Debatter och beslut

Kammaren i dag Onsdag 23 oktober 2019

Debatt om förslag

  • Riksdagen debatterar utskottens förslag.

Beslut

  • Riksdagen beslutar om ärenden.

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

23 oktober 2019

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få behandla vissa typer av personuppgifter (AU3)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:AU3

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få behandla vissa typer av personuppgifter (AU3)
Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:CU2

Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta.

Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2)
Regeringen bör utreda möjligheten att ta fram statistik över hushållens tillgångar och skulder (FiU8)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU8

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Enligt Riksbanken innebär hushållens skuldsättning risker för det finansiella systemet och innebär i förlängningen ett hot den ekonomiska utvecklingen. Enligt Riksbanken är statistiken nödvändig för att kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas den typen av statistik, och myndigheter saknar idag lagstöd för att ta fram tillräckliga uppgifter.

Regeringen bör utreda möjligheten att ta fram statistik över hushållens tillgångar och skulder (FiU8)
Bättre nationell statistik om upphandling (FiU16)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU16

Regeringen föreslår en ny lag om upphandlingsstatistik och revideringar i flera lagar som rör upphandling. Syftet med förslaget är att få fram bättre nationell statistik om upphandling och innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Det ska också bli obligatoriskt med så kallad efterannonsering för alla upphandlingar.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen om upphandlingsstatistik föreslås börja gälla den 1 juli 2020. Ändringarna i lagarna om upphandling börjar gälla den 1 januari 2021.

Bättre nationell statistik om upphandling (FiU16)
Skyddet av samhällsviktiga verksamheter ska öka (FöU2)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Skyddet av samhällsviktiga verksamheter ska öka (FöU2)
Förlängt försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål (JuU3)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:JuU3

Regeringen föreslår att den tidsbegränsade lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål ska förlängas. Lagen, som är tidsbegränsad och gäller till slutet av 2019, ska enligt förslaget fortsätta att gälla till slutet av 2022.

Sedan januari 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål. Syftet med försöksverksamheten är att brott ska kunna utredas och brottslingar lagföras snabbare. Delgivning är en del i handläggningen, och ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information, till exempel när en eventuell huvudförhandling kan komma att hållas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förlängt försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål (JuU3)
Villkor och riktlinjer för public service (KrU2)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:KrU2

Riksdagen har behandlat regeringens proposition "Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025". I propositionen föreslår regeringen att det uppdrag och de villkor som gäller för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den pågående tillståndsperioden i stort ska gälla även under nästa period. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

År 2010 infördes ett system med förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det innebär att programföretagen kan anmäla nya tjänster av större betydelse, till exempel nya så kallade play-tjänster, till Myndigheten för press, radio och tv (MPRTV) för förhandsprövning om tjänsten påverkar marknaden och om tjänsten bidrar till att programföretaget uppfyller sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut efter MPRTV:s prövning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns nackdelar med att det är regeringen som fattar beslut om förhandsprövning. Riksdagen anser därför att regeringen så fort som möjligt ska tillsätta en utredning som ser över olika möjligheter att organisera förhandsprövningen så att regeringen inte är den sista instansen och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Villkor och riktlinjer för public service (KrU2)
Klimatklivet har granskats (MJU4)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:MJU4

Regeringen tar i en skrivelse upp en rapport från Riksrevisionen om Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet till stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men också att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet.

Regeringen uppger att den har påbörjat ett arbete med att utveckla och effektivisera Klimatklivet som bygger på det så kallade januariavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Riksdagen ser positivt på det arbete med att förbättra Klimatklivet som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Klimatklivet har granskats (MJU4)
Exportfrämjande åtgärder bör följas upp och utvärderas regelbundet (NU5)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:NU5

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se till att exportfrämjande åtgärder regelmässigt effektutvärderas och att myndighetsstyrningen utvecklas så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera genomförandet av de exportfrämjande åtgärderna. Riksdagen anser dessutom att regeringen ska arbeta för att möjliggöra uppföljning och utvärdering i hela värdekedjan när det gäller satsningen på regionala exportcentrum.

Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att Näringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum. Riksrevisionen konstaterar bland annat att etableringen av exportcentrum kunde ha genomförts mer effektivt samt att resultaten borde följas upp och redovisas tydligare för riksdagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Exportfrämjande åtgärder bör följas upp och utvärderas regelbundet (NU5)
Jämställdheten i Almis låneverksamhet har granskats (NU6)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:NU6

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att Almi ger en mer detaljerad redovisning av hur verksamheten når kvinnor. Almi Företagspartner AB ägs av svenska staten och har bland annat som mål att främja kvinnors företagande.

Riksdagen ser i övrigt positivt på de åtgärder som regeringen planerar att genomföra. Bland annat planeras en översyn av Almis uppdragsmål med hänsyn till det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.

Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om jämställdheten i Almis låneverksamhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Jämställdheten i Almis låneverksamhet har granskats (NU6)
Skrivelse om energiöverenskommelsen har granskats (NU7)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:NU7

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen. I skrivelsen redogör regeringen för den första kontrollstationen som bland annat baseras på en löpande myndighetsanalys av de energipolitiska målen och elmarknadens utveckling. Regeringen berättar också om planeringen av arbetet inför den andra kontrollstationen om fyra år.

Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att löpande följa upp utvecklingen när det gäller de energipolitiska målen och utvecklingen på elmarknaden. Riksdagen håller också med regeringen om att uppföljningen bör utvecklas inför nästa kontrollstation 2023.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om energiöverenskommelsen har granskats (NU7)

16 oktober 2019

Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med långsiktiga framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet. Syftet har varit att granska om regeringen och myndigheterna har skapat förutsättningar för scenarier med tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut och om arbetet bedrivs koordinerat, transparent och effektivt. Granskningen visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. Riksrevisionen föreslår bland annat att det behövs generella riktlinjer för arbetet med framtidsscenarier.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7)
Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2019. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 37 granskningsrapporter som publicerats under 2018.

Riksdagen konstaterar att rapporten fyller en viktig uppgift för riksdagen och att man även i framtiden ska arbeta för att belysa Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen konstaterar även att vissa iakttagelser återkommer år från år. Även om det inte finns några formella krav på regeringen att lämna en svarsskrivelse, menar riksdagen att det heller inte finns några hinder för att lämna kommentarer på revisionen i statens årsredovisning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9)
Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5)
Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal.

Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6)
Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
  • Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
  • En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
  • Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7)
Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU8

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.

Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8)
Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SoU3

Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3)

2 oktober 2019

Lagändringar om advokater och advokatbolag för att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivet (JuU2)

Beslutsdatum: 2 oktober 2019
Betänkande 2019/20:JuU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat rättegångsbalken och den så kallade penningtvättslagen. Genom lagändringarna genomförs det fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut i svensk rätt. Penningtvättsdirektivet antogs av EU 2015 och syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att advokatbolag ska ses som verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen. Däremot ska biträdande jurister på advokatbyråer inte längre vara verksamhetsutövare enligt lagen. Verksamhetsutövarna har en skyldighet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2019.

Lagändringar om advokater och advokatbolag för att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivet (JuU2)
Skrivelse om hur staten vägleder kommunal tillsyn har granskats (MJU3)

Beslutsdatum: 2 oktober 2019
Betänkande 2019/20:MJU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Skrivelse om hur staten vägleder kommunal tillsyn har granskats (MJU3)
Nya internationella minimistandarder införs i det nordiska skatteavtalet (SkU2)

Beslutsdatum: 2 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SkU2

Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. 

Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Nya internationella minimistandarder införs i det nordiska skatteavtalet (SkU2)
Ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas (SkU3)

Beslutsdatum: 2 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SkU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.

Ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas (SkU3)
Regler om säkerhet på fartyg anpassas till EU-direktiv (TU2)

Beslutsdatum: 2 oktober 2019
Betänkande 2019/20:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.

Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.

Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Regler om säkerhet på fartyg anpassas till EU-direktiv (TU2)
Nya lagar för arbete ombord på fiskefartyg (TU3)

Beslutsdatum: 2 oktober 2019
Betänkande 2019/20:TU3

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019.

Nya lagar för arbete ombord på fiskefartyg (TU3)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

Här listas förslag som ännu inte har beslutats av riksdagen.