Dokument & lagar (60 878 träffar)

Betänkande 2020/21:FiU42

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för 2021 med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 18,6 miljarder kronor, framför allt genom förstärkta ekonomiska stöd till företag. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med 8,7 miljarder kronor under 2021. Kortittsarbete innebär att företag minskar personalens arbetstid genom permittering.
• Företag ska kunna få fortsatt och förstärkt ekonomiskt stöd vid korttidsarbete från och med december 2020 till och med juni 2021. Stödet förstärks under januari, februari och mars genom att staten tar 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen och att företag kan minska arbetstiden med upp till 80 procent för sina anställda.
• 5 miljarder kronor går till ett utökat omställningsstöd till företag för perioden januari-februari 2021.
• 4,2 miljarder kronor 2021 går till ett nytt nedstängningsstöd. Det är ett förstärkt omställningsstöd för företag som måste stänga sin verksamhet om regeringen beslutar om stängning av vissa verksamheter med utgångspunkt i den tillfälliga pandemilagen, Covid-19-lagen.
• Arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år sänks under perioden januari 2021 till mars 2023. Sänkningen var planerad att gälla från och med april 2021 men tidigareläggs eftersom många av de branscher där unga jobbar drabbats hårt under pandemin.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 18,6 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 1,4 miljarder kronor 2021, till följd av den tidigarelagda sänkta arbetsgivaravgiften för unga.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2021-02-02 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:UbU9

Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2021-02-25 Debatt: 2021-03-03 Beslut: 2021-03-03

Betänkande 2020/21:UbU1

Cirka 92 miljarder ur statens budget för år 2021 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, bidrag till lärarlöner, förstärkning av forskning och utbildning på forskarnivå och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden, och samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-12-08 Debatt: 2020-12-15 Beslut: 2020-12-16

Betänkande 2020/21:SfU16

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om pensionssystemet som helhet, överföring av premiepensionsrätt mellan makar samt garantipension och bostadstillägg.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 8
Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-17

Betänkande 2020/21:CU11

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om så kallade geodata. Regeringen bör prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt och återkomma med förslag på hur det ska finansieras. Arbetet med standardisering av geodata bör också skyndas på, tycker riksdagen.

Geodata är information som har geografisk koppling. Exempel på geodata är kartor och kartdata eller information i register om byggnader, sjöar, befolkning etcetera. Geodata har stor betydelse för många funktioner i samhället, till exempel inom samhällsplanering, miljöanalyser, navigation och positionering.

Tillkännagivandet kom från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 förslag i motioner inom området.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2021-02-25 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-18

Betänkande 2020/21:CU6

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området familjerätt.

Det ena tillkännagivandet gäller familjehemsplaceringar och möjligheten till vårdnadsöverflyttning och adoption i det sammanhanget. Riksdagen hänvisade till ett tidigare tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa barnens bästa genom att göra en översyn av reglerna i föräldrabalken på området. Uppmaningen var nu att skyndsamt göra en sådan översyn och därefter återkomma med lagförslag.

Det andra tillkännagivandet gäller att regeringen bör prioritera arbetet med att inrätta ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi. Syftet med ett register är att minimera risken att ett testamente inte kommer fram efter ett dödsfall. Också här hänvisade riksdagen till ett tidigare tillkännagivande och uppmanade nu regeringen att påskynda arbetet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 23
Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-17

Betänkande 2020/21:CU26

Regeringen bör se över det nuvarande resegarantisystemet för att säkerställa att resenärer har ett starkare ekonomiskt skydd. Det menar riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning om det.

Enligt riksdagen har den pågående pandemin visat att det finns brister i konsumentskyddet när det gäller resor. Riksdagen menar att det behövs ett system som ger resenärerna ett ekonomiskt skydd när en resa måste ställas in på grund av orsaker som ligger utanför arrangörens kontroll, samtidigt som reseföretag skyddas från konkurs.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-03-09 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-18

Betänkande 2020/21:KU19

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns skäl att ta initiativ till de föreslagna förändringarna i motionerna.

Motionerna handlar exempelvis om handlingsoffentlighet i Advokatsamfundet, sekretess för uppgifter i våldtäktsdomar, sekretess för personuppgifter vid anmälan om matförgiftning och översyn av sekretesslagstiftningen för informationsutbyte mellan myndigheter.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 5
Justering: 2021-03-04 Debatt: 2021-03-10 Beslut: 2021-03-10

Betänkande 2020/21:KU15

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, allmänna flaggdagar, skånska flaggans officiella status, ny nationaldag, nationalsången och förslag till minnesdagar.

Förslagspunkter: 9
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:KrU1

Riksdagen sa ja till att 17,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget för år 2021, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar inom områdets anslag går till folkbildning, drygt 4,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,7 miljarder till regional kulturverksamhet. Vidare får de statliga bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio drygt 5 miljarder kronor, 3 miljarder kronor respektive 454 miljoner kronor fördelade från det så kallade public service-kontot.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat ekonomiska bemyndiganden och en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst som börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa nej till 30 förslag och framförallt alternativa budgetförslag på området i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-09

Betänkande 2020/21:SfU12

Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt.

För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.

Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-12-01 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-09

Betänkande 2020/21:SfU17

Riksdagen sa nej till drygt 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 19
Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-17

Betänkande 2020/21:SfU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2021-03-09 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-17

Betänkande 2020/21:SkU10

Inom EU pågår ett arbete för att motverka att länder ägnar sig åt skadlig konkurrens på skatteområdet. Bland annat har EU tagit fram en förteckning över länder, så kallade jurisdiktioner, utanför EU som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet.

Regeringen har föreslagit att det införs bestämmelser i Sverige som motverkar att länder som finns i EU-förteckningen använder metoder på skatteområdet som inte uppfyller internationella standarder och kriterier. Bland annat ska företag inte få dra av ränteutgifter på skulder till företag som hör hemma i en jurisdiktion som finns i EU-förteckningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har utfört sin årliga granskning av regeringens arbete. Totalt har KU behandlat 30 anmälningar från riksdagsledamöterna och ytterligare ett antal frågor som utskottet har granskat på eget initiativ. Anmälningarna handlade om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsrådens tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren. Därefter lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-07

Betänkande 2020/21:KrU5

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om det civila samhället inklusive trossamfund i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om effekter av coronaviruset, stöd till lokala insatser och en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter. Riksdagen hänvisade till pågående arbete och redan genomförda åtgärder inom området.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2021-03-04 Debatt: 2021-03-10 Beslut: 2021-03-10

Betänkande 2020/21:FöU8

Regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta och stärka reservofficerares rätt till tjänstledighet från sina ordinarie arbeten för att kunna tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om personalförsörjning, veteranfrågor, miljöfrågor och militär övningsverksamhet.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 11
Justering: 2021-01-28 Debatt: 2021-02-11 Beslut: 2021-02-25

Betänkande 2020/21:FiU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen och regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2019 och 2020. Verksamheten har i hög grad präglats av Covid-19-pandemins konsekvenser, som har lett till en kraftig ökning av institutionernas finansiella insatser under det senaste året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa vidare nej till ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om det amorteringskrav som finns på bostadslån och andra frågor om så kallad makrotillsyn och hushållens skuldsättning. Riksdagen hänvisade till att regeringen redan har gett Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskravet, bolånetaket och andra makrotillsynsåtgärder. Andra förslag som tas upp i motionerna rör till exempel konkurrens på bank- och finansmarknaden, betaltjänster samt penningtvätt.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 16
Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-18 Beslut: 2021-03-18

Betänkande 2020/21:FöU5

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2019 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagen, anser regeringen.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till fem förslag i motioner inom området.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-18 Beslut: 2021-03-18

Betänkande 2020/21:FiU9

Finansutskottet har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2020. Den årliga rapporten bygger på iakttagelser som gäller brister och problem som berör flera myndigheter, politikområden och verksamheter. Riksrevisorns årliga rapport fyller en viktig funktion för riksdagen och ger förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

För att ytterligare belysa revisorns samlade iakttagelser ordnade utskottet i september 2020 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten samt Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21