Dokument & lagar (175 träffar)

Betänkande 2009/10:KU23

Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet höst 2010. Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2005. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om det slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-22 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-27 Beslut: 2010-06-02

Betänkande 2009/10:KU23 (pdf, 199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetskopiors rättsliga status

Betänkande 2009/10:NU19

En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning – 2009 avsattes 1 147 miljoner kronor. Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden 2007-2010 utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Att verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Att myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Att samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU19 (pdf, 61 kB)

Betänkande 2009/10:NU18

Riksdagen har beslutat om en ny lag om ursprungsgarantier för el. Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnyelsebar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU18 (pdf, 516 kB)

Betänkande 2009/10:KU34

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten i flera fall förlängas. De omständigheter som innebär att brottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringarna som inte medför grundlagsändringar ska börja gälla den 1 juli 2010. Riksdagen säger i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-06 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:KU34 (pdf, 1095 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnpornografibrottet

Betänkande 2009/10:SfU18

Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn som redan befinner sig hos anhöriga i Sverige ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen börja gälla från den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-21 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SfU18 (pdf, 223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet

Betänkande 2009/10:SfU16

Egenavgifterna ska sänkas med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga 40 000 kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2010. De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 3
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU16 (pdf, 335 kB)

Betänkande 2009/10:SfU15

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför. Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU15 (pdf, 1882 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen

Betänkande 2009/10:NU16

Systemet med elcertifikat förlängs till och med 2035. Dessutom höjs målet för produktionen av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå. Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el, som vindkraft och solenergi. Förenklat innebär systemet följande. Staten ger kostnadsfritt elcertifikat till producenter av förnybar el. Producenterna finansierar sin produktion genom att sälja elcertifikaten till elbolagen. Bolagens kostnader för certifikaten bärs i slutändan av konsumenterna, via elräkningen. Elbolagen är enligt reglerna skyldiga att inneha ett antal certifikat varje år, som motsvarar en viss andel (kvot) av bolagens elförsäljning. Kraven på andelar som måste innehas ska från och med 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna är tänkta att börja gälla den 1 juli 2010. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2010-04-27 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU16 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatssystemet

Betänkande 2009/10:NU21

Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Bland annat ska det skrivas in i lagen att regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – har rätt att besluta om avgifterna för kontroll av mätdon och färdigförpackade varor. Marknadskontroller görs inom en mängd branscher för att se till att konsumenterna inte blir lurade. Det kan handla om vågar i livsmedelsbutiker, bränslemätare på bensinmackar eller vikten på färdigförpackad varor. I dag utförs den kontrollen av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-29 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU21 (pdf, 137 kB)

Betänkande 2009/10:SfU17

Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska bli mer flexibel. Kommuner och landsting i olika län ska i fortsättningen kunna vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. I dag måste de komma från samma län. Finansiell samordning innebär att Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting frivilligt samverkar om rehabilitering för att få människor tillbaka i arbete. Samordningen drivs genom ett samordningsförbund med pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-27 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:SfU17 (pdf, 764 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökad finansiell samordning, m.m.

Betänkande 2009/10:KU38

Det krävs en ständig diskussion om vad demokrati och mänskliga rättigheter konkret innebär i vardagen, menar regeringen. Under 2008 inledde regeringen därför en satsning för att stimulera en dialog om det svenska samhällets värdegrund. Arbetet har nu resulterat i en skrivelse, Dialog om samhällets värdegrund, som redovisats för riksdagen. I skrivelsen berättar regeringen mer om syftet, vad som gjorts hittills och vad som kommer att göras i framtiden. Faktorer som globalisering, individualisering, omfattande migrationsströmmar och utvecklingen inom IT har skapat en varierad svensk befolkning. Tydliga värderingsskillnader förekommer mellan olika grupper. Fler mötesplatser bör därför skapas där människor med olika erfarenheter, bakgrund, värderingar och livssituationer kan mötas. Riksdagen har nu avslutat ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-05-06 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:KU38 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2009/10:NU17

Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-04-15 Debatt: 2010-04-29 Beslut: 2010-04-29

Betänkande 2009/10:NU17 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektreserven i framtiden

Betänkande 2009/10:SfU14

Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om migration och asylpolitik. Totalt rör det sig om 48 stycken som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Här återfinns förslag som handlar om klimatflyktingar, begreppet väpnad konflikt och flyktingstatus för hbt-personer. Andra tar upp barn i riskzonen för människohandel och mottagande av ensamkommande flyktingbarn . Flera motioner tar även upp frågor om samarbetet inom EU. I de flesta fall motiveras beslutet med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 41
Justering: 2010-04-08 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:SfU14 (pdf, 546 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2009/10:KU40

Kommuner och landsting ska få ordna säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden. Kontroll ska kunna genomföras om det finns en risk för allvarligt våldsbrott vid sammanträdet. Den ska kunna omfatta kroppsvisitation och undersökning av till exempel väskor. Bakgrunden till beslutet är att det förekommer att förtroendevalda utsätts för våld och hot om våld. Dessutom är risken för terrorattacker mot svenska intressen oförutsägbar och kan snabbt komma att förändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-06 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:KU40 (pdf, 252 kB)

Betänkande 2009/10:KU28

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-03-23 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:KU28 (pdf, 32 kB)

Betänkande 2009/10:KU43

Konstitutionsutskottet, KU, har prövat om arbetsmarknadsutskottets lagförslag om villkor för fackliga stridsåtgärder i samband utstationering ( 2009/10:AU5 ) ska vila i ett år. KU:s slutsats är att lagförslaget inte ska vila. Riksdagen gav den 10 mars 2010 KU i uppdrag att göra prövningen. Det skedde på begäran av ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Partierna vill att lagförslaget ska vila eftersom det enligt dem strider mot den grundlagskyddande föreningsrätten. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddande fri- och rättigheter. KU har bett Lagrådet yttra sig i frågan. Lagrådet konstaterar att regeringsformens bestämmelse inte gäller för arbetsmarknadsutskottets lagförslag. KU håller med Lagrådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Utstationering kallas det när ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Bakgrunden till lagförslaget är den så kallade Lavaldomen i EU-domstolen. Domstolen ansåg att de stridsåtgärder som användes av en facklig organisation 2004 stod i strid med EG-fördraget bland annat eftersom det innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster.


Justering: 2010-03-23 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-24

Betänkande 2009/10:KU43 (pdf, 562 kB) Webb-tv debatt om förslag: Prövning av fråga om tillämpligheten av 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen i visst fall (bet. 2009/10:AU5)

Betänkande 2009/10:NU14

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp olika mineralpolitiska frågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande regler och restriktioner är tillräckliga och att regeringen nära följer tillämpningen av minerallagen. Motionerna handlar bland annat om minerallagen, uranprospektering och uranbrytning i Sverige, tillgång till geodata, stadsomvandlingen i Kiruna och i Malmberget samt den så kallade mineraljakten.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Beredning: 2010-02-18 Justering: 2010-03-11 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:NU14 (pdf, 163 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa mineralpolitiska frågor

Betänkande 2009/10:NU15

Lagen om ekodesign infördes 2008 och är ett resultat av EU:s ekodesigndirektiv. Enligt direktivet ska energikrävande produkter utformas så att deras miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Lagen är i dag utformad efter att Europeiska kommissionen antar genomförandeåtgärder i form av direktiv. Men kommissionen har i stället antagit sina genomförandeåtgärder i form av förordningar. Svensk lag behöver därför ändras. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-03-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:NU15 (pdf, 386 kB)

Betänkande 2009/10:KU36

Reglerna i offentlighets- och sekretesslagen som säger att sekretess kan brytas i vissa fall ska inte längre omfatta patientnämnders verksamhet. Ändringen innebär att personuppgifter inte ska få föras från patientnämnderna utan sekretessprövning. Patienter som vänder sig till en patientnämnd för hjälp måste kunna vara säkra på att deras uppgifter inte förs vidare utan samtycke eller sekretessprövning. Lagändringen börjar gälla från den 1 maj 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-03-04 Debatt: 2010-03-17 Beslut: 2010-03-17

Betänkande 2009/10:KU36 (pdf, 138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Patientnämnderna – begränsning av sekretessbrytande bestämmelse

Betänkande 2009/10:KU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas bostadsvillkor och tjänsteresor, motionsinstitutet, utskottsorganisationen, fotograferingsförbudet i kammaren och minskad vattenförbrukning i riksdagens lokaler. Andra motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare beslutat om och behandlas därför i förenklad form. Dessa motioner handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden och övriga ersättningar, distansvotering, redovisning av det ekonomiska stödet till riksdagsgrupperna, riksdagsledamöternas inkomstgaranti, teckentolk vid riksdagens frågestunder, tjänstledighet för riksdagsledamöter, solceller på riksdagens tak, EU-flagga i plenisalen och riksdagsledamöternas placering i kammaren.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Beredning: 2010-02-09 Justering: 2010-03-09 Debatt: 2010-03-17 Beslut: 2010-03-17

Betänkande 2009/10:KU11 (pdf, 107 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer