Dokument & lagar (60 878 träffar)

Betänkande 2020/21:FöU7

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om samhällets krisberedskap. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Förslagen handlar i huvudsak om skydd mot olyckor och samhällets fredstida krisberedskap.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 20
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-29 Beslut: 2021-04-29

Betänkande 2020/21:FiU45

Riksdagen godkände värdlandsavtalet mellan regeringen och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) och gör nödvändig lagändring för att avtalet ska gälla inför svenska domstolar och myndigheter. Riksdagen sa därmed ja till regeringens förslag.

Värdlandsavtalet motsvarar vad som gäller för andra internationella organ av liknande karaktär och avtalet har gjorts för att BIS ska etablera ett innovationscentrum i Stockholm i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge.

Lagändringen börjar gälla när regeringen bestämmer det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att vissa föråldrade bestämmelser om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska sluta att gälla i slutet av juni 2021.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2021-04-22 Debatt: 2021-04-29 Beslut: 2021-04-29

Betänkande 2020/21:FiU23

Riksdagen gav Riksbankens direktion och riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020. Resultat- och balansräkningen fastställdes enligt Riksbankens förslag.

Tillgångsförvaltningen 2020 präglades av åtgärder för att mildra coronapandemins effekter på svensk ekonomi. Riksbanken redovisade en förlust på 4,3 miljarder kronor. Resultatet disponeras så att 13,3 miljarder kronor tas ur Riksbankens dispositionsfond, 2,3 miljarder kronor avsätts till Riksbankens resultatutjämningsfond och 6,8 miljarder kronor betalas in till statskassan. Pengarna ska levereras senast en vecka efter riksdagens beslut.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-04-22 Debatt: 2021-04-29 Beslut: 2021-04-29

Utlåtande 2020/21:AU15

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-04-22 Debatt: 2021-04-28 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:UbU16

Kunskapssökning och kunskapsspridning ska kunna ske fritt vid universitet och högskolor. Det är en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Det anser riksdagen som sa ja till regeringens förslag om att en allmän princip om akademisk frihet införs i högskolelagen.

Riksdagen sa även ja till lagändringar om högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering.

Samtliga lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

I propositionen presenterar regeringen dess forskningspolitik för åren 2021-2024. Riksdagen välkomnar regeringens satsningar på forskning och innovation, till exempel om ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om forskning och högskola.

Förslagspunkter: 50 Reservationer: 66
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-21

Betänkande 2020/21:CU10

Regeringen bör överväga eller utreda utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, om det till regeringen.

Distansutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten fattar beslut om utmätning av lös egendom även om egendomen inte omedelbart finns tillgänglig. Riksdagen anser att distansutmätning bör vara möjligt i en större utsträckning än i dag. På det sättet skulle myndigheten bland annat få ett nytt verktyg mot skuldsatta kriminella personer som saknar tillgångar på pappret men som har tillgångar i praktiken.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 19
Justering: 2021-04-13 Debatt: 2021-04-28 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:FiU49

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet innebär att statens utgifter 2021 ökar med 23,3 miljarder kronor och omfattar bland annat följande åtgärder:

• Omställningsstödet till företag, omsättningsstödet till egenföretagare och stödet till handelsbolag förlängs till och med juni 2021. Drygt 11 miljarder kronor avsätts till detta.
• Ersättningar i sjukförsäkringen till vissa riskgrupper, ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare, det undantagna kravet på läkarintyg och statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med juni 2021. Cirka 6 miljarder kronor avsätts med anledning av detta.
• Ett nytt evenemangsstöd till arrangörer som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om ett evenemang inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av covid-19. 3 miljarder kronor avsätts till detta. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
• Ökade medel, 2,4 miljarder kronor under 2021, till kultur- och idrottsverksamhet i hela landet samt till lovaktiviteter för barn och unga.
• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att även gälla under 2021.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas.

Riksdagen gav regeringen befogenhet att utöka Folkhälsomyndighetens låneram med 10 miljarder kronor, till totalt 21 miljarder kronor, för att myndigheten ska kunna teckna ytterligare avtal om vaccin mot covid-19. Beslutet om utökad låneram har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet, vilket betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 23,3 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 3,2 miljarder kronor 2021, till följd av den fortsatta skattefriheten för förmånerna fri parkering och gåvor och av den ytterligare utökningen av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-04-20 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-21

Betänkande 2020/21:SfU25

Sjukpenning i förebyggande syfte till riskgrupper ska kunna betalas ut fram till dess att fas 3 i vaccinationsplanen mot covid-19 är avslutad. Det menar riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om det.

Nuvarande regler om sjukpenningen gäller fram till den 30 april, och enligt tillkännagivandet får det inte uppstå något uppehåll i utbetalningarna till de ersättningsberättigade vid en förlängning. Rätten till ersättningen får inte heller begränsas genom bestämmelser om ett maximalt antal ersättningsdagar.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-22 Beslut: 2021-04-22

Betänkande 2020/21:SfU21

Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 34
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-22 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:CU14

En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2020 om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 20
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-28 Beslut: 2021-04-29

Betänkande 2020/21:UU15

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020.

Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 8
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-22 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:UFöU5

Riksdagen anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt riksdagen är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker riksdagen. Riksdagen anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.

Tillkännagivandet har sin grund i förslag i en motion. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 13
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-21

Utlåtande 2020/21:NU28

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en översyn av handelspolitiken.

Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kommissionen i meddelandet har identifierat aktuella utmaningar för utformandet av EU:s handelspolitik och fokusområden med förslag till åtgärder. Riksdagen instämmer med kommissionen att en öppen och hållbar handel är nyckeln till tillväxt, sysselsättning och välstånd. Enligt riksdagens uppfattning är det viktigt att EU:s framtida handelspolitik försvarar en öppen- och regelbaserad världshandelsordning och efterlevnad av densamma, samt att unionen bidrar till att bekämpa den växande protektionismen globalt. Riksdagen understryker även att en modernisering av världshandelsorganisationen WTO och dess funktionssätt är av yttersta vikt för en framgångsrik handelspolitik.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-22

Betänkande 2020/21:NU16

Det så kallade Natura 2000-tillståndet som gruvverksamheter kan behöva ansöka om vid gruvetablering bör inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 30 juni 2022 återkomma med ett förslag som innebär att det ska bli tydligare när i processen tillståndet ska prövas.

Tillståndsprocessen för en gruvetablering är i dag lång, krånglig, dyr och skapar osäkerhet hos sökande. När en gruvnäring vill starta verksamhet som kan få påverkan på ett så kallat Natura 2000-område, områden med särskilt värdefulla växt- och djurarter inom EU, krävs ett Natura 2000-tillstånd.

Normalt sker tillståndsprövning enligt miljöbalken efter att bergmästaren har godkänt den så kallade bearbetningskoncessionen, det vill säga har beslutat vem som har rätt att utvinna mineralerna i området. Om det krävs ett Natura 2000-tillstånd så är det inte tydligt i vilken etapp i processen det ska ske. Enligt riksdagen bör ett sådant tillstånd inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession, i stället är det rimligt att det sker samtidigt som miljöprövningen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från näringsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-22

Betänkande 2020/21:MJU16

Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 22
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-22 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:MJU15

Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 26
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-22 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:KU24

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om olika författningsfrågor. Motionsförslagen handlar bland annat om bidrag till politiska partier, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget, apanaget, statschefens kröning, regeringsbildning, kontrollen av en övergångsregering och tillkännagivanden. Andra förslag rör ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän samt utredning av formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Det finns även förslag om Europaparlamentet, subsidiaritetsprövningen inom EU, internationella avtal, den kommunala revisionen, avgifter för infrastruktur, en krislagstiftning, den offentliga äganderätten och public service. Motionsförslag om en bestämmelse om att Sverige är en sekulär stat, en ny maktutredning, ett medborgarråd för rättvis omställning och en demokratikanon har också behandlats.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 8
Justering: 2021-04-08 Debatt: 2021-04-22 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:KU23

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om fri- och rättigheter och om förebyggande av våldsbejakande extremism. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller att åtgärder inte behövs.

Motionerna handlar bland annat om förbud mot slöja, förstärkningar av rättighetsskyddet i regeringsformen, föreningsfrihet, hot och våld på grund av trosuppfattning, mänskliga rättigheter i Europa, återkallelse av medborgarskap, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 11
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-22 Beslut: 2021-04-28

Betänkande 2020/21:NU15

Regeringen har föreslagit att det införs ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att skapa drivkrafter för elnätsföretagen att investera för att öka kapaciteten i elnäten.

De nya reglerna gäller nätföretag som har ett outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012-2015. De innebär att nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska kunna ansöka om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioderna 2020-2023 och 2024-2027. Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2021.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-22

Betänkande 2020/21:JuU39

En kommande utredning ska se över reglerna för sluten ungdomsvård. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utredningen även bör utreda en flytt av ansvaret till Kriminalvården och att taket för maximal vårdtid höjs.

De som döms till sluten ungdomsvård har ofta redan en kriminell livsstil. Riksdagen menar att Kriminalvården kan ha en större kompetens att ta hand om dessa personer, jämfört med Statens institutionsstyrelse, Sis, som ansvarar för vården i dag. Dessutom visar antalet rymningar att säkerheten hos Sis fortfarande är eftersatt i jämförelse med inom Kriminalvården. Den kommande utredningen bör därför ta som utgångspunkt att hela ansvaret för den slutna ungdomsvården flyttas till Kriminalvården. I direktivet till utredningen bör det även framgå att den maximala vårdtiden ska höjas för att bättre motsvara brottslighetens allvar, anser riksdagen.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Justitieutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-04-15 Debatt: 2021-04-21 Beslut: 2021-04-22