Sök

Avdelning
Hoppa till filter

62 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2015/16, Arbetsmarknadsutskottet, Kulturutskottet, Näringsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Jämställdhet

    Betänkande 2015/16:AU9

    Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning. Regeringens redovisar här sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten. Regeringen presenterar också åtgärder som ska förbättra jämställdhetspolitiken. Flera av dem sammanfaller med rekommendationer från Riksrevisionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa även nej till motioner som bland annat handlar om en handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, jämställdhetsintegrering, arbetets roll för ett jämställt samhälle, åtgärder mot hedersrelaterat våld och Medlingsinstitutet. Anledningen är att arbete redan pågår inom de här områdena.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    48, 163 minuter
    Justering
    2016-06-09
    Bordläggning
    2016-06-17
    Debatt
    2016-06-20
    Beslut
    2016-06-21
  • Dokument & lagar

    Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter m.m.

    Betänkande 2015/16:AU10

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i diskrimineringslagen som rör arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Arbetet ska vara förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder föreslås omfatta samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Det är en utvidgning jämfört med gällande regler.

    Beslutet innebär bland annat att det bildas ett ramverk för arbetet med aktiva åtgärder. Däremot är det arbetsgivarna och utbildningsanordnarna som får ansvar för att utforma de konkreta åtgärderna, i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.

    Dessutom ska en lönekartläggning för jämställda löner genomföras årligen i stället för vart tredje år, som dagens regler säger.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    20, 66 minuter
    Justering
    2016-06-14
    Bordläggning
    2016-06-17
    Debatt
    2016-06-20
    Beslut
    2016-06-21
  • Dokument & lagar

    En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020

    Betänkande 2015/16:SoU8

    Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

    Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

    Behandlade dokument
    81
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    24 
    Anföranden och repliker
    16, 68 minuter
    Justering
    2016-06-09
    Bordläggning
    2016-06-15
    Debatt
    2016-06-16
    Beslut
    2016-06-21
  • Dokument & lagar

    Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

    Betänkande 2015/16:NU23

    De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

    Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

    Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 94 minuter
    Justering
    2016-06-09
    Bordläggning
    2016-06-14
    Debatt
    2016-06-15
    Beslut
    2016-06-16
  • Dokument & lagar

    Förutsättningar för svensk film

    Betänkande 2015/16:KrU11

    Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

    De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

    • filmpolitikens framtid
    • Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
    • hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
    • finansieringen av filmpolitiken
    • insatser mot olovlig hantering av film
    • produktionsincitament för filminspelning
    • hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    34, 147 minuter
    Justering
    2016-05-24
    Bordläggning
    2016-06-08
    Debatt
    2016-06-09
    Beslut
    2016-06-15
  • Dokument & lagar

    En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020 m.m.

    Betänkande 2015/16:AU8

    Riksdagen har behandlat en skrivelse om regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020. Den arbetsmiljöpolitik regeringen presenterar har syftet att förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetslivet. Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, välkomnar skrivelsen och menar att det är särskilt glädjande att regeringens strategi tar avstamp i ett modernt arbetsliv för att möta utmaningarna på dagens svenska arbetsmarknad.

    Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat företagshälsovård, kränkande särbehandling i arbetslivet, skyddsombud och arbetsmiljön inom vården och omsorgen.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    20, 80 minuter
    Justering
    2016-05-26
    Bordläggning
    2016-06-07
    Debatt
    2016-06-08
    Beslut
    2016-06-08
  • Dokument & lagar

    Uppföljning av smittskyddsläkemedel

    Betänkande 2015/16:SoU13

    Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.

    Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Justering
    2016-04-28
    Bordläggning
    2016-05-18
    Debatt
    2016-05-19
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Läkemedel för särskilda behov

    Betänkande 2015/16:SoU15

    Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-18
    Debatt
    2016-05-19
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

    Betänkande 2015/16:NU21

    Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

    Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

    Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

    Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    5, 32 minuter
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-25
    Debatt
    2016-05-26
    Beslut
    2016-05-26
  • Dokument & lagar

    Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

    Betänkande 2015/16:SoU17

    En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

    Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

    Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 59 minuter
    Justering
    2016-05-19
    Bordläggning
    2016-05-24
    Debatt
    2016-05-25
    Beslut
    2016-05-26
  • Dokument & lagar

    Patientrörlighet inom EES - vissa kompletterande förslag

    Betänkande 2015/16:SoU14

    Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.

    När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-05-19
    Bordläggning
    2016-05-24
    Debatt
    2016-05-25
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler

    Betänkande 2015/16:NU20

    EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

    De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-25
    Debatt
    2016-05-26
    Beslut
    2016-05-26
  • Dokument & lagar

    Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

    Betänkande 2015/16:AU11

    Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.

    Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.

    Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    17, 60 minuter
    Justering
    2016-04-28
    Bordläggning
    2016-06-07
    Debatt
    2016-06-08
    Beslut
    2016-06-08
  • Dokument & lagar

    Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

    Betänkande 2015/16:SoU12

    Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 23 minuter
    Justering
    2016-05-10
    Bordläggning
    2016-05-17
    Debatt
    2016-05-18
    Beslut
    2016-05-18
  • Dokument & lagar

    Effektreserv 2020-2025

    Betänkande 2015/16:NU19

    Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

    Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    12, 65 minuter
    Justering
    2016-04-26
    Bordläggning
    2016-05-11
    Debatt
    2016-05-12
    Beslut
    2016-05-12
  • Dokument & lagar

    Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering

    Betänkande 2015/16:SoU16

    Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

    Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

    Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 39 minuter
    Justering
    2016-04-28
    Bordläggning
    2016-05-11
    Debatt
    2016-05-12
    Beslut
    2016-05-12
  • Dokument & lagar

    Sammansättningen i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

    Betänkande 2015/16:SoU11

    I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2016-04-14
    Bordläggning
    2016-05-17
    Debatt
    2016-05-18
    Beslut
    2016-05-18
  • Dokument & lagar

    Hälso- och sjukvårdsfrågor

    Betänkande 2015/16:SoU7

    Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

    • Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
    • Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
    • Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

    Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    131
    Förslagspunkter
    39
    Reservationer
    42 
    Anföranden och repliker
    16, 93 minuter
    Justering
    2016-03-22
    Bordläggning
    2016-04-26
    Debatt
    2016-04-27
    Beslut
    2016-04-27
  • Dokument & lagar

    Regional tillväxtpolitik

    Betänkande 2015/16:NU17

    Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

    Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 93 minuter
    Justering
    2016-04-14
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-20
  • Dokument & lagar

    Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning

    Betänkande 2015/16:NU18

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-04-14
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-20