Dokument & lagar (476 träffar)

Betänkande 2016/17:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om jakt och viltvård. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, jakttider och terrängkörning vid jakt.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU11 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2016/17:MJU10

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU10 (pdf, 436 kB)

Betänkande 2016/17:MJU7

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 30
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU7 (pdf, 772 kB) Webb-tv debatt om förslag: Giftfri vardag

Betänkande 2016/17:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-14 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:MJU1 (pdf, 941 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2016/17:MJU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-07 Beslut: 2016-12-08

Betänkande 2016/17:MJU2 (pdf, 925 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2016/17:MJU5

Alla som upptäcker eller misstänker förekomst av växtskadegörare ska vara skyldiga att anmäla detta. Växtskadegörare kallas de insekter, svampar och virus som skadar växter, växtprodukter, växtodling, skog eller annan mark.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i växtskyddslagen. Det innebär att anmälningsskyldigheten utvidgas från att bara gälla vissa personer till att gälla alla som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:MJU5 (pdf, 409 kB)

Betänkande 2015/16:MJU8

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:MJU8 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.

Betänkande 2016/17:MJU4

Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Däremot sa riksdagen nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker dock att regeringens förslag går alltför långt. Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande mot regeringen om detta. Uppmaningen i tillkännagivandet går ut på att regeringen ska återkomma med nya lagförslag som går mer i linje med riksdagens synpunkter.

Riksdagen vill också att regeringen snarast kommer med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen, vilket även gjordes 2015.  

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:MJU4 (pdf, 473 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vildsvin och viltskador

Betänkande 2016/17:MJU6

Riksdagen godkände klimatavtalet från Paris och sa därmed ja till regeringens förslag. Godkännandet innebär att Sverige, genom regeringen, kan ratificera Parisavtalet.

I december förra året enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonferensen i Paris. För att avtalet ska börja gälla krävs att minst 55 parter som tillsammans står för 55 procent av utsläppen ratificerar avtalet.

I november hålls ett klimatmöte i Marrakech, Marocko. Eftersom tillräckligt många länder redan har ratificerat avtalet kommer det i samband med klimatmötet också att hållas ett första partsmöte om Parisavtalet. Där får alla parter som ratificerat avtalet vara med.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-10-04 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:MJU6 (pdf, 270 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av klimatavtalet från Paris

Betänkande 2016/17:MJU3

Alkylatbensin med ett högsta ångtryck på 95 kilopascal ska kunna säljas under den tid av året som inte definieras som sommar i drivmedelslagen. Det gäller tiden från och med den 1 september till och med den 15 maj i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt tiden från och med den 16 september till och med den 30 april i övriga Sverige. Sådan alkylatbensin ska beskattas enligt miljöklass 1.

Sommartid ska det högsta tillåtna ångtrycket för alkylatbensin fortsätta vara 65 kilopascal. Alkylatbensin är en bensin som har lägre halter av hälso- och miljöskadliga ämnen än vanlig motorbensin.

Ändringarna börjar gälla den 18 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-14 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:MJU3 (pdf, 616 kB)

Betänkande 2015/16:MJU23

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2016-08-24 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2015/16:MJU23 (pdf, 2277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall

Betänkande 2015/16:MJU21

Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU21 (pdf, 739 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser

Betänkande 2015/16:MJU20

Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.

Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 36
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU20 (pdf, 1899 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m.

Betänkande 2015/16:MJU22

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU22 (pdf, 3867 kB)

Betänkande 2015/16:MJU18

Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.

Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU18 (pdf, 4099 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m.

Betänkande 2015/16:MJU17

Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU17 (pdf, 1494 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare m.m.

Betänkande 2015/16:MJU19

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:MJU19 (pdf, 339 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2015/16:MJU14

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2015/16:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:MJU16 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2015/16:MJU15

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU15 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik