Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog

Herr talman! Man får väl ändå säga att detta är lite symtomatiskt för den här mandatperioden - under de sista debatterna före sommaruppehållet har vi skogen med igen.

Denna mandatperiod har handlat väldigt mycket om skog. När man läser nyheter och annat som kommit de senaste dagarna och veckorna ser det inte ut som att debatten kommer att avta. Det kommer att bli mycket skog även nästa mandatperiod, herr talman, och det är bra, om vi landar rätt.

När det gäller miljö- och jordbruksutskottets betänkande 30 Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog antyder bara rubriken att vi är ute och cyklar. Det är väl självklart att det ska utgå ersättning när staten inskränker det grundlagsskyddade ägandet och brukandet. Ska vi behöva ett extra ärende bara för att konstatera att ersättning ska vara berättigad när man inskränker äganderätten? Det är märkligt. För Moderaternas del är det alltid ersättningsberättigat när staten väljer att inskränka ägande och brukande.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 6.

Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

När januariavtalet kom till var skogen en av de viktiga punkterna. Under resans gång har det varit en skogsutredning, som sedan blev en skogsproposition, som sedan har debatterats i denna kammare liksom en del andra förslag. En viktig del av denna skogsutredning, som egentligen inte blev något skarpt förslag, var en av Miljöpartiets verkliga hjärtefrågor: den fjällnära skogen.

Skogsutredningens förslag handlade om ett i princip 100 mil långt reservat, 500 000-600 000 hektar och 7 000 berörda skogsägare. Man skulle alltså ta mer mark ur produktion. Detta är områden där vi redan har tagit långt över 50 procent av marken ur produktion. Vad skulle det innebära, herr talman, att göra det så kallade reservatet 100 mil långt i de inre delarna av Sverige? Jo, det skulle fullständigt ta död på landsbygden och landsbygdsutvecklingen i dessa områden.

Skogsägarna skulle få en engångsersättning för intrånget, men när den penningsumman är borta är den borta. När man får bruka skogen även i de fjällnära områdena och man har förfoganderätten och äganderätten intakt innebär detta att man har skogen som en garanti för att anskaffa ett kapital.

Det är skogen som är motorn för landsbygden i dessa områden. När man väljer att ta ifrån dem skogsbruket försvinner också entreprenörer, verkstäder och skogsindustrins närvaro där. Det finns inte en möjlighet att eventuell ekoturism eller miljöturism skulle kunna ersätta allt detta, utan vi skulle få en utarmad landsbygd. Det är vad det faktiskt innebär.

Det var därför som vi i Moderaterna redan från början var skeptiska till Skogsutredningens förslag, som tursamt nog sedan inte blev ett skarpt förslag. Vi såg tendenserna i den budget som lades på bordet i höstas och som vi röstade bort här när vi antog Moderaternas, KD:s och SD:s förhandlade budget. I regeringens budget fanns det miljardbelopp för att fortsätta att lösa in skogsmark i dessa områden.

Då säger någon att skogsägarna vill ha pengar för att de inte får bruka sin skog, men det är ju under galgen. Det är klart att de vill ha pengar när de inte får bruka sin skog i dessa områden. Men det ska inte vara på det viset att det är under galgen och att man tvingas gå och be om pengar därför att man inte får bruka sin skog längre.

Precis som jag sa tidigare i mitt anförande är en stor del av skogen i dessa områden redan tagen ur produktion. Sverige ska inte öka andelen skog som är tagen ur produktion. Vi hörde i den föregående debatten om reduktionsplikten hur viktigt det faktiskt är att vi brukar vår skog. Då skulle det innebära ganska mycket om vi tar 500 000-600 000 hektar till ur produktion.

Det offentliga kan alltså inte fortsätta att skydda skog om det inte finns pengar till det. Man kan inte låta markägare hamna i en situation där staten säger att de inte får bruka sin skog men att det heller inte finns några pengar att betala ut i ersättning. Staten kan inte neka brukande om man inte har pengar att betala ut ersättning. Det är en oerhört viktig grund i ägandet och brukandet.

Herr talman! I skogsvårdslagen finns det ett antal punkter som berör fjällskogen och hur den brukas. Det krävs i dag ett tillstånd i stället för, som för det övriga skogsbruket runt om i landet, att man anmäler en avverkning. I dag behöver man ha tillstånd när man ska bruka den fjällnära skogen. Det är hög tid att se över detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Det är också hög tid att se över alla punkter i skogsvårdslagen som rör den fjällnära skogen, för de innebär i dag inskränkningar och negativa konsekvenser för landet Sverige. När vi sitter i EU-nämnden, skickar våra ministrar eller debatterar skog, landsbygd och vikten av omställning i denna kammare är det alltid skogen som vi lyfter upp, men av någon anledning ska vi bruka den mindre och mindre.

Jag hör väldigt sällan dem som vill inskränka och minska skogsbruket säga i denna kammare att om vi tar lite mer mark ur produktion får vi kraftigt öka produktionen på den mark som vi har kvar till skogsbruk och gödsla den hårt, ha nya plantor och så vidare. Det hade varit en sak. Men det de som i dag vill inskränka egentligen säger är att vi ska minska produktionen i skogen.

Nu finns också ett antal EU-förslag som innebär en minskning av produktionen i skogen. Moderaterna kan såklart inte stå bakom detta, utan vi menar att vi ska bruka skogen mer. Det handlar också om den fjällnära skogen. Vi är övertygade, herr talman, om att de svenska skogsägarna kan leva upp till den skogsvårdslag som vi antog 1993, med frihet under ansvar och där produktionsmål och miljömål är likvärdiga, även i fjällnära skogsområden. Vi tror lika mycket på skogsägarna där som i de övriga delarna av skogslandskapet.

Herr talman! Jag vill passa på att önska utskottet en glad sommar och tacka för ett gott samarbete. Vi ses säkert igen innan den nya mandatperioden tar vid. Jag vill önska talmannen, talmanspresidiet, personalen här i riksdagen och miljö- och jordbruksutskottets fantastiska kansli en glad sommar. Jag ser fram emot fortsatt lika spänstiga debatter om den svenska skogen, för vi kommer att fortsätta att stå här och prata om den och om ägande och brukande.

Herr talman! Vi debatterar ersättning när skogsägare inte får avverka i fjällnära skogar.

Först vill jag yrka bifall till vår reservation 1.

Vi bor i ett underbart vackert land, och vårt land har en vacker fjällvärld. Redan för mer än hundra år sedan uppmärksammades detta av staten, och våra första nationalparker stakades ut i och runt fjällvärlden. Så har det fortsatt. I dag finns 89 procent av alla våra nationalparkers areal i fjällnära områden och fjäll.

Det är lite knepigare att hitta totalsiffror för andelen av den formellt skyddade skog som återfinns i fjällnära områden, men enligt Naturvårdsverket ligger 62 procent av den formellt skyddade skogen i den fjällnära regionen. Det är en otroligt hög andel.

Vad gäller skyddad skog blandas dock ofta äpplen och päron, och man måste verkligen lusläsa statistiken för att hitta korrekta siffror. Dels finns överlappande arealer, inte sällan mellan Natura 2000 och andra skyddade områden, och dels sammanblandas ofta begreppen produktiv och improduktiv respektive fjällnära och icke fjällnära skog på ett sätt som gör det svårt att hitta korrekta totalsiffror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Dessutom finns en dålig vana hos vissa myndigheter och organisationer att bara beskriva den av staten formellt skyddade arealen som skyddad. Detta är förolämpande för enskilda ägare och företag som frivilligt skyddar skog som en del av skogscertifieringen och för enskilda som på eget bevåg gjort detsamma.

Det har också lett till en rapportering till EU som har avvikit från andra länders och gett Sverige dåligt rykte för att vi har skyddat så lite, när verkligheten faktiskt är den motsatta - vi skyddar mer än nästan alla andra länder.

Hur som helst, herr talman, har vi enorma arealer formellt skyddad skog i Sverige, och merparten ligger i barrskogsområden i Norrlands och norra Dalarnas inland. Den totala andelen av våra skogar som är skyddad på olika sätt, inklusive lågproduktiva skogar som inte får brukas, utgör ungefär 30 procent av vår totala skogsareal.

Sverigedemokraterna har under hela mandatperioden framfört att arealen skyddad skog därför inte behöver öka mer. Vid behov kan däremot nya arealer skyddas. Men det förutsätter att andra arealer återtas i brukande. Jag hävdar att Sverigedemokraterna var först med att framföra detta. Men oavsett hur det är med den saken finns det nu flera partier som har kommit till samma slutsats.

Andelen skyddad areal är vidare, som jag redan har antytt, betydligt större i det fjällnära området. Men det finns en kostnad för att undanta skog från brukande. Det betänkande som vi debatterar i dag handlar om ersättning till markägare som får nej på sin ansökan att avverka. De ska inte nekas att avverka utan att snabbt få ersättning för sin uteblivna lön efter kanske årtionden eller mer av skötsel.

Den summa som skogsägarna förhoppningsvis får är inte den totala kostnaden för att undanta skog från brukande. En kubikmeter nyavverkat virke ger skogsägaren några hundralappar i intäkt. Dessa pengar, kanske med ett litet påslag, bör han också få av staten vid avslag på avverkningsansökan.

Men om man betraktar exportvärdet som svensk skogsindustri drar in motsvarar det 1 800 kronor per kubikmeter. Om man därtill lägger värdet av de produkter som vi faktiskt inte exporterar utan använder här hemma är förädlingsvärdet på en kubikmeter kanske 3 000 kronor.

Man kan uttrycka detta i arbetstillfällen som skapas i hela värdekedjan. Markägare, skogsmaskinförare, lastbilsförare, sågverksarbetare, industriarbetare och hela försäljningskedjan bidrar till att höja värdet på virket men lever också på det och betalar skatt på det. När vi begär att Norrland ska skydda ännu mer skog, och i synnerhet inre Norrland, betalar hela denna stora landsdel också ett mycket högt pris i form av uteblivna arbeten och utebliven ekonomisk tillväxt.

Regeringens misslyckade energipolitik har i och för sig kompenserat detta på sistone genom att tung och elberoende industri nu bara kan anläggas i Norrland på grund av elbrist och galopperande elpriser i övriga landet. Men det är väl ändå rimligen skogen som kommer att fortsätta att vara Norrlands viktigaste basnäring.

Ett ytterligare problem är att bönder som inte får bruka sin skog kanske lägger ned sitt jordbruk. Konsekvenserna av detta för Norrland är att betes- och ängsmarker och inte minst bymiljöer försvinner. Det får allvarliga konsekvenser för både biologisk mångfald och den växande turismen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Herr talman! Vi behöver inte öka arealen skyddad skog i det fjällnära området, och i synnerhet inte på privat mark. Här har vi mer statliga skogar än någon annanstans i landet.

I de märkliga turerna när staten ombildade Domänverket till Sveaskog för drygt 20 år sedan överfördes skogarna väster om den så kallade odlingsgränsen till Statens fastighetsverk. Det gjorde man för att detta var de fjällnära Domänskogar som regeringen då ansåg att man till stor del behövde skydda. De fördes alltså över till Fastighetsverket, som i dag har 460 000 hektar produktiv skog som inte brukas och ännu större arealer icke produktiv skog som inte får brukas enligt lag.

Jag nämner detta för att jag vill visa hur fronten i debatten hela tiden flyttas fram. Man talar om att mer av statens skogar inom Sveaskog ska undantas från skogsbruk, men man tiger om vad som redan har undantagits genom att det har flyttats över till Fastighetsverket.

Skogsutredningen föreslog häromåret ett nytt mycket stort skyddat skogsområde i det fjällnära området. I den skogsproposition som regeringen sedan lade fram efter förhandlingar med Centerpartiet hade Centerpartiet sannolikt lyckats stryka detta. Men pengarna fanns med i regeringens budgetförslag. Eftersom oppositionens budget beslutades av riksdagen uteblev dock dessa pengar. Nu finns alltså varken beslutet eller pengarna.

Trots att alltså varken detta jättereservat eller pengarna till det fick politikernas godkännande har Naturvårdsverket fortsatt att agera som om så vore fallet. Man har avtalat om markbyten med allmänningsskogar, och man har kommit överens med tre stora skogsbolag om att de ska lämna ifrån sig stora arealer relativt fjällnära skogar men i stället få förtur till andra skogar.

Skogsbruket dras tillbaka från inlandet genom Naturvårdsverkets agerande. De enskilda skogsägare som mot alla odds vill fortsätta att bruka skogen kommer att få allt svårare att hitta entreprenörer till avverkningen, åkare som kan köra virket och sågverk i närheten som kan köpa det. Jag uppmanar regeringen att sätta stopp för detta eftersom det är riktigt dålig landsbygdspolitik.

Herr talman! Det kan knappast finnas någon naturtyp i Sverige där risken för utdöende av arter är så låg som i skogarna i Norrlands inland. Det är relativt likartad skog över mycket stora arealer, varav en mycket stor andel är skyddad. Dessutom är brukandet relativt extensivt med mycket långa intervall mellan till exempel gallring och slutavverkning. Djur och växter har därför gott om tid på sig att reagera på förändringar.

Pengar är via budgeten ett av politikernas viktigaste sätt att styra myndigheterna eftersom myndigheterna har att verka inom sina ramar.

Budgeten för skydd av skog har flerdubblats under Miljöpartiets regeringstid, och följderna har inte låtit vänta på sig. Kommunalråd i olika norrländska inlandskommuner och med olika partifärg har i medierna luftat sin oro över förlorade arbetstillfällen och industriföretag till följd av att avverkningsmogna skogar inte får avverkas.

Vi vill därför hålla tillbaka budgeten vad gäller skydd av mer skog. Myndigheterna måste prioritera de områden som är mest skyddsvärda men låta de mindre skyddsvärda skogarna brukas och lägga så lite hinder i vägen för det som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Vi vill att skogsägare i det fjällnära området ska behandlas som skogsägare i resten av landet, alltså att de ska anmäla att de avser att avverka och inte behöva ansöka om det. Skogsstyrelsen och länsstyrelsen har sedan några veckor på sig att invända om de har goda skäl.

Herr talman! De kriterier som myndigheter kan använda för att stoppa en avverkning är mycket vida. Nästan alla Sveriges skogar, framför allt de slutavverkningsmogna, innehåller något som gör att det kan hävdas att de inte bör avverkas. Man kan tillspetsat säga att en skog växer in i slutavverkningsmogen ålder strax efter att den även växt in i skyddsvärd ålder. Men vi behöver, som sagt, inte skydda alla skogar bara för det. Vi kan vara tacksamma för att våra skogar lämpar sig så väl för skogsbruk och att de innehåller denna mångfald av arter, mer och mer ju äldre de blir.

Det är här budgeten kommer in. Den gör att vi måste prioritera, och myndigheterna måste göra detsamma.

I en lång rad branscher har det under senare år blivit allt svårare att få tillstånd till verksamhet. Nya gruvor, bensinraffinaderier, torvbruk, cementbruk och utökade djurstammar i jordbruket är bara några aktuella exempel. Myndigheter måste ha direktiv som får dem att i normalfallet stötta verksamheter och inte stoppa verksamheter. Däremot ska de se till att dessa verksamheter utförs så miljövänligt som möjligt.

Hållbart skogsbruk har en ekologisk, en ekonomisk och en social komponent. Om man bara ägnar statlig uppmärksamhet åt en av dessa komponenter blir det stora negativa effekter.

Regeringen har länge bortsett från denna balans vad gäller skogarna i landets nordvästra delar. Vi hoppas att det är en ljusning på gång. Vi tycker oss ha sett det under våren. Jag får bara hoppas att det är början på en långvarig ljusning och inte bara reklam inför valet.

Till slut: Detta är antagligen min sista debatt i miljö- och jordbruksutskottets ärenden under detta riksdagsår och denna mandatperiod. Jag vill därför tacka alla mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet. Det har varit oerhört lärorikt att arbeta med er. Jag har lyssnat på er och lärt mig mycket av er, även om jag inte alltid har låtsats om det och även om vi inte alltid har varit överens i sakfrågor.

Jag vill också tacka utskottets kansli. Jag beundrar verkligen er förmåga att få saker att fungera så smidigt, trots den enorma bredd i frågorna som utskottet har att hantera och ofta på ganska detaljerad nivå.

Jag vill även tacka talmannen, kammarkansliet och presidiet för ert imponerande arbete.

Jag ber att få önska er alla en riktigt fin sommar!

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Skogen och dess betydelse har nog aldrig debatterats så mycket som just nu i samhället. Jag vet inte hur många samtal, diskussioner och debatter som vi som jobbar med frågorna varit med på, och naturligtvis även i den här kammaren och från den här talarstolen.

Det är många som har åsikter om skogen. Det är klart att det är bra att man har åsikter om skogen, och det ska man ha. Men vi tycker inte att det får begränsa ägandet av skogen, för så är det nu. Med beslut som exempelvis fattats av Skogsstyrelsen är det just nu stora begränsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Som ett exempel talade jag med en skogsinspektör i Smålandstrakten. Han berättade att Skogsstyrelsens beslut har fört med sig att det blivit ett vakuum. I det lilla området var det 10 000 hektar som hade anmälts för avverkning som inte fick avverkas för att skogsägarna inte vet vad som gäller.

Herr talman! Säger vi att skogsägandet är i fara reagerar många och säger: Nej, nej, det är grundlagsskyddat, och så är det. Men brukanderätten är absolut i fara och ifrågasatt, och det håller de flesta med om. Hur kunde det bli så här?

Herr talman! Jag menar att vi haft en svag regering som lät Miljöpartiet styra skogspolitiken totalt. Det har funnits en stark miljörörelse som inte har blivit nog ifrågasatt, och aktivism i olika myndigheter. För vad vi är inne i, menar jag, är en grön socialism. Skogsägaren får äga sin skog men inte bruka den.

Hur kan vi ändra på detta, eller går det att ändra? Det är klart att det går. Vi menar att det då behövs en ny regering. Vi i Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna vill ändra på synsättet. Vi vill arbeta för våra skogsägare och inte emot. Vi vill fortsätta med att skogen ska skötas genom frihet under ansvar och att varje skogsägare ska känna sig trygg i sitt skogsägande. Detta är ett vallöfte.

Herr talman! Skogsutredningen var ett flaggskepp för januariavtalet. Den utredning som kom fram var något helt annat än vad många hade trott. Vi kom fram till att ungefär 7 000 markägare skulle få mindre att säga till om i sin skog.

Många har blivit väldigt nervösa. Jag vet inte hur många människor som hört av sig till mig och sagt: Är det så här det kommer att bli kommer det att bli väldigt allvarligt. Tack och lov blev det inte så, utan det blev i stället detta.

Vi menar att när det gäller fjällnära skog måste hänsyn tas till att områden för fjällnära skog kommer att förändras i och med klimatförändringarna. Fjällgränsen är inte på väg nedåt, utan skogen vandrar som en följd av klimatförändringarna närmare fjällen.

Hänsyn måste tas till hur skogen brukats historiskt när fjällnära skog utpekas. I de södra delarna av området, Dalarna och Härjedalen, har skogsmarker under lång tid aktivt brukats av människor som levt av jord- och skogsbruk även i området närmast fjällen.

Därför bör detta område utgå ur bestämmelserna om fjällnära skog. Vi yrkar dessutom på att myndigheten ska ge skogsägaren samma erbjudande om ekonomisk ersättning oavsett om denna först anmält skogen för avverkning eller inte.

Vi kristdemokrater menar att grundlagens egendomsskydd även gäller i fjällnära områden, och myndigheter kan därför inte förbjuda avverkning utan att ge ersättning. Detta borde vara en självklarhet.

Herr talman! Samtidigt som vi har den här debatten pågår ett krig. Många tänker naturligtvis på Ukraina. Men det finns också ett krig i skogen. Jag talade med min granne precis innan debatten. Han för ett krig mot granbarkborrarna. Det är full fart i det kriget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Han sa att det har varit en kall vår och att det inte varit så mycket svärm men att det nu är full fart. Skogsägarna är aktiva för att få bort granarna som är fulla med granbarkborrar. Han sa också att det tyvärr kan bli en varm sommar, och då är det mycket besvärligt.

Han och alla andra 320 000 skogsägare jobbar aktivt för att förvalta sin skog. Jag tycker att det är fantastiskt att han förvaltar skogen med devisen frihet under ansvar.

Det är någonting som vi kristdemokrater är stolta över att vi har haft. Jag hoppas innerligt att det så ska förbli framöver.

Herr talman! Jag avslutar med att tacka herr talmannen, kansliet, fru ordföranden i utskottet och alla övriga i miljö- och jordbruksutskottet. Tack för fantastiska fyra år! Jag önskar er en riktigt fin och glad sommar.

Herr talman! Välfärden, exportnettot, bytesbalansen, jobben och inte minst klimatet, allt har vi den svenska skogen att tacka för. Det är alla leveranser som har gjorts från skogen till det svenska samhället som har byggt det svenska samhället starkt.

Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU30 Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Den här debatten och beslutet är talande för mandatperioden.

Herr talman! Skogen har varit grunden för tre regeringsbildningar. Det finns säkert en del som höjer på ögonbrynen för det. Men den svenska skogen rymmer så många faktorer, så det är inte alls konstigt.

Det vi ser är också att den svenska skogen och inte minst skogsbruket röner mycket intresse. Konfliktnivåerna har inte minskat. De har snarare eskalerat.

Herr talman! Miljö- och jordbruksutskottet ska ha ett extra sammanträde i augusti om EU-frågorna och EU:s påverkan på den svenska skogen. Man kommer in med lagstiftning på miljösidan trots att skogsbruket är nationell kompetens.

Vi kommer nog, precis som John Widegren sa här, att fortsätta att debattera skogen. Eskaleringen tenderar att fortsätta. Nu på morgonen kom det ett pressmeddelande om att Naturskyddsföreningen anmäler Sverige till EU-kommissionen för hur Sverige har valt att bruka skogen.

Det kommer naturligtvis inte att lugna, utan det kommer att oroa. Det kommer att ställa nya krav. Därför är det också riktigt att vi har en lagstiftning som håller ihop hela vägen.

Anledningen till att vi står här i dag med denna produkt, som är en gemensam produkt mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, är egentligen effekterna av propositionen 2009/10:201 Gränser i skog som alliansregeringen lade fram. Den framhåller den fjällnära skogen som särskilt skyddsvärd där det krävs avverkningstillstånd. Det var i varje fall den bedömning som alliansregeringen gjorde då.

Det bygger på att det fjällnära området är extra känsligt. Det finns en annan näring, ett kulturarv. Den samiska rennäringen är också väldigt aktiv i området, och det är biologiskt känsliga områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Detta renderade sedermera den så kallade Änokdomen. Den satte fart på de eskalerande rättsprocesser där markägare nekades tillstånd. Myndigheten ansåg att ersättningsfrågan var något som måste prövas rättsligt och att detta till del var något som skulle tillhöra sektorsansvaret.

Politiken ska inte lägga sig i pågående rättsförhandlingar. Vi tvivlade aldrig på domstolsutlåtandena. Den svenska grundlagen är stark. Domstolarna kom också till den utgångspunkten att markägarna självklart har rätt till ersättning. Man kom också fram till att 125 procent är skälig ersättning. Det är klart att det fanns en skuld från samhället - en upparbetad skuld - där pengar ska betalas ut. Det var också en del i varför vi i vårt budgetförslag hade mer pengar för att lösa ut en del av skulderna. Nu finns det pengar kvar ändå, så det här kommer bara att ta lite längre tid.

Vi har tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet förhandlat fram ett efterlängtat markbytesprogram, där vi nu har 80 000 hektar Sveaskogmark som ska bytas mot annan skyddsvärd mark under olika bytesprocesser.

Det är en del i att det hela hänger ihop: Vi kan skydda särskilda områden, och vi säkerställer produktionen. Många av de områden som det söktes avverkningstillstånd för var otillgängliga och hade inte tidigare varit föremål för ett brukande. Upp efter fjälldalarna har det i många hundra års tid brukats skog, men i huvudsak på sydsluttningarna och nära älvdalarna, där skogen har varit lättåtkomlig och där människor har byggt och bott.

Så bör det kunna vara också fortsättningsvis. Det är klart att även för rennäringen är en brukad skog också någonting som man kan vara i med sina renar, till exempel.

Vi lägger fram det här, och i början av månaden beslutade regeringen utifrån skogspropositionen om flera uppdrag. Bland annat ska Skogsstyrelsen utreda fler regelförenklingar för skogsbruket och ta fram ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen.

Det här är viktigt också för att möta klimathotet och klimatpåverkan på den svenska skogen. Här är sektorsansvaret och de enskilda skogsägarna väldigt viktiga eftersom de åtgärder man väljer att vidta kommer att se olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Vi kan konstatera att det är de lokala markägarna som bäst kan välja brukningsmetod för att mota bort hot om storm, torka, skadegörare som granbarkborrar eller törskatesvamp.

Staten ska också föregå med gott exempel när det gäller hållbart skogsbruk; det tycker vi är en självklarhet. Vi ser att Sveaskog i många delar är ett föredöme, men andra statliga myndigheter har inte samma erfarenhet och behöver tveklöst ta ett större ansvar. För oss som socialdemokrater är det också självklart att det ska vara socialt hållbara arbetsvillkor i skogen.

Det finns också ett uppdrag om skog och klövvilt. Vi ser en eskalerande konflikt om klövviltet i den svenska skogen. Klövviltet utmålas i allt större utsträckning från många intresseorganisationer som skadegörare. Det är skadligt för både klövviltet och den svenska skogen att man benämner det på det sättet. Trots kraftigt minskad älgstam - en minskning med 30 procent i norra Sverige - sedan klövviltspropositionen eller älgpropositionen lades fram 2012 anser man alltså att skadorna ökar.

Det ska bli ett mer flexibelt, ändamålsenligt och attraktivt biotopskydd. En viktig del är också att utreda väntansavtal. Vi tror att ersättning vid väntan i processer om inlösning är viktigt. Det är en tydlig signal till skogsägarna att man inte ska vara rädd för detta. Om man vill utreda olika former är det rimligt att man får ett väntansavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Med det sagt, herr talman, vill jag ta tillfället i akt att tacka kamraterna i miljö- och jordbruksutskottet för den gångna mandatperioden.

Jag vill tacka miljö- och jordbruksutskottets kansli som är väldigt professionella och duktiga och förser oss med bra underlag. När det gäller de kamrater som kommer till utskottet kommande mandatperiod kan man vara helt säker på att de kommer att fortsätta att leverera. Skogen kommer fortsatt att vara en stor fråga i miljö- och jordbruksutskottet.

Jag vill önska de kamrater som lämnar riksdagen lycka till i livet, vad ni än företar er. Jag önskar alla oss som ska kampanja en god och spänstig kampanj och en trevlig sommar.

Tack också till talmannen!

(Applåder)

Fru talman! Bakgrunden till detta betänkande, som heter Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog, är januariavtalet. Där hade Centerpartiet med en punkt nummer 26 med rubriken Värna och stärk den privata äganderätten till skogen.

Anledningen till att detta lagförslag ligger i ett eget betänkande och inte i skogspropositionen är att vi i förhandlingarna inte ville försena Skogspropositionen, som är en inriktningsproposition med detta betänkande, som innebär skarp lagstiftning och som egentligen är ett förtydligande av den befintliga lagstiftningen. Att lagstiftningen behöver förtydligas har en historia.

Fru talman! Skogsstyrelsen har ända sedan Änokdomen haft ett antal fall där man har gjort bedömningen att tillstånd till avverkning inte har kunnat medges med hänsyn till naturvärdena på platsen men också att ersättning inte ska utgå. Detta har för ett antal enskilda markägare och allmänningsskogar inneburit att man har nekats avverkningstillstånd men också att man har nekats ersättning.

Ett exempel vi kanske allihop har läst om är paret Hanna och Albin Holmberg, som inte fick avverka skog på sin fjällnära fastighet. Samtidigt hade staten under ett antal decennier avverkat 800 hektar på grannfastigheten.

Hanna och Albin Holmberg köpte en fjällnära skogsfastighet år 2013. Med fastigheten kom en färsk skogsbruksplan från Skogsstyrelsen. Där fanns inga restriktioner, utan all skog beskrevs som produktionsskog. Att Hanna och Albin skulle kunna bruka och avverka på sin skogsfastighet fanns förstås med även i bankens kalkyl när man gav dem lånet för att köpa fastigheten.

Skogsstyrelsen, som hade upprättat skogsbruksplanen, nekade sedan paret att utföra en avverkning år 2016 med hänvisning till höga naturvärden, trots att inget om detta alltså nämndes i den skogsbruksplan som Skogsstyrelsen själv hade tagit fram. Samma år avverkade staten på grannskiftet, bara några kilometer från familjen Holmberg.

Avverkningsförbudet var dock inte det enda som drabbade paret Holmberg, utan de blev dessutom helt utan ersättning då Skogsstyrelsen frös alla utbetalningar och i stället uppmanade alla drabbade skogsägare att stämma staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

I det rättsliga ärendet som följde företräddes staten av Kammarkollegiet, som i sin tur ifrågasatte om markanvändning i de fjällnära skogarna är pågående och därmed fullt ersättningsberättigad.

Fru talman! Frågan har därefter kommit under mark- och miljödomstolarnas prövning efter att markägaren stämt staten genom Kammarkollegiet på ersättning. Den första domstol som kom att avgöra frågan var mark- och miljödomstolen i Umeå, som genom fem olika avgöranden meddelade en dom den 17 januari 2019.

Målen gällde ett antal enskilda markägare och allmänningsskogar som nekats tillstånd avseende föryngringsavverkning genom trakthyggesbruk av fjällnära skog. Skogsstyrelsen hade helt eller delvis avslagit ansökan med hänvisning till att de sökta avverkningarna var oförenliga med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården.

Markägarna yrkade i sin tur på att ersättning skulle utgå under påståendet att trakthyggesbruk var ett led i pågående markanvändning och skogsbruk. Staten bestred i målet att ersättning skulle utgå på den huvudsakliga grunden att föryngringsavverkning i fjällnära skog inte utgjorde tillåten pågående markanvändning i det aktuella området. Någon ersättningsskyldighet förelåg därför inte.

Detta tycker jag är en mycket märklig hållning, som jag har svårt att förstå varför en statlig myndighet ska behöva inta. Varför ska de behöva driva en sådan linje?

Domstolen kom fram till att det är fastighetens användningssätt som ska vara avgörande vid prövning av frågan om pågående markanvändning. Domstolen konstaterade också att området utgjorde produktiv skogsmark enligt 2 § skogsvårdslagen och att markägarnas syfte med innehavet var att bedriva skogsbruk. Med den utgångspunkten bedömde domstolen att skogsbruk var den pågående markanvändningen på de aktuella fastigheterna.

Domstolen uttalade vidare att föryngringsavverkning inte var att betrakta som någon markanvändningsform i sig utan som en av flera skötselåtgärder inom ramen för skogsbruk. Inte heller ansåg domstolen att den historiska användningen av skogen skulle tillmätas betydelse i frågan om huruvida skogsbruk är att anse som pågående markanvändning eller inte.

Domstolen avfärdade statens inställning att ett avverkningstillstånd skulle vara att jämställa med ett grundläggande tillstånd enligt miljöbalken för att till exempel utvinna mineral eller torv. Det konstaterades också att det visserligen föreskrivs en tillståndsplikt för avverkning i fjällnära skog men att detta inte innebär att det råder något förbud mot avverkning.

Detta tydliga domstolsutslag mot staten och för skogsägarna är det som detta betänkande nu ska förtydliga i lag.

Fru talman! Begreppet fjällnära skog kan ha olika innebörd för olika personer och organisationer och används därför i debatten med olika innebörd.

Den ursprungliga gränsen för fjällnära skog utgjordes av skogsodlingsgränsen enligt riksskogstaxeringen 1969. I Norr- och Västerbottens län, där statens skogsmarksinnehav var dominerande, var gränsen i någorlunda överensstämmelse med skogsbrukets dåvarande intresseavvägning. I Jämtlands län däremot, där de statliga markerna var och är utspridda, lät riksskogstaxeringen göra gränsdragningen för skogsodlingsgränsen i det statliga innehavet med hjälp av linjal - man drog ett streck med linjal på en karta. Gränsen i Jämtlands län kom därmed av förklarliga skäl att på sina håll få en besynnerlig och mycket svårförståelig dragning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

I början av 1990-talet fick Skogsvårdsorganisationen i uppdrag att föreslå en ny gränsdragning anpassad till gränser eller objekt i terrängen som lätt kunde identifieras. Resultatet blev det geografiska område som anges i förordningen om gränserna för fjällnära skog. Särskilt för Jämtlands län kvarstår även nu gränsdragningar i terrängen som kan vara svåra att motivera.

Den fjällnära gränsen utreddes så sent som 2009. Från markägarhåll hade det kommit kritik mot hur gränsen dragits, exempelvis att gränsen i ett större sammanhängande skogsområde som delas av en väg har dragits vid vägen, trots att förutsättningarna för skogsbruk ser likadana ut på båda sidorna av vägen.

Gränsskogsutredningen ansåg i sitt betänkande Skog utan gräns? att gränsen, trots att den vid tillblivelsen haft ett något oklart syfte, numera vunnit hög acceptans. Gränsen ansågs ha en idémässig och kommunikativ funktion för att markera att andra prioriteringsförhållanden mellan skogsbruk och allmänna intressen skulle råda inom fjällskogsområdet än i andra delar av landet. Skogsbrukets förutsättningar ur föryngringssynpunkt ansågs inte längre vara styrande för gränsdragningen.

Gränsen ansågs vidare vara så pass etablerad att kostnaderna för en eventuell justering av denna knappast kunde anses vara motiverade. Detta innebär att staten är medveten om att gränsen för fjällnära skog är fel men att felet är etablerat och att kostnaderna för att rätta till felet inte skulle vara motiverade. När man uttrycker sig så är det förstås statens kostnad för att rätta till sitt fel man menar, inte den kostnad som drabbar skogsägarna.

Skogsutredningen skriver: "Det bör understrykas att den fjällnära gränsen har till syfte att ange inom vilket område naturvårdens, kulturmiljövårdens och rennäringens intressen ska ges större tyngd. Gränsen är inte utvecklad utifrån några strikta skogsbiologiska kriterier."

Detta är förstås en av orsakerna till att Centerpartiet sa nej till det fjällskogspaket som Skogsutredningen föreslog. Alla delar i den fjällnära skogen är inte skyddsvärda, och därför måste varje avverkning och varje skifte bedömas för sig.

Fru talman! Detta är mitt sista framträdande i talarstolen eftersom jag inte kandiderar till riksdagen i valet i september. Jag vill tacka hela talmanspresidiet, kammarkansliet och utskottskansliet för ett bra och väl utfört arbete. Trots att vi haft en mycket svår och orolig mandatperiod har det alltid funnits en god och respektfull ton mellan ledamöterna och här i kammaren.

Jag vill speciellt tacka talmannen för den virala succé jag fick när jag pratade älvdalska i kammaren. Det var som om det hade varit ett iscensatt manus, men det var det inte. Det bara blev så otroligt bra, och det vill jag särskilt tacka talmannen för.

Till hösten har vi ett val där vi i bästa demokratiska anda ska framföra våra politiska ståndpunkter. Kriget i Ukraina visar hur skör demokratin är. Ett fritt demokratiskt land blir överfallet. Ryssland överfaller Ukraina och vill påtvinga Ukraina sina åsikter. Ukrainarna ger sina liv för att försvara sig och kunna leva i ett fritt demokratiskt land. Det är uppenbart att demokratin hela tiden måste försvaras, så även i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Jag säger tack till er alla och hoppas att ni ska få en välbehövlig vila och några fina sommardagar.

(Applåder)

Fru talman! Det är inte första gången vi debatterar skog i denna kammare, men kanske i den här konstellationen den sista för denna mandatperiod.

Det är ganska frustrerande som miljöpartist att vara sist i debatten, för det betyder att man inte får ta några repliker. Därför ska jag ägna lite tid åt att reflektera över vad vi har hört. Och mycket ska man få höra innan öronen trillar av!

Jag undrar om det beror på okunskap eller om det är medvetet, men vi har hört hur svårt det är att veta hur mycket som är skyddat i Sverige. Olika partier sitter på sina kammare och räknar ihop detta utifrån olika underlag. Vissa kommer fram till 30 procent skyddat. Därför vill jag tipsa om att det finns en myndighet som heter Statistiska centralbyrån, som samarbetar med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Där finns det utmärkta underlag och siffror som pekar på att runt 6 procent av Sveriges produktiva skogsmark är formellt skyddad.

Däremot skulle 30 procent vara ett utmärkt mål. Det är också något som EU har satt som mål. Det tycker jag att vi alla ska sträva efter tillsammans.

Från Moderaterna har vi hört att det skulle vara ett slag mot landsbygden att skydda skog och att närvaron av skogsindustri och entreprenörer är det som får landsbygden att leva. Jag vill då ta tillfället i akt och säga: Gör studiebesök i de här skogarna som vi pratar om, som det faktiskt handlar om! Det är alltså fjällskogen. Det är skogar som aldrig har avverkats. De har nyttjats på olika sätt men inte avverkats.

Jag tycker till skillnad från Moderaterna inte att det är orimligt att man ska ha tillstånd för att avverka dessa unika skogar. Däremot tycker jag att det är orimligt att 98 procent av de skogar som avverkas i Sverige inte granskas i fält. Där behöver man inget tillstånd. Man skickar in sin avverkningsanmälan, väntar sex veckor och om ingen har hört av sig är det fritt fram att avverka. Så ska det inte funka i våra fjällnära skogar.

Vi har också hört en del lite subtila klagomål om hur EU lägger sig i. Det här är ju nationell kompetens. Men när Naturvårdsverket rapporterar till EU hur det funkar att nå våra miljömål och att implementera art- och habitatdirektivet menar verket, vår myndighet, att vi inte når målen. Det är inte tillfredsställande. Jag väljer att lita på de myndigheter som är expertmyndigheter i Sverige.

Jag tycker att det är välkommet att EU nu satsar på en mer hållbar skogspolitik. Låt oss då ta tillfället i akt att ställa om skogsbruket i Sverige till ett hållbart skogsbruk. Det är inte hållbart att göra gigantiska kalhyggen i våra skogar.

Fru talman! Fjällskogen är Europas Amazonas. Den är unik i sin storlek och ett av Europas mest intakta skogslandskap, intakt i just den meningen att destruktiva kalhyggen inte har brett ut sig på samma sätt som i resterande Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

Det vi debatterar nu är just ett tydliggörande av vad som gäller.

Redan 1985 beslutade riksdagen att skogsbruket skulle vara mer återhållsamt med avverkning i den fjällnära trakten. Fyra år senare konstaterade en föregångare till mig, Ragnhild Pohanka från Miljöpartiet, i riksdagen att det här i verkligheten blev ett fiasko och att mer än 13 hektar fjällnära skog avverkades varje dag under året. Den fjällnära skogen är unik, och om den avverkas kommer den nuvarande biologiska mångfalden aldrig mer tillbaka, menade hon.

År 1991 etablerades den fjällnära gränsen. Man skrev i skogsvårdslagen 15 § att Skogsstyrelsen aktivt måste tillåta avverkningar och i 18 § att de inte ska tillåtas om de påverkar värden som är viktiga för naturvård, kulturvård och rennäring.

Som har nämnts tidigare ska enligt de miljödomar som har ägt rum skogsbruk nu klassas som pågående markanvändning även i den fjällnära skogen. Det betyder att staten måste betala ersättning när avverkning inte godkänns. Vi kan från Miljöpartiet tycka att det är märkligt att skogsbruk ska klassas som pågående markanvändning i skogar som aldrig har kalavverkats förut. Men det har också varit väldigt viktigt för oss att samma område inte kan ersättas flera gånger om, vilket den här propositionen nu slår fast, och att rätten till ersättning tydliggörs.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser att vi nu ska backa tillbaka bandet och att det ska räcka med att berätta för Skogsstyrelsen att man tänker avverka. Kristdemokraterna skriver till och med att det i dag bara avverkas med skonsamma metoder. Jag vill återigen rekommendera de här partierna att göra studiebesök i skogarna som vi pratar om och se de stora sår efter gamla kalhyggen som finns eftersom det växer så otroligt långsamt där. Den fjällnära skogen växer otroligt långsamt. Kalhyggenas sår kan komma att bestå i decennier. Trots att vi nu pratar om fjällskogarna som ett intakt område har de använts under lång tid.

Fru talman! Här har renskötsel, fjälljordbruk, jakt, fiske och skogsbruk förekommit i princip överallt. Den historiska användningen präglades av mångbruk och hållbarhet. Skogen har inte reducerats till att bli en råvaruindustri, och vi kämpar nu för att det ska förbli så. Vi behöver ta hänsyn till natur- och kulturvärden och ekonomiska värden, jakt, fiske, bär, svamp, turism, småskaligt fjälljordbruk och renskötsel.

Om ni tänker er en fjällskog eller en kalhuggen yta, var ser ni potential för de här värdena att samsas?

Det är de här skogarna som utredningen föreslog att vi skulle skydda en halv miljon hektar av. Det hade varit ett viktigt, stort och värdefullt bidrag till den globala kampen för att bevara biologisk mångfald. Det hade också varit väldigt kostnadseffektivt med tanke på den långsamma takt som fjällskogen växer i. Det ekonomiska värdet är lågt samtidigt som det finns ett högt biologiskt värde. Det hade varit väldigt samhällsekonomiskt att skydda den.

Det är också därför vi har en bra bevarandestatus i den fjällnära skogstypen, till skillnad från i andra skogstyper i Sverige. Med det vill jag säga att vi måste jobba med omställningen till ett hållbart och hyggesfritt skogsbruk i hela Sverige. Vi behöver skydda mer skog - både fjällskogen och skogen i hela Sverige. Det kommer att kosta pengar, och det kommer att krävas politisk vilja. Tyvärr saknas detta hos majoriteten i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

För att skydda fjällskogen enligt utredningens förslag skulle vi behöva en satsning om cirka 14 miljarder kronor. Det skulle ha varit en självklarhet för oss i Miljöpartiet, för vi har kämpat hårt, budget för budget, för att höja anslagen till att skydda värdefull natur och skog. Vi har slagit rekord efter rekord.

Det gjorde vi ända tills Centerpartiet bekände färg: hellre blåbrunt än grönt. På samma sätt som att skydda strand och skog har varit hjärtefrågor för Miljöpartiet har det visat sig vara en hjärtefråga för Centerpartiet att avverka så mycket skog som möjligt och sälja ut allemansrätten längs våra stränder. Nu går Centerpartiet ihop med Sverigedemokraterna i kampen om att montera ned Miljösverige, bland annat genom att försöka förbjuda miljöorganisationer att yttra sig enligt Århuskonventionen.

Det är chockerande, och det är ledsamt. Men jag lovar att vi i Miljöpartiet kommer att kämpa för alla gröna röster i civilsamhället. Vi kommer att fortsätta kämpa för fjällskogen.

Jag är själv talesperson för biologisk mångfald och vill nämna att många arter har sina utbredningsområden i den fjällnära skogen. För många av dem är det den sista kvarvarande livsmiljön. Det är det enda i området som är stort och sammanhängande nog för livskraftiga populationer på sikt. Det handlar om fåglar som lappmes, lavskrika, hökuggla och tretåig hackspett. Det handlar om växter som nordisk stormhatt och fjällkvanne och om djur som lodjur och ren och många fler.

Vi lovar att vi kommer att fortsätta jobba för de här arterna som helt saknar röst i vår demokrati.

Med det vill jag tacka fru talmannen och alla kollegor för den här mandatperioden. Trevlig sommar - passa på att besöka de här skogarna som vi pratar om!

Fru talman! Det här är min sista debatt på mitt första mandatår. Jag vill börja med att tacka så att jag inte glömmer det. I miljö- och jordbruksutskottet har jag goa, härliga kollegor att stöta och blöta saker med och att debattera med, och kansliet gör ett enormt jobb och har tålamod med oss.

Nu till skogen! Vi pratar i dag om den fjällnära skogen, fru talman. Vi står bakom betänkandet som helhet och välkomnar det - det är ett bra steg framåt även om det finns mer att göra.

Den fjällnära skogen är speciell, och det är den för att det finns många naturvärden i den skogen som inte kan återskapas särskilt enkelt, i alla fall inte under överskådlig tid. Värdena går då förlorade om kvarvarande skogar med höga naturvärden avverkas i alltför stor utsträckning.

I det fjällnära området finns huvuddelen av Sveriges större sammanhängande naturskogar, kulturmiljöer och fornlämningar, och det här området har en särskild betydelse för rennäringen. Även klimatförändringarna påverkar arterna och förändrar livsmiljöer i den fjällnära skogen. En stor andel av fjällens arter finns dessutom inte i någon annan naturtyp än just den här skogen. Fjällmiljön är oerhört viktig för den biologiska mångfalden.

I den här debatten har jag försökt komma in, och kanske att man som ny ledamot under det första året är lite naiv och tänker: Varför är det så polariserat? Varför sitter vi i våra skyttegravar när det gäller det här med skogen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare bestämmel-ser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverk-ning i fjällnära skog

När det gäller det som jag just nämnde om våra fjällnära skogar som är fantastiska och fina är jag övertygad om att ingen här i riksdagen anser att de här skogarna ska jämnas med marken och skövlas, som vi ser händer i Amazonas, och jag ställer mig frågan vad den här polariseringen kommer sig av. Någonstans kokar det ned till dem som har styrt skogsutvecklingen under de senaste mandatperioderna. Där har Miljöpartiet haft en stor roll. Föregående talare var inne på att man borde besöka de här skogarna. Ja, det har många av oss gjort. Men man behöver också ställa sig frågan vilken del i polariseringen man själv har haft.

Man behöver få med sig de här skogarnas ägare på banan. Som det har blivit nu menas det att det är de som sitter i den stora staden, på Södermalm eller vilket skällsord man kan använda - det är vackert på Södermalm, fru talman - som styr och ställer i våra skogar. Så är det inte. Det är skogsägarna, och dem behöver man hitta. Dem behöver man närma sig och få med sig. Men de senaste två mandatperioderna har polariseringen och konflikten om skogen ökat. Därför ser vi nu att Naturskyddsföreningen i dag lämnade in sin anmälan till EU-domstolen.

Hur nöjd känner man sig då över att ha styrt de senaste mandatperiodernas skogspolitik? Har man lyckats då? Det räcker inte att bara kliva av i ett halvår och tro att det inte har hänt. Det är jag väldigt kritisk till.

Vi anser att bytesprogrammen är viktiga för att det ska bli möjligt med ersättningar när det gäller den fjällnära skogen. Markägare ska inte förlora på att skydda sin skog.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)