Dokument & lagar (375 träffar)

Utlåtande 2009/10:FiU43

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av att ge ersättning till investerare. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av systemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-08-24 Debatt: 2010-10-06 Beslut: 2010-10-06

Utlåtande 2009/10:FiU43 (pdf, 53 kB)

Utlåtande 2009/10:FiU42

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-08-24 Debatt: 2010-10-06 Beslut: 2010-10-06

Utlåtande 2009/10:FiU42 (pdf, 54 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om insättningsgarantisystem

Utlåtande 2009/10:FiU41

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om företagsstyrning i finansiella institut och om ersättningspolicy där kommissionen ger ett antal förslag som bland andra medlemsländernas parlament ska ge sina synpunkter på. Finansutskottet framhåller att den finansiella krisen har visat på behovet av en effektivare tillsyn över finansmarknadens aktörer. Olämpliga ersättningssystem inom finanssektorn kan leda till ett överdrivet risktagande som medför betydande samhällsekonomiska kostnader. Finansutskottet betonar att Sverige under sitt ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 aktivt förde arbetet med finansiell tillsyn framåt och att regler om ersättningspolicy inom finanssektorn har genomförts på nationell nivå. Då det gäller kommissionens förslag till direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder anser utskottet att det är viktigt att finna en ändamålsenlig och balanserad reglering. Det ska tydligt framgå vilka förvaltare som omfattas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-17 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:FiU41 (pdf, 64 kB)

Utlåtande 2009/10:FiU40

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken. EU-kommissionen menar att den globala ekonomiska krisen har inneburit att samordningen av den ekonomiska politiken i EU har visat på svagheter och att dessa bör rättas till. Den dåliga efterlevnaden av regler och principer har inneburit ett särskilt tryck på den monetära unionens funktion. I meddelandet tar kommissionen därför upp ett antal förslag. Finansutskottet delar uppfattningen att den ekonomiska krisen har visat hur viktigt det är att ha stabila finanspolitiska ramverk på både nationell nivå och på EU-nivå. Utskottets betonar dock sin uppfattning att det inte är aktuellt att EU ska granska en budgetproposition innan den läggs fram till riksdagen. Utskottet betonar att det är riksdagen som fattar beslutet om både utgifter och inkomster. Utskottet anser också att det inte är helt tydligt i meddelandet vilka åtgärder som är avsedda för länder inom den monetära unionen i förhållande till övriga länder inom EU. Finansutskottet anser också att det är viktigt att kvaliteten i statistiken kring de offentliga finanserna ökar. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-06-08 Justering: 2010-06-17 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:FiU40 (pdf, 75 kB)

Betänkande 2009/10:FiU39

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Utöver dessa kommer även de nya ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av det innevarande riksmötet skjutas upp till riksdagsåret 2010/2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU39 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2009/10:FiU26

Riksdagen har godkänt årsredovisning för staten 2009. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomster och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har utvecklats, men också att regeringen bör göra en tydligare skillnad mellan den bakåtblickande och den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. Utskottet är kritiskt till att regeringen låtit arbetet med att utveckla riskbedömningar för de statliga garantierna dra ut på tiden. Finansutskottet förutsätter därför att det uppdrag som regeringen nu har gett Riksgäldskontoret fullföljs utan ytterligare dröjsmål.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU26 (pdf, 68 kB)

Betänkande 2009/10:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Svensk ekonomi har utvecklats starkt hittills i år samtidigt som oron tilltagit i omvärlden. Många andra länder inom EU tvingas nu diskutera skattehöjningar och besparingar för att sanera sina offentliga finanser. Sverige kan i stället driva en politik som understöder återhämtningen och jobben samt tryggar välfärden. Det är nödvändigt för Sverige att komma tillbaka till överskott i offentliga finanser inom en rimlig tidshorisont. De offentliga finanserna ska därför uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP senast 2014. Dagens jobbpolitik fungerar bra och att inriktningen bör ligga fast. Men det är motiverat med vissa stabiliseringspolitiska insatser för att fånga upp dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det gäller till exempel: Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre från 12 till 6 månader. Tillfällig sommarsatsning för ungdomar i form av sommarjobb och sommarskolor. Utbildningssatsning i Västra Götalandsregionen. Välfärden har kunnat värnas i krisen. Särskilda satsningar görs nu på barnfamiljer och pensionärer. Inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Flerbarnstillägget höjs i barnbidraget. Förändringarna i sjukförsäkringen var nödvändiga och de ger resultat.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU20 (pdf, 12538 kB)

Betänkande 2009/10:UbU24

En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:UbU24 (pdf, 27 kB)

Betänkande 2009/10:NU27

Riksdagen skjuter upp ett antal beslut till riksmötet 2010/11. Det handlar om en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, en ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. Riksdagen beslutade att man även väntar med ärendena om Riksrevisionens redogörelse om omlokalisering av myndigheter, en skrivelse om regelförenklingsarbetet 2006-2010 och en skrivelse om strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Beslutet omfattar även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:NU27 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2009/10:NU22

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:NU22 (pdf, 206 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändrat uppdrag för Sveaskog AB

Betänkande 2009/10:FiU30

En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:FiU30 (pdf, 5241 kB)

Betänkande 2009/10:FiU31

En ny lag om kreditvärderingsinstitut börjar gälla den 7 september 2010. Syftet är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:FiU31 (pdf, 312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kreditvärderingsinstitut

Betänkande 2009/10:UbU21

En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.

Förslagspunkter: 56 Reservationer: 58
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:UbU21 (pdf, 15352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny skollag

Betänkande 2009/10:NU26

Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-17 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:NU26 (pdf, 704 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kärnkraften – förutsättningar för generationsskifte

Betänkande 2009/10:NU20

För auktoriserade patentombud och deras biträden införs möjlighet till tystnadsplikt. En ändring görs i rättegångsbalken som innebär att ombuden och deras biträden endast i undantagsfall ska få vittna i rättegång om förtrolig information som rör patenträtt. Samtidigt införs en ny lag om auktorisation av patentombud. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De börjar att gälla den 1 september 2010. Vidare ska Sverige kvarstå som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping, EBR EEIG. Det är en europeisk intressegrupp för samarbete mellan registerförare av företagsinformation.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:NU20 (pdf, 366 kB)

Betänkande 2009/10:FiU37

Vid slutet av 2009 var den svenska statsskulden 1 189 miljarder kronor. En minskning med 119,4 miljarder jämfört med 2005. Det framgår av regeringens utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller 2005-2009. En turbulent ekonomisk period då förutsättningarna för den svenska statsskuldspolitiken ändrades relativt dramatiskt. Likväl konstaterar finansutskottet att uppsatta mål för utvärderingsperioden har uppnåtts. Riksgälden får extra beröm för sitt agerande under finanskrisen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:FiU37 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2009/10:FiU32

I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Vem som helst kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson den vägen utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut. För att komma till rätta med problemen har riksdagen beslutat om utökat integritetsskydd. Beslutet innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista 12 månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Beredning: 2010-05-27 Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:FiU32 (pdf, 730 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning

Betänkande 2009/10:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 5
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-16

Betänkande 2009/10:FiU21 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2010

Betänkande 2009/10:NU25

Regeringen vill att statens insatser för företagsfinansiering, information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. De föreslagna riktlinjernas syfte är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdet ska förbättras, till exempel Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. Riksdagen sa ja till de föreslagna riktlinjerna.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-17 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:NU25 (pdf, 216 kB) Webb-tv debatt om förslag: Företagsutveckling - statliga insatser för finansiering och rådgivning

Betänkande 2009/10:SfU20

Behandlingen av förslag skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller regeringens proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken. Det gäller också övriga förslag som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av riksdagsåret 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 1899-01-01 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:SfU20 (pdf, 15 kB)