Debatter och beslut

Kammaren i dag Lördag 30 maj 2020

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

27 maj 2020

Förutsättningar ska skapas för att införa etableringsjobb (AU12)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:AU12

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Förutsättningar ska skapas för att införa etableringsjobb (AU12)
Regelförenklingar inom fastighetsrätten (CU20)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:CU20

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland åtgärderna kan följande nämnas:

  • Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
  • Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
  • Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
  • Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
  • En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Regelförenklingar inom fastighetsrätten (CU20)
Lagen om näringsförbud rättas (FiU58)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:FiU58

Riksdagen beslutade att en tidigare gjord lagändring som gäller näringsförbud ska tas bort igen. På så sätt åtgärdas att olika bestämmelser krockar med varandra.

Beslutet om lagändring är ett utskottsinitiativ. Det betyder att det är finansutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Lagen om näringsförbud rättas (FiU58)
Extra ändringsbudget: Förstärkt korttidspermittering och flera nya åtgärder (FiU59)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:FiU59

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

  • Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj–31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
  • Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
  • Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
  • Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Extra ändringsbudget: Förstärkt korttidspermittering och flera nya åtgärder (FiU59)
Ja till ökat skydd för hedersrelaterad brottslighet (JuU23)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU23

Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Ja till ökat skydd för hedersrelaterad brottslighet (JuU23)
Stärkt integritetsskydd i Rättsmedicinalverkets verksamhet (JuU24)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två nya lagar för Rättsmedicinalverkets verksamhet. Det gäller lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter och lagen om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas. Syftet är att stärka skyddet för den personliga integriteten och öka effektiviteten i verksamheten.

Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas innehåller dna-profiler från personer som har nära kontakt med dna-prover som hanteras på myndigheten. Syftet med databasen är att undvika att dna-prover för bland annat släktskapsutredningar och identifiering av avlidna personer ska förorenas av andra personers dna, som till exempel medarbetare på myndigheten eller lokalvårdare. Dna-profiler klassas som personuppgifter och hantering av databasen som personuppgiftsbehandling.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Stärkt integritetsskydd i Rättsmedicinalverkets verksamhet (JuU24)
Krav på skyndsam handläggning när straff ska verkställas i annat EU-land (JuU40)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU40

Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Krav på skyndsam handläggning när straff ska verkställas i annat EU-land (JuU40)
Riksrevisionens granskning av hur myndigheters digitala tjänster underlättar nyföretagande (NU16)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:NU16

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
  • Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
  • Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
  • När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens granskning av hur myndigheters digitala tjänster underlättar nyföretagande (NU16)
Regeringen bör säkerställa och följa upp åtgärder för bättre konkurrenstillsyn (NU17)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:NU17

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen bör säkerställa och följa upp åtgärder för bättre konkurrenstillsyn (NU17)
Ja till ändrade regler för rehabiliteringsersättning och vårdbidrag (SfU23)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:SfU23

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Ja till ändrade regler för rehabiliteringsersättning och vårdbidrag (SfU23)
Regeringen bör se över digitaliseringen av vården (SoU11)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:SoU11

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

  • om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
  • om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
  • möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
  • om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Regeringen bör se över digitaliseringen av vården (SoU11)
Ja till förbättringar för barn inom psykiatrisk tvångsvård (SoU15)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:SoU15

Reglerna för tvångsåtgärder för patienter under 18 år ska ändras för att minska användningen av de metoderna. Förändringarna innebär att

  • fastspänning med bälte bara får ske i undantagsfall och då högst en timme jämfört med dagens fyra timmar
  • barnet får hållas avskilt från andra endast om det är nödvändigt på grund av att barnet genom aggressivt beteende allvarligt försvårar vården av andra och andra åtgärder är otillräckliga, då i maximalt två timmar jämfört med dagens åtta timmar
  • inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, som datorer, får gälla högst en vecka jämfört med dagens två månader
  • barnet ska ha rätt till dagliga aktiviteter och få vistas utomhus minst en timme om dagen.

Dessutom ska personalen underrätta IVO när en person under 18 år varit föremål för tvångsåtgärder vid fler än tre tillfällen under vårdperioden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Ja till förbättringar för barn inom psykiatrisk tvångsvård (SoU15)
Ökat skydd för sjömäns anställning vid bland annat sjöröveri (TU16)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:TU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ändringar av 2006 års sjöarbetskonventionen och anpassa svensk lag därefter. Beslutet innebär ett ökat anställningsskydd för sjömän som omfattas av konventionen.

Ändringarna innebär i praktiken att om en sjöman hålls fången på grund av sjöröveri eller väpnat rån mot fartyget så ska anställningsavtalet gälla även om det egentligen skulle ha upphört under fångenskapen. Sjömannen har också rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Ökat skydd för sjömäns anställning vid bland annat sjöröveri (TU16)
Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis för chaufförer (TU18)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:TU18

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för chaufförer som kör godstransporter och persontransporter. Anledningen är att spridningen av det nya coronaviruset gör det svårt att genomföra den fortbildning som chaufförerna regelbundet måste gå för att förnya yrkeskompetensbeviset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom att förlänga giltighetstiden bedöms risken för störningar i samhällsviktiga transporter minska. En annan effekt blir att utbildningskostnaden för transportföretag och enskilda kan skjutas på framtiden.

Genom ändringen får regeringen meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Vidare får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på yrkeskompetensbevis vars giltighetstid har löpt ut under perioden 1 mars 2020–31 maj 2020. Undantaget ska inte få gälla längre än sex månader.

Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2020 och upphör att gälla den 1 december 2020.

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis för chaufförer (TU18)
Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU8)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:UU8

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU8)
Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer (UU17)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:UU17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer med tyngdpunkt på åren 2017 och 2018. Mål, verksamhet och resultat redovisas framför allt inom fyra områden: hälsa, utbildning, ekonomisk utveckling och fred.

Riksdagen noterade att det bistånd som går via multilaterala organisationer har ökat från cirka 49 procent av den svenska biståndsbudgeten år 2011 till cirka 58 procent år 2018. Riksdagen underströk att det multilaterala biståndet, liksom annat bistånd, ska bidra till riksdagens beslutade mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer (UU17)
Moderniserade dataskyddsregler på studiestödsområdet (UbU19)

Beslutsdatum: 27 maj 2020
Betänkande 2019/20:UbU19

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Moderniserade dataskyddsregler på studiestödsområdet (UbU19)

14 maj 2020

Tidsfristerna för personligt betalningsansvar i aktiebolag bör ses över (CU28)

Beslutsdatum: 14 maj 2020
Betänkande 2019/20:CU28

Den pågående spridningen av det nya coronaviruset har resulterat i att både små och stora företag allt oftare får likviditetsproblem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar vid kapitalbrist.

De tidsfrister som gäller i dag för åtgärder som ska genomföras vid kapitalbrist kan leda till att bolagsföreträdare väljer att avveckla livskraftiga företag för tidigt av rädsla för att annars drabbas av ett personligt betalningsansvar.

Bakom beslutet om tillkännagivande står ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Tidsfristerna för personligt betalningsansvar i aktiebolag bör ses över (CU28)
Fler åtgärder för att underlätta bolags- och föreningsstämmor (CU29)

Beslutsdatum: 14 maj 2020
Betänkande 2019/20:CU29

Regeringen har föreslagit att det ska införas tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Syftet är att motverka spridningen av det nya coronaviruset.

Förslaget innebär att en stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna bara deltar genom poströstning. Om en stämma hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina andra rättigheter via post.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 18 maj 2020. Reglerna gäller även bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. De kompletterar regler som redan har införts nyligen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Fler åtgärder för att underlätta bolags- och föreningsstämmor (CU29)
Nationell läkemedelslista och bastjänstgöring för läkare skjuts upp (SoU22)

Beslutsdatum: 14 maj 2020
Betänkande 2019/20:SoU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga införandet av den nationella läkemedelslistan och reformen bastjänstgöring för läkare. Anledningen är spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.

Beslutet innebär att lagen om den nationella läkemedelslistan börjar gälla den 1 maj 2021. De delar i lagen som rör krav på anslutning för hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldigheter, börjar dock gälla först den 1 maj 2023. Reglerna om att införa bastjänstgöring för läkare börjar gälla den 1 juli 2021. Vissa följdändringar i andra lagar kommer också att göras.

Nationell läkemedelslista och bastjänstgöring för läkare skjuts upp (SoU22)
Ändrade övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter (SoU23)

Beslutsdatum: 14 maj 2020
Betänkande 2019/20:SoU23

Övergångsbestämmelser ändras i väntan på att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas. Regeringens förslag innebär att övergångsbestämmelserna till bland annat lagen om medicintekniska produkter ändras så att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla fram till och med den 25 maj 2021.

Anledningen är att startdatumet för att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas skjuts upp ett år på grund av coronapandemin. EU-reglerna börjar tillämpas den 26 maj 2021 istället för den 26 maj 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2020.

Ändrade övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter (SoU23)
Arbetet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2019 (UU7)

Beslutsdatum: 14 maj 2020
Betänkande 2019/20:UU7

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för verksamheten inom OSSE under 2018 och första halvåret 2019. Vidare har Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE:s parlamentariska församling under 2019.

Riksdagen framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. Riksdagen välkomnar också att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen år 2021.

Riksdagen lägger redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Arbetet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2019 (UU7)

13 maj 2020

Myndigheter får ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet (CU23)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:CU23

Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna.

Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Myndigheter får ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet (CU23)
Förändringar i lagar om tjänstepension och försäkring (FiU40)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:FiU40

Vissa lagändringar ska göras för att bland annat förtydliga och komplettera genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet, ett EU-direktiv som genomfördes i svensk lag i december 2019. Ändringarna gäller pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.

Lagändringarna innebär också att Solvens II-direktivets genomförande kompletteras på några punkter när det gäller försäkringsföretag.

Vidare förtydligas och justeras den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen i några avseenden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förändringar i lagar om tjänstepension och försäkring (FiU40)
Avtal mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring kan tillämpas i Sverige (FiU42)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:FiU42

Det bilaterala avtalet mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring är direkt tillämpligt i Sverige, enligt ett förslag från regeringen. I avtalet, som började gälla i sin helhet 2018, finns bland annat bestämmelser om tillsynsmyndigheternas samarbete, informationsutbyte och olika roller vid global grupptillsyn. Avtalet omfattar också bestämmelser om krav som under vissa förutsättningar inte får ställas på återförsäkringsföretag från avtalsmotparten, EU respektive USA. Återförsäkring innebär att ett försäkringsföretag i sin tur tar ut en försäkring hos en annan försäkringsgivare, ett återförsäkringsföretag.

Regeringen föreslår också att det införs upplysningar om avtalet i de svenska lagar som berörs av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Avtal mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring kan tillämpas i Sverige (FiU42)
Kvaliteten i nationalräkenskaperna har granskats (FiU43)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:FiU43

Riksrevisionen har granskat nationalräkenskaperna, som innehåller statistik som bland annat ligger till grund för finanspolitiken. I sin rapport konstaterar Riksrevisionen att kvaliteten i nationalräkenskaperna är tillräckligt god, men att några saker bör förbättras. Därför lämnar revisionen rekommendationer till Statistiska centralbyrån, SCB, och till regeringen. Bland annat att SCB löpande bör utvärdera tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall av statens skatteintäkter, samt arbeta för att eventuella brister åtgärdas.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen ställer sig bakom Riksrevisionens rekommendation att statistiken för nationalräkenskaperna bör distribueras direkt från SCB. Riksdagen utgår även från att SCB kommer att ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer när myndigheten sammanställer nationalräkenskaperna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Kvaliteten i nationalräkenskaperna har granskats (FiU43)
Riksbanken ska få delta i IMF:s finansieringslösning (FiU47)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:FiU47

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få delta i finansieringen av en avskrivning av Somalias skulder till Internationella valutafonden (IMF).

Beslutet innebär att Riksbanken godkänner att IMF använder 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) som finns i interna reservkonton hos IMF. SDR är IMF:s särskilda valutaenhet, och 1,6 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 21 miljoner kronor. Alla medlemsländer som deltar måste ge sitt godkännande.

Somalia har under lång tid legat efter med ränte- och skuldbetalningar till IMF. Det har i sin tur lett till att landet har haft svårt att få nya lån eller bistånd i olika former. En skuldavskrivning skulle hjälpa Somalias ekonomiska utveckling.

Riksbanken ska få delta i IMF:s finansieringslösning (FiU47)
Ytterligare skyddsåtgärder mot personer som utgör ett säkerhetshot behövs (JuU16)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU16

För närvarande finns ett antal individer kvar i konfliktområdet i Syrien och Irak som har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorklassade organisationer. Vad som händer med dessa individer framöver kommer troligen att ha en inverkan på hotet mot Sverige och Europa. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll och utvecklingen av den internationella terrorismen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Enligt riksdagen ska utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt om de av någon anledning inte kan utvisas. Riksdagen anser att en ny utredning bör se över ytterligare åtgärder för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att skyndsamt tillsätta en sådan utredning.

Ytterligare skyddsåtgärder mot personer som utgör ett säkerhetshot behövs (JuU16)
Polisen och Tullverket bör få bättre förutsättningar inom vissa områden (JuU25)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU25

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor:

  • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt.
  • Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över.
  • Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta.
  • Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.

Polisen och Tullverket bör få bättre förutsättningar inom vissa områden (JuU25)
Sex tillkännagivanden till regeringen om straffrättsliga frågor (JuU26)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU26

Riksdagen riktade sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

I korthet handlar förslagen om följande frågor:

  • Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar att uppmana, instruera eller på annat sätt hjälpa någon att begå självmord.
  • Minimistraffet för våldtäkt av normalgraden bör höjas till fängelse i tre år.
  • Regeringen bör skyndsamt lämna ett förslag om en ny särskild brottsrubricering för inbrottsstöld med minimistraff fängelse i ett år.
  • Minimistraffet för grov stöld bör skärpas till fängelse i ett år.
  • Straffet för övergrepp i rättssak bör skärpas.
  • Som en åtgärd mot grov organiserad brottslighet bör regeringen återkomma med ett förslag om vistelseförbud.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 190 motioner om straffrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej övriga motioner, i första hand med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Sex tillkännagivanden till regeringen om straffrättsliga frågor (JuU26)
Nej till motioner om processrätt (JuU27)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU27

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 inom området processrätt, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, tvångsmedel under förundersökning, häktning, domstolarnas självständighet, jourdomstolar och snabbare lagföring.

Nej till motioner om processrätt (JuU27)
Förändringar i lagar om internationellt samarbete (JuU37)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU37

Den 1 juli 2020 börjar nya regler gälla som ger Kriminalvården större möjligheter att arbeta med kontroll- och stödåtgärder till personer som är villkorligt frigivna. Regeringen anser att reglerna så långt som möjligt ska vara lika oavsett om det rör sig om en utländsk eller svensk dom och föreslår därför följdändringar i tre lagar om internationellt samarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förändringar i lagar om internationellt samarbete (JuU37)
Förbud mot att sprida bilder från rättegångar (JuU39)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU39

I dag är det förbjudet att fotografera under rättegångar men det finns inget förbud mot att sprida de bilder som ändå kan ha tagits. Regeringen har föreslagit en lagändring som gör det förbjudet även att sprida bilder från rättegångar. Förbudet syftar främst till att rättegångar ska kunna hållas under ordnade former och att personer ska kunna känna sig trygga i rättssalen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förbud mot att sprida bilder från rättegångar (JuU39)
Arbetet i kontrollgruppen för Europol under 2019 (JuU42)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:JuU42

Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2019.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2019 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, budget och fleråriga programdokument, tillsynen av polisbyråns behandling av personuppgifter samt om kontrollgruppens interna arbetsordning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Arbetet i kontrollgruppen för Europol under 2019 (JuU42)
Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet (KU13)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:KU13

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i presstödet för att minska de ekonomiska konsekvenserna för medierna i samband med utbrottet av coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om att beslutade driftsstöd till tidningsföretag för 2020 ska kunna betalas ut i förskott och att kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll slopas tillfälligt under en period under 2020.

Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet (KU13)
Riksrevisionens årsredovisning för 2019 har granskats (KU17)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:KU17

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2019. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnade det arbete som Riksrevisionen gjort för att förbättra exempelvis effektivitetsgranskningar och kvalitetssäkring samt framhöll värdet av att myndigheten arbetar med värdegrundsfrågor. Riksdagen välkomnade också att Riksrevisionen har minskat riskvärdet när det gäller att göra prognoser över användningen av förvaltningsanslaget. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens årsredovisning för 2019 har granskats (KU17)
Verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder har granskats (KU22)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:KU22

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2019 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.

Verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även information om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder har granskats (KU22)
Sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som lämnats enligt EU:s nya förordning om medborgarinitiativ (KU24)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:KU24

Medborgarinitiativ är ett sätt för EU-medborgare att påverka genom att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag. För att skydda de personer som skriver under ett medborgarinitiativ ska uppgifter om deras personliga förhållanden omfattas av sekretess, om det inte står klart av uppgifterna kan röjas utan att de som uppgifterna rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst 70 år.

Bestämmelsen om sekretess gäller stödförklaringar som lämnats enligt 2011 års EU-förordning. Regeringen föreslår nu en lagändring som innebär att samma sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som har lämnats enligt den nya EU-förordningen som började gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som lämnats enligt EU:s nya förordning om medborgarinitiativ (KU24)
Regeringen bör undersöka om licensjakten på varg kan utökas (MJU15)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:MJU15

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade drygt 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, jakt på säl, rovdjurspolitik, allemansrätten samt skyddad skog och mark.

Regeringen bör undersöka om licensjakten på varg kan utökas (MJU15)
Taket höjs för uppskov med skatt på vinst vid försäljning av privatbostäder (SkU18)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:SkU18

En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Taket höjs för uppskov med skatt på vinst vid försäljning av privatbostäder (SkU18)
Ändring i skatteavtal med Schweiz (SkU26)

Beslutsdatum: 13 maj 2020
Betänkande 2019/20:SkU26

Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.

Ändring i skatteavtal med Schweiz (SkU26)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

4 juni 2020

Riksrevisionens granskning av beredskapen för kärnkraftsolyckor (FöU4)

Planerat datum för debatt: 4 juni 2020
Betänkande 2019/20:FöU4

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Försvarsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Försvarsutskottet ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Utskottet välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksrevisionens granskning av beredskapen för kärnkraftsolyckor (FöU4)
Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter förtydligas (FöU10)

Planerat datum för debatt: 4 juni 2020
Betänkande 2019/20:FöU10

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 november 2020. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter förtydligas (FöU10)
Expertgrupp bör vidareutveckla metod mot hemlöshet (SoU9)

Planerat datum för debatt: 4 juni 2020
Betänkande 2019/20:SoU9

Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Det föreslår socialutskottet, som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om det.

Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.

Expertgrupp bör vidareutveckla metod mot hemlöshet (SoU9)
Nej till motioner om kompetensförsörjning och prioriteringar inom sjukvården (SoU12)

Planerat datum för debatt: 4 juni 2020
Betänkande 2019/20:SoU12

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till runt 260 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland annat eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kompetensförsörjning, personalfrågor, behörighet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Nej till motioner om kompetensförsörjning och prioriteringar inom sjukvården (SoU12)
Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU12)

Planerat datum för debatt: 4 juni 2020
Betänkande 2019/20:TU12

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området eller att genomförda åtgärder är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om luftfartens klimatpåverkan, elflyg, regionala flygplatser och Arlanda och Bromma flygplats.

Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU12)
Förbjudet att använda fordon med obetalda felparkeringsavgifter (TU13)

Planerat datum för debatt: 4 juni 2020
Betänkande 2019/20:TU13

Regeringen föreslår att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2021.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner som lämnats med anledning av förslaget.

Förbjudet att använda fordon med obetalda felparkeringsavgifter (TU13)
Nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet (UU16)

Planerat datum för debatt: 4 juni 2020
Betänkande 2019/20:UU16

Utrikesutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s utrikes- och säkerhetsrepresentant om förslag på nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet efter 2020. Det östliga partnerskapet är EU:s politik för samarbete med och utveckling av de östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Det övergripande målet för partnerskapets arbete föreslås vara ökad resiliens, vilket handlar om motståndskraft och återhämtningsförmåga i samhället. Arbetet ska enligt förslaget prioritera fem områden:

  • Resilienta, hållbara och integrerade ekonomier.
  • Ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet.
  • Miljö- och klimatmässig resiliens.
  • En resilient digital omställning.
  • Resilienta, rättvisa och inkluderande samhällen.

Utrikesutskottet välkomnar att utvecklingen av partnerskapet ligger högt upp på EU:s dagordning och ser positivt på de föreslagna långsiktiga målen. Enligt utskottet är en demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet (UU16)

3 juni 2020

Effekten av regionala skyddsombud bör utvärderas (AU13)

Planerat datum för debatt: 3 juni 2020
Betänkande 2019/20:AU13

Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Det anser arbetsmarknadsutskottet som föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.

Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.

Effekten av regionala skyddsombud bör utvärderas (AU13)
Enklare regler vid viss hemlig avlyssning (JuU21)

Planerat datum för debatt: 3 juni 2020
Betänkande 2019/20:JuU21

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Regeringen har föreslagit att en förenklad beslutsprocess ska införas vid vissa beslut kring tillstånd till hemlig avlyssning. Det innebär att första gången åklagaren begär ett tillstånd om hemlig avlyssning måste domstolen sammanträda, men vid ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska beslut kunna fattas utan att rätten måste hålla ett fysiskt möte i frågan.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2020.

Enklare regler vid viss hemlig avlyssning (JuU21)
Åtta uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU33)

Planerat datum för debatt: 3 juni 2020
Betänkande 2019/20:JuU33

Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska rikta åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om vapenfrågor:

  • Vapensmuggling bör få en egen brottsrubricering.
  • Prövningen av vapenlicensfrågor bör flyttas från Polismyndigheten till en ny tillståndsmyndighet. En utredning bör se över denna fråga.
  • Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för ärenden om vapenlicens.
  • En generell översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras.
  • Regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv (EU:s vapendirektiv), inte går längre än vad direktivet kräver när det införs i den svenska lagstiftningen.
  • Det bör övervägas att slopa kravet på förnyade nya licenser vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen.
  • Begreppet synnerliga skäl i vapenlagen behöver förtydligas.
  • Licenshanteringen vid vapenbyte borde förenklas.

Utskottets förslag om tillkännagivanden lades fram i samband med att utskottet behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen i övriga motioner, bland annat med hänvisning till att utrednings- och beredningsarbete pågår.

Åtta uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU33)
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2019 har granskats (UbU18)

Planerat datum för debatt: 3 juni 2020
Betänkande 2019/20:UbU18

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2019 har granskats (UbU18)
EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens har granskats (UbU20)

Planerat datum för debatt: 3 juni 2020
Utlåtande 2019/20:UbU20

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens (AI). Vitboken är ett policydokument som presenterar en strategi för att främja utveckling och användning av AI inom EU, samt hantera de risker som är kopplade till AI-användning. Vitboken innehåller förslag till åtgärder för att främja spetskompetens på AI-området och för att öka förtroendet för AI genom att bland annat se till att AI är säkert och respekterar människors grundläggande rättigheter.

Utskottet välkomnar EU-kommissionens vitbok och dess bidrag till den pågående diskussionen om hur EU bäst kan dra nytta av AI. Utskottet håller med EU-kommissionen om att AI har många fördelar för samhället så länge det hanteras på rätt sätt och man tar hänsyn till riskerna med AI. Utskottet kan därför se ett behov av åtgärder på AI-området.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens har granskats (UbU20)
Ja till ändringar av komvux (UbU22)

Planerat datum för debatt: 3 juni 2020
Betänkande 2019/20:UbU22

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

  • Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
  • Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
  • En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
  • Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux ska börja gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux ska börja gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Ja till ändringar av komvux (UbU22)

2 juni 2020

Nya regler ska förhindra aggressiv skatteplanering (SkU14)

Planerat datum för debatt: 2 juni 2020
Betänkande 2019/20:SkU14

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Utskottet föreslår detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Nya regler ska förhindra aggressiv skatteplanering (SkU14)
Personlig assistans för andning och sondmatning utökas (SoU16)

Planerat datum för debatt: 2 juni 2020
Betänkande 2019/20:SoU16

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

I korthet handlar förslaget om följande delar:

  • Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
  • Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
  • Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning ska gälla för tiden dessförinnan.

Personlig assistans för andning och sondmatning utökas (SoU16)
Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom (SoU19)

Planerat datum för debatt: 2 juni 2020
Betänkande 2019/20:SoU19

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Regeringens förslag innebär vissa ändringar i smittskyddslagen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2020.

Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom (SoU19)
Kommuner bör kunna neka tillfälligt boende hemtjänst (SoU24)

Planerat datum för debatt: 2 juni 2020
Betänkande 2019/20:SoU24

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser socialutskottet som föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Socialutskottet anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Kommuner bör kunna neka tillfälligt boende hemtjänst (SoU24)