Debatter och beslut

Kammaren i dag Lördag 4 februari 2023

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

25 januari 2023

AP-fondernas verksamhet 2021 (FiU6)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:FiU6

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera.

Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första–Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning.

Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

AP-fondernas verksamhet 2021 (FiU6)
Riksdagens användning av EU:s subsidiaritetsprincip har följts upp (KU5)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:KU5

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2021. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2021 lämnades totalt 79 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om miljöfrågor, transportfrågor och frågor om folkhälsa.

Tre av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om EU:s sociala klimatfond, ett förslag om ändringar i EU:s momsdirektiv samt ett förslag om förnybara energikällor. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 054 förslag lämnats till riksdagen. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 79 förslag, vilket är knappt 7 procent av förslagen som lämnats till riksdagen. Tre av de 1 054 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Inget av förslagen som kontrollerades under 2021 ledde dock till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Riksdagens användning av EU:s subsidiaritetsprincip har följts upp (KU5)
KU har granskat regeringens administrativa arbete (KU10)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:KU10

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

  • Betänkanden från SOU-serien
  • departementspromemorior i Ds-serien
  • utkast till lagrådsremisser
  • underlag från en myndighet
  • underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

KU har granskat regeringens administrativa arbete (KU10)
Rapport om JO:s verksamhet har granskats (KU11)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:KU11

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.

Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Rapport om JO:s verksamhet har granskats (KU11)
Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:KU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)
En ny biobankslag (SoU4)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:SoU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank.

Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i.

Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut. 

Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.

En ny biobankslag (SoU4)
Ökad kontroll i sjukvården (SoU5)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:SoU5

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen.

Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter.

Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

Ökad kontroll i sjukvården (SoU5)
Barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga ska stärkas (SoU9)

Beslutsdatum: 25 januari 2023
Betänkande 2022/23:SoU9

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian. 

Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. 

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga ska stärkas (SoU9)

21 december 2022

19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:FiU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag.

Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån.

Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

19 miljarder till samhällsekonomi och statsförvaltning (FiU2)
157,5 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:FiU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 157,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 151,9 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Cirka 5,4 miljarder kronor går till bidrag för att jämna ut kommunernas kostnader för verksamhet förknippad med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

157,5 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3)
13 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:FiU4

Cirka 13 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Under 2023 räknar regeringen med att statsskuldsräntorna kommer att minska.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

13 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4)
45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:FiU5

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)
11,4 miljarder till näringslivet (NU1)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:NU1

Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

11,4 miljarder till näringslivet (NU1)
EU-förslag om krisinstrument för den inre marknaden behöver förtydligas (NU10)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Utlåtande 2022/23:NU10

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

EU-förslag om krisinstrument för den inre marknaden behöver förtydligas (NU10)
Stämpelskatt vid delning av aktiebolag genom separation (SkU6)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:SkU6

Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.

Stämpelskatt vid delning av aktiebolag genom separation (SkU6)
Tillfällig skatt ska lindra de höga energiprisernas följder (SkU9)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:SkU9

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Tillfällig skatt ska lindra de höga energiprisernas följder (SkU9)
95 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor och vissa andra myndigheter inom forskningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens begäran om bemyndiganden, och sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

95 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1)
27,9 miljarder till studiemedel (UbU2)

Beslutsdatum: 21 december 2022
Betänkande 2022/23:UbU2

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

27,9 miljarder till studiemedel (UbU2)

20 december 2022

Cirka 5,6 miljarder till jämställdhet och nya invandrares etablering (AU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:AU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Totalt handlar det om cirka 5,6 miljarder ur statens budget.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 4,1 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 700 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för etableringsåtgärder, diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Cirka 5,6 miljarder till jämställdhet och nya invandrares etablering (AU1)
90,1 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:AU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 90,1 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 38,4 miljarder kronor. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB samt till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare sa riksdagen ja till en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Femårsregeln innebär en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten.

Riksdagen sa ja till ekonomiska bemyndiganden samtidigt som man riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

90,1 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)
6,1 miljarder till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:CU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Totalt handlar det om cirka 6,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023. Mest pengar, drygt 4,3 miljarder, går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa pengar ska användas för att betala ut stöd till alla som har beviljats stöd före den 31 december 2022. Investeringsstödet är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22, och efter den 31 december i år kommer inga ansökningar att beviljas. Cirka 721 miljoner går till Lantmäteriet, 350 miljoner går till energieffektivisering av flerbostadshus. Även stödet för energieffektivisering är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22. Cirka 288 miljoner går till Boverket och cirka 171 miljoner går till Konsumentverket.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

6,1 miljarder till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1)
94 miljarder till försvaret och krisberedskapen (FöU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:FöU1

Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas.

Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

94 miljarder till försvaret och krisberedskapen (FöU1)
68 miljarder till rättsväsendet samt en stärkt brottsofferfond (JuU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:JuU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 68 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 37 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 13 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 7 miljarder kronor. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och föreslår nej till ytterligare ett motionsförslag från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har även föreslagit att brottsofferfonden – dit vissa brottsdömda betalar en avgift – ska stärkas. Detta ska ske genom att avgiften höjs och att fler brottsdömda ska bli skyldiga att betala avgiften. Riksdagen sa ja till lagändringen med ändringen att den ska börja gälla den 1 februari 2023 i stället för den 1 januari 2023 som regeringen föreslagit.

68 miljarder till rättsväsendet samt en stärkt brottsofferfond (JuU1)
Drygt 19 miljarder till Allmän miljö- och naturvård (MJU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.

Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Drygt 19 miljarder till Allmän miljö- och naturvård (MJU1)
19,4 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:MJU2

Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

19,4 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)
4,5 miljarder till regional utveckling (NU2)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:NU2

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, knappt 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

4,5 miljarder till regional utveckling (NU2)
4,9 miljarder till bland annat energiforskning och laddinfrastruktur (NU3)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:NU3

Totalt drygt 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning och laddinfrastruktur får drygt 1 miljard kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

4,9 miljarder till bland annat energiforskning och laddinfrastruktur (NU3)
Ja till nya konkurrensregler för vertikala avtal (NU7)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:NU7

Den svenska konkurrensrätten bör anpassas till nya EU-regler när det gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Förändringen rör så kallade vertikala avtal, det vill säga samarbeten mellan exempelvis tillverkare och återförsäljare. Genom den föreslagna lagändringen ändras reglerna för vilka vertikala avtal som omfattas av så kallade gruppundantag, alltså generella undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

Ändringen innebär enligt regeringen en förutsägbarhet i reglerna. Företagens samarbeten ska bedömas på samma sätt, oavsett om det är svenska konkurrensregler eller EU:s konkurrensregler som gäller i ett enskilt fall, skriver regeringen i förslaget.

Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2023.

Ja till nya konkurrensregler för vertikala avtal (NU7)
106 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:SfU1

Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.

Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

106 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
55,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:SfU2

Totalt cirka 55,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 25,6 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,4 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer. Övriga anslag inom området går till efterlevandepension till vuxna, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd samt till Pensionsmyndigheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet, samt till regeringens begäran om bemyndigande. Det sistnämnda ger regeringen rätt att ta vissa ekonomiska beslut inom området. Samtidigt sa riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

55,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
Drygt 105 miljarder till familjer och barn (SfU3)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:SfU3

Nästan 105,2 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag.

Mest pengar, nästan 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och knappt 9,1 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen godkände regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga tilläggbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Drygt 105 miljarder till familjer och barn (SfU3)
12,9 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:SkU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

12,9 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1)
110,4 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:SoU1

Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

110,4 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
79 miljarder till kommunikationer (TU1)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:TU1

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

79 miljarder till kommunikationer (TU1)
47,2 miljarder till internationellt bistånd (UU2)

Beslutsdatum: 20 december 2022
Betänkande 2022/23:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

47,2 miljarder till internationellt bistånd (UU2)
Alla riksdagsbeslut RSS för beslutsdatum

Förslag till beslut

8 februari 2023

Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)

Planerat datum för debatt: 8 februari 2023
Betänkande 2022/23:FiU12

Finansutskottet konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar. Utskottet ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.

Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.

Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.

Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)
Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)

Planerat datum för debatt: 8 februari 2023
Betänkande 2022/23:FöU6

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Utskottet anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)
Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

Planerat datum för debatt: 8 februari 2023
Betänkande 2022/23:NU4

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Utskottet framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)

Planerat datum för debatt: 8 februari 2023
Betänkande 2022/23:NU8

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål.

Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse. Näringsutskottet konstaterar att regeringen delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Näringsutskottet delar Riksrevisionens uppfattning om att förutsättningarna för att bo, verka och leva i hela landet behöver förbättras. Utskottet har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)
RSS för planerat datum för debatt