Dokument & lagar (485 träffar)

Betänkande 2019/20:SfU13

Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:SfU13 (pdf, 169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro

Betänkande 2019/20:SfU14

Riksrevisionen har granskat mörkertalet, det vill säga antalet potentiellt berättigade som inte ansöker, inom bostadstillägget och kommit fram till att närmare en fjärdedel med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka en tredjedel av ålderspensionärerna riskerar att inte ta emot förmånen trots att de kan vara berättigade.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att mörkertalet inom bostadstillägget är högt och att det
i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg, bland annat genom att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet och att det kan leda till ett något större intrång i den personliga integriteten.

Riksdagen anser att det är beklagligt att det hittills inte varit möjligt att komma åt problemet med mörkertalet, men anser att regeringen har tagit steg i rätt riktning för att reducera omfattningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet och sa samtidigt nej till motioner som väckts med anledning av rapporten.

 

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:SfU14 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Betänkande 2019/20:KU6

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:KU6 (pdf, 2294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens ledningsstruktur

Betänkande 2019/20:NU9

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:NU9 (pdf, 271 kB) Webb-tv debatt om förslag: Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015

Betänkande 2019/20:KU24


Beredning: 2020-04-14 Justering: 2020-04-28 Debatt: 2020-05-06 Beslut: 2020-05-06

Betänkande 2019/20:KU23


Beredning: 2020-04-28 Justering: 2020-06-02 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU22


Beredning: 2020-04-14 Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:KU21


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:KU20


Beredning: 2020-03-03 Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15

Betänkande 2019/20:KU19


Beredning: 2020-05-14 Justering: 2020-06-02 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU18


Beredning: 2020-05-14 Justering: 2020-06-02 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU17


Beredning: 2020-04-02 Justering: 2020-05-05 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:KU16


Beredning: 2020-03-19 Justering: 2020-04-28 Debatt: 2020-05-06 Beslut: 2020-05-06

Betänkande 2019/20:KU15


Beredning: 2020-03-12 Justering: 2020-04-14 Debatt: 2020-04-22 Beslut: 2020-04-22

Betänkande 2019/20:KU14


Beredning: 2020-03-10 Justering: 2020-04-02 Debatt: 2020-04-22 Beslut: 2020-04-22

Betänkande 2019/20:KU13


Beredning: 2020-03-26 Justering: 2020-04-28 Debatt: 2020-05-06 Beslut: 2020-05-06

Betänkande 2019/20:KU12


Beredning: 2020-04-28 Justering: 2020-06-02 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU9


Beredning: 2020-03-10 Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-15 Beslut: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:KU8


Beredning: 2020-03-24 Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:NU19


Beredning: 2020-05-07 Justering: 2020-06-02 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10