Dokument & lagar (219 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU41

Riksdagen har behandlat en utvärdering av Riksbankens penningpolitik för åren 2010-2015. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
  • Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Riksdagen utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU41 (pdf, 9359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015

Betänkande 2015/16:FiU21

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU21 (pdf, 5651 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2016

Betänkande 2015/16:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Tillväxten i den svenska ekonomin väntas vara fortsatt stark 2016 för att sakta in något nästa år. Sysselsättningen ökar eftersom den sammantagna produktionen bedöms bli större än i regeringens tidigare prognos. Även arbetskraften växer snabbare till följd av många nyanlända, vilket också innebär att arbetslösheten ökar successivt. Den globala ekonomin präglas av fortsatt stora osäkerheter.

Riksdagen välkomnar regeringens omläggning av finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning. Det finansiella sparandet avviker emellertid från den målsatta nivån på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det är viktigt att bygga upp marginaler för att möta framtida konjunkturnedgångar. Samtidigt anser riksdagen att det är rimligt att exceptionella händelser som ett stort antal människor på flykt hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar.

Det finansiella sparandet stärks från och med 2018 för att uppgå till 36 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP, 2020. Utgiftstaken bedöms till 1 392 miljarder kronor och 1 466 miljarder kronor för 2019 och 2020.

Regeringens mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer höga krav på politiken, inte minst mot bakgrund av att många människor kommer att vara nya på arbetsmarknaden under de kommande åren. Riksdagen står bakom regeringens jobbagenda och konstaterar att satsningar på välfärden också är en central del i regeringens jobbpolitik.

Riksdagen ser också positivt på regeringens inriktning och ambitioner för utbildning, klimatpolitik samt prioriteringar för att stärka välfärden.

2016 års ekonomiska vårproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU20 (pdf, 48812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2015/16:FiU28

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Riksdagen är positiv till regeringens ambition att löpande förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i årsredovisningen. 2015 präglades av flera exceptionella händelser vilket gör det än viktigare med tydlighet och transparens vid redovisning av genomförda åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU28 (pdf, 418 kB)

Betänkande 2015/16:SfU16

Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.

Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.

Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 18
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SfU16 (pdf, 2908 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Betänkande 2015/16:NU23

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:NU23 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Betänkande 2015/16:FiU39

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:FiU39 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2015/16:FiU24

Under 2014 och 2015 förde Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik som saknar motstycke i modern svensk ekonomisk historia. Det konstaterar Finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2013-2015.

Utskottet tycker dock att Riksbanken, med facit i hand, hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik också under 2013 och början av 2014. Det för att bättre kunnat uppnå Riksbankens inflationsmål på två procent och elda på den svenska ekonomin än mer. Utskottets utvärdering visar att inflationen varit långt under inflationsmålet under hela perioden.

Riksbanken överskattade i sina prognoser inflationstrycket i den svenska och internationella ekonomin och valde därför länge att hålla kvar reporäntan på en procent under större delen av 2013. Det var först mot slutet av 2013 när det blev tydligt att inflationen hade utvecklats betydligt svagare än vad man räknat med som Riksbanken åter började sänka reporäntan. Under 2014 och 2015 sänktes reporäntan i flera omgångar ner till historiskt låga -0,35 procent. Riksbanken köpte också statsobligationer för motsvarande 200 miljarder kronor för att ytterligare öka stabiliteten i ekonomin och minska riskerna för en förstärkning av kronan på den internationella valutamarknaden.

När det gäller ekonomins utveckling i stort har tillväxten varit snabbare i Sverige än i euroområdet. Under 2015 ökade Sveriges BNP hela 4,1 procent, vilket är en hög tillväxt både i historisk och internationell jämförelse. Under förra året började även arbetslösheten att sjunka, efter att tidigare ha legat runt 8 procent. Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna långsamt började stiga under 2015, bland annat till följd av den expansiva penningpolitiken.

För att få upp den mycket låga inflationen mot inflationsmålet har Riksbankens handlingsalternativ varit begränsade. Utskottet saknar dock en bred diskussion om de långsiktiga konsekvenserna och riskerna med att Riksbanken, och en stor del världens centralbanker, för tillfället för en penningpolitik som tidigare sällan skådats.

Riksdagen beslutade att godkänna det som finansutskottet fört fram om penningpolitiken för perioden 2013-2015. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU24 (pdf, 789 kB)

Betänkande 2015/16:FiU36

För att anpassa svenska regler till EU:s regler om marknadsmissbruk har regeringen föreslagit ett antal lagändringar. EU:s regler börjar gälla den 3 juli 2016 och det kräver att vissa svenska lagar ändras tills dess. Alla ändringar som måste göras för att helt anpassa svensk lagstiftning till de nya EU-reglerna kommer inte att kunna träda i kraft till det datumet. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med fler förslag till lagändringar på området.

De förslag som regeringen har lämnat gäller främst hur aktörer på marknaden ska kunna uppfylla de skyldigheter som står i EU:s marknadsmissbruksförordning. Det ska också bli möjligt för Finansinspektionen att vidta åtgärder för att se till att reglerna följs. Ändringarna börjar gälla den 3 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU36 (pdf, 3853 kB)

Betänkande 2015/16:NU21

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU21 (pdf, 264 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Betänkande 2015/16:FiU34

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om insättningsgaranti. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Insättningsgaranti är att kunders insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och i vissa värdepappersbolag skyddas vid konkurs. Garantin finansieras genom avgifter från de institut som omfattas av insättningsgarantisystemet.

Lagändringarna ska stärka konsumenternas skydd vid insättningar och innebär bland annat att utbetalningstiden vid ersättningsfall blir kortare och att informationen till insättarna blir bättre. Alla EU-länder ska också ha samma regler för finansieringen av insättningsgarantin.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:FiU34 (pdf, 3121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt insättningsgaranti

Betänkande 2015/16:SfU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.

En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.

Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:SfU17 (pdf, 459 kB)

Betänkande 2015/16:NU22

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU22 (pdf, 859 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Betänkande 2015/16:NU20

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU20 (pdf, 663 kB)

Betänkande 2015/16:FiU32

Banker och kreditföretag finansierar till stor del sin utlåning genom att sälja så kallade säkerställda obligationer. En säkerställd obligation är knuten till något som kallas säkerhetsmassa, ett värde som banken eller kreditföretaget har. Det här betyder att den som köper en obligation har en säkerhet om den som ger ut obligationen inte skulle kunna betala sina skulder. Obligationen är då knuten till en säkerhetsmassa som består av krediter med säkerhet i fast egendom, tomträtt och bostadsrätt eller offentliga krediter. Enligt nuvarande lag ska obligationernas säkerhetsmassa överstiga värdet av obligationerna. Regeringen föreslår att säkerhetsmassan måste överstiga värdet av obligationerna med minst 2 procent.

Förslaget innebär att så kallade OTC-derivat, som är knutna till dessa obligationers säkerhetsmassa, kan slippa kravet på att det finns en central motpart. Central motpart betyder att det finns en mellanpart som tar risken mellan köpare och säljare på en börs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 21 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FiU32 (pdf, 442 kB)

Betänkande 2015/16:NU19

Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 21
Justering: 2016-04-26 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:NU19 (pdf, 912 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektreserv 2020-2025

Betänkande 2015/16:FiU35

Idag regleras inte förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner i svensk lag. Förmedlingsavgifterna baseras istället på avtal mellan handlaren och kortinlösaren, vilket innebär att avgifterna varierar.

En ny EU-förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner ska införas i alla EU-länder. Den kräver anpassning av svensk lag, något som regeringen lämnat ett förslag om. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I lagen pekas bland annat ansvariga myndigheter ut. Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn och ingripanden och om avgifter till Finansinspektionen för att utöva tillsyn.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FiU35 (pdf, 413 kB)

Betänkande 2015/16:FiU42

Antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 var rekordhögt och det finns ett behov av att förbättra resurserna i systemet för att ta emot asylsökande. Därför har regeringen föreslagit att rätten till bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Men nu ska rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. Eftersom behovet av resurser är stort vill regeringen att lagändringen ska börja gälla så snart som möjligt. Därför gjordes också en extra ändring av statens budget tidigare än i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten, som är nästa ordinarie tillfälle att göra ändringar i statsbudgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, både vad gäller ändringen av rätten till bistånd och av statens budget för 2016. De ändrade reglerna för bistånd börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU42 (pdf, 1786 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2016 - Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar

Betänkande 2015/16:FiU33

Det ska gå att uppdatera lägenhetsregistret mer effektivt, enligt ett regeringsförslag. Lägenhetsregistret gör det möjligt att få fram hushålls- och bostadsstatistik, något som är viktigt för samhällsplaneringen och i forskningssyfte. Lantmäteriet är ansvarigt för registret och kommuner är skyldiga att föra in, ändra och ta bort uppgifter.

Lantmäteriet ska få större möjligheter att lämna ut uppgifter på medier för automatiserad behandling. Det kan till exempel vara information på cd, USB-minne, via e-post eller annan nätöverföring och gäller endast när de här uppgifterna lämnas till kommuner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen håller med om att det finns ett behov av att effektivisera uppdatering av lägenhetsregistret. På sikt kan det bidra till bättre kvalitet i den officiella hushålls-, boende- och bostadsstatistiken. Uppgifterna i den officiella statistiken får dock inte föras samman med andra uppgifter i syfte att identifiera en enskild person, enligt riksdagen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU33 (pdf, 265 kB)

Betänkande 2015/16:FiU29

Reglerna kring överprövning av upphandlingsbeslut förtydligas i lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär att det blir tydligare i lagen att domstolarna vid överprövning av en upphandling alltid ska ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen.

Migrationsverket har uppmärksammat regeringen om oönskade konsekvenser av dagens upphandlingslagstiftning. Bland annat har utdragna överprövningar av upphandlingar lett till att boendeplatser för flyktingar inte kunnat användas, trots stort behov.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU29 (pdf, 608 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar