Debatter och beslut

Kammaren i dag Onsdag 12 maj 2021

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

5 maj 2021

Ändrade regler för beräkning av arbetslöshetsersättning för deltidsbrandmän (AU14)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:AU14

Reglerna för beräkningen av arbetslöshetsersättning ändras för att deltidsbrandmän inte ska riskera lägre a-kassa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bland annat ska bidra till att fler vill arbeta som deltidsbrandmän i den kommunala räddningstjänsten.

Deltidsbrandmän har, vid sidan om sina ordinarie arbeten, uppdraget att under ungefär en vecka i månaden ha beredskap för att när som helst under dygnet delta i räddningstjänstens utryckningar. Tillgången på deltidsbrandmän är av stor betydelse för räddningstjänsten men nuvarande regler i arbetslöshetsförsäkringen har en negativ påverkan på personalförsörjningen. Detta eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Ändringen i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär att arbete i form av beredskap och övning, i en anställning som deltidsbrandman i en kommunal organisation för räddningstjänst, ska undantas vid beräkning av arbetslöshetsersättning. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021.

Ändrade regler för beräkning av arbetslöshetsersättning för deltidsbrandmän (AU14)
Arbetet i kontrollgruppen för Europol under 2020 (JuU40)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:JuU40

Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2020.

Under 2020 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, budget och fleråriga programdokument, tillsynen av polisbyråns behandling av personuppgifter samt om kontrollgruppens interna arbetsordning. Med anledning av den pågående coronapandemin har även frågor som pandemins påverkan på brottsligheten i EU berörts.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Arbetet i kontrollgruppen för Europol under 2020 (JuU40)
Riksrevisionens årsredovisning för 2020 har behandlats (KU17)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:KU17

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2020. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

KU konstaterar att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Bland annat lyfter utskottet fram de satsningar som Riksrevisionen gjort för att hemarbetet ska fungera så bra som möjligt. Vidare välkomnar KU Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbetsgivare.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens årsredovisning för 2020 har behandlats (KU17)
Granskning av automatiserat beslutsfattande i myndigheter (KU28)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:KU28

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen. Automatiska beslut fattas i dag hos flera myndigheter, framför allt när det gäller ärendetyper som leder till ett stort antal beslut gentemot privatpersoner och företag. Exempel på sådana beslut är föräldrapenning, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner och körkortstillstånd.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheters automatiserade beslutsfattande har lett till ökad effektivitet och att grundläggande rättssäkerhetsaspekter till viss del har förbättrats. Det finns dock brister i hur myndigheterna hanterar ärenden med hög risk för fusk och fel. Dessutom behövs en utökad uppföljning av att de automatiska besluten blivit korrekta. Regeringen konstaterar i skrivelsen att myndigheternas egna utvecklingsarbete samt regeringens planerade och genomförda åtgärder innebär förbättrade förutsättningar inom området.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och vill framhålla vikten av att det automatiserade beslutsfattandet är rättssäkert och korrekt. Riksdagen förutsätter att regeringen följer myndigheternas arbete med automatiserat beslutsfattande och att myndigheterna har de förutsättningar som krävs för ett effektivt, rättssäkert och korrekt beslutsfattande. Mot den bakgrunden lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Granskning av automatiserat beslutsfattande i myndigheter (KU28)
Granskning av verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder (KU30)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:KU30

Riksdagens åtta så kallade nämndmyndigheter lämnar varje år en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelsen innehåller uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, beslut som fattats under året samt kostnaden för verksamheten.

Redogörelserna för år 2020 har granskats av konstitutionsutskottet utan synpunkter. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens åtta nämndmyndigheter är Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner, Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.

Granskning av verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder (KU30)
Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU2)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:KrU2

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar om idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och spelfrågor.

Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU2)
Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU6)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:KrU6

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om kulturarvsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat insatser som redan är gjorda samt pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om förutsättningar för museernas verksamhet, de nationella minoriteternas kulturarv och skydd för Unescos världsarv.

Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU6)
Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU10)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:KrU10

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om folkbildningsfrågor. Detta framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om fördelningen av bidrag och uppföljningen av medel till folkbildningen, demokrativillkor, inga statliga medel till studieförbund eller folkhögskolor, att stärka demokratin samt mobilitetsstöd och finansieringsansvar för folkhögskolorna.

Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU10)
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU17)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:MJU17

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om jordbrukspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft och regelförenkling samt forskning och utbildning.

Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU17)
Nya regler ska underlätta radio- och tv-sändningar inom EES-området (NU19)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:NU19

Regeringen har föreslagit lagändringar i syfte att göra det lättare för radio- och tv-företag att göra sina program tillgängliga i andra länder inom EES-området. Riksdagen sa ja till förslaget, vilket innebär att ett EU-direktiv genomförs i svensk lag.

En av förändringarna blir att exempelvis ett tv-bolag som vill visa ett program i ett annat EES-land, via en så kallad playtjänst, bara behöver uppfylla de upphovsrättsliga krav som gäller i det land där företaget huvudsakligen är etablerat.

Lagändringarna börjar gälla den 7 juni 2021.

Nya regler ska underlätta radio- och tv-sändningar inom EES-området (NU19)
Nej till motioner om näringspolitik (NU20)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:NU20

Riksdagen sa nej till sammanlagt cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om olika näringspolitiska frågor. Detta med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Nej till motioner om näringspolitik (NU20)
Skyddet ska stärkas för enskilda vid skönhetsoperationer (SoU22)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:SoU22

Skyddet för personers liv och hälsa vid skönhetsoperationer ska stärkas så att den typen av behandlingar får liknande krav på säker vård som ingrepp inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar.

Enligt förslaget ska bara legitimerade läkare eller tandläkare få utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Endast legitimerade läkare, tandläkare eller sjuksköterskor ska få ge injektioner, exempelvis fillers och botox.

Andra delar handlar om att den som ska utföra ingreppet ska informera om väsentliga risker och annat. Dessutom ska patienten ge sitt samtycke och få betänketid innan ingreppet eller behandlingen genomförs. En åldersgräns på 18 år ska också införas. Inspektionen för vård och omsorg får tillsynsansvar för de berörda verksamheterna.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Skyddet ska stärkas för enskilda vid skönhetsoperationer (SoU22)
Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla (SoU34)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:SoU34

Regeringen har föreslagit att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till slutet av september 2021. Detta på grund av den fortsatt höga smittspridningen av covid-19, belastningen på hälso- och sjukvården och att bland annat covid-19-lagen gäller till slutet av september 2021. Lagen är tidsbegränsad och har förlängts en gång tidigare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021 och upphör att gälla vid utgången av september 2021.

Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla (SoU34)
Nej till motioner om Afrika (UU16)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:UU16

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika.

Nej till motioner om Afrika (UU16)
Rätt att begära att ett ärende ska avgöras vid erkännande av yrkeskvalifikationer (UbU22)

Beslutsdatum: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:UbU22

En sökande som inom de bestämda tidsgränser som finns inte har fått något beslut om erkännande av sina yrkeskvalifikationer, utfärdande av sitt europeiska yrkeskort för yrkesutövning i en annan stat eller överföring av sin ansökan om europeiskt yrkeskort till en annan stat, har rätt att hos domstol begära en förklaring till att ärendet uppehålls. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag om lagändring.

Att begära en sådan förklaring kallas dröjsmålstalan.

Syftet med att få ett erkännande av sina yrkeskvalifikationer är att underlätta för EU-medborgare att utöva ett så kallat reglerat yrke i en annan medlemsstat och bidra till den fria rörligheten.

Lagändringarna anpassar de svenska lagarna på området till EU-lagar. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2021.

Rätt att begära att ett ärende ska avgöras vid erkännande av yrkeskvalifikationer (UbU22)

29 april 2021

Nej till motioner om planering och byggande (CU13)

Beslutsdatum: 29 april 2021
Betänkande 2020/21:CU13

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, överklaganderegler, buller, bemyndiganden och tillsyn. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående arbete inom området.

Nej till motioner om planering och byggande (CU13)
Tvånget att ansluta sig till kommunala va-nätet bör tas bort (CU14)

Beslutsdatum: 29 april 2021
Betänkande 2020/21:CU14

En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2020 om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst med hänvisning till pågående arbete.

Tvånget att ansluta sig till kommunala va-nätet bör tas bort (CU14)
Riksbankens förvaltning 2020 (FiU23)

Beslutsdatum: 29 april 2021
Betänkande 2020/21:FiU23

Riksdagen gav Riksbankens direktion och riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020. Resultat- och balansräkningen fastställdes enligt Riksbankens förslag.

Tillgångsförvaltningen 2020 präglades av åtgärder för att mildra coronapandemins effekter på svensk ekonomi. Riksbanken redovisade en förlust på 4,3 miljarder kronor. Resultatet disponeras så att 13,3 miljarder kronor tas ur Riksbankens dispositionsfond, 2,3 miljarder kronor avsätts till Riksbankens resultatutjämningsfond och 6,8 miljarder kronor betalas in till statskassan. Pengarna ska levereras senast en vecka efter riksdagens beslut.

Riksbankens förvaltning 2020 (FiU23)
Riksdagen godkänner värdlandsavtal mellan regeringen och BIS (FiU45)

Beslutsdatum: 29 april 2021
Betänkande 2020/21:FiU45

Riksdagen godkände värdlandsavtalet mellan regeringen och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) och gör nödvändig lagändring för att avtalet ska gälla inför svenska domstolar och myndigheter. Riksdagen sa därmed ja till regeringens förslag.

Värdlandsavtalet motsvarar vad som gäller för andra internationella organ av liknande karaktär och avtalet har gjorts för att BIS ska etablera ett innovationscentrum i Stockholm i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge.

Lagändringen börjar gälla när regeringen bestämmer det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att vissa föråldrade bestämmelser om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska sluta att gälla i slutet av juni 2021.

Riksdagen godkänner värdlandsavtal mellan regeringen och BIS (FiU45)
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)

Beslutsdatum: 29 april 2021
Betänkande 2020/21:FöU7

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om samhällets krisberedskap. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Förslagen handlar i huvudsak om skydd mot olyckor och samhällets fredstida krisberedskap.

Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)

28 april 2021

EU-förslag om bindande åtgärder för ökad insyn i lönesättningen har prövats (AU15)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Utlåtande 2020/21:AU15

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-förslag om bindande åtgärder för ökad insyn i lönesättningen har prövats (AU15)
Regeringen bör utöka möjligheterna till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten (CU10)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:CU10

Regeringen bör överväga eller utreda utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, om det till regeringen.

Distansutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten fattar beslut om utmätning av lös egendom även om egendomen inte omedelbart finns tillgänglig. Riksdagen anser att distansutmätning bör vara möjligt i en större utsträckning än i dag. På det sättet skulle myndigheten bland annat få ett nytt verktyg mot skuldsatta kriminella personer som saknar tillgångar på pappret men som har tillgångar i praktiken.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Regeringen bör utöka möjligheterna till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten (CU10)
Översyn av om krav på skriftliga avtal ska gälla vid telefonförsäljning av lotter och andra spel (CU12)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:CU12

Riksdagen uppmanar i ett tillkännagivande till regeringen att den i sitt pågående arbete särskilt ser över om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och andra spel kan komma att gälla och återkommer till riksdagen om det.

Riksdagen uppmanar i ett annat tillkännagivande att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Dessa motioner handlar exempelvis om obeställd reklam, reklam riktad till barn, reklamationsrätt och presumtionsfrist, köp av levande djur, snabblån och märkningsfrågor.

Översyn av om krav på skriftliga avtal ska gälla vid telefonförsäljning av lotter och andra spel (CU12)
Skyddet av kontokort och andra betalningsverktyg ska stärkas (JuU14)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:JuU14

Brottsbalken ska ändras så att betalningsverktyg som kontokort och swish får ett starkare skydd mot bedrägerier och förfalskningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska det nya brottet olovlig befattning med betalningsverktyg göra det straffbart att

  • skaffa ett betalningsverktyg på olaglig väg
  • förvanska eller skapa ett falskt verktyg som är tänkt att användas
  • använda ett betalningsverktyg som är olagligt införskaffat, förvanskat eller falskt.

Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök och förberedelse till brottet ska vara straffbart.

Lagändringarna börjar gälla den 31 maj 2021 och är en anpassning till EU:s direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg och att en brottsofferportal ska öppnas.

Skyddet av kontokort och andra betalningsverktyg ska stärkas (JuU14)
Nej till motioner om fri- och rättigheter samt om förebyggande av våldsbejakande extremism (KU23)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:KU23

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om fri- och rättigheter och om förebyggande av våldsbejakande extremism. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller att åtgärder inte behövs.

Motionerna handlar bland annat om förbud mot slöja, förstärkningar av rättighetsskyddet i regeringsformen, föreningsfrihet, hot och våld på grund av trosuppfattning, mänskliga rättigheter i Europa, återkallelse av medborgarskap, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.

Nej till motioner om fri- och rättigheter samt om förebyggande av våldsbejakande extremism (KU23)
Nej till motioner om författningsfrågor (KU24)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:KU24

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om olika författningsfrågor. Motionsförslagen handlar bland annat om bidrag till politiska partier, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget, apanaget, statschefens kröning, regeringsbildning, kontrollen av en övergångsregering och tillkännagivanden. Andra förslag rör ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän samt utredning av formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Det finns även förslag om Europaparlamentet, subsidiaritetsprövningen inom EU, internationella avtal, den kommunala revisionen, avgifter för infrastruktur, en krislagstiftning, den offentliga äganderätten och public service. Motionsförslag om en bestämmelse om att Sverige är en sekulär stat, en ny maktutredning, ett medborgarråd för rättvis omställning och en demokratikanon har också behandlats.

Nej till motioner om författningsfrågor (KU24)
Regeringen ska se till att det vidtas åtgärder för att rädda alm och ask (MJU15)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:MJU15

Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi.

Regeringen ska se till att det vidtas åtgärder för att rädda alm och ask (MJU15)
Nej till motioner om naturvård och biologisk mångfald (MJU16)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:MJU16

Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Nej till motioner om naturvård och biologisk mångfald (MJU16)
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU21)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:SfU21

Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU21)
Regeringen måste pröva alla möjligheter för att säkra vaccin mot covid-19 (SoU37)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:SoU37

Riksdagen anser att det är nödvändigt att regeringen prövar alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Bakgrunden är att riksdagen anser att de vaccinavtal som Sverige omfattas av, genom den EU-gemensamma upphandlingen, visat sig ha brister då leveranser både försenats och ibland helt uteblivit. Riksdagen anser att det varit otillräckligt att regeringen endast agerat genom den EU-gemensamma upphandlingen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringen måste pröva alla möjligheter för att säkra vaccin mot covid-19 (SoU37)
Nej till motioner om väg- och fordonsfrågor (TU9)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:TU9

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag om väg- och fordonsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, fordonsbesiktning, självkörande fordon, parkeringsfrågor, fordonsmålvakter, vinterväghållning och vägskyltning. Riksdagen hänvisade till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Nej till motioner om väg- och fordonsfrågor (TU9)
Europeisk e-identifiering ska kunna användas i svenska offentliga nättjänster (TU10)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:TU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. De nya bestämmelserna ska göra det möjligt att använda europeisk e-identifiering i svenska offentliga nättjänster.

Detta genom att offentliga organ, med vissa undantag, blir skyldiga att ansluta sina nättjänster till en nod – en sorts förbindelsepunkt – för inkommande gränsöverskridande elektronisk identifiering. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som tillhandahåller noden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2021.

Europeisk e-identifiering ska kunna användas i svenska offentliga nättjänster (TU10)
Lag om Transportstyrelsens olycksdatabas (TU11)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:TU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lag om Transportstyrelsens olycksdatabas. Lagen reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet.

Transportstyrelsens olycksdatabas Swedish Traffic Accident Data Acquisition (Strada) startades i slutet av 1990-talet. I Strada sammanförs uppgifter om olyckor i vägtransportsystemet från Polismyndigheten och sjukvården. I och med den nya lagen rapporteras även olyckor i fritidssjöfart in till olycksdatabasen.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2021.

Lag om Transportstyrelsens olycksdatabas (TU11)
Nej till motioner om Mellanöstern (UU15)

Beslutsdatum: 28 april 2021
Betänkande 2020/21:UU15

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020.

Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern.

Nej till motioner om Mellanöstern (UU15)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

19 maj 2021

Ja till möjlighet till tillfälliga urvalsregler för högskolan (UbU18)

Planerat datum för debatt: 19 maj 2021
Betänkande 2020/21:UbU18

Det ska vara möjligt för regeringen att tillfälligt kunna ändra urvalsreglerna till högskola och universitet vid extraordinära händelser i fredstid, till exempel under coronapandemin. Det anser utbildningsutskottet och föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Huvudregeln i dag är att minst en tredjedel av utbildningsplatserna ska fördelas baserat på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på urvalsgrunder som är beslutade av högskolan själv.

Risken under coronapandemin är bland annat att högskoleprov under våren 2021 måste ställas in på grund av smittskyddsskäl. Det kan i förlängningen påverka möjligheten att enligt nuvarande regler bli antagen till en högskoleutbildning hösten 2021. Regeringen föreslår därför att den ska ha möjlighet att ändra reglerna så att andelen som antas baserat på högskoleprovsresultat tillfälligt minskas.

Möjligheten till tillfälliga urvalsregler föreslås kunna börja användas på antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 augusti 2021. Om ytterligare en fredstida kris inträffar i framtiden kan möjligheten komma att utnyttjas igen.

Ja till möjlighet till tillfälliga urvalsregler för högskolan (UbU18)

5 maj 2021

Femton uppmaningar till regeringen i processrättsliga frågor (JuU25)

Planerat datum för debatt: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:JuU25

Justitieutskottet föreslår att riksdagen riktar femton uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

  • Krav på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner.
  • Interimistiska beslut om hemlig rumsavlyssning.
  • Utökad användning av preventiva tvångsmedel.
  • Att knyta tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation till en person.
  • Platskrav vid hemlig dataavläsning.
  • En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
  • Utökade möjligheter till husrannsakan.
  • Beslag av meddelanden mellan närstående.
  • Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
  • Införande av ett system med kronvittnen.
  • Införande av en möjlighet för vittnen att i vissa fall avlägga sina vittnesmål anonymt.
  • Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
  • En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
  • Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
  • Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Förslaget om tillkännagivanden lades fram i samband med att utskottet behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Femton uppmaningar till regeringen i processrättsliga frågor (JuU25)
Nej till motioner om energipolitik (NU21)

Planerat datum för debatt: 5 maj 2021
Betänkande 2020/21:NU21

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar bland annat till inriktningen för energipolitiken, som riksdagen tidigare tagit beslut om, samt till pågående och aviserade insatser, myndighetsuppdrag och utredningar.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, förnybar energiproduktion, energieffektivisering, energigaser, biodrivmedel, kraft- och fjärrvärme och energiforskning.

Nej till motioner om energipolitik (NU21)