2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Anf. 38 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Vi ska debattera statliga bolag. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Frågan är: Varför ska staten driva företag? Borde inte näringslivet göra det i stället? Det är såklart min grundsyn som moderat. Men det kan finnas skäl. Det kan vara att staten vill uppnå att det finns en verksamhet som det privata näringslivet inte klarar av eller mäktar med.

Min förhoppning är ändå att regeringen återkommer med ett förslag på sortering eller prioritering av vilka företag staten ska äga långsiktigt.

2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Det kan vara Vattenfall, som bör få direktiv att starta processen att bygga ut kärnkraften. Det är förberett i Forsmark och i Ringhals om man vill bygga stora reaktorer. Det kan även vara mindre modulära reaktorer som kan byggas. Sydkorea har långtgående teknik och bygger ut ute i världen. De kan vara färdigställda på tre år om miljötillstånd och allting finns.

Däremot är det högst tveksamt att staten ska driva apotek. Sedan regeringen Reinfeldt upphävde apoteksmonopolet kan man fundera över: Ska staten ha ett företag som säljer mediciner? Det är högst tveksamt, när det ändå är kontrollerat av Läkemedelsverket och andra myndigheter.

Ska staten driva en bank som SBAB och låna ut till villalån och dylikt och till bostadsrättsföreningar? Det kan man också fundera på. Vi har en finansmarknad i Sverige som fungerar alldeles förträffligt. Även den står under översyn av Finansinspektionen med flera.

Ska staten driva utbildningsföretag som Lernia? Det är en het potatis i mitt parti om den ska göra det. Jag kan verkligen fundera på om det är långsiktigt rätt. Nu har det vunnit en större upphandling hos Arbetsförmedlingen, hörde jag i närtid. Nu har det i varje fall lite att bita i framgent. Men man kan ändå fundera på om det är statens huvuduppgift att driva ett utbildningsföretag.

Det finns något som jag anser är än värre. Ska staten driva entreprenadbolag som Svevia, som bygger vägar och underhåller gator och torg i kommunerna? Det har statens kapital i ryggen när det konkurrerar med privata företag. Dessutom har man ett uthyrningsföretag som heter Arento, som hyr ut maskiner, gräsklippare och dylikt i kommunerna.

Det är framför allt kommuner i södra Norrland som är hårt drabbade av detta. Där får privata företag slå igen på grund av underprissättning av verksamheten. Att konkurrera med skattepengar som riskkapital är osunt.

Ska staten driva ett riskkapitalbolag som Almi? Ofta när man har fått nej på ett case för ett banklån hos bankerna kommer man intågande till Almi och frågar om det är möjligt att finansiera upplägget. Det är ofta tveksamma affärsidéer. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt. Bankerna gör ändå en bedömning av vad som är rimligt att låna ut till utifrån den risk som de tar. Risken kostar normalt sett i form av den ränta som man får. Svaret är inte självklart. Min mening är att dessa verksamheter sköts bättre av banker och det privata näringslivet.

Det stora sorgebarnet vi har bland statens bolag är SAS. Det har sedan många år gått med stora underskott. Jag tror att även oppositionen delar bedömningen att det inte är helt enkelt hur vi ska göra med SAS långsiktigt. Det gäller om vi ska ligga kvar med ett ägande eller inte.

Det har varit en stark tradition i Sverige att äga SAS tillsammans med de nordiska länderna, utom Finland. Tyvärr har verksamheten gått med stora underskott i princip de senaste 20 åren.

Herr talman! Jag anser att staten i stället borde prioritera sina kärnverksamheter, som försvar, rättsväsen, utbildning och sjukvård. Dessutom anser jag att staten behöver stärka sin styrning över sina företag, för jag vill hävda att det är lite svajigt på en del håll. När vd:ar i statens bolag går ut och kräver vissa energislag som ska försörja deras företag med el kan man undra om det är vd:s eller ägarnas uppgift att avgöra vilket energislag man ska driva företagen med. Jag tycker att det är högst grumliga argument som kommer fram i den saken.

Det är också viktigt att styrelserna i de här bolagen har rätt vd för att de ska kunna fungera. Vi har dessutom i dag ett Tidöavtal som påverkar framför allt energibranschen väldigt tydligt, och då bör man följa dessa direktiv och inte ha egna agendor.

Många vd:ar driver att man ska ha ägartillskott för olika investeringar lite här och där. Jag går inte in på detaljer, men jag kan säga att det handlar om många miljarder. Det bör man nog fundera på, och därför tycker jag att regeringen bör styra upp ägardirektiven tuffare för de statliga bolagen.

Anf. 39 Marianne Fundahn (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Herr talman! I Tidöavtalet står att Vattenfall omedelbart ska påbörja ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Menar Tidöpartierna att ett visst kraftslag ska prioriteras? Och hur tänker man rent praktiskt fatta beslut?

Man pratar också om ny styrning av Vattenfall, bland annat genom en ny statsrådsgrupp med delaktighet av tjänstemän. Gruppen ska få i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbyggnad av planerbar fossilfri elproduktion med bland annat direktiv för ny kärnkraft.

Ska man tvinga Vattenfall, som finns på en konkurrensutsatt marknad, att inte vara affärsdrivande? Och vad blir styrelsens uppdrag i detta?

Anf. 40 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Detta är en tydlig punkt i Tidöavtalet, och det är också en ganska viktig punkt med tanke på att vi snart har energibrist som väntar. Vi har det inte ännu, förutom tidvis, när det är kallt och när det inte blåser.

Vi måste rusta för robust elförsörjning i Sverige. Då krävs det att vi bygger ut kärnkraft, och det är ett av skälen till att vi har ett statligt bolag vi kan ge i uppdrag att göra detta. Det är svårare att ge de direktiven till andra energibolag, som inte staten äger. Jag tycker att det är en väldigt bra punkt i Tidöavtalet.

Detta är fullt nödvändigt, för vi räknar med en dubbel elkonsumtion redan till 2035. Vi har stora industrisatsningar i Norrland. En av dem, Hybrit, föreslås dra lika mycket el som Finland i dag konsumerar årligen. Då måste vi ha kärnkraft. Det räcker tyvärr inte med vattenkraft, fast det är en väldigt bra energikälla.

Anf. 41 Marianne Fundahn (S)

Herr talman! Menar då Kjell Jansson att styrelsen inte sköter sitt uppdrag? Sköter de inte detta affärsmässigt och ser till att den energi man ser är lönsam också produceras?

Anf. 42 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Jag kan inte kommentera styrelsens arbete här i kammaren. Jag kan förstås ha synpunkter, men jag tänker inte kommentera detta. Det är en fråga för ägarna och för Finansdepartementet.

Anf. 43 Marianne Fundahn (S)

Herr talman! Vi behandlar i dag näringsutskottets betänkande NU4 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 15.

Bolag med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värdestegringen blir den bästa möjliga och att, i förekommande fall, bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag utför dessa väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

I dag verkar de flesta av bolagen på en fullt konkurrensutsatt marknad. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och en utökad konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av bolagen med statligt ägande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt ägande liksom att överväga bolagens verksamhet och inriktning. De statliga bolagen lyder under samma lagar som de privatägda. Det är till exempel aktiebolagslagen och bokföringslagen när det gäller årsredovisning och konkurrens. Bolagen omfattas också av EU-förordningar.

Herr talman! Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri, energi, telekomtjänster, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri och energi är den dominerande sektorn med omkring 54 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och tjänst.

Vid utgången av 2021 beräknas den statliga bolagsportföljen uppgå till 820 miljarder. Den bestod vid årsskiftet 2021/22 av 38 helägda och 7 delägda bolag. Gemensamt sysselsätter de helägda bolagen med dotterbolag cirka 134 000 personer. Av de statliga bolagen har 22 ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag. Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället.

För staten som aktiv ägare är det viktigt att ligga i framkant av större samhällstrender, vare sig det gäller grön omställning, digitalisering eller andra trender som kan utmana bolagens nuvarande affärsmodell.

Bolag med statligt ägande fortsätter att vara ledande i den gröna omställningen, vilket främjar långsiktigt hållbart värdeskapande. Exempelvis har Vattenfall beslutat att skärpa sina utsläppsminskningsmål för 2030 och framåt för att 2040 nå nettonollutsläpp.

Under 2021 kunde staten också presentera en världsnyhet i portföljen: världens första fossilfria stål genom Hybritsamarbetet. Detta kommer att accelerera den gröna omställningen av järn- och stålindustrin.

Bolag med statligt ägande bidrar med mycket pengar till statskassan. För verksamhetsåret 2021 uppgår utdelningen till sammanlagt 49,7 miljarder kronor. Störst utdelning kommer från Vattenfall med 23,4 miljarder och LKAB med 12,4 miljarder.

Herr talman! Visit Sweden spelar en viktig roll i att marknadsföra Sverige som besöksmål. Genom sin verksamhet bidrar Visit Sweden till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Besöksnäringen är också en viktig och växande arbetsmarknad i Sverige, och bolagets verksamhet bidrar till den positiva bilden av vårt land.

År 2021 hamnade Sverige på första plats i en global undersökning om vilka länder som är de mest hållbara turistdestinationerna. Resultatet bygger på en undersökning där man jämför 99 länders hållbarhet inom miljö, sociala och ekonomiska förhållanden, transporter, boende, risker och efterfrågan på hållbar turism. Besöksnäringen har en samhällsekonomisk och tillväxtpolitisk betydelse och är föremål för statligt engagemang i de flesta länder.

Vi har också Sveaskog AB, som är Sveriges största skogsägare och förvaltar 4 miljoner hektar mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige. Kärnverksamheten är att förvalta och bruka skog samt leverera timmer, massaved och flis, biobränsle, skogsplantor och skogliga tjänster. Dessutom gör Sveaskog mark- och vindkraftsaffärer och utvecklar skogen som en plats för fiske, jakt och naturupplevelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Vi har också Almis riskkapitalbolag, Almi Invest. Man ökade investeringarna och nådde 2021 den högsta nivån någonsin, 437 miljoner kronor. Bland annat har investeringar gjorts i flera innovativa life science- och techbolag. Almi Invests möjligheter att bistå marknaden med riskkapital har ökat tack vare kapitaltillskott som Almi erhöll under pandemin, och tillsammans med privata aktörer har bolaget tagit en aktiv roll på den svenska riskkapitalmarknaden.

Jag skulle kunna stå här och rabbla bolag efter bolag, men jag nöjer mig med detta.

Anf. 44 Lili André (KD)

Herr talman! Jag vill inleda med att för Kristdemokraterna yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Regeringen har som uppgift att förvalta statens tillgångar i form av aktier i bolagen med statlig ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir de bästa möjliga, givet ett balanserat risktagande, samt att se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att påpeka att statens bolagsportfölj verkar på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. De bolag som har ett så kallat samhällsuppdrag ska även uppnå andra mål än enbart ekonomisk avkastning.

För oss kristdemokrater är det viktigt att säkerställa bolagens förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta att konkurrera och konkurrensutsättas på sina marknader.

Herr talman! Den statligt ägda bolagsportföljen behöver förändras över tid eftersom den ökade globaliseringen, den teknologiska utvecklingen och konkurrensutsättningen förändrar förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen.

Vi kristdemokrater har vid ett flertal tillfällen framfört till tidigare regering att statliga bolag som inte har ett tydligt samhällsuppdrag på sikt bör säljas av men att samtliga statliga bolag till dess måste ha en god styrning av verksamheten. Vi kan nu med glädje konstatera att tidigare regering har genomfört en del åtgärder, bland annat att överta aktier och utreda risker med och göra konsekvensanalyser av möjliga försäljningar. Dessutom pågår utredningar, till exempel för Postnord gällande översyn av finansieringsmodeller och hur fler kan använda digital post, vilka väntas ge svar på vilka åtgärder regeringen nu ska vidta.

Vi kristdemokrater vill dock framhålla vikten av att staten är en aktiv och professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande, liksom att man ständigt ska pröva skälen för fortsatt statligt ägande och överväga de 25 bolagens olika uppdrag och inriktning. Det är också viktigt att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de äger offentligt förtroende.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för en miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatområdet och arbeta för de nationella miljö- och klimatmål som riksdagen har beslutat om och som Parisavtalet säger att vi ska nå. Med anledning av våra klimat- och miljömål har staten som ägare arbetat med att framtidssäkra bolagsportföljen genom bolagens klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Till sist konstaterar vi kristdemokrater att inriktningen på många av bolagens verksamheter och samhällsuppdrag motiverar att staten är en betydande bolagsägare. Här följer vi kristdemokrater ständigt regeringens ansvar för att få en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen.

Med det vill jag återigen, herr talman, yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Anf. 45 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande gällande 2022 års redogörelse för bolag med statligt ägande.

Det är flera viktiga svenska samhällsfunktioner som bedrivs i bolagsform med staten som hel- eller delägare och där bolagen generellt verkar på en konkurrensutsatt marknad. Det är en viktig och ansvarsfylld uppgift att förvalta svenska folkets förtroende och tillgångar, och Sverigedemokraterna är för ett fortsatt statligt engagemang i bolagsform i de fall det gagnar svenska medborgares intressen. Det kan till exempel handla om att förvalta naturresurser eller om fall där ägandet utgör en garanti för att särskilda viktiga och centrala samhällsfunktioner upprätthålls.

Med det sagt finns det statliga innehav som under vissa omständigheter skulle kunna reduceras eller slopas helt i de fall man inte kan motivera att själva ägandet är till faktisk nytta för medborgarna. Vår grunduppfattning är att staten på sikt bör överväga att avyttra sitt ägande i bolag som inte har särskilda samhällsuppdrag eller är av strategisk eller säkerhetspolitisk vikt.

Det gäller exempelvis Telia, som bör delas upp i två delar så att samhällsviktig infrastruktur skiljs från kommersiell telekomverksamhet och där regeringen bör ges ett bemyndigande att avyttra ägandet i telekomdelen.

Herr talman! Det statliga ägandet uppgick vid årsskiftet 2021/22 till 45 mestadels vinstdrivande bolag med tyngdpunkt inom basindustri och energi. Sju av bolagen stod för drygt 80 procent av nettoomsättningen. Överst på listan finner vi helstatliga Vattenfall, som stod för 40 procent av omsättningen, motsvarande 180 miljarder kronor - ett bolag vars verksamhet har ett enormt inflytande på det svenska energisystemet och därmed på alltifrån landets säkerhetspolitiska situation till konkurrenskraft och hushållens ekonomi.

Herr talman! De senaste åren har det nog inte undgått någon vilken enorm betydelse ett lands energiförsörjning och tillgång på leveranssäker och prisvärd el faktiskt har - för alltifrån den säkerhetspolitiska situationen till företagens möjligheter att verka liksom hushållens ekonomi.

Ja, på bara några år har elpriserna rusat till nivåer få trodde var möjliga. Situationen är komplex, men en av de högst bidragande orsakerna till detta är förtidsstängningen av väl fungerande kärnkraftsreaktorer i södra Sverige, där en redan ansträngd effektbalans nu blivit helt ohållbar och där det numera är vädret och fossila kraftkällor som sätter elpriset. Detta är en utveckling som vi länge befarat och som mina företrädare återkommande lyft i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Och på tal om kammaren, herr talman: För tre år sedan debatterades här Sverigedemokraternas förslag att ge Vattenfall i ägardirektiv att driva Ringhals 1 och 2 vidare, något som de nuvarande Tidöpartierna stöttade. Med endast ett mandats övervikt föll dessvärre förslaget i voteringen.

Under gängse debatt ställde min föregångare Mattias Bäckström Johansson frågan till Socialdemokraternas företrädare varför man inte ville använda sig av möjligheten att livstidsförlänga Ringhals 1 och 2 och fick då svaret: "Vi tycker att det är viktigare att satsa pengar på välfärden eller polisen, i stället för att klamra sig fast vid gammal smutsig teknik."

Socialdemokraterna ansåg alltså att beroendet av väder och fossila kraftkällor som naturgas och kolkraft var bättre än att satsa på fossilfri kärnkraft. Planerbar elproduktion som i årtionden utgjort grunden för svenska exportframgångar och välfärd avfärdades som "gammal smutsig teknik".

Inte heller förutsåg man vilket ekonomiskt dråpslag detta i slutänden skulle innebära för hela Sverige. Från att ha haft en till stora delar optimal energimix har vi numera ett system som ena dagen präglas av elöverskott och nästa dag av effektbrist. Dumpade exportpriser varvas med prisrekord. Fossilbaserade reservkraftsanläggningar kör på högvarv, och ekonomiska stödpaket håller elkonsumenter flytande. Att den föregående regeringens energipolitiska avvägningar varit ett totalt misslyckande råder det numera ingen tvekan om.

Herr talman! I regeringens skrivelse 2021/22:140 framhålls bland annat vikten av att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. Det vi behöver är planerbar, storskalig elproduktion. För ett år sedan stod min företrädare här och uppmanade dåvarande regering att ge ett tydligt besked till Vattenfall om att de inte är förhindrade att vare sig titta på ersättningsreaktorer eller utveckla ny kärnkraftsteknik i Sverige. Detta skedde aldrig.

Nej, den politiska viljan att stänga ned kärnkraft och satsa på väderberoende energislag har fram till maktskiftet i höstas genomsyrat styrningen av Vattenfall. Verksamhetsberättelsen för 2021 är som hämtad ur en reklambroschyr för vindkraft, och miljöpartister har öppet deklarerat sina framgångar i att tillsätta styrelsemedlemmar med ideologisk och inte samhällsnyttig kompass. Och medan svensk effektbalans numera tillhör de sämsta i hela EU har Vattenfalls vd förbundit sig att som en del av det globala initiativet First Movers Coalition med hjälp av svenska skattemedel skapa en efterfrågan på oprövade produkter och tjänster som utlovar sänkta utsläpp. Utöver detta tycks de nya ägardirektiven om att bana väg för ny kärnkraft vara synnerligen lågt prioriterade.

I och med Tidöavtalet har svensk energipolitik nu äntligen fått en ny och ansvarsfull inriktning. Planerbar och storskalig elproduktion har åter hamnat i fokus, och Vattenfall har fått ett tydligt uppdrag att bana väg för utökad kärnkraftsbaserad elproduktion.

Herr talman! Alla statliga bolag är i behov av en kompetent ledning som förstår vilket uppdrag de har och under vilka omständigheter de verkar. I tider som dessa har kompetens, ansvarstagande och ledarskap blivit viktigare än någonsin, inte minst för betydande bolag som just Vattenfall. Vi ser därför fram emot att vara en konstruktiv part i samtalen med regeringen om alltifrån ägardialog till styrelseutformning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Herr talman! På tal om kompetens - det fanns en tid då möjligheter och rättigheter till stor del var beroende av kön, och då inte till kvinnors fördel. Strävan efter jämställdhet, det vill säga lika möjligheter och rättigheter oavsett kön, har varit oerhört viktig. Det gäller i såväl privat- som arbetsliv. Lika möjligheter får dock aldrig förväxlas med lika utfall. Då har vi ersatt ett skevt system med ett annat, totalitärt system.

Efter mina 25 år i det privata näringslivet kan jag konstatera att det numera inte föreligger några särskilda hinder för att arbeta, utvecklas och, om så önskas, göra karriär, bara för att man är kvinna. Framgångsrika bolag byggs av kompetens och målmedvetenhet - inte av staten framtvingad könsfördelning. Efter lång utbildning och många, långa dagar spenderade på jobbet vill jag bli efterfrågad för min kompetens och mina förvärvade erfarenheter och inte för att man vill fylla en lagstadgad kvot eller nå ett jämställdhetsmål.

Mot bakgrund av detta, herr talman, ställer jag mig bakom samtliga yrkanden i Sverigedemokraternas kommittémotion 2022/23:932 av Tobias Andersson med flera men vill särskilt nämna yrkande 2, att regeringens hållbarhetsmål för de statliga bolagen om att det i varje styrelse ska vara minst 40 procent av varje kön ska tas bort.

Anf. 46 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Vi har en tendens att få energidebatter så fort näringsutskottets ärenden kommer upp här i kammaren. Det är intressant!

Jag noterar att Jessica Stegrud uppehöll sig ganska mycket vid historien när det gäller energipolitiken. Här har det kommit många förtydliganden i medier den senaste tiden, från forskare och i redogörelser för politiska beslut som har fattats under alliansregeringen och S-MP-regeringen. Jag ber lyssnarna att se till dessa om man är intresserad av historien.

Det jag tycker är relevant är vilka problem och utmaningar Sverige står inför nu och vad vi i olika partier, och inte minst den här regeringen, gör för att möta dessa utmaningar. Nu behövs en kraftfull utbyggnad av elproduktionen för att möta industrins behov. Det behövs kraftfulla energieffektiviseringar, utbyggnad av el och flextjänster för att få ned elpriserna.

Ny kärnkraft möter inga av dessa behov. Det överdrivna fokuset på detta gör att vi i stället riskerar att låsa fast problemen och inte kan tillgodose industrins behov av el eller få bukt med de höga elpriserna.

Vidare har regeringen lyft fram att man vill ändra det långsiktiga målet om 100 procent förnybar elproduktion i Sverige till 2040 till ett mål om fossilfri el 2040. Sverige har under decennier haft en i princip helt fossilfri elproduktion. Att sätta ett mål om detta till 2040 är ytterst anmärkningsvärt och visionslöst.

Samtidigt genomför regeringen flera åtgärder, som sänkt koldioxidskatt på kraftvärme, som ökar de fossila utsläppen från elproduktion och alltså tar oss längre från det mål som regeringen säger sig stå bakom.

Anf. 47 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! Jag vet faktiskt inte riktigt vad frågan var; det var ett långt resonemang. Men jag kan ändå kommentera.

Det Sverige och industrin behöver är planerbar energi. Väderberoende energislag är inte planerbara. Mantrat om att industrin kräver vindkraft stämmer inte. Industrin som helhet kräver planerbar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Det tar lång tid att bygga upp ett välfungerande energisystem. Vi lade årtionden på att göra just det. Det har gått desto snabbare att under föregående regering, med Miljöpartiets stora inflytande, rasera detta. Att det skulle gå så snabbt att bygga ut till exempel havsbaserad vindkraft stämmer inte. Det saknas infrastruktur. Vi har projekt som har legat i årtionden för att man inte har kommit förbi gällande lagstiftning och olika miljöhänsyn. Det är ni som under er regeringstid inte har gjort något åt den saken.

Anledningen till att man nu kickar igång värmekraftverk och tvingas köra fossilt är att vi står inför situationer med effektbrist, där vi till och med kan få blackouter i södra Sverige. Det är en oerhört allvarlig situation. Detta driver också priserna uppåt något enormt och knäcker både hushåll och företag.

Energipolitik är något långsiktigt. Detta är ingen quickfix. Ni har sett till att riva ned ett välfungerande system. Nu försöker vi återupprätta det och ta ansvar.

Anf. 48 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Det som behövs långsiktigt är ett robust, välfungerande elsystem, som levererar el till oss när vi behöver det, där vi behöver det. Detta hoppas jag att vi alla här i kammaren är överens om.

Det finns alla förutsättningar att lösa detta genom ett system med 100 procent förnybar elproduktion eller ett system med en hög andel kärnkraft. Det som dock är avgörande här och nu är hur vi möter utmaningarna här och nu. Här kan den havsbaserade vindkraften, en snabb utbyggnad av vind- och solkraft, energieffektiviseringar och ökade flextjänster möta de problem som Jessica Stegrud nämner, med höga energipriser och effektbrist på vissa platser. Där är nätutbyggnaden jätteviktig.

Från Miljöpartiets sida har vi haft ett mål om 100 terawattimmar havsbaserad vindkraft. Vi har satsat stort på att faktiskt komma till rätta med dessa problem. I vår budgetmotion lade vi stora summor på att stödja hushåll och företag med energieffektiviseringar, vilket skulle kunna frigöra el nu i närtid. Men den typen av satsningar står varken Sverigedemokraterna eller regeringen bakom. I stället låser man fast sig vid den långsiktiga satsningen på kärnkraft, som försvårar de utmaningar vi står inför här och nu och dessutom ökar de fossila utsläppen och därmed de klimatrelaterade riskerna.

Anf. 49 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! Ledamoten säger själv att el är något som vi behöver. Det är något som vi behöver producera och använda samtidigt. Hur ska det gå till med väderberoende vindkraft? Det finns ju ingen lösning på det.

Dessutom har ni haft regeringsinflytande i bra många år nu och inte löst något av detta. Tvärtom har ni lagt ned välfungerande, planerbar och fossilfri elproduktion. Det är fascinerande hur resonemangen inte går ihop här.

Återigen: Framtiden är planerbar. Ledamoten nämnde också den ändring som innebär att man har satt upp ett fossilfritt mål för 2040 i stället för förnybart. Men det är alltså för att inte straffa ut den fossilfria kärnkraften. Det måste ledamoten vara ytterst medveten om.

Den situation vi är i nu - jag talar om krisen och det naturgasberoende som hela Europa nu sitter i, framför allt med naturgas från Ryssland - beror ju på nedstängningen av kärnkraft och övergången till väderberoende energislag. Vi kan inte fortsätta på den banan. Det är helt orimligt. Det är inte att ta ansvar för Sveriges energiförsörjning och framtida konkurrenskraft.

Anf. 50 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Herr talman! Jessica Stegrud tycker att staten som ägare bör ta bort kravet om 40 procent kvinnor i styrelser i de statligt ägda bolagen.

Staten ska ju vara en ansvarsfull ägare och en förebild. Jag är väldigt stolt över att jag 2006-2010 tillsammans Maud Olofsson jobbat med att få in Global Reporting Initiative, så att man kunde göra hållbarhetsredovisning för de statligt ägda bolagen. Vi införde också kravet på att 40 procent av styrelseledamöterna skulle vara kvinnor och att fler ordförande skulle vara kvinnor.

Jag är helt emot statligt styrd kvotering, alltså att man genom lagstiftning ska kvotera. Men i det här fallet är staten ägare, och staten som ägare ska vara en förebild. Staten som ägare ska också precis som börsbolagen följa Svensk kod för bolagsstyrning. Den säger i punkt 4.1 att en jämn könsfördelning ska eftersträvas.

Jag är helt emot kvotering - jag har till och med startat ett nätverk som hette På egna meriter, och jag håller helt med om att det är väldigt mycket som ändå är jämställt i dagens näringsliv. Men vi har ändå kommit dit där vi är för att kvinnor och män har gjort mängder av normbrytande saker före oss, för att vi ska kunna stå där i dag. Därför måste staten fortsätta att jobba med styrelser med minst 40 procent kvinnor.

Det är också en viktig rekryteringsgrund för många andra bolag samtidigt som det skapar ett värde för bolagen att de har en bra sammansättning.

Anf. 51 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad frågan är här, men att säga att man å ena sidan är emot en lagstadgad kvotering och samtidigt säga att man ska ha en viss könsfördelning i styrelser är väldigt motsägelsefullt.

Efter 25 år i näringslivet vet jag inte vad som hindrar mig från att lägga all min tid på att göra karriär och tack vare kompetens och förvärvad erfarenhet till slut hamna i en bolagsstyrelse. Det finns i dag faktiskt inga hinder för det.

Jag tycker att ens meriter ska avgöra, inte ens kön, hudfärg eller etnicitet. För vad är nästa steg i detta? Vad är nästa egenskap som vi ska kvotera in? Det pratas mycket om mångfald. Vad är det för mångfald, och vad är nästa steg i kvoteringsivern?

Staten kan vara ett föredöme på väldigt många sätt, men att sätta ett sådant uttryckligt mål och styra efter det är ändå som att sätta kvotering överst på listan. Vad statliga bolag behöver mer än någonsin är kompetens baserad på förvärvad erfarenhet.

Anf. 52 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Det är väl just där som skillnaden finns. För mig är det stor skillnad mellan att i lagstiftningen säga en sak - alltså att vi som riksdagsledamöter ska påverka hur ägare runt om i hela Sverige ska sköta sina bolag - och hur vi agerar som ägare i statliga bolag. Som ägare måste vi självklart följa den kod för bolagsstyrning som alla andra ägare frivilligt har antagit. Det är att säga att en jämn könsfördelning ska eftersträvas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Man kan prata om sin egen karriär, men man kan också se att man måste skapa möjligheter för andra. Nätverk är där man rekryterar till styrelser och ledning, och nätverken är i många fall tungt manliga. Det är inget fel med det, men som statlig ägare har vi en möjlighet att välja att se till att få in fler kvinnor och att alltid fråga efter kvinnlig kompetens.

Slentrian är alltid lättast. Det är att göra som man har gjort förut. Om man inte är normbrytande kommer man heller inte att få en större mångfald. För mig är det lätt att säga att jag själv har kunnat göra den karriär jag har velat, men jag hade inte kunnat göra den karriären utan hjälp av de kvinnor som gått före mig.

Anf. 53 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! Jämställdhet ska handla om lika rättigheter och möjligheter. Min mamma och många andra kvinnor med henne har banat vägen för det som ledamoten nämner nu, alltså den jämställdhet som vi har i samhället överlag, liksom i näringslivet. Det är fantastiskt!

Men att gå från ett system som var väldigt skevt till ett annat, totalitärt, system är inte eftersträvansvärt. Att tvinga fram utfall genom lagstiftande kvotering eller genom ambitionen att statliga företag ska ha jämn könsfördelning är inte rätt väg att gå. Vi har strävat länge efter att kunna göra fria val när det gäller yrkes- och privatliv. Vi ska inte ta steg tillbaka.

Frågan hänger i luften: Vad blir nästa kvotgrund? Ska vi kvotera in personer utifrån etnicitet eller identitet? Var går gränsen för när kompetens och erfarenhet får stryka på foten för något annat? Ledamoten talar om normbrytande beslut. Vad är nästa norm som ska brytas?

Ett framgångsrikt företagsliv och statligt ägande bygger på kompetens och på lika möjligheter och villkor oavsett var du kommer ifrån och vem du är, ingenting annat.

Anf. 54 Birger Lahti (V)

Fru talman! I näringsutskottets betänkande 4 behandlas en skrivelse om statliga bolag. Precis som det låter är det en skrivelse där regeringen lämnar en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2021/22. I skrivelsen anger regeringen att den aktivt ska förvalta statens tillgångar i form av aktier i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir de bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Statens bolagsportfölj består av 43 bolag, varav 2 är börsnoterade. De är verksamma inom sektorerna basindustri, energi, telekom, tjänster, fastigheter, finans, infrastruktur och transporter. Flera av dessa bolag har startat som affärsverk - affärsverksamhet inom myndigheter eller statliga monopol. I dag verkar cirka hälften av bolagen på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. Övriga bolag har ett så kallat samhällsuppdrag som riksdagen särskilt beslutat om. Det innebär att de ska nå andra mål än ekonomisk avkastning.

År 2021 ökade värdet på bolagsportföljen med 120 miljarder kronor. Utdelningen 2021 gav 21,5 miljarder till statskassan - den gäller givetvis 2020 års verksamhet. Precis som tidigare har nämnts står sju bolag för drygt 80 procent av nettoomsättningen. Det är fem helägda - flaggskeppet Vattenfall, Systembolaget, LKAB, Apoteket och Samhall. Och det är två delägda - Postnord och Telia. Dessa sju står för drygt 80 procent av nettoomsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Vänsterpartiets syn på statligt ägande är att staten ska vara aktiv i sitt förvaltarskap, det vill säga noga följa att uppdragen sköts enligt de ägardirektiv som är satta. Men man ska även kunna ändra direktiv så att samhällsnytta kan vara överordnat. Det kanske man kan göra under begränsade tidsperioder, så att miljö- och klimatnyttor blir vinnare. Som ett exempel ska jag ta SJ:s avkastningskrav. Det gör att vinstmaximering tränger undan resenärerna och lågtrafikerade sträckor, vilket i sin tur gör att resenärerna tvingas till andra alternativ som ökar utsläpp och så vidare.

Fru talman! Här passar det att jag yrkar bifall till reservation 9 i betänkandet. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men av tidsskäl, som det så fint brukar sägas, lyfter vi bara denna.

Det finns egentligen mycket att säga om statligt ägande. Borgerliga partier - så är det faktiskt utan undantag också i dag - har, som jag tolkar det, av ideologiska skäl alltid tyckt att privat ägande kan göra allt bättre och att staten inte ska konkurrera i branscher där fri konkurrens råder. Jag kan hålla med om resonemanget om det skulle vara så enkelt. Men man kan titta på några avregleringar som skett. Jag ska ta två exempel bara för att ha något att jämföra med.

Apoteket nämndes här tidigare. Blev det generellt bättre service på landsbygden? Nej, landsbygden har inte fått ett dugg bättre service. Däremot hittar man ett apotek runt vart och vartannat hörn i den här staden.

Bilprovningen då? Nu lägger man ned stationer på glesbygden eller har mycket begränsade öppettider på de stationer där beläggningen blivit mindre, då några har möjlighet att köra 25 mil till en privat station. Men alla har inte råd med och möjlighet till dylika prioriteringar.

Skogen då? Varför köper nu penningstarka aktörer skog som en placering? Jo, det gör de helt enkelt för att de inser att värdet på något så fantastiskt som skog kommer att behållas, och skogen kommer att öka i värde i framtiden. Skogen kommer att vara avgörande på många sätt för att vi ska vi klara alla utmaningar som vi står inför i dagens samhälle. De borgerliga partierna vill sälja bort statlig skog. I stället borde staten faktiskt vara en aktiv köpare.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att påminna ledamöterna om en annan sak, hur det lät i början av 80-talet när LKAB hade det riktigt tufft. Staten gick in med kapitaltillskott. Jag kommer ihåg att många borgerliga politiker grämde sig över att staten gett tillskott till norra Sveriges gruvbolag. Hur hade det gått ifall bolaget hade varit privatägt? Jag är inte lika övertygad om slutprodukten som vi har i dag.

Nu när svenska medborgare drabbas av ockerpriser på el kan jag inte låta bli att tänka på Vattenfall. Givetvis följer styrelsen i bolaget ägardirektiv. Med andra ord ska det vara bästa möjliga avkastning på omsatt kapital.

Vi ser nu hur marknadsmodellen för prissättning för el fungerar. Gynnar det medborgarna i Sverige? Finns det betänkligheter över huvud taget vad gäller prissättningen?

När vi har utländska investerare som står på kö för att de vill investera i elproduktion i Sverige kan det väl inte vara någon dålig affär - eller? När de investerar i produktion här intecknar de produktionen i långtidskontrakt med prissäkringar på under 50 öre per kilowattimme, och dessa ska gå utomlands. Samtidigt blir kunder som ser produktionen från sitt köksfönster - svenska kunder på landsbygden - tvungna att betala 3 kronor per kilowattimme, och de får nu söka avbetalning på sin elräkning. Ändå tycker marknadsivrarna att allt är bra med vår inriktning på samhällsviktig funktion, som elförsörjning. Bara vi får mer kärnkraft löser sig allt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Här borde vi givetvis använda oss av vårt statliga bolag betydligt mer och ge ett konkret samhällsuppdrag att investera i produktion och distribution för samhällets och medborgarnas bästa. Det som industrin till exempel talar om är inte kärnkraft. Vi behöver billig el så att vätgas kan framställas vid överskott och låga priser. Först då kan omställningen bli kommersiellt gångbar. Det är vad industrin, som har omställningen framför sig, säger.

Vi kan till exempel jämföra med LKAB, som tar samhällsansvar på malmfälten. När deras verksamhet drabbar andra delar bekostar de en samhällsflytt på två orter - om det är någon som har missat det. Jag tänker högt lite grann: Varför skulle inte andra aktörer som tjänar bra med pengar i dag och som bidrar till samhället men som har en verksamhet som drabbar andra kunna bidra med något utöver den summa som blir kvar efter sista raden i bokslutet?

Fru talman! Jag är övertygad om att den elektrifiering som samhället nu står inför kommer att behöva extraordinära metoder om vi ska lyckas med omställningen samtidigt som vi utvecklar vår industri, behåller vår konkurrensförmåga och visar vägen för hur morgondagens tunga industri kan göra resan till fossilfri produktion. Men då behöver vi inse vad som har gått fel och vad som behöver göras och vad vi använder våra gemensamma bolag och resurser till.

Anf. 55 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Är det någon vänsterpartist som jag har stor respekt för är det du, Birger Lahti. Du är påläst och kunnig. Det måste jag säga även om vi inte alltid tycker lika.

När det gäller apotek vill säga att när jag under många år var kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje försökte vi få Apoteket till Väddö. Det berodde på att det var rätt hög medelålder där, och många var i behov av mediciner. Vi försökte med det statliga Apoteket. De var iskalla och ville inte komma. Vi försökte få dit Systembolaget. De var iskalla, och de har fortfarande inte kommit. Men när marknaden blev avreglerad dök det direkt upp ett apotek som etablerade sig där och som har god omsättning där.

Från det statligt ägda fanns det inte intresse av att ge samhällsservicen. Det är ett problem.

När det gäller Bilprovningen vill jag inte heller hålla med Birger Lahti, för jag anser att det har blivit många fler verkstäder att gå till. Tidigare var Opus den enda, och det är inte bra när en aktör är ensam och det inte finns konkurrens. Nu har du fler att åka till. Det är kortare köer och snabbare service. Ibland måste du besiktiga bilen rätt fort; det kan ju hända grejer.

När det gäller energipolitiken anser jag att vi måste ha mer energi, absolut. Men den fossilfria energi som är mest effektiv är kärnkraft. Den tar knappt någon mark i anspråk utan får plats på väldigt små utrymmen. Lahti pratade om statliga bolag som är i behov av energi. Med all respekt: Det är ett ypperligt tillfälle att etablera mindre, modulära kärnkraftverk. Då får man fossilfri el snabbt, kanske på tre fyra år.

Anf. 56 Birger Lahti (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för berömmet som jag fick i början!

Jag kan förstå att det finns exempel på där vi har haft dålig styrning på Apoteket. Men jag ser inte i den halva av Sverige som jag känner till att vi skulle ha fått fler apotek på landsbygden, utan servicen har blivit sämre. I den här staden ser jag däremot att det finns oändligt många apotek som har mycket krämer och salvor till försäljning i vartenda gathörn.

När det gäller Bilprovningen ser jag hur människor blir tvungna att köra 30 mil för att besiktiga bilen. Det fanns en mobil bilprovning, men den lade man ned. Opus har även jag god erfarenhet av, men man kan inte tro att allting måste vara en affär och att det är det som gör servicen. Det finns givetvis bra exempel där konkurrensen ger det som Kjell Jansson eftersträvar, men till landsbygden där kunderna är få och inte så penningstarka kommer inte fler aktörer. Dit kommer inte marknaden med några extra resurser. Så är det. Det ser vi, även om det kan finnas några exempel.

När det handlar om energin har jag själv försökt titta på vad det innebär med SMR, alltså små modulära reaktorer. Ska vi placera en i Kiruna, en i Piteå och en i Luleå? Varenda sådan modulär reaktor behöver lika mycket säkerhetsåtgärder som en stor, och då blir det tyvärr inte billigare. Om man placerar sex sju stycken där vi i dag har en stor kan det funka. Men att tro att det här skulle vara lösningen för LKAB:s del är tyvärr drömmar, Jansson.

Anf. 57 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Drömmar var ett starkt ord. Då är det väl i så fall mer av en dröm att bygga ut vindkraft med samma kapacitet som hela Finland gör av med i dag och som samtidigt bara ger energi ungefär 60 procent av årets timmar. Vad ska man fylla på med de övriga 40 procenten? Jo, om du inte vill ha kärnkraft måste du i så fall bygga ut Luleälven och effektivisera eller utöka kapaciteten på vattenkraften. Det är alternativen.

När det gäller apoteken vill jag ändå hävda att totalen är bra. Allt är inte perfekt - långt ifrån. Det finns trots allt Icabutiker som stänger ibland fast man inte tror det. Så är det. Marknaden fungerar tyvärr så med tillgång och efterfrågan.

Bilprovningen fungerar bra, vill jag hävda. Sedan vet jag att det är bekymmer framför allt i Norrland där Birger Lahti bor, men totalen är bra. Det är inte bra när en aktör är ensam. Något handlingskraftigt kommunalråd borde kanske ligga på och få upp något mindre företag som besiktigar bilar. Jag ska inte namnge någon men kanske någon som har sådana här mobila med sig.

Anf. 58 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för replikskiftet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag kommer inte att gå mer in på Apoteket och Bilprovningen, men vad gäller energiförsörjningen vill jag avsluta med att säga att om man lyssnar till dem som gör den stora omställningen i norra Sverige så säger de att vi inte har lyssnat på dem. De säger att de vill ha volatila priser, för när det är överskott på vindenergi och låga priser tillverkar de mycket vätgas. De säger själva att det är det som gör att deras case blir kommersiellt gångbart. Det blir inte gångbart om det kostar 1 krona per kilowattimme, vilket är det härad som kärnkraftsel kommer att komma i - om inte mer. Och Olkiluoto 3 är fortfarande inte igång.

Det är inte enkelt, men vi vet i alla fall vad vindkraften kostar i dag, och vi vet hur den produceras. Jag håller med om att den är volatil, men industrin säger att de behöver låga priser och att de gör vätgas vid överproduktion och låga priser. Jag tyr mig till det, och då kommer vi att lyckas.

När det gäller kärnkraften får kommersiella aktörer visa om de bygger eller inte. Det lägger jag mig inte i i dag. Men industrin säger att det inte är det som de eftersträvar.

Anf. 59 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Låt mig först bara säga att de statliga bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad och har säljmandat givetvis bör säljas så snart som möjligt. Jag blir också glad över att höra Kjell Janssons offensiva hållning i vilka bolag som borde säljas. Även jag uppmanar regeringen att analysera vilka bolag som faktiskt borde säljas när transaktionsmarknaden ser lite ljusare ut, kanske inte i närtid men så småningom.

Resterande del av mitt anförande tänkte jag ägna åt statens roll som är en väldigt central del i Sveriges tillväxtföretagande.

Genom bolagen Industrifonden, Almi och Saminvest kan kapital matchas med privat kapital till bolag som generellt har lite längre startsträcka till dess att de gör vinst. Låt mig förklara: En app som vänder sig till konsumenter och småföretag är ganska lätt att följa upp i fråga om utveckling och användande. Det är lätt att ta fram nyckeltal som investerare kan titta på, och det är då ganska lätt att förstå huruvida det här kommer att vara en bra investering eller inte.

Tiden till dess att man förstår om det här kommer att vara ett vinstgivande bolag eller inte är betydligt kortare. Ska man göra så kallade betatester, det vill säga testa någonting som ännu inte riktigt funkar, är det ganska många som räcker upp handen och säger att det där kan vi testa, även om lösningen inte är helt klar.

Men om man i stället skulle jobba med en produkt som ska ut i vården eller till exempel samarbeta med några av våra stora multinationella storföretag, då vill man inte ha några betatestare som bara testar på, utan då krävs otroligt mycket samarbete, pilotstudier och annat. Var och en förstår givetvis att ju tyngre teknik det är, desto längre tid tar det innan man förstår om det här är någonting som faktiskt kommer att gå att använda.

Hur hör detta ihop med det statliga kapitalet? Jo, det är just här, särskilt i dessa tuffa tider, som det här kapitalet, när det kanaliseras tillsammans med privata investerare, affärsänglar och venture-kapital, behövs och gör nytta. För dem som har stor osäkerhet tar det längre tid att nå ett genombrott, men det är faktiskt den typen av företag och startup-företag som också har en otroligt viktig effekt för Sverige och framtidsjobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

I Centerpartiets motioner lyfter vi särskilt fram hur viktigt det är att det statliga riskkapitalet fördelas lite jämnare över landet och att man också måste säkerställa uppdraget att se till att kapitalet når både män och kvinnor som grundare.

Jag ska vara helt transparent: Jag är affärsängel. Jag har investerat i bolag de senaste sju åren. Jag har saminvesterat med till exempel Almi. Vi investerar i de allra, allra tidigaste faserna, och det mesta av det blir faktiskt aldrig någonting. För det mesta går det åt skogen, för det är så den typen av investeringar funkar.

Vi jobbar från Åre och gör investeringar i hela norra Sverige. Det är tufft att hitta företag och andra investerare att investera tillsammans med, helt enkelt därför att det är färre entreprenörer som bor i norra Sverige. Man kan också säga att det är färre entreprenörer som bor utanför Stockholm och som har sålt stora bolag och investerar i nya startup-företag.

Investeringar handlar väldigt mycket om kontakter och nätverk, och det är helt mänskligt. När man inte riktigt kan räkna på eller förstå om en affär ska funka, hur ska man då kunna lita på någon? Då tänker man jaja, men jag känner ju den här personen, eller så har en person man känner rekommenderat någon. Det är så väldigt många av de tidiga investeringarna funkar.

Då är det lätt att se att mycket av riskkapitalet hamnar i redan befintliga cirklar i Stockholm. Därför är det viktigt att staten hjälper till att vara professionell utvärderare med hjälp av Industrifonden, Almi och Norrlandsfonden genom att jobba tillsammans med privata aktörer men gå bortom det att ha spelat poker ihop.

År 2021 gick 6,3 procent av riskkapitalet till team med bara kvinnliga grundare - om man räknar in Norden, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Om man tittar bara på Norden var det 1,1 procent. Om man tittar bara på Sverige var det en halv procent. En halv procent av allt riskkapital gick till bolag med bara kvinnliga grundare.

I mitt arbete som investerare har jag sett en otrolig utveckling med fler kvinnliga team som jobbar med skalbara affärsmodeller och har global potential. Därför är det dystert att se att utvecklingen går bakåt, och därför har också de statliga bolag som jobbar med investeringar haft ett uppdrag - och jag hoppas att de ska fortsätta att ha det uppdraget - att utvärdera hur de kan säkerställa att riskkapitalet når fler. Det ska ske absolut utan kvotering. Arbetet ska ske enbart på affärsmässiga grunder, men man kan öppna för samtal med fler. Enligt min erfarenhet är de affärsplaner som kommer från kvinnor mer genomtänkta, men de har lite mindre luft i sina siffror.

Jag trodde aldrig att jag som liberal skulle värna de bolag som jobbar med att komplettera det privata riskkapitalet. Men när det är fråga om något marknadskompletterande, inte minst i en tid när andra länder häller in pengar på området, är det avgörande för innovationer att de blir till företag som sedan blir till jobb.

Jag står bakom mina reservationer, och jag yrkar bifall till reservation 2. Och jag noterar med glädje att Marianne Fundahn har yrkat bifall till reservation 15.

Anf. 60 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Staten äger i dag ett fyrtiotal bolag som utgör en betydande del av det svenska näringslivet. Tyngdpunkten i den verksamhet som dessa bolag bedriver finns inom energi- och basindustrin. Staten har genom sitt ägande därmed en stor möjlighet att bidra till klimatomställningen genom en aktiv förvaltning av sin bolagsportfölj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag anser att det är en självklarhet att regeringen i sin roll som bolagsförvaltare tar detta ansvar och styr de statligt ägda bolagen i en klimat- och miljömässigt hållbar riktning. Här vill jag särskilt lyfta fram att Vattenfall, LKAB, SAS, Postnord och Sveaskog står för 99 procent av utsläppen i den statliga bolagsportföljen. Regeringen har genom ägarpolicyn beslutat att bolagen ska vara föredömen inom sin bransch och arbeta för att uppnå miljökvalitetsmålen och Parisavtalet.

För att säkerställa detta bör även regeringen utveckla och intensifiera ägarstyrningen så att skrivningarna om hållbarhet får faktiskt genomslag. Alla statligt ägda bolag bör ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner för att vi ska klara klimatomställningen, undvika de allvarligaste riskerna i klimatomställningen och även tillvarata de fantastiska möjligheterna till en hållbar samhällsutveckling och stärkt konkurrenskraft för Sverige.

I går meddelade Sveaskog att man ska skydda 100 000 hektar skog. Det är ett mycket välkommet besked som gör stor nytta. Miljöpartiet har arbetat hårt för att detta ska komma till stånd. Det är därmed glädjande att höra att så mycket skog får ett permanent skydd.

Det är dock tydligt att mer behöver göras framåt. Skogsutredningen föreslog att 525 000 hektar fjällnära skog ska skyddas i Sverige, och det kräver också resurser. Det är resurser som den här regeringen inte ger. Det innebär att privata skogsägare som vill skydda sin skog, och får inkomster från skogen, i dag inte får pengar.

EU har den senaste tiden lagt fram förslag om ökad kolbindning i skogen. Sverige har mål på detta område. Man stärker också arbetet för biologisk mångfald inom EU. Här anser vi från Miljöpartiet att vi genom den nationella politiken verkligen borde ge skogsnäringen förutsättningarna att skapa affärsnytta i omställningen för ökad biologisk mångfald, ökad klimatnytta och ett hållbart brukande av skogen. Tyvärr ser vi inte alls den prioriteringen hos regeringen i dag.

Sveaskog kan vara en föregångare och verkligen kombinera affärsnytta, biologisk mångfald och klimat. Det anser vi bör vara prioriterat.

Jag står givetvis bakom alla reservationer från Miljöpartiet i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)