Sök

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

• Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
• Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
• Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
• Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
• Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
• Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

30

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

38, 152 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-29

Debatt

2017-05-30

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

15

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-31

Kulturutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande som handlar om förslag på en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Kulturutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

I meddelandet föreslår kommissionen flera åtgärder för att göra framsteg i arbetet med en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Det handlar bland annat om att stödja kultur som en motor för hållbar social och ekonomisk utveckling, främja kultur och interkulturell dialog för fredliga förbindelser mellan folkgrupper och förstärka samarbetet om kulturarv.

Enligt kommissionen kan dessa åtgärder i förlängningen bidra till att göra Europeiska unionen till en starkare global aktör, en bättre internationell partner och en starkare drivkraft för hållbar utveckling, fred och ömsesidig förståelse.

Utskottet understryker betydelsen av internationella kulturella förbindelser. Erfarenhetsutbyte, interkulturell dialog via samarbetsprojekt och kontakter mellan människor kan bidra till att hantera viktiga globala utmaningar, till exempel att förebygga och lösa konflikter, motverka extremism och främja integration. Utskottet understryker dock att EU när det gäller kulturpolitiken enbart har befogenhet att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder. Utskottet konstaterar att frågan om internationella kulturella förbindelser kommer att tas upp på ministerrådsmötet för utbildning, ungdomar, kultur och idrott i maj 2017.

Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.

Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2017-03-28

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.

Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2017-02-14

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Barn mellan 11 och 14 år ska kunna se på bio med 15-årsgräns i sällskap av en vuxen. Det innebär att vårdnadshavare i högre grad får ansvara för vilka biofilmer barnet får se.

Dessutom slopas avgiften för förhandsgranskning av filmer. De filmer som ska visas för barn under 15 år måste förhandsgranskas, men av kostnadsskäl granskar filmdistributörer färre filmer i dag. Det innebär att tillgången till barnfilmer minskar.

Syftet med förändringarna är att öka barns möjligheter att få tillgång till information.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 69 minuter

Justering

2017-01-24

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.

För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.

Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.

Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.

Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-29

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

52, 154 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Detta gäller förslaget om att filmcensuren för vuxna avskaffas. Handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja kommer också att behandlas under nästa riksmöte. Riksdagen beslutade även att ärenden som kan komma att hänvisas till kulturutskottet under återstoden av innevarande riksmöte skjuts upp.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Europeiska kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om den kulturella och den kreativa sektorn. Syftet är att få igång en diskussion om hur Europa ska kunna skapa de rätta förutsättningarna för kreativitet och innovation inom dessa båda sektorer, där det enligt grönboken finns en outnyttjad potential för tillväxt och sysselsättning. Kulturutskottet framhåller i utlåtandet att kultur i stor utsträckning är en nationell angelägenhet även om kulturområdet på olika sätt påverkas av EU:s regelverk. De politiska insatserna måste kunna anpassas och variera både regionalt och nationellt anser utskottet. Vidare är det nödvändigt att kulturpolitiska insatser samverkar med andra politikområden. Utskottet anser också att det är angeläget att den administrativa bördan för företagare inom de kulturella och kreativa näringarna minskar och att regelförenkling prioriteras. Kreativiteten får bättre förutsättningar att blomstra om attityden hos beslutsfattare och finansiärer är tillåtande. Kulturutskottet visar i sitt utlåtande på en rad exempel på kulturella och kreativa verksamheter från svenska förhållanden. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Riksdagen sa ja till ett statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Enligt förslaget ska en kvinnoorganisation för varje politiskt parti som är representerat i riksdagen kunna få stöd. Med kvinnoorganisation avses: en ideell förening som är ansluten till ett politiskt parti och som har som ändamål att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad eller, en sammanslutning som finns inom ett politiskt parti och som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad. Stöd lämnas som grundstöd och mandatstöd. Grundstödet är lika stort för alla kvinnoorganisationer som beviljas stöd. Mandatstödets storlek står i proportion till det antal mandat som det politiska parti som kvinnoorganisationen tillhör har i riksdagen. Lagen gäller från den 1 juli 2010 och tillämpas för första gången för året 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-21

Beslut

2010-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att konstnärernas inkomstgarantier ska avskaffas successivt. Beslutet innebär att de pengar som finns avsatta för inkomstgarantierna ska efter hand föras över till pensionsgrundande långtidsstipendier. De konstnärer som idag har inkomstgaranti berörs inte av beslutet. Inkomstgarantin för konstnärer infördes 1976. I dag har högst 157 personer livslånga inkomstgarantier.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 88 minuter

Justering

2010-04-27

Debatt

2010-05-21

Beslut

2010-05-26

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om övergripande kulturfrågor samt frågor om folkbildning, idrott och spel. Skälet är att riksdagen tidigare under mandatperioden har behandlat likadana eller liknande motioner. Det finns därför enligt utskottet inte någon anledning att ta upp samma frågor till förnyad behandling.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

1

Justering

2010-03-02

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 som i huvudsak tar upp olika museifrågor. I två motioner föreslås att Forum för levande historia avvecklas. Kulturutskottet framhåller att organisationsformen prövades ingående när myndigheten etablerades och att det därför saknas skäl att ompröva den. I en annan motion föreslås att minst 6 miljoner kronor under en femårsperiod ska föras över från Forum för levande historias anslag till en internationell stiftelse vars syfte är att bevara Auschwitz-Birkenau. Andra motioner handlar bland annat om inrättandet av ett resurscentrum för fred och global utveckling och att utreda möjligheten att på offentlig plats hedra minnet av ambassadör Harald Edelstam.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

11

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 42 minuter

Justering

2010-03-02

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen sin inställning till vissa kulturmiljöfrågor. Regeringen beskriver bland annat de norrländska kyrkstäderna som utgör en värdefull del av vårt kulturarv. Regeringen anser att det är viktigt att dessa skyddas och bevaras för framtiden men gör samtidigt bedömningen det redan idag finns ett tydligt skydd i plan- och bygglagen, kulturminneslagen och miljöbalken. I skrivelsen görs även bedömningen att den europeiska landskapskonventionen bör ratificeras. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-04

Beslut

2010-03-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om idrotts- och spelfrågor. Motionerna handlar om jämställdhet, hbt-frågor, idrottsetiskt arbete, dopning, integrerad handikappidrott, handikappanpassade idrottsanläggningar, idrottens särart, bolagisering och kommersialisering av idrottsrörelsen, stöd till barn- och ungdomsidrott samt glesbygdsföretags möjlighet att erbjuda spel via ATG och Svenska Spel.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2010-02-11

Debatt

2010-03-04

Beslut

2010-03-10