Dokument & lagar (114 träffar)

Betänkande 2005/06:TU15

Riksdagen har godkänt att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens förslag om dels straffrättsliga regler mot förorening från fartyg, dels hamnskydd.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-06-02 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:TU15 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2005/06:NU22

Riksdagen godkände att näringsutskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens redogörelse av statliga bolags årsredovisningar och Riksrevisionens förslag om dels statliga bolags årsredovisningar, dels kvaliteten i elöverföringen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2006-06-01 Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:NU22 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2005/06:NU21

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om miljövänlig el med vindkraft. Beslutet innebär bland annat att fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5% till 0,2% och att den pågående satsningen på pilotprojekt ska fortsätta, där ökat fokus ska läggas på landsdelar med goda vindförutsättningar. Regeringen har sagt att ett nationellt centrum för vindkraft ska inrättas, vilket riksdagen anser är positivt. Lagändringen av fastighetsskatten börjar gälla den 1 januari 2007 och ska tillämpas första gången vid taxeringen 2008.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:NU17

Systemet med elcertifikat ska förlängas till 2030 och ett mål införs om att öka produktionen av förnybar el med 17 TWh till 2016 jämfört med 2002. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om förnybar el med gröna certifikat. Systemet med elcertifikat, som infördes 2003, syftar till att gynna el från förnybara energikällor. Den som producerar förnybar el tilldelas kostnadsfritt elcertifikat av staten. Elanvändarna är enligt gällande system skyldiga att köpa elcertifikat i förhållande till sin förbrukning (kvotplikt). Inkomsterna från försäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Riksdagens beslut innebär bland annat följande. Nya elproduktionsanläggningar ska garanteras tilldelning av elcertifikat under 15 sammanhängande år. Kvotplikten ska flyttas från elanvändarna till elleverantörerna. El som används i tillverkningsprocessen i elintensiva företag undantas kvotplikten. Definitionen av elintensiva företag ska i fortsättningen grunda sig på den mängd el som används i tillverkningsprocessen i förhållande till företagets försäljningsvärde. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att undersöka om det finns skäl att utvidga undantaget från kvotplikten så att det blir möjligt för företag att välja alternativa sätt att mäta elintensiteten i företaget. En alternativ mätmetod skulle till exempel kunna vara att mäta elförbrukningen i relation till företagets förädlingsvärde.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:NU17 (pdf, 1659 kB)

Betänkande 2005/06:KU41

Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-15 Beslut: 2006-06-15

Betänkande 2005/06:KU41 (pdf, 14 kB)

Betänkande 2005/06:KU40

Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:KU40 (pdf, 71 kB)

Betänkande 2005/06:KU33

Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2006-05-04 Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-15 Beslut: 2006-06-15

Betänkande 2005/06:KU33 (pdf, 764 kB)

Betänkande 2005/06:SfU18

Riksdagen beslutade om en rättelse i utlänningslagen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-05-31 Debatt: 2006-06-02 Beslut: 2006-06-02

Betänkande 2005/06:SfU18 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2005/06:NU19

Riksdagen beslutade om riktlinjerna för de långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Verksamheten ska få långsiktiga förutsättningar och hanteras som övriga forskningsanslag i statsbudgeten. Uppföljning och oberoende utvärdering ska genomföras vart fjärde år som underlag för successiva revideringar av inriktning och mål. Energimyndigheten ska utifrån övergripande mål ha ansvaret för att utforma insatserna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Justering: 2006-05-19 Debatt: 2006-06-01 Beslut: 2006-06-02

Betänkande 2005/06:NU19 (pdf, 265 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning och ny teknik för framtidens energisystem

Betänkande 2005/06:TU16

Samhället får en större möjlighet att tvinga operatörer att tillhandhahålla en samlokalisering i mobilmaster så att flera operatöter kan dela på samma mast. Syftet ska vara att skydda miljön, uppnå mål för fysisk planering eller skydda folkhälsan eller allmän säkerhet. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-05-31 Beslut: 2006-06-01

Betänkande 2005/06:TU16 (pdf, 116 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring i lagen om elektronisk kommunikation

Betänkande 2005/06:KU35

Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Beredning: 2006-04-20 Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-06-01 Beslut: 2006-06-01

Betänkande 2005/06:KU35 (pdf, 2945 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretessfrågor

Betänkande 2005/06:KU34

Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2006-04-04 Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-06-15 Beslut: 2006-06-15

Betänkande 2005/06:KU34 (pdf, 2532 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Betänkande 2005/06:KU21

Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 8
Beredning: 2006-03-21 Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-06-01 Beslut: 2006-06-01

Webb-tv debatt om förslag: Riksdagen i en ny tid

Betänkande 2005/06:TU5

Regeringen har redovisat sina mål, principer och strategier för transportpolitiken. Medborgar- och kundperspektivet lyfts fram liksom behovet av hållbara transportlösningar för regional utveckling och vidgade arbetsmarknadsregioner. Riksdagen godkände inriktningen på transportpolitiken och sade ja till regeringens förslag på åtgärder. Det innebär bland annat följande: Trafikhuvudmännen får på försök ta ansvar för interregional järnvägstrafik i del av Norrland. Charter- och nattågstrafik öppnas för konkurrens. Ett utvecklingsprogram för kollektivtrafik med fokus på tillgänglighet för funktionshindrade, stationsfrågor och samordning av information tas fram. Resenärernas rättigheter stärks med en ny lag och förändringar i lagarna om färdtjänst och riksfärdtjänst. Det ska ställas krav på förarbevis och registreringsplikt för vissa fritidsbåtar. Utformningen av förarbeviset ska först utredas. Driftbidragen till icke-statliga flygplatser ska endast ges när goda kollektiva transportalternativ saknas. En nationell flygplatsöversyn ska göras. En effektiv samverkan mellan transportslag ska främjas genom att ett strategiskt nät av godsterminaler och hamnar pekas ut.

Förslagspunkter: 50 Reservationer: 40
Beredning: 2006-04-04 Justering: 2006-05-16 Debatt: 2006-05-30 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:TU5 (pdf, 1631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Moderna transporter

Betänkande 2005/06:NU18

Elkunderna får en starkare ställning på energimarknaden från den 1 januari 2007. Det ska bland annat bli lättare att byta elleverantör. Elkunderna ska dessutom få bättre information om när deras elavtal går ut, och det ska bli lättare att hitta information om priser och villkor på elmarknaden. Riksdagen sade ja till dessa delar av regeringens förslag. Riksdagen sade däremot nej till regeringens förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig. Om regeringens förslag genomfördes i sin nuvarande form skulle det kunna innebära att en elleverantör förlorar sina kunder till en annan elleverantör om det balansansvariga företaget inte fullgör sina skyldigheter. Riksdagen anser inte att det är rimligt och vill därför att regeringen kommer tillbaka med ett förslag som tar hänsyn till problemet. Riksdagen sade vidare ja till regeringens förslag om ändringar i naturgaslagen med anledning av ett EU-direktiv.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-06-01 Beslut: 2006-06-02

Betänkande 2005/06:NU18 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att stärka kundernas ställning på energimarknaden

Betänkande 2005/06:KU39

En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2006-05-02 Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-06-15 Beslut: 2006-06-15

Betänkande 2005/06:KU39 (pdf, 970 kB)

Betänkande 2005/06:KU26

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-05-18 Beslut: 2006-05-18

Betänkande 2005/06:KU26 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunal demokrati och kompetens

Betänkande 2005/06:SfU14

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-18

Betänkande 2005/06:SfU14 (pdf, 613 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier

Betänkande 2005/06:SfU10

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Förslagspunkter: 44 Reservationer: 64
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-19

Betänkande 2005/06:SfU10 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2005/06:NU16

Riksdagen sade nej till motioner om konkurrenspolitiska frågor från allmänna motionstiden 2005. När det gäller frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor hänvisar riksdagen till att regeringen meddelat att den inom kort ska tillsätta en utredning där frågan behandlas. Riksdagen har tidigare genom ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor (se 2004/05:NU16 ).

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-30 Beslut: 2006-05-31

Betänkande 2005/06:NU16 (pdf, 294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa konkurrenspolitiska frågor