Dokument & lagar (222 träffar)

Betänkande 2010/11:KU6

Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU6 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetskopiors rättsliga status (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU5

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU5 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnpornografibrottet (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU3

Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning. Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU3 (pdf, 1165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2010/11:KU13

Riksdagen har gjort ändringar i grundlagarna. Därför ändras också hänvisningar till grundlagarna i ett antal andra lagar. Dessutom görs en del lagändringar till följd av Lissabonfördraget, eftersom benämningar på vissa av Europeiska unionens institutioner har ändrats. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU13 (pdf, 867 kB)

Utlåtande 2010/11:KU12

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Utlåtande 2010/11:KU12 (pdf, 62 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

Betänkande 2010/11:KU4

Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:KU4 (pdf, 6247 kB) Webb-tv debatt om förslag: En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Betänkande 2010/11:KU11

Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2010-11-02 Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:KU11 (pdf, 245 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning

Betänkande 2010/11:SfU4

Ett antal lagar ändras den 1 januari 2011 med anledning av att en ny socialförsäkringsbalk börjar gälla samma dag. Ändringarna handlar främst om att de hänvisningar som i dag görs till olika bestämmelser i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen i stället ska gälla motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-04 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:SfU4 (pdf, 12476 kB)

Utlåtande 2010/11:SfU5

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU. Syftet med grönboken är att inleda en debatt om utformningen av framtidens pensionssystem så att dessa mål nås. Syftet är även att undersöka hur EU kan stödja medlemsstaterna i deras arbete med att nå målen. Kommissionen har analyserat konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen. Utskottet tycker att analysen är ett värdefullt bidrag för att inleda en debatt. Kommissionen menar att den nuvarande utvecklingen med en åldrande befolkning och tidiga pensionsavgångar är ohållbar. Medlemsstaterna måste göra mer för att åstadkomma effektivare och tryggare pensionssystem, anser kommissionen. Utskottet håller med. Men utskottet anser att det helt och hållet är varje EU-lands ansvar att utforma och bestämma innehållet i det egna pensionssystemet. Den öppna samordningsmetoden är ett både lämpligt och fullt tillräckligt instrument för att stödja EU-länderrna i arbetet med att reformera sina pensionssystem. Det är dock viktigt att EU via utbyte av kunskaper och erfarenheter arbetar aktivt för att stödja EU-ländernas insatser för att få långsiktigt hållbara pensionssystem som samtidigt är tillräckliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-04 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Utlåtande 2010/11:SfU5 (pdf, 83 kB)

Betänkande 2010/11:SfU3

Personer som lämnar Sverige för att studera i ett annat EU- eller EES-land ska ha rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Kravet är att man går en utbildning som ger rätt till svenskt studiestöd eller att man har utbildningsbidrag för doktorander. Rätten till hälso- och sjukvård har tidigare varit kopplad till folkbokföringen. Bakgrunden till förslaget är den nya EU-förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Enligt den ska samordningsreglerna för social trygghet inte bara gälla EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land för att arbeta, utan också dem som flyttar i andra syften. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-04 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:SfU3 (pdf, 1447 kB)

Betänkande 2010/11:NU5

Konkurrenslagstiftningen ändras den 1 januari 2011 som en anpassning till nya EU-förordningar om vertikala konkurrensbegränsande avtal. Vertikala avtal gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled, till exempel mellan tillverkare och detaljist. Genom anpassningen kommer samma regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande vertikala avtal, oavsett om svensk konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet. Ändringarna är också ett led i en utfasning av specialregler för motorfordonssektorn.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-02 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:NU5 (pdf, 206 kB)

Betänkande 2010/11:NU4

En ny lag om uppgiftsskyldighet om marknads- och konkurrensförhållanden införs. Lagen är en modernisering av en nu gällande motsvarande lag, som är mer än 50 år gammal. Den gamla lagen har använts av Konkurrensverket för att hämta in uppgifter från privat och offentlig verksamhet för att kunna främja en effektiv konkurrens. Den nya lagen har samma syfte och är inte avsedd att ge Konkurrensverkets ökade befogenheter. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-02 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:NU4 (pdf, 265 kB)

Betänkande 2010/11:NU6

Riksdagen har beslutat att ersätta varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen med en ny varumärkeslag. De nuvarande lagarna kom till för 50 år sedan. Förhållandena på marknaden och företagens villkor för att agera på marknaden har ändrats sedan dess. Den nya varumärkeslag innebär exempelvis att: Reglerna om varumärken moderniseras och anpassas till vad som gäller internationellt, speciellt inom EU. Reglerna för att registrera varumärken förenklas. Nya rutiner för att häva registreringen av varumärken, administrativ hävning, skapas. Syftet är att det ska bli enkelt och billigt att häva registreringar som innehavaren inte längre har något intresse av. Den nya varumärkeslagen resulterar i följdändringar i bland annat firmalagen. Firmalagen moderniseras och samordnas därmed så långt som det är möjligt med reglerna i varumärkeslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-02 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:NU6 (pdf, 4921 kB)

Betänkande 2007/08:KU24

Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Beredning: 2008-05-20 Justering: 2008-06-05 Debatt: 2008-06-18 Beslut: 2008-06-18

Betänkande 2007/08:KU24 (pdf, 1025 kB)

Betänkande 2007/08:NU15

Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2008-06-03 Debatt: 2008-06-17 Beslut: 2008-06-18

Betänkande 2007/08:NU15 (pdf, 158 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny förvaltningsstruktur inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken

Betänkande 2007/08:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.


Beredning: 2007-10-18 Justering: 2008-05-22 Debatt: 2008-06-12 Beslut: 2008-06-16

Betänkande 2007/08:KU20 (pdf, 1706 kB)

Utlåtande 2007/08:NU17

Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2008-05-22 Debatt: 2008-06-11 Beslut: 2008-06-12

Utlåtande 2007/08:NU17 (pdf, 113 kB)

Betänkande 2007/08:KU21

Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2008-04-17 Justering: 2008-05-20 Debatt: 2008-06-12 Beslut: 2008-06-16

Betänkande 2007/08:KU21 (pdf, 293 kB)

Betänkande 2007/08:KU9

Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2007-10-16 Justering: 2008-05-22 Debatt: 2008-06-12 Beslut: 2008-06-16

Betänkande 2007/08:KU9 (pdf, 124 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag

Betänkande 2007/08:NU16

Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2008-05-22 Debatt: 2008-06-11 Beslut: 2008-06-12

Betänkande 2007/08:NU16 (pdf, 179 kB)