Betänkande 2020/21:SoU9
Regeringen bör se över vilka kunskapskrav i svenska språket som ska gälla för personalen inom äldreomsorgen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Beslutet om tillkännagivande fattades i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag om äldreomsorgen i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
Förslagspunkter: 21 Reservationer: 31 Justering: 2021-02-09 Debatt: 2021-03-03 Beslut: 2021-03-04
Betänkande 2020/21:FiU41
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.
I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.
Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.
Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4 Justering: 2021-02-25 Debatt: 2021-03-03 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:SoU13
Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbeten redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om särskilda insatser, psykisk hälsa bland barn och unga, psykiatrisk tvångsvård samt psykisk hälsa och beroendeproblem.
Förslagspunkter: 9 Reservationer: 13 Justering: 2021-02-23 Debatt: 2021-03-03 Beslut: 2021-03-04
Utlåtande 2020/21:SkU33
I dag är det EU:s ministerråd som beslutar om ändringar som gäller de så kallade genomförandebefogenheterna i EU:s mervärdesskattedirektiv (momsdirektivet). Sådana beslut i rådet fattas med enhällighet. Nu har EU-kommissionen föreslagit att denna rätt att besluta ska flyttas från ministerrådet till EU-kommissionen. Då krävs inte längre enhälligt stöd från medlemsländerna, utan kommissionens beslut om genomförande skulle börja gälla redan om en kvalificerad majoritet av medlemsländerna i en granskningskommitté stödjer det. Detta innebär en ändring av befogenheter.
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag går längre än vad som behövs för att uppnå målet med förslaget. Förslaget strider enligt riksdagen mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Riksdagen ska därför lämna en invändning, ett motiverat yttrande, till EU:s beslutande institutioner.
Subsidiaritetsprincipen används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Tanken är att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2021-02-25 Debatt: 2021-03-04 Beslut: 2021-03-04
Betänkande 2020/21:MJU9
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om klimatpolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om Sveriges, EU:s och internationellt klimatarbete, klimatanpassning, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, industri och export, forskning, utvärdering och rapportering. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.
Förslagspunkter: 17 Reservationer: 16 Justering: 2021-02-23 Debatt: 2021-03-04 Beslut: 2021-03-04
Betänkande 2020/21:JuU21
Det ska bli straffbart att uppmana eller på något annat liknande sätt påverka en person till att ta sitt liv. Sådana uppmaningar sker exempelvis via internet, där människor agerar mer ohämmat och många gånger utan att förstå vilka konsekvenser deras agerande kan få.
Regeringens förslag innebär att två nya brott införs. Brottet uppmaning till självmord ska kunna leda till fängelse i högst två år. Oaktsam uppmaning till självmord ska kunna leda till böter eller fängelse i högst sex månader.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändring. Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2021.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2021-02-25 Debatt: 2021-03-17 Beslut: 2021-03-17
Betänkande 2020/21:SoU28
Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att den ska göra en noggrann uppföljning och utvärdering av vissa ekonomiska stöd till äldreomsorgen. I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas.
Det ena stödet som avses är Äldreomsorgslyftet som ska pågå till 2023 och som bland annat innebär att staten står för finansieringen när ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Det andra stödet som avses är det resurstillskott på 4 miljarder kronor som från och med 2021 årligen ska gå till kommunerna. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna och hänsyn ska tas till andelen äldre i respektive kommun.
Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivandet har väckts i ett utskott och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2021-02-23 Debatt: 2021-03-03 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:SoU21
En så kallad språkplikt ska införas som innebär att en person vid behov ska delta i svenska för invandrare (sfi) för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändring som syftar till att visa på att språkutbildning ökar möjligheten att få ett arbete.
Förslaget innebär samtidigt tydligare krav på att delta i utbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd. Det kan finnas sociala eller hälsomässiga skäl som kan ge rätt till försörjningsstöd utan krav på att delta i språkutbildning.
Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2021-02-23 Debatt: 2021-03-03 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:MJU11
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om vattenvård. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om en hållbar förvaltning av haven, forskning om haven och döda havsbottnar, åtgärder för våtmarker och mot övergödning, nationellt mål för fosfor- och kväveåterföring, rådgivning om enskilda avlopp, EU:s vattendirektiv och olika vattenföroreningar.
Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14 Justering: 2021-02-23 Debatt: 2021-03-03 Beslut: 2021-03-04
Betänkande 2020/21:MJU8
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt de åtgärder som redan är vidtagna och pågående utredningsarbete.
Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att ytterligare främja svenskt vattenbruk, revidering av det svenska spårbarhetssystemet för fiskeriprodukter och utflyttning av trålgränsen till sjöterritoriets gräns i havet.
Förslagspunkter: 13 Reservationer: 24 Justering: 2021-02-23 Debatt: 2021-03-04 Beslut: 2021-03-10
Betänkande 2020/21:NU14
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs.
Motionerna handlar exempelvis om stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter och utvecklingen i vissa län och regioner.
Förslagspunkter: 8 Reservationer: 15 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:SfU14
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om svenskt medborgarskap i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen vill avvakta pågående utredningar eller bedömer att nuvarande lagstiftning är tillräcklig.
Förslagen handlar exempelvis om språk- och samhällskunskapstester, egen försörjning som villkor för medborgarskap och skärpning av det så kallade hemvistkravet, det vill säga kravet på att en person ska ha haft sin hemvist i Sverige i ett visst antal år för att få medborgarskap.
Förslagspunkter: 5 Reservationer: 8 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:SfU13
Riksdagen sa nej till 10 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om lägre arbetsgivaravgift i delar av Sverige, lägre socialavgifter för små företag och undantag från socialavgifter för ideella föreningar. Riksdagen hänvisade bland annat till de stöd som redan finns och arbete som pågår i den så kallade Pensionsgruppen.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:KrU3
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning till pågående arbete och insatser som har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, distributionsteknik och nordiskt programutbyte.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:UbU8
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om villkoren för studiemedel, studiemedelsberättigade utbildningar, studiemedel till studerande med funktionsnedsättning samt för omställning och livslångt lärande. Riksdagen hänvisade till nuvarande regler, redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:NU13
Riksdagen sa nej till ett hundratal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. De handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad, export, import och utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.
Anledningen är bland annat att ett arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Förslagspunkter: 20 Reservationer: 46 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:FiU43
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder i en extra ändringsbudget för 2021 för att mildra effekterna av coronapandemin. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 12,4 miljarder kronor. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:
Riksdagen anser att de statliga stöden till civilsamhällets olika organisationer och föreningar behöver vara större och bättre anpassade. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i ett utskott och inte bygger på en proposition eller en motion.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-02-25
Betänkande 2020/21:SkU17
Regeringen har föreslagit att företag som hamnat i svårigheter under coronapandemin under en begränsad tid ska få fortsätta att ta emot stöd enligt lagen om skatt på energi. Detta har möjliggjorts genom att EU-reglerna kring statligt stöd har ändrats som en följd av pandemin.
Förslaget innebär att företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020 men som fick sådana svårigheter under perioden 1 mars 2020-30 juni 2021 ska kunna få statligt stöd i form av sänkt skatt på energi. De ändrade reglerna gäller bara företag som den 1 april 2021 inte har försatts i konkurs. I förslaget görs inte skillnad på ägarformen till olika typer av företag och verksamheter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och slutar att gälla igen den 1 juli 2021.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2021-02-09 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:SkU16
Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus-malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen.
Bonus-malus-systemet innebär att den som köper vissa fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus, medan den som köper fordon med höga koldioxidutsläpp får en malus genom förhöjd skatt under tre år. Det är det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsskatten som ska höjas och höjningen beror på hur mycket koldioxid fordonen släpper ut.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och gäller personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet.
Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1 Justering: 2021-02-09 Debatt: 2021-02-25 Beslut: 2021-03-03
Betänkande 2020/21:MJU6
Regeringen har lagt fram förslag om att anpassa svenska lagar till en ny EU-förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. De ändrade reglerna innebär bland annat att "annan offentlig verksamhet" införs som en beteckning för sådana myndighetsuppgifter som inte innebär offentlig kontroll. Bestämmelser om rätt att få tillträde, upplysningar och handlingar vid kontrollen utvidgas till att gälla även vid annan offentlig verksamhet.
Myndigheter som utövar offentlig kontroll får i vissa fall rätt att köpa in produkter utan att identifiera sig, för att kunna kontrollera att produkterna uppfyller de krav som gäller. Det införs även en skyldighet för kontrollmyndigheterna att ha ett rapporteringssystem för den som vill anmäla misstänkta överträdelser av den nya kontrollförordningen.
De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 april 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6 Justering: 2021-02-11 Debatt: 2021-02-23 Beslut: 2021-02-25
Med hjälp av dokumenten kan du följa arbetet i riksdagen. Riksdagens arkiv och registratur bevarar och tillhandahåller allmänna handlingar. I diariet på riksdagens webbplats kan du söka efter registrerade ärenden. Äldre riksdagstryck, från 1867 och framåt, finns tillgängligt på webbplatsen. Via öppna data får du tillgång till dokumenten i andra format. Att söka på webbplatsen Dokumenttyper i riksdagen Diariet Hitta äldre riksdagstryck Riksdagens öppna data