Dokument & lagar (5 träffar)

Betänkande 2007/08:KU15

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Riksdagen konstaterar att nämnden har fått kritik för sina arbetsmetoder och att resultatet av granskningar har ifrågasatts. Granskningsnämnden är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och tv-program efter anmälningar från tittare och lyssnare eller på eget initiativ. Riksdagen sade också ja till en reservation från s, v, och mp som innebär att regeringen får i uppdrag att se över mediekoncentrationen, som under senare år har ökat. Vidare sade riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om tryck- och yttrandefrihet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 7
Beredning: 2008-01-31 Justering: 2008-03-06 Debatt: 2008-03-12 Beslut: 2008-03-12

Betänkande 2007/08:KU15 (pdf, 262 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet

Betänkande 2005/06:KU26

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-05-18 Beslut: 2006-05-18

Betänkande 2005/06:KU26 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunal demokrati och kompetens

Betänkande 2005/06:SfU10

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Förslagspunkter: 44 Reservationer: 64
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-19

Betänkande 2005/06:SfU10 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2005/06:KU27

Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2006-03-28 Justering: 2006-04-20 Debatt: 2006-05-03 Beslut: 2006-05-03

Betänkande 2005/06:KU27 (pdf, 109 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

Betänkande 2005/06:SfU7

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2006-02-16 Debatt: 2006-03-08 Beslut: 2006-03-08

Betänkande 2005/06:SfU7 (pdf, 901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Delat barnbidrag vid växelvis boende, m.m.