Dokument & lagar (89 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU8

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:MJU8 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.

Betänkande 2015/16:MJU23

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2016-08-24 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2015/16:MJU23 (pdf, 2277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall

Betänkande 2015/16:MJU21

Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU21 (pdf, 739 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser

Betänkande 2015/16:MJU20

Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.

Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 36
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU20 (pdf, 1899 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m.

Betänkande 2015/16:MJU22

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU22 (pdf, 3867 kB)

Betänkande 2015/16:MJU18

Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.

Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU18 (pdf, 4099 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m.

Betänkande 2015/16:MJU17

Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU17 (pdf, 1494 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare m.m.

Betänkande 2015/16:KrU11

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

  • filmpolitikens framtid
  • Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
  • hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
  • finansieringen av filmpolitiken
  • insatser mot olovlig hantering av film
  • produktionsincitament för filminspelning
  • hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

 

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 22
Justering: 2016-05-24 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:KrU11 (pdf, 1600 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förutsättningar för svensk film

Betänkande 2015/16:MJU19

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:MJU19 (pdf, 339 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2015/16:MJU14

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2015/16:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:MJU16 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2015/16:KrU10

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:KrU10 (pdf, 534 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur för alla

Betänkande 2015/16:MJU15

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU15 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2015/16:KrU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:KrU8 (pdf, 550 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbildning och spelfrågor

Betänkande 2015/16:KrU7

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 12
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:KrU7 (pdf, 459 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konstarter och kulturskapares villkor

Betänkande 2015/16:KrU9

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2016-03-15 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:KrU9 (pdf, 614 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kulturarvsfrågor

Utlåtande 2015/16:MJU13

EU-kommissionen har meddelat en handlingsplan för att få EU att gå över till en så kallad cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man tar vara på värdet i en produkt eller ett material, genom att den istället för att slängas återanvänds till att bli en ny produkt eller att resursen återgår till naturen. Det leder till en mer hållbar användning av jordens resurser.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har granskat kommissionens handlingsplan och ser positivt på den. Utskottet anser att handlingsplanen innehåller goda idéer, som exempelvis att främja delningsekonomi (delningsekonomi är till exempel att flera personer delar på en produkt) och stärka marknaden för förnyelsebart material.

Utskottet anser att en cirkulär ekonomi ska baseras på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå det menar dock utskottet att EU-lagar om avfall, kemikalier och produkter behöver ses över och samordnas.

Enligt utskottet är det också viktigt att se över riskerna med farliga ämnen i återvinningsbart avfall, och i nytt material som framställs av det. Avfall med skadliga ämnen ska inte ses som återvinningsbart. Utskottet hoppas att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur ett EU-land använder sina egna naturresurser ska dock landet själv bestämma.

Utöver detta anser utskottet bland annat att:

  • EU:s kemikalieregler bör utvecklas så att farliga ämnen förbjuds eller begränsas i större utsträckning.
  • Det bör bli lättare att få information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor.
  • Målet att minska plast i haven är bra, men att det också behövs åtgärder mot den plast som kommer från andra ställen än fartyg.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Utlåtande 2015/16:MJU13 (pdf, 222 kB)

Betänkande 2015/16:MJU10

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:MJU10 (pdf, 409 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2015/16:KrU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 19
Justering: 2016-03-08 Debatt: 2016-03-17 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:KrU6 (pdf, 658 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civila samhället

Betänkande 2015/16:MJU7

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm.

Riksdagen har också granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen fungerar inte tillsynen för gränsöverskridande och nationella avfallstransporter tillräckligt bra. Kritiken handlar bland annat om att det saknas överblick över avfallet och den olagliga verksamheten. Riksrevisionen tycker därför att regeringen ska se till att illegala avfallstransporter kartläggs.

Regeringen håller med om att det finns brister men menar att arbetet om att förbättra förutsättningarna för säkra transporter redan påbörjats. Bland annat har tillsynsansvaret koncentrerats till de länsstyrelser i de fem län som har flest gränsöverskridande avfallstransporter. De fem länsstyrelserna ska också kartlägga omfattningen av de illegala avfallstransporterna.

Riksdagen noterade att regeringen jobbar med de brister som Riksrevisionen pekat på. Riksdagen la därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 8
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-03

Betänkande 2015/16:MJU7 (pdf, 485 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m.