringar och innovationer inom förnybar energi och koldioxidsnåla teknologier stimuleras.

En annan fördel med frihandel är att den kan bidra till att minska utsläpp som uppstår på grund av ineffektiv produktion. Genom att öppna upp för konkurrens på en öppen marknad tvingas företag att vara mer effektiva och produktiva, vilket kan leda till lägre utsläpp.

Frihandel kan också leda till att resurser används mer effektivt genom att varor kan tillverkas i de länder där det är mest kostnadseffektivt. Detta minskar energiförbrukning och utsläpp som uppstår i samband med produktion av både varor och tjänster. Men för att detta ska vara hållbart måste det finnas klimattullar och globala rättvisa spelregler.

Sverige och svenska företag jobbar hårt för att minska sina utsläpp. Det gör att Sverige ligger långt fram och före många andra. Det är bra, för då minskar vi våra egna utsläpp och sänker samtidigt utsläppen runt om i världen när våra produkter och tjänster ersätter dem som framställs med mycket smutsigare teknik. Tack vare bland annat Sveriges näst intill utsläppsfria elsystem har många av de varor som tillverkas här ett mindre klimatavtryck än dem som tillverkas i andra länder.

EU ska ställa strikta krav på miljöhänsyn och mänskliga rättigheter i sina frihandelsavtal, vilket kan göra stor skillnad hos våra handelspartner och sätta goda standarder som andra anammar för att kunna sälja sina produkter i EU.

Det pågår ett arbete på EU-nivå med hållbarhetskrav i handelsavtal och eventuella sanktionsmöjligheter som kan kopplas till dessa krav. Centerpartiet tycker att hållbarhetskapitlen i EU:s handelsavtal bör vara bindande. Det kan till exempel uppnås genom att man ställer krav på motparten att ratificera internationella konventioner innan handelsavtalet kan träda i kraft. Det bör även enligt de handelsavtal som ingås finnas en möjlighet att bryta avtalet om en motpart inte håller sig till de hållbarhetsåtaganden som man har gjort.

Det bör införas klimattullar till EU så att klimatförstörande länder tvingas betala för sina utsläpp. Regeringen bör därför driva på för en - håll i er nu - koldioxidjusteringsmekanism i EU som är förenlig med WTO-regelverket. En sådan minskar risken för koldioxidläckage, främjar rättvis konkurrens och stärker ambitionerna för utsläppsminskningar såväl i EU som internationellt.

Men världen är större än EU, och det behövs fler handelsavtal. Fler frihandelsavtal är av stor vikt för Sveriges arbetsmarknad och ekonomi. De sätter också de globala standarder som vi vill ha och bidrar till en robustare handel. EU måste därför öppna sig mer mot omvärlden och aktivt arbeta för att upprätta fler globala frihandelsavtal.

Sverige måste jobba för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås och att de värnar både miljö och klimat, hälsa, arbetstagares rättigheter och djurvälfärd. I dessa förhandlingar är det dessutom viktigt att driva på för att generellt avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor. Det är därför väldigt viktigt att EU och WTO fortsätter att förhandla och att regeringen aktivt verkar för detta.

Herr talman! Frihandel är otroligt viktigt för Sverige, och den är nödvändig för klimatomställningen. Frihandel är också ett verktyg för klimatomställningen.

Jag yrkar bifall till reservation 11 under punkt 8 om klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster.

Anf. 92 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till reservation 25.

Vi är alla ömsesidigt beroende av varandra. Sverige och vår omvärld är ömsesidigt beroende av varandra. Sverige har en stark handel med andra länder, och vi är starka såväl inom tung industri och skogsbruk som inom musikexport och filmindustri. Handel är en del av vår relation med andra länder och påverkar också den globala samhällsutvecklingen.

Vi befinner oss i dag i ett läge där de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 inte ser ut att nås till 2030. Vi ser i stället en negativ utveckling, där fler människor i dag lider av fattigdom och svält. Klimatpolitiska rådet har i dag presenterat sin rapport, som synliggör hur regeringens politik aktivt ökar de svenska utsläppen.

Regeringen har motarbetat LULUCF-förordningen i EU, som syftar till att öka kolinbindningen i skog och mark i Sverige. Detta kan sättas i ljuset av att IPCC i förra veckan lanserade sin senaste rapport, som med all önskvärd tydlighet lyfter behovet av att snabbt minska utsläppen innan 2030. Allt det här hänger ihop.

För att vi ska nå en hållbar samhällsutveckling i Sverige behöver vi också kämpa för en hållbar samhällsutveckling globalt. Vi behöver även säkerställa att vi klarar Parisavtalet. En viktig pusselbit i detta är vår handel med andra länder. Vi behöver säkerställa att vi har en rättvis handel som tar hänsyn till miljön, till klimatomställningen och till social hållbarhet.

För oss i Miljöpartiet är det helt centralt att handeln tryggar en hållbar utveckling och bidrar proaktivt till en sådan, till stärkta mänskliga rättigheter och till klimatomställningen.

Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 25 och beklagar djupt att regeringens agerande på flera punkter leder oss i motsatt riktning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)