Dokument & lagar (255 träffar)

Betänkande 2017/18:SkU25

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SkU25 (pdf, 7126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya skatteregler för företagssektorn

Utlåtande 2017/18:NU28

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.

Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-19 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:NU28 (pdf, 312 kB)

Utlåtande 2017/18:KU48

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Utlåtande 2017/18:KU48 (pdf, 305 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Betänkande 2017/18:NU22

Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 36
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:NU22 (pdf, 1154 kB) Webb-tv debatt om förslag: Energipolitikens inriktning

Betänkande 2017/18:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 


Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18

Betänkande 2017/18:KU20 (pdf, 2684 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2017/18:SfU31

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/2019. Det gäller propositionen 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning och skrivelsen 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:SfU31 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2017/18:NU23

Konsumenterna ska få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor från elleverantörerna. För att öka flexibiliteten när det gäller efterfrågan på el kommer företagen att kunna utveckla avgifterna för elnäten genom pilotprojekt och att stegvis införa nya nättariffer.

Reglerna för hur höga intäkter elnätsverksamheter får ha är också något som förenklas och görs tydligare. När Energimarknadsinspektionen bedömer nätföretagens kvalitet är avbrott som inneburit skadestånd eller ersättning till konsumenten något de har möjlighet att ta med i bedömningen. Förutsättningarna för att få sluta leverera el till en konsument som inte har betalat förtydligas också.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men nej till motionsförslag i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:NU23 (pdf, 3541 kB)

Betänkande 2017/18:SkU26

Det införs nya momsregler för värdebevis, så kallade vouchers. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som grundar sig på tvingande EU-regler.

Idag saknas det gemensamma regler i EU om hur vouchrar ska hanteras momsmässigt. Det har inneburit att olika EU-länderna gjort på olika sätt vilket kan innebära att företag kan drabbas av dubbelbeskattning eller inte betala moms alls. Detta om företagen arbetar över EU:s gränser. Därför införs nu mer enhetliga regler inom EU om när och hur moms ska tas ut. Om momsen ska betalas när vouchern köps eller när den faktiskt används beror på voucherns funktion. Bedömningarna av voucherns funktion ska nu alltså bli likadana i hela EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SkU26 (pdf, 799 kB)

Betänkande 2017/18:NU27

Svensk lagstiftning anpassas till nya EU-regler om naturgasförsörjning. Syftet med EU-reglerna är att säkerställa att medlemsstaterna har en trygg försörjning av gas.

Det som är nytt jämfört med de tidigare reglerna är att det införts ett solidaritetskrav mellan medlemsstaterna. Det innebär att om det inträffar en kris där vissa inte får tillgång till gas så ska de kunna få hjälp från andra stater. Det här nya kravet innebär att det behövs kompletterande bestämmelser i den svenska lagstiftningen.

Förslaget innebär att regeringen får ta fram regler för hur ansvarsfördelningen för olika åtgärder ser ut om det uppstår en sådan typ av kris. Dessutom kommer det behövs göras ändringar i lagen om trygg naturgasförsörjning. Ändringarna innebär att hänvisningar till de gamla EU-reglerna ändras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:NU27 (pdf, 934 kB)

Betänkande 2017/18:KU47

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU47 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2017/18:KU46

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU46 (pdf, 1009 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Betänkande 2017/18:KU40

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU40 (pdf, 4183 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess

Betänkande 2017/18:SfU23

Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SfU23 (pdf, 3962 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2017/18:NU25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om samhällsomvandlingen av Kiruna och Malmberget. Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringen inte har gett riksdagen en fullständig bild av investeringen och dess konsekvenser. Regeringen borde därför tydligt redovisa ansvarsförhållanden och risker i omvandlingen för riksdagen.

Regeringen instämmer i merparten av revisionens iakttagelser och kommer bland annat att förbättra återrapporteringen till riksdagen under den fortsatta omvandlingen av Kiruna och Malmberget.

Riksdagen välkomnar att regeringen kommer att förbättra återrapporteringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:NU25 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2017/18:NU24

Regeringen har i en skrivelse svarat på Riksrevisionens synpunkter i rapporten om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Med samhällsuppdrag menas att bolaget har ett uppdrag som inte handlar om ekonomisk avkastning, utan istället ska uppdraget ge andra effekter. Bolagets samhällsuppdrag är något som är beslutat av riksdagen.

Regeringen menar att den delvis instämmer när det gäller rekommendationen att skynda på genomförandet av processen med uppdragsmål. Detta för att så många bolag med samhällsuppdrag som möjligt kan ges uppdragsmål inom överskådlig tid. Regeringen håller också i huvudsak med Riksrevisionen när det gäller att regeringen bör utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att det pågår arbete med uppdragsmål för de statliga bolag som har samhällsuppdrag och noterar att regeringen avser att förbättra återrapporteringen till riksdagen när det gäller dessa uppdrag. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i följdmotion som lagts med anledning av ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:NU24 (pdf, 346 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Betänkande 2017/18:KU44

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU44 (pdf, 1380 kB) Webb-tv debatt om förslag: En stärkt minoritetspolitik

Betänkande 2017/18:SkU23

En ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz godkänns. Sedan 1965 finns det ett skatteavtal mellan de två länderna med syftet att undvika dubbelbeskattning när det gäller inkomst och förmögenhet. Nu godkänns en mindre avtalsändring och lagändring angående de pensionsfonder som omfattas av avtalet. Ändringen går ut på att en behörig myndighet i respektive land ensidigt kan intyga att en pensionsfond omfattas av avtalets definition av en pensionsfond.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:SkU23 (pdf, 1001 kB)

Betänkande 2017/18:NU19

Regeringen har lagt fram förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Målet är att nå en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till övergripande mål.

Riksdagen riktade samtidigt två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör se över hur alternativ till kopparnätet ska kunna erbjudas innan det kopplas bort.
  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ett förändrat strandskydd.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om bland annat näringsliv, digital kommunikation, kompetensförsörjning och samhällsplanering. Detta bland annat eftersom arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 46
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-05 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:NU19 (pdf, 11345 kB) Webb-tv debatt om förslag: En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder

Betänkande 2017/18:KU43

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:KU43 (pdf, 353 kB) Webb-tv debatt om förslag: Journalistik i hela landet

Betänkande 2017/18:NU20

Konkurrensmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ska få ökade möjligheter att samarbeta effektivt om konkurrensfrågor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett nytt avtal om nordiskt samarbete i konkurrensfrågor.

I dag får konkurrensmyndigheterna i flera av länderna bland annat byta information om pågående utredningar. Det nya avtalet innebär att de nu får befogenheter att skaffa information och göra inspektioner hos företag på uppdrag av en annan konkurrensmyndighet. Det kan underlätta utredningar som till exempel rör karteller där leverantörer har verksamhet i olika nordiska länder eller över landsgränserna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-05 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:NU20 (pdf, 283 kB)