Dokument & lagar (241 träffar)

Betänkande 2009/10:KU17

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 4
Beredning: 2010-04-22 Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-27 Beslut: 2010-05-27

Betänkande 2009/10:KU17 (pdf, 1708 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksrevisionsreformen

Betänkande 2009/10:SkU39

Riksdagen sa ja till att trängselskatt införs i de centrala delarna av Göteborg från den 1 januari 2013. Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg. Skatten ska också bidra till att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och vägar, bland annat Västlänken, och en ny älvförbindelse.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SkU39 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Införande av trängselskatt i Göteborg

Betänkande 2009/10:SfU19

Rikspolisstyrelsen får göra avtal med andra länders myndigheter om omlokalisering av personer som har en stark hotbild emot sig. Dessa personer kallas för skyddspersoner. Meningen är att skyddspersonen ska få hjälp att bosätta sig och skapa en ny framtid i det land som han eller hon omplaceras till. Men för närvarande saknas bestämmelser som gör att uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas enbart för att någon är en skyddsperson. Riksdagen har därför sagt ja till en ny grund för uppehållstillstånd. Utländska skyddspersoner och deras närstående som omlokaliseras till Sverige ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år. Därefter ska skyddspersoner och deras närstående kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-27 Beslut: 2010-06-02

Betänkande 2009/10:SfU19 (pdf, 185 kB)

Betänkande 2009/10:KU23

Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet höst 2010. Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2005. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om det slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-22 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-27 Beslut: 2010-06-02

Betänkande 2009/10:KU23 (pdf, 199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetskopiors rättsliga status

Betänkande 2009/10:NU19

En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning – 2009 avsattes 1 147 miljoner kronor. Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden 2007-2010 utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Att verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Att myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Att samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU19 (pdf, 61 kB)

Betänkande 2009/10:NU18

Riksdagen har beslutat om en ny lag om ursprungsgarantier för el. Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnyelsebar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU18 (pdf, 516 kB)

Betänkande 2009/10:KU34

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten i flera fall förlängas. De omständigheter som innebär att brottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringarna som inte medför grundlagsändringar ska börja gälla den 1 juli 2010. Riksdagen säger i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-06 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:KU34 (pdf, 1095 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnpornografibrottet

Betänkande 2009/10:SfU18

Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn som redan befinner sig hos anhöriga i Sverige ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen börja gälla från den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-21 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SfU18 (pdf, 223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet

Betänkande 2009/10:SfU16

Egenavgifterna ska sänkas med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga 40 000 kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2010. De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 3
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU16 (pdf, 335 kB)

Betänkande 2009/10:SfU15

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför. Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU15 (pdf, 1882 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen

Betänkande 2009/10:NU16

Systemet med elcertifikat förlängs till och med 2035. Dessutom höjs målet för produktionen av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå. Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el, som vindkraft och solenergi. Förenklat innebär systemet följande. Staten ger kostnadsfritt elcertifikat till producenter av förnybar el. Producenterna finansierar sin produktion genom att sälja elcertifikaten till elbolagen. Bolagens kostnader för certifikaten bärs i slutändan av konsumenterna, via elräkningen. Elbolagen är enligt reglerna skyldiga att inneha ett antal certifikat varje år, som motsvarar en viss andel (kvot) av bolagens elförsäljning. Kraven på andelar som måste innehas ska från och med 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna är tänkta att börja gälla den 1 juli 2010. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2010-04-27 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU16 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatssystemet

Betänkande 2009/10:NU21

Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Bland annat ska det skrivas in i lagen att regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – har rätt att besluta om avgifterna för kontroll av mätdon och färdigförpackade varor. Marknadskontroller görs inom en mängd branscher för att se till att konsumenterna inte blir lurade. Det kan handla om vågar i livsmedelsbutiker, bränslemätare på bensinmackar eller vikten på färdigförpackad varor. I dag utförs den kontrollen av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-29 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU21 (pdf, 137 kB)

Betänkande 2009/10:SfU17

Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska bli mer flexibel. Kommuner och landsting i olika län ska i fortsättningen kunna vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. I dag måste de komma från samma län. Finansiell samordning innebär att Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting frivilligt samverkar om rehabilitering för att få människor tillbaka i arbete. Samordningen drivs genom ett samordningsförbund med pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-27 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:SfU17 (pdf, 764 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökad finansiell samordning, m.m.

Betänkande 2009/10:SkU36

Riksdagen har beslutat om nya regler för koncernavdrag. Reglerna är en anpassning till EU-rätten. Beslutet innebär att ett svenskt moderbolag kan få göra avdrag för en förlust hos ett helägt utländskt dotterbolag inom EES-området. Ett villkor är att dotterbolaget har likviderats, upplösts, med en slutlig förlust som följd. Reglerna ska börja att gälla den 1 juli 2010. För att de ska kunna tillämpas måste likvidationen av dotterbolaget ha avslutats efter den 30 juni 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:SkU36 (pdf, 249 kB) Webb-tv debatt om förslag: Koncernavdrag i vissa fall

Betänkande 2009/10:SkU34

Skattereglerna blir bättre för biogas och andra gasformiga bränslen som levereras i rörledning. Biogas är i dag befriad från skatt. Nu blir det tydligare att en säljare som ingått avtal om försäljning av biogas ska kunna leverera gasen utan att någon behöver betala skatt. Skattefriheten för biogasen ska alltså kunna följa gasen till kunden enligt avtal. Energiskatten sänks på elektrisk kraft som förbrukas av fartyg som ligger i hamn, så kallad landström. Fartygen använder oftast en hjälpmotor som drivs med olja för sin elförsörjning. Syftet är att fartygen i stället ska använda landström. Det kan leda till minskade utsläpp och minskat buller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:SkU34 (pdf, 224 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre skattemässiga förutsättningar för biogas samt för landansluten el till fartyg i hamn

Betänkande 2009/10:KU38

Det krävs en ständig diskussion om vad demokrati och mänskliga rättigheter konkret innebär i vardagen, menar regeringen. Under 2008 inledde regeringen därför en satsning för att stimulera en dialog om det svenska samhällets värdegrund. Arbetet har nu resulterat i en skrivelse, Dialog om samhällets värdegrund, som redovisats för riksdagen. I skrivelsen berättar regeringen mer om syftet, vad som gjorts hittills och vad som kommer att göras i framtiden. Faktorer som globalisering, individualisering, omfattande migrationsströmmar och utvecklingen inom IT har skapat en varierad svensk befolkning. Tydliga värderingsskillnader förekommer mellan olika grupper. Fler mötesplatser bör därför skapas där människor med olika erfarenheter, bakgrund, värderingar och livssituationer kan mötas. Riksdagen har nu avslutat ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-05-06 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:KU38 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2009/10:SkU40

Riksdagen har beslutat om ändringar i dubbelskatteavtalet mellan Sverige och Österrike. Möjligheterna till informationsutbyte i skatteärenden ska utökas. Bland annat ska Skatteverket kunna få ut mer information från banker och finansinstitut i Österrike. Grundtanken med ett dubbelskatteavtal är ingen ska behöva betala skatt i två länder för inkomster eller förmögenheter. De nya bestämmelserna ska gälla beskattningsperioder från den 1 januari 2010 eller senare.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-13 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:SkU40 (pdf, 582 kB)

Betänkande 2009/10:SkU35

Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-20 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:SkU35 (pdf, 45 kB) Webb-tv debatt om förslag: Internationell skattekontroll

Betänkande 2009/10:NU17

Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-04-15 Debatt: 2010-04-29 Beslut: 2010-04-29

Betänkande 2009/10:NU17 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektreserven i framtiden

Betänkande 2009/10:SkU47

Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Andorra. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Andorra ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Andorra. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-13 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:SkU47 (pdf, 1338 kB)