Dokument & lagar (60 495 träffar)

Betänkande 2019/20:FiU59

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

  • Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj-31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
  • Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
  • Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
  • Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-26 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:FiU59 (pdf, 1129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Betänkande 2019/20:SoU11

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

  • om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
  • om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
  • möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
  • om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 35
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SoU11 (pdf, 928 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Betänkande 2019/20:CU20

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland åtgärderna kan följande nämnas:

  • Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
  • Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
  • Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
  • Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
  • En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:CU20 (pdf, 3102 kB)

Betänkande 2019/20:SfU23

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SfU23 (pdf, 418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag

Betänkande 2019/20:NU17

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU17 (pdf, 155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn

Betänkande 2019/20:NU16

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
  • Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
  • Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
  • När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU16 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering

Betänkande 2019/20:FiU58

Riksdagen beslutade att en tidigare gjord lagändring som gäller näringsförbud ska tas bort igen. På så sätt åtgärdas att olika bestämmelser krockar med varandra.

Beslutet om lagändring är ett utskottsinitiativ. Det betyder att det är finansutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-19 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:FiU58 (pdf, 105 kB)

Betänkande 2019/20:UbU19

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UbU19 (pdf, 517 kB)

Betänkande 2019/20:TU18

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för chaufförer som kör godstransporter och persontransporter. Anledningen är att spridningen av det nya coronaviruset gör det svårt att genomföra den fortbildning som chaufförerna regelbundet måste gå för att förnya yrkeskompetensbeviset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom att förlänga giltighetstiden bedöms risken för störningar i samhällsviktiga transporter minska. En annan effekt blir att utbildningskostnaden för transportföretag och enskilda kan skjutas på framtiden.

Genom ändringen får regeringen meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Vidare får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på yrkeskompetensbevis vars giltighetstid har löpt ut under perioden 1 mars 2020-31 maj 2020. Undantaget ska inte få gälla längre än sex månader.

Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2020 och upphör att gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:TU18 (pdf, 302 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

Betänkande 2019/20:TU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ändringar av 2006 års sjöarbetskonventionen och anpassa svensk lag därefter. Beslutet innebär ett ökat anställningsskydd för sjömän som omfattas av konventionen.

Ändringarna innebär i praktiken att om en sjöman hålls fången på grund av sjöröveri eller väpnat rån mot fartyget så ska anställningsavtalet gälla även om det egentligen skulle ha upphört under fångenskapen. Sjömannen har också rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:TU16 (pdf, 192 kB)

Betänkande 2019/20:JuU40

Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU40 (pdf, 728 kB) Webb-tv debatt om förslag: En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

Betänkande 2019/20:JuU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två nya lagar för Rättsmedicinalverkets verksamhet. Det gäller lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter och lagen om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas. Syftet är att stärka skyddet för den personliga integriteten och öka effektiviteten i verksamheten.

Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas innehåller dna-profiler från personer som har nära kontakt med dna-prover som hanteras på myndigheten. Syftet med databasen är att undvika att dna-prover för bland annat släktskapsutredningar och identifiering av avlidna personer ska förorenas av andra personers dna, som till exempel medarbetare på myndigheten eller lokalvårdare. Dna-profiler klassas som personuppgifter och hantering av databasen som personuppgiftsbehandling.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU24 (pdf, 1134 kB)

Betänkande 2019/20:JuU23

Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 15
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU23 (pdf, 3618 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet

Betänkande 2019/20:AU12

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:AU12 (pdf, 1524 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Betänkande 2019/20:FiU40

Vissa lagändringar ska göras för att bland annat förtydliga och komplettera genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet, ett EU-direktiv som genomfördes i svensk lag i december 2019. Ändringarna gäller pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.

Lagändringarna innebär också att Solvens II-direktivets genomförande kompletteras på några punkter när det gäller försäkringsföretag.

Vidare förtydligas och justeras den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen i några avseenden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:FiU40 (pdf, 7938 kB)

Betänkande 2019/20:UU17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer med tyngdpunkt på åren 2017 och 2018. Mål, verksamhet och resultat redovisas framför allt inom fyra områden: hälsa, utbildning, ekonomisk utveckling och fred.

Riksdagen noterade att det bistånd som går via multilaterala organisationer har ökat från cirka 49 procent av den svenska biståndsbudgeten år 2011 till cirka 58 procent år 2018. Riksdagen underströk att det multilaterala biståndet, liksom annat bistånd, ska bidra till riksdagens beslutade mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UU17 (pdf, 199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Betänkande 2019/20:NU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:NU8 (pdf, 609 kB)

Betänkande 2019/20:JuU25

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor:

  • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt.
  • Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över.
  • Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta.
  • Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.

Förslagspunkter: 60 Reservationer: 53
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU25 (pdf, 1376 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2019/20:FiU47

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få delta i finansieringen av en avskrivning av Somalias skulder till Internationella valutafonden (IMF).

Beslutet innebär att Riksbanken godkänner att IMF använder 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) som finns i interna reservkonton hos IMF. SDR är IMF:s särskilda valutaenhet, och 1,6 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 21 miljoner kronor. Alla medlemsländer som deltar måste ge sitt godkännande.

Somalia har under lång tid legat efter med ränte- och skuldbetalningar till IMF. Det har i sin tur lett till att landet har haft svårt att få nya lån eller bistånd i olika former. En skuldavskrivning skulle hjälpa Somalias ekonomiska utveckling.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:FiU47 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens finansieringslösning

Betänkande 2019/20:CU29

Regeringen har föreslagit att det ska införas tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Syftet är att motverka spridningen av det nya coronaviruset.

Förslaget innebär att en stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna bara deltar genom poströstning. Om en stämma hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina andra rättigheter via post.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 18 maj 2020. Reglerna gäller även bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. De kompletterar regler som redan har införts nyligen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-12 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:CU29 (pdf, 1310 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor