Dokument & lagar (383 träffar)

Betänkande 2010/11:SfU9

Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:SfU9 (pdf, 461 kB)

Betänkande 2010/11:SfU8

Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:SfU8 (pdf, 300 kB) Webb-tv debatt om förslag: Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort

Betänkande 2010/11:JuU25

Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:JuU25 (pdf, 397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Betänkande 2010/11:FiU40

Bestämmelserna om så kallad kapitaltäckning och stora risktagningar, så kallad exponering, för kreditinstitut och värdepappersbolag anpassas till två EU-direktiv. Kapitaltäckning är det belopp, kapitalbasen, som en verksamhet måste avsätta för att trygga att man kan genomföra sina åtaganden. Ändringarna rör främst reglerna om gränsvärden för stora exponeringar, utgivning av värdepapper, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 1899-01-01

Betänkande 2010/11:FiU40 (pdf, 2574 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade kapitaltäckningsregler (CRD 2 och 3)

Betänkande 2010/11:KrU10

Sverige ska ansluta sig till den så kallade Unidroit-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Konventionen innehåller allmänna minimiregler för i vilka situationer kulturföremål ska återlämnas till ursprungslandet. Ett ökat internationellt samarbete är nödvändigt om den illegala hanteringen av kulturföremål ska kunna hejdas, anser riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag. Regeringen bör beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare och behovet av fortsatta insatser inom museisektorn för att vårda och bevara kulturarvet. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om kulturmiljöfrågor, museer och utställningar.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 4
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-09

Betänkande 2010/11:KrU10 (pdf, 839 kB) Webb-tv debatt om förslag: Unidroit-konventionen och vissa andra kulturarvsfrågor

Betänkande 2010/11:MJU24

Brottet nedskräpning delas upp i två kategorier beroende på hur allvarligt brottet är, en lindrig och en normal. Det nya, lindrigare brottet kallas nedskräpningsförseelse och kan endast leda till penningböter. Brott av normalgraden kallas nedskräpning och leder liksom tidigare till böter eller fängelse i upp till ett år. Syftet med ändringarna är att det ska gå lättare att ingripa mot nedskräpning. För brott som endast kan leda till penningböter kan Riksåklagaren vid behov besluta att införa ordningsbot, vilket skulle betyda att den skyldige kan bli bötfälld på plats. Det blir alltså enklare att ingripa mot den som skräpar ner enligt den lindrigare straffbestämmelsen. Med anledning av nya EU-regler på avfallsområdet görs också vissa lagändringar. Ändringarna gäller bland annat hur man definierar avfall och hantering av avfall. Den nya lagen gäller från den 10 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:MJU24 (pdf, 847 kB)

Betänkande 2010/11:UU3

För att genomföra ett EU-direktiv och en EU-ståndpunkt föreslår regeringen ändringar i lagen om krigsmateriel. Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta så kallat tekniskt bistånd, som till exempel krigsmateriel. Tekniskt bistånd kommer enligt förslaget därmed omfattas av tillståndskrav. Samtidigt berättar regeringen om den svenska kontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2010 i en skrivelse. I skrivelsen finns även en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2010 och en beskrivning av samarbetet på området inom EU och i andra internationella forum. Riksdagen säger ja till regeringens förslag . Utskottet föreslår också att skrivelsen om strategisk exportkontroll med detta avslutas. Men mycket har skett internationellt sedan den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftning antogs. EU-samarbetet har också utvecklats. Riksdagen ber därför regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2012.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 12
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-05-19

Betänkande 2010/11:UU3 (pdf, 1489 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2010 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden samt genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel

Utlåtande 2010/11:UbU15

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda. Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande: Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur. Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Utlåtande 2010/11:UbU15 (pdf, 46 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation

Betänkande 2010/11:UU10

I en skrivelse berättar regeringen om verksamheten i EU under 2010. Skrivelsen handlar om EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen avlutar ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen säger samtidigt nej till motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2010.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 44
Beredning: 2011-04-12 Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:UU10 (pdf, 1321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010

Betänkande 2010/11:NU19

Bestämmelserna för utländsk näringsverksamhet i Sverige ändras. Syftet är att göra det tydligt att de svenska bestämmelserna stämmer överens med EU-rätten. Genom ändringarna görs det bland annat tydligare att vissa krav inte gäller företag och näringsidkare från EU- eller EES-länder. Regeringen har också redovisat sin bedömning när det gäller att införa krav på anmälningsskyldighet och på att utländska företag och näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige ska ha en representant i landet. Regeringen har påbörjat en utredning i frågan. Men riksdagen anser det är viktigt att det införs krav på att företag och näringsidkare som är etablerade utomlands och har utstationerade arbetstagare i Sverige har en representant i landet som har hand om kontakter med myndigheter och förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Det här är enligt riksdagen nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Därför uppmanade man regeringen att så snart som möjligt återkomma med ett förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Riksdagen sa därmed ja till en motion från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till ytterligare tre motioner, två från Socialdemokraterna och en från Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:NU19 (pdf, 609 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utländsk näringsverksamhet i Sverige

Betänkande 2010/11:KU21

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa brister. Övriga utskott har fått komma med synpunkter till KU. Slutbehandlingen av ett tillkännagivande kritiseras av näringsutskottet. Skatte-, socialförsäkrings- och trafikutskotten lämnar synpunkter på regeringens redovisning av ett antal tillkännagivanden. KU delar dessa utskotts bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder. Det råder enligt KU även en del oklarheter gällande riksdagens tillkännagivande om bortförda barn. Ett av riksdagens tillkännagivanden till regeringen saknas också i regeringens redogörelse. KU konstaterar samtidigt bland annat att andelen icke slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtaglig. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena har också ökat väsentligt, vilket är bra. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-03-17 Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU21 (pdf, 255 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Betänkande 2010/11:CU24

En underhållsförordning ska införas i EU. Förordningen ska bland annat säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Samtidigt börjar Haagprotokollet, med lagar om underhållsskyldighet, att gälla i EU. Både underhållsförordningen och Haagprotokoll börjar gälla direkt i Sverige. Riksdagen har därför belsutat om en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Riksdagen har också beslutat om vissa lagändringar i bland annat rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 18 juni 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-05-19

Betänkande 2010/11:CU24 (pdf, 308 kB)

Betänkande 2010/11:TU23

Riksdagen har beslutat om en anpassning av svenska lagar efter två EU-direktiv om sjösäkerhet. Ett direktiv rör EU-ländernas förbindelser med de organisationer som tar hand om inspektion, besiktning och certifiering av fartyg inom EU. Övriga ändringar är konsekvensen av det så kallade olycksutredningsdirektivet. Direktivet tar bland annat upp skyldigheten att undersöka olyckor till sjöss och regler om hur undersökningen ska genomföras. Redan under hösten 2010 sa riksdagen ja till de första delarna av genomförandet av det så kallade tredje sjösäkerhetspaketet inom EU (se 2010/11:TU4 ). Riksdagen har även beslutat om en möjlighet för de svenska myndigheter som utreder en sjöolycka eller ett tillbud till sjöss. Myndigheterna ska kunna överlåta uppgifter av en undersökning till ett utländskt organ som fullgör utredningen, i enlighet med olycksutredningsdirektivet. Lagändringarna börjar gälla den 17 juni 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-05-19

Betänkande 2010/11:TU23 (pdf, 1074 kB)

Betänkande 2010/11:NU24

För att det ska gå att ta patent på en uppfinning måste den vara ny. Men det går också att ta patent på nya sätt att använda ett redan känt ämne eller blandningar av flera ämnen för medicinsk behandling eller diagnostisering. Patentlagen ändras så att det här framgår tydligare. Villkoren är desamma som i den europeiska patentkonventionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Betänkande 2010/11:NU24 (pdf, 242 kB)

Betänkande 2010/11:NU22

Produkter som behöver energi för att fungera ska märkas med uppgifter om produktens energianvändning. Märkningen ska göra det lättare för konsumenterna att välja de mest effektiva produkterna. Den nya lagen är ett resultat av ett EU-direktiv och ersätter lagen om märkning av hushållsapparater. Den nya lagen gäller från den 20 juli 2011. För vissa produkter finns dock redan bestämmelser om märkning med stöd i den gamla lagen om märkning av hushållsapparater. De här bestämmelserna fortsätter att gälla även när den gamla lagen upphävs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:NU22 (pdf, 388 kB)

Betänkande 2010/11:KU30

Riksdagsförvaltningens uppgifter blir tydligare och bestämmelserna anpassas till dagens förhållanden. Den nya instruktionen innehåller bland annat följande förtydliganden: Riksdagsförvaltningen är en myndighet som lyder under riksdagen. Förvaltningen ska tillhandahålla resurser och service inte bara till kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan utan även till talmannen, riksdagsledamöterna och partikanslierna i riksdagen. I förvaltningens uppgifter ingår att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. En rad ändringar gör ansvarsfördelning tydligare mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören, riksdagsförvaltningens chef. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med några mindre ändringar.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-26 Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:KU30 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny instruktion för riksdagsförvaltningen

Betänkande 2010/11:FiU35

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2010 till riksdagen. Riksrevisionen har också i samband med årsredovisningen lämnat sin uppföljningsrapport för 2011. Uppföljningsrapporten ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, nämligen om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. Riksrevisionen har utökat sin resultatredovisning med ett avsnitt om användningen av extern kompetens och konsulter. I avsnittet redovisas vilka typer av extern kompetens Riksrevisionen har använt. Finansutskottet välkomnar detta. Utskottet inser att det kan vara nödvändigt att anlita extern kompetens för att Riksrevisionens egen befintliga kompetens inte ska begränsa inriktningen på granskningarna. Utskottet konstaterar också att Riksrevisionen har förbättrat sitt arbete med budgetering, uppföljning och avvikelseanalyser. Utskottet, som i förra årets betänkande underströk vikten av en kontinuerlig ekonomisk uppföljning, ser positivt på detta. Riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:FiU35 (pdf, 85 kB)

Betänkande 2010/11:FiU25

Bestämmelserna om så kallade avvecklingssystem och finansiella säkerheter anpassas till ändringar i EU:s direktiv. Avvecklingssystem används för överföring av betalningar och värdepapper på finansmarknaden. Syftet med de bestämmelser som redan finns är främst att förhindra eller minimera vissa rättsliga risker i samband med avveckling. Lagändringarna innebär att även avveckling mellan olika samverkande system ska omfattas av skyddet. För hanteringen av finansiella säkerheter innebär ändringarna att det skydd som bestämmelserna ger utvidgas till att omfatta vissa penningfodringar, så kallade kreditfordringar, som säkerhetsobjekt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:FiU25 (pdf, 891 kB)

Betänkande 2010/11:TU20

EU har uppdaterat två direktiv på området för elektronisk kommunikation. För att genomföra förändringarna i svensk lagstiftning har riksdagen bland annat beslutat: att kraven skärps på innehållet i de avtal som leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, till exempel bredbandsoperatörer, upprättar med konsumenter. att den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster måste erbjuda konsumenter att ingå avtal med en längsta giltighetstid om 12 månader. Den längsta tillåtna inledande bindningstiden i avtal med konsumenter begränsas också till 24 månader. att bestämmelserna om nummerportabilitet, genom vilken en abonnent kan behålla sitt nummer vid byte av operatör, skärps genom att mottagande operatör åläggs en tidsfrist på en arbetsdag för att genomföra bytet. att operatörer ska kunna förpliktas att göra tjänster kompatibla med andra operatörers tjänster. att allmänna kommunikationsnät i byggnader ska kunna utnyttjas gemensamt av flera operatörer. att tillvägagångssätt för att hantera företag med betydande inflytande på en marknad förnyas. Tillsynsmyndigheter ska som huvudregel göra marknadsanalyser minst vart tredje år. att så kallade cookie-filer bara får sparas på datorn om användaren informeras om ändamålet med dem och samtycker. En cookie-fil är en fil med information som läggs in och sparas på den egna datorns hårddisk när man besöker vissa webbplatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om IT-politiska frågor. Skälet är bland annat redan genomförda insatser och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna behandlar. Motionerna tar bland annat upp integritetsskyddet inom elektroniska kommunikationer, internationell roaming för datakommunikationstjänster och öppen källkod och öppna standarder.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Betänkande 2010/11:TU20 (pdf, 3501 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler för elektroniska kommunikationer och andra IT-politiska frågor

Utlåtande 2010/11:SkU25

Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-03-31 Justering: 2011-05-05 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Utlåtande 2010/11:SkU25 (pdf, 394 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grönbok om mervärdesskattens framtid