Debatter och beslut

Kammaren i dag Söndag 28 november 2021

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

25 november 2021

AP-fondernas verksamhet 2020 (FiU6)

Beslutsdatum: 25 november 2021
Betänkande 2021/22:FiU6

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet 2020, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Riksdagen välkomnar att Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har minskat sitt ägande av verksamheter med fossil energi i linje med sina nya hållbarhetsmål och det så kallade Parisavtalet. Det är dessutom bra att fonderna arbetar aktivt för att minska sina förvaltningskostnader.

Fondernas resultat styrs av utvecklingen på de internationella kapitalmarknaderna. Trots effekterna av pandemin gjorde fonderna ett positivt resultat på 132 miljarder kronor under 2020. Cirka 32 miljarder kronor fördes över till pensionssystemet för att säkra de löpande pensionsutbetalningarna och fondernas kapital ökade med 100 miljarder kronor till 1 696 miljarder kronor.

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om bland annat ändrade placeringsregler och krav på förbud mot rörliga ersättningar i fonderna. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

AP-fondernas verksamhet 2020 (FiU6)
Anpassningar till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem ska göras (JuU9)

Beslutsdatum: 25 november 2021
Betänkande 2021/22:JuU9

En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Anpassningar till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem ska göras (JuU9)
Nio åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön (MJU6)

Beslutsdatum: 25 november 2021
Betänkande 2021/22:MJU6

Riksdagen riktade nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena uppmanar riksdagen regeringen att

  • agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels – med vissa undantag – begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen
  • verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön
  • se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES
  • se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt
  • komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften
  • öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt
  • öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl.
  • agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden
  • ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Nio åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön (MJU6)
Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2020 (SoU4)

Beslutsdatum: 25 november 2021
Betänkande 2021/22:SoU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2020.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett väl genomfört sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Det finns dock fortfarande behov av att öka antalet ansökningar med god kvalitet från hela Sverige. Information om de positiva resultaten från projekt som beviljats medel måste spridas i hela landet för att öka kunskapen om fonden, anser riksdagen.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som saknar arvtagare och inte testamenterat egendomen till någon. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2020 till cirka 8,5 miljarder kronor. Under 2020 fördelades 799 miljoner kronor till 459 projekt av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2020 (SoU4)
Nya regler för läkemedel för djur (SoU7)

Beslutsdatum: 25 november 2021
Betänkande 2021/22:SoU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser för läkemedel för djur.

Förslagen syftar bland annat till att underlätta för Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna och Läkemedelsverket att utföra sina olika uppdrag rörande läkemedelsbehandling av djur, skydd av djurs och människors hälsa samt livsmedelssäkerhet.

Förslagen innebär bland annat att:

  • den som har ett vanligt apotek, öppenvårdsapotek, ska lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten om förskrivningar som gäller läkemedel för djur
  • regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas till E-hälsomyndigheten
  • Läkemedelsverket ska informeras om ett apotek inte lämnar uppgifter
  • tystnadsplikt ska gälla för personal på apotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Nya regler för läkemedel för djur (SoU7)

24 november 2021

Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i statens budget 2022 (FiU1)

Beslutsdatum: 24 november 2021
Betänkande 2021/22:FiU1

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD.

Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår enligt utskottets förslag till 1 137 miljarder kronor. Det är cirka 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Det är cirka 1,5 miljarder kronor mindre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första beslutet om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om hur pengarna ska fördelas inom de 27 olika utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till följande lagändringar:

  • Grundavdraget höjs för personer över 65 år.
  • Jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare.
  • Avdragsrätten för gåvor utökas.
  • Reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas.
  • Reklamskatten avskaffas.
  • Beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall.
  • Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks.
  • En cykelförmån införs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i statens budget 2022 (FiU1)
Ändringar i statens budget för 2021 (FiU11)

Beslutsdatum: 24 november 2021
Betänkande 2021/22:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2021. Förslaget innebär en ökning av statsbudgeten med 22,5 miljarder kronor 2021.

Sammanfattningsvis innebär ändringarna att 36 anslag ökas med totalt 23,2 miljarder kronor och att två anslag minskas med totalt 0,7 miljarder kronor. Anslagsökningarna innebär höjda ramar för 20 av budgetens 27 utgiftsområden. De ökade anslagen går bland annat till Sveriges EU-avgift, testning och smittspårning av covid-19 samt utbetalningar av klimatbonus, det vill säga bidrag till dem som förvärvat en klimatbonusbil.

Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till regeringens förslag att anpassa svenska regler för järnvägsavgifter till bindande EU-regler. Enligt EU-reglerna ska förvaltare av järnvägens infrastruktur kunna sänka, avstå från eller senarelägga avgifter. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2021.

Ändringar i statens budget för 2021 (FiU11)
Ändrade regler för hantering av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FöU2)

Beslutsdatum: 24 november 2021
Betänkande 2021/22:FöU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om hur personuppgifter behandlas vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, FRA.

Ändringarna gör att Försvarsmakten och FRA kan behandla och utbyta personuppgifter med andra aktörer på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt skyddas personers grundläggande fri- och rättigheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Ändrade regler för hantering av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FöU2)

18 november 2021

Delvis ja till förslag om stärkt skydd för hyresgäster (CU2)

Beslutsdatum: 18 november 2021
Betänkande 2021/22:CU2

Riksdagen sa ja till delar av regeringens förslag om stärkt skydd för hyresgäster.

Hyresnämnden, en domstolsliknande nämnd, ska kunna förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen när ett hyreshus missköts. Vidare ska en hyresgäst i vissa fall ha rätt till ett nytt hyresavtal av hyresvärden när en bostadslägenhet förstörs genom exempelvis en brand. Utöver det ska regeln om kostnadsbaserad hyra vid privatuthyrning kompletteras med en möjlighet att bestämma hyran efter lägenhetens bruksvärde. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag att väsentliga hyreshöjningar till följd av renoveringar ska fasas in i ett lugnare tempo samt att möjligheten för en hyresvärd som är en privatperson att säga upp ett hyresavtal i förtid tas bort. Riksdagen anser att befintliga regler tillgodoser både hyresgästens och hyresvärdens intressen på ett rimligt sätt.

Delvis ja till förslag om stärkt skydd för hyresgäster (CU2)
Granskning av statens ansvar för hälso- och sjukvård för djur (MJU9)

Beslutsdatum: 18 november 2021
Betänkande 2021/22:MJU9

Riksrevisionen har granskat statens ansvar för djurs hälso- och sjukvård. Riksrevisionen anser att regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning inom området måste bli bättre. Den veterinära servicen riskerar att bli bristfällig i delar av landet. Dessutom upprätthålls inte konkurrens på likartade villkor inom veterinärmarknaden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat har tillsatt en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för en långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Utredningen och regeringens budgetproposition för 2022 tar även upp behovet av fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, vilket välkomnas av riksdagen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Granskning av statens ansvar för hälso- och sjukvård för djur (MJU9)
Ja till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien (SkU7)

Beslutsdatum: 18 november 2021
Betänkande 2021/22:SkU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av skatter på inkomst och på förmögenhet samt att hindra skatteflykt och skatteundandragande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Ja till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien (SkU7)
Fler vägar blir säkrare (TU2)

Beslutsdatum: 18 november 2021
Betänkande 2021/22:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att uppfylla bindande EU-regler om vägsäkerhet. Syftet med reglerna är att höja säkerheten på vägarna inom EU.

Ändringarna innebär främst att vägsäkerhetslagen utökas till att omfatta hela det så kallade nationella stamvägnätet och motorvägarna i Sverige. Lagen berör därmed cirka 800 mil väg, som regelbundet ska inspekteras och säkerhetsklassas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2022.

Fler vägar blir säkrare (TU2)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

2 december 2021

Regeringen bör utreda stöd till mackar på landsbygderna (NU10)

Planerat datum för debatt: 2 december 2021
Betänkande 2021/22:NU10

Regeringen bör initiera åtgärder för att så kallade drivmedelsstationer, mackar, på landsbygderna ska få möjlighet att uppfylla skärpta miljö- och säkerhetskrav som börjar gälla 1 juli 2022. Det tycker näringsutskottet som föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att

  • snarast initiera en kartläggning av hur många mackar som ännu inte har gjort de nödvändiga uppdateringarna, bland annat för att se om det kommer att uppstå områden som helt saknar närhet till sådan service
  • se över om statsstödsregler står i vägen för att kunna möjliggöra olika typer av utbetalningar till mackägare i områden där servicen är gles
  • undersöka möjligheterna att göra förskottsutbetalningar för att mackägare i områden med gles service ska kunna uppdatera sin utrustning enligt de skärpta kraven
  • se över möjligheterna att ge tillfällig dispens till mackar som inte har gjort eller bedöms hinna göra nödvändiga investeringar i områden där servicen är gles.

Mackar i glesbefolkade områden bidrar, utöver drivmedel, ofta med viktiga servicefunktioner som post- och apoteksbud. Syftet med förslaget är att säkra att mackarna inte läggs ner på grund av kostsamma investeringar.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från M och C från den allmänna motionstiden 2021. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag.

 

Regeringen bör utreda stöd till mackar på landsbygderna (NU10)
Granskning av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (UbU6)

Planerat datum för debatt: 2 december 2021
Betänkande 2021/22:UbU6

Riksrevisionen har granskat delar av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). Granskningens övergripande slutsats är att verksamheten inte fungerar effektivt. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till regeringen och de granskade myndigheterna. Myndigheter som utlyser medel bör till exempel förbättra sin kontroll och uppföljning och i större utsträckning genomföra extern revision.

Utbildningsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Utskottet håller med regeringen om att det finns skäl att göra en översyn av den FoU-verksamhet som finansieras av statliga medel.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen i motionen inom området och med detta lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Granskning av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (UbU6)

1 december 2021

Krav på upplysningar om miljömässig hållbarhet på finansmarknaden (FiU15)

Planerat datum för debatt: 1 december 2021
Betänkande 2021/22:FiU15

Regeringen har föreslagit att fondförvaltare och andra finansmarknadsaktörer tydligare ska redogöra för hur miljömässigt hållbara deras finansiella produkter är. Upplysningar om detta ska exempelvis finnas i informationsbroschyrer och årsberättelser. Vissa större företag ska lämna ytterligare information i sina hållbarhetsrapporter.

Fondförvaltare ska även lämna upplysningar om miljömässig hållbarhet till Pensionsmyndigeten så att informationen når fram till pensionsspararna.

Finansutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till dessa förslag som regeringen lagt fram med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning.

EU:s gröna taxonomiförordning innehåller kriterier för att avgöra om en ekonomisk verksamhet ska anses miljömässigt hållbar. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra investeringar ur miljöhänsyn.

Krav på upplysningar om miljömässig hållbarhet på finansmarknaden (FiU15)
Drygt 17 miljarder till regeringen, riksdagen, länsstyrelserna och hovet (KU1)

Planerat datum för debatt: 1 december 2021
Betänkande 2021/22:KU1

Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger ja till utskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 17,2 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 8,6 miljarder kronor. Cirka 3,5 miljarder kronor går till länsstyrelserna och cirka 1,1 miljarder till mediestödet.

KU:s förslag skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till Regeringskansliet, länsstyrelserna samt allmänna val och demokrati. När det gäller övriga anslag säger utskottet ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

KU föreslår vidare att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om anslag för 2022.

KU föreslår också att riksdagen lägger redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2020 till handlingarna, det vill säga avslutar det ärendet, och säger nej till ett antal förslag i motioner om Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Drygt 17 miljarder till regeringen, riksdagen, länsstyrelserna och hovet (KU1)
Komplettering av fåmansföretagsdefinitionen (SkU5)

Planerat datum för debatt: 1 december 2021
Betänkande 2021/22:SkU5

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att komplettera definitionen av ett fåmansföretag. Även den så kallade utomståenderegeln föreslås kompletteras. Syftet med förslagen är främst att säkerställa att skattereglerna följs för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2022.

Komplettering av fåmansföretagsdefinitionen (SkU5)
Nya regler vid beskattning av alkohol och tobak (SkU6)

Planerat datum för debatt: 1 december 2021
Betänkande 2021/22:SkU6

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser vid beskattning av alkohol och tobak.

Vissa av förslagen om alkoholskatt bygger på ett EU-direktiv. Bland annat gäller det skatteregler vid hanteringen av så kallad denaturerad alkohol, det vill säga alkohol med tillsatser som gör den otjänlig att dricka. Ett annat förslag innebär att svenska små producenter av alkoholdrycker ska kunna få ett intyg som underlättar hanteringen att få vissa skattesänkningar i andra EU-länder.

Regeringen föreslår också olika referensnivåer för alkohol och tobak för att kunna bedöma om enskilda personers transporter av alkohol och tobak till Sverige är avsedda för personligt bruk.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Nya regler vid beskattning av alkohol och tobak (SkU6)
Momsregler för vissa inköp av EU-organ ska ändras (SkU8)

Planerat datum för debatt: 1 december 2021
Betänkande 2021/22:SkU8

EU-organ ska kunna göra mervärdesskattefria (momsfria) inköp av varor och tjänster för att hantera covid-19-pandemin. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att inköp som görs av Europeiska kommissionen eller andra EU-organ i syfte att hantera covid-19-pandemin antingen ska undantas från mervärdesskatt eller medföra en rätt till återbetalning av den. Även EU-organens import för sådana ändamål ska vara undantagna från momsen. Lagändringarna bygger på EU:s mervärdesskattedirektiv.

Lagarna föreslås börja gälla den 1 januari 2022, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

Momsregler för vissa inköp av EU-organ ska ändras (SkU8)
Ändringar i det nationella basutbudet av flygplatser bör godkännas av riksdagen (TU4)

Planerat datum för debatt: 1 december 2021
Betänkande 2021/22:TU4

Trafikutskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.

Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men trafikutskottet anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Ändringar i det nationella basutbudet av flygplatser bör godkännas av riksdagen (TU4)
Internationella sjöfartsorganisationen kan ges rätt att utfärda examina (UbU4)

Planerat datum för debatt: 1 december 2021
Betänkande 2021/22:UbU4

Reglerna som gäller tillstånd att utfärda vissa examina för anordnare av utbildning som har andra huvudmän än staten ska ändras. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta att Internationella sjöfartsorganisationen ska ha rätt att utfärda examina genom Världssjöfartsuniversitetet.

Förslaget betyder att regeringen får rätt att besluta om att överlåta en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning till en mellanfolklig organisation. Beslutet ska därför i enlighet med regeringsformen fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande och av mer än hälften av riksdagens ledamöter.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Internationella sjöfartsorganisationen kan ges rätt att utfärda examina (UbU4)

25 november 2021

En ny bedömning ska göras av Sis särskilda ungdomshem (SoU6)

Planerat datum för debatt: 25 november 2021
Betänkande 2021/22:SoU6

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. I skrivelsen redogörs för vilka insatser som genomförts, pågår och beslutats för att komma tillrätta med de brister som uppmärksammats på ungdomshemmen.

I samband med behandlingen av skrivelsen har socialutskottet föreslagit att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen ska återkomma med en ny skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Skrivelsen ska beskriva de fortsatta insatser som krävs för att vården inom Sis särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Senast den 19 april 2022 ska skrivelsen lämnas till riksdagen.
  • Regeringen ska också ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda möjligheten till alternativa placeringsformer för flickor. Bakgrunden är att regeringen i sin skrivelse konstaterade att Sis behandlingsmetoder inte är anpassade för alla målgrupper, exempelvis unga flickor.

Samtidigt föreslår socialutskottet att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

En ny bedömning ska göras av Sis särskilda ungdomshem (SoU6)