Debatter och beslut

Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2022. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnar att Riksrevisionen även låtit sig granskas av kollegor vid den norska Riksrevisjonen och brittiska Nation Audit Office, en granskning som visat att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet som är relevant för de viktigaste intressenterna. Riksdagen emotser att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part

Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter.

Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund.

Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad.

Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning.

Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor – för denna grupp arbetstagare – får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen. Förslaget innebär en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

En förutsättning är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren erbjuder i anslutning till arbetsplatsen. Personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel ska kunna laddas utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som ges efter att ändringarna har börjat gälla. Bestämmelserna ska sluta att gälla den 30 juni 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om trängselskatt.

Förslaget innebär att trängselskatt ska tas ut för resor på nya gator med anledning av utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm. Kartan med placering av betalstationer ändras genom att ringen som avser betalstationen Solnabron flyttas åt nordöst för att täcka in de nya gatorna.

Skatten bör tas ut för resor på de nya gatorna från och med att de öppnar för trafik. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att säga exakt när detta kommer att ske, ska lagändringarna börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Riksdagen har granskat en strategi från Europeiska kommissionen om hur drönare kommer användas i EU 2030.

Strategin innehåller en vision för hur drönarsektorn i EU kommer se ut 2030 och 19 åtgärder för att förverkliga visionen. Bland annat behöver kapaciteten i luftrummet utvecklas och den samhälleliga acceptansen för drönare öka, enligt Europeiska kommissionen.

Riksdagen ställer sig i huvudsak positivt till visionen och anser att drönare kan komma att spela en betydelsefull roll i Sverige och EU. Riksdagen menar att det fortsatta arbetet särskilt bör fokusera på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällelig acceptans. Riksdagen menar också att man måste ta hänsyn till ländernas särskilda förhållanden och förutsättningar när gemensamma EU-regler utformas. Exempelvis när det gäller det svenska luftrummet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Utlåtandet kommer att delges både Sveriges regering och EU:s institutioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och att på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Det nationella professionsprogrammet kommer att bestå av två bärande delar. Dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.

Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, men även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt för rektorer.

Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023).

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att

• det nya ämnet matematik – fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen
• ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet
• hantverksprogrammet upphör som nationellt program
• frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program
• två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder.

Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott.
• Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år.
• En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall.
• Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft.
• Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras.
• Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Kravet på tillstånd ska tas bort för offentliga danstillställningar som hålls på platser som inte är offentliga, exempelvis restauranger och nattklubbar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Istället för att söka tillstånd ska arrangören anmäla tillställningen till Polismyndigheten. Detta kan göras muntligt och är kostnadsfritt, vilket ska underlätta för arrangören.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.

Enligt EU-förordningen får behöriga myndigheter, i Sverige Polismyndigheten, utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst. Leverantören är skyldig att göra detta inom en timme från mottagandet av en sådan order.

Den nya lagen ger Polismyndigheten möjlighet att även besluta om vitesförelägganden och sanktionsavgifter mot värdtjänstleverantörer som åsidosätter sina skyldigheter. Lagen möjliggör även nödvändigt uppgiftsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om kulturens oberoende ställning, nationella minoriteters språk och kultur, litteratur och läsande, biblioteksfrågor, konstnärernas villkor och kultur i hela landet.

Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.

Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden.

En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. De bygger på en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Systemet syftar till att öka säkerheten inom Schengenområdet och är ett verktyg i det brottsbekämpande arbetet. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visum för kortare vistelser kommer att behöva ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet. EU kommer att få bättre möjlighet att hindra tredjelandsmedborgare som är en säkerhetsrisk att de reser in och vistas i medlemsländerna. Risken för olaglig invandring eller en hög epidemirisk minskar också.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning.

Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper.

Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad.

De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat

• möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens
• möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen
• möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning
• skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel.

Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.

Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete.

Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.

Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.

Utbildningsutskottet har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Utskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits.

Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.

Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat.

Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.

I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utbildningsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport Skolverkets statistikuppdrag – information, uppföljning och utvärdering. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av Skolverkets uppdrag att tillhandahålla statistik på skolområdet och konstaterar att regeringen instämmer i huvudsak med de iakttagelser och analyser som gjorts. I enlighet med Riksrevisionens rekommendationer kommer regeringen bland annat mer aktivt följa upp att Skolverket uppfyller sitt ansvar som statistikansvarig myndighet.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utbildningsutskottet har tagit del av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredo­visning för 2022 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredo­visningen. 

Enligt Riksrevisionen har stiftelsen upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen och man anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltnings­berättelsen och övrig information i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av verksamheten.

Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för räkenskapsåret 2022. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Utskottet framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Regelverket för varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA-systemet) ska förtydligas, föreslår regeringen. Detta genom en ny lag och ändringar i befintliga relaterade lagar. Syftet med förslaget är att tydliggöra regelverket för att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem till skydd för människor, egendom och miljö, både i fredstid och vid höjd beredskap och ytterst krig.

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter.

Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att

• kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen
• vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras
• vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare
• vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen
• kraven på registrering utökas.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Utskottet hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändring i en lag som kompletterar EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Förslaget innebär att regeringen får möjlighet att besluta om de övergångsbestämmelser som behövs. På så sätt kan regeringen anpassa nationell rätt till övergångsbestämmelserna i en av Europeiska kommissionens genomförandeförordningar.

Utrikesutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022.

Utskottet har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och säger nej till förslagen i motionerna.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning och klimatanpassning.

Utskottet hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.