Anf. 125 Mikael Larsson (C)
Herr talman! Samhällets krisberedskap, som vi nu debatterar, är viktigt i den svåra oroliga tid vi lever i, både i Sverige och i vår omvärld.
I det här betänkandet har Centerpartiet många ingångar och reservationer. Jag kommer att gå in på en del av dem.
Herr talman! Att krisberedskapen nu lyfts på flera håll i vårt samhälle och att den får en större roll i Sverige är jättebra. Centerpartiet tycker att det är bra att vi har fått ett statsråd som har ansvar för den civila beredskapen, det civila försvaret och de frågor som är kopplade till krisberedskapen.
Det finns dock vissa saker när det gäller krisberedskap som vi vill se över. Det finns i dag tre principer som man brukar utgå ifrån när det handlar om krisberedskap. Man brukar tala om närhets, likhets- och ansvarsprinciperna.
Redan efter de stora skogsbränderna i Västmanland 2014 föreslog MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att närhets- och likhetsprinciperna skulle ersättas med en samverkansprincip och en handlingsprincip. Försvarshögskolan ansåg i sin tur i en utredning av skogsbränderna att ansvarsprincipen inte var ändamålsenlig utifrån det svåra som hände. Styrningen av samhällets krisberedskap baseras sålunda alltjämt i grunden på tre principer som inte är dimensionerade för 2020-talet. Principerna ska vara vägledande för hur samhällets aktörer ska förebygga och hantera olyckor, kriser och samhällsstörningar, men hanteringen av större händelser har visat att principerna inte alltid riktigt fungerar på det sätt som man skulle önska.
Det finns heller inga direkta kriterier för när en aktör ska anses ha tagit sitt ansvar enligt ansvarsprincipen. Vi har under de senaste åren varit drabbade av en pandemi. Utifrån detta, som då har varit en kris, har man också kunnat ifrågasätta och se att ansvarsprincipen ibland har varit svår att hålla koll på, och det har varit svårt att säga vem som i slutändan har det yttersta ansvaret.
Utifrån de utvärderingar som har kommit och med hänsyn till observationerna från coronapandemin och skogsbränderna måste man nu börja se över dessa tre principer, så att de blir ändamålsenliga och att vi får en tydlig styrning när det gäller krisberedskapen och att vi har detta med oss när vi ser på upprustningen av hela totalförsvaret framöver.
Herr talman! Cyberhotet är hos oss dagligen, och det drabbar alla i samhället. Det drabbar näringslivet, kommuner och regioner. Det drabbar oss som privatpersoner. Här är det oerhört viktigt att samhället tar sitt ansvar och också jobbar med utbildning och folkbildning. Staten har sitt ansvar att jobba med dessa frågor och utbilda inom de statliga myndigheterna, inom näringslivet och också inom kommuner och regioner.
När det gäller cybersäkerheten och hur vi ska skydda oss är det viktigt att också allmänheten får veta hur man bäst skyddar sig. Här anser Centerpartiet att staten ska ta sitt ansvar att utbilda. Ett bra sätt att höja kompetensen och folkbilda vår svenska befolkning är att använda sig av studieförbunden i de här frågorna. Det är viktigt att hela samhället tar ansvar för cyberfrågorna när detta är frågor som blir mer och mer viktiga på vår dagordning.
Herr talman! Att människor har tillgång till elektroniska kommunikationer och kan tillgodogöra sig samhällsinformation är viktigt i vardag, kris och krig. Likaså är detta viktigt för exempelvis blåljusmyndigheter och andra inom det offentliga samhället. Då tänker jag framför allt på radiokommunikationsnätet Rakel. Detta behöver moderniseras och framtidssäkras när vi nu rustar totalförsvaret. Det måste skapas ett radiokommunikationssystem som är bra och står rustat för den framtid som vi snart ska möta.
Det systemet som vi har i dag är gammalt och motsvarar inte längre de krav som användarna har, vilket har gjort att många av användarorganisationerna nu håller på att utveckla egna kommunikationslösningar. Inom ramen för januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet togs direktiv fram för en utredning om ett nytt Rakelnät. Här är det viktigt att nya regeringen för detta arbete vidare och ser till att det snabbas på. Det är viktigt att arbetet med utveckling och etablering av nästa generations kommunikationslösning drivs vidare av regeringen och genomförs, så att vi inte återigen hamnar i en situation som liknar den vi har i dag och den vi har haft tidigare, med flera parallella system. Det är viktigt att vi har ett system för att kunna kommunicera inom blåljusnätens organisationer.
Vi behöver ett nytt system som är robust och säkert, där staten också har rådighet. Utgångspunkten för detta bör vara en lösning där staten har sitt nät som man också äger och driver och också köper in sig och kör näten i de kommersiella mobiloperatörsnäten. Detta ska ses mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läge som vi har i vår omvärld, där vi hela tiden behöver ha så mycket kontroll som möjligt.
Systemet måste kunna hantera mobil datakommunikation och tjänster i mobilkommunikationsnätet. Det ska vara till för användarna, så att de både kan skicka bilder och ringa för att så snabbt som möjligt kunna få fram information när större kriser och krig kommer.
Herr talman! Det förändrade klimatet påverkar hela samhället, och det är tydligt för alla att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat. Detta leder till mer återkommande extremväder, som värmeböljor och skyfall, och ökad risk för skogsbränder och översvämningar, ras och förhöjda havsnivåer. En del av detta ser vi i Sverige, men vi ser det också i vår omvärld.
Efter sommaren 2021 med flera kraftiga oväder i vår omvärld, bland annat i USA, och översvämningar i Tyskland och Belgien varnade en internationell grupp forskare för att jorden redan nu närmar sig oåterkalleliga klimateffekter för bland annat världens tropiska korallrev och regnskogar och att sommarisen i Arktis smälter.
Att vädret är extremt vid enstaka tillfällen behöver inte ha med klimatförändringarna att göra, men när extremt väder blir vanligare blir det mer relevant att tala om en koppling mellan extremväder och klimatförändringar. Klimatförändringarna leder till ett kraftigt ökat behov av anpassningsåtgärder och till en ny hotbild, som dock ser lite olika ut runt om i Sverige. Skyfall, höga vattenflöden, översvämningar, värmeböljor och periodvis torka, som vi har sett under de senaste åren, kommer exempelvis att leda till en markant försämring av förutsättningar för att exempelvis bedriva lantbruk runt om i vårt land.
Också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv är tillgången på rent dricksvatten en viktig fråga, och inte minst i den fortsatta totalförsvarsplaneringen. Vi från Centerpartiet vill se en ökad insatsberedskap och vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår se över bland annat den nationella klimatanpassningsstrategin, så att den uppdateras, och förtydliga ansvarsområdena mellan styrnivåer och myndigheter för att på detta sätt också öka motståndskraften och göra att vi får ett robustare samhälle där klimatanpassningen självklart inkluderas i det totalförsvar som nu vi återigen bygger upp.
Herr talman! Krisberedskapen och återuppbyggnaden av ett totalförsvar är oerhört viktigt för Centerpartiet. Vi kommer att driva på för de här frågorna i riksdagen och inom ramen för den försvarsberedning som nu jobbar och ska lämna sina betänkanden framöver.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 och önska kollegorna i utskottet, herr talman och övriga en glad och trevlig påsk!