Debatter och beslut

Kammaren i dag Söndag 22 juli 2018

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

20 juni 2018

Arbetsmarknadspolitisk insats har granskats (AU15)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:AU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Arbetsmarknadspolitisk insats har granskats (AU15)
Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet har granskats (AU16)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:AU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet har granskats (AU16)
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning har granskats (AU18)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:AU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning har granskats (AU18)
Stöd till uppsagda arbetstagare är medlemsländernas ansvar (AU19)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Utlåtande 2017/18:AU19

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Stöd till uppsagda arbetstagare är medlemsländernas ansvar (AU19)
Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20)
Ändringar i statens budget för 2018 (FiU21)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Ändringar i statens budget för 2018 (FiU21)
Årsredovisningen för staten 2017 har granskats (FiU30)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU30

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2017.

Statens budget visade ett överskott för 2017 på 62 miljarder kronor, det är 54 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor mer än 2016. Vid 2017 år slut var statens nettoförmögenhet –271 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nettoförmögenheten var –405 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Årsredovisningen för staten 2017 har granskats (FiU30)
Utökad rätt att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser (FiU47)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU47

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sparbankernas säkerhetskassa löses upp vid 2018 års slut genom likvidation.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en utökad rätt för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser och jävskrediter. Vissa ändringar i regelverket för krishantering görs också.

Innan en myndighet beslutar föreskrifter ska den som huvudregel ta fram en konsekvensutredning som belyser effekterna av föreskrifterna. Riksdagen förutsätter att detta säkerställer att föreskrifterna som beslutas om kreditinstituts kreditprocesser och jävskrediter inte försämrar kreditförsörjningen i ekonomin.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Utökad rätt att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser (FiU47)
Nya regler för redovisningstillsyn av emittenter (FiU48)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU48

En emittent är exempelvis ett företag som ger ut en aktie. Emittenter har en skyldighet att regelbundet ge en finansiell rapportering. Börserna har så kallad redovisningstillsyn över detta, det vill säga övervakar att det verkligen görs på ett korrekt sätt.

Regeringen föreslår nya regler för redovisningstillsyn som innebär att kontrollen av rapporteringen i stället kan göras av ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Organet ska tillämpa vissa regler i förvaltningslagen och får även ta ut avgifter av de övervakade emittenterna för att bekosta övervakningen. Finansinspektionen har kvar det yttersta ansvaret för tillsynen och har fortsatt rätt att besluta om åtgärder om reglerna inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Nya regler för redovisningstillsyn av emittenter (FiU48)
Förslag om systemet för EU:s egna medel går för långt (FiU51)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Utlåtande 2017/18:FiU51

EU-kommissionen har lagt fram förslag som gäller systemet för EU:s egna medel och bestämmelser om genomförandet av systemet för egna medel.

Riksdagen har prövat förslagen och anser att de strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag innehåller bestämmelser som går längre än vad som behövs för att nå målen med förslagen. Det gäller framför allt de tre nya egna medel som kommissionen föreslår. Riksdagen anser särskilt att det går för långt att besluta om ett nytt eget medel som bygger på intäkter från ett förslag som inte är antaget, vilket är fallet med förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslag om systemet för EU:s egna medel går för långt (FiU51)
Drivmedels miljöpåverkan och beredskap för klimatförändringar (MJU22)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Betänkande 2017/18:MJU22

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
  • Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.

Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

Drivmedels miljöpåverkan och beredskap för klimatförändringar (MJU22)
EU-förslag om ett sätt att lösa problem i gränsregioner är otydligt (NU28)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Utlåtande 2017/18:NU28

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.

Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

EU-förslag om ett sätt att lösa problem i gränsregioner är otydligt (NU28)
EU-förslag om vägars säkerhet går för långt (TU20)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Utlåtande 2017/18:TU20

EU:s förslag om att ändra i direktivet om förvaltning av vägars säkerhet går för långt. Det tycker riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att delar av förslaget strider mot subsidaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag med det övergripande syftet att minska antalet dödsoffer och svårt skadade inom EU:s vägnät. Det ska bland annat göras genom att vägarna bedöms och klassificeras utifrån deras inbyggda säkerhet. I Sverige är bland annat europavägarna en del av det transportnätet. Även vägar som inte ingår i det transeuropeiska transportnätet ska omfattas av förslaget.

Riksdagen är positiv till initiativet att minska antal dödsoffer och svårt skadade i trafiken. Däremot tycker riksdagen inte att vägar utanför det transeuropeiska transportnätet ska ingå i regler på EU-nivå. Riksdagen kan bland annat inte se att det skulle krävas ingripanden från EU för att uppnå målsättningarna i form av förbättrad trafiksäkerhet på alla de slags vägar som nu föreslås.

EU-förslag om vägars säkerhet går för långt (TU20)
EU-förslag kring europeiskt transportnät bör inte styra över Sveriges plan- och tillståndsprocesser (TU21)

Beslutsdatum: 20 juni 2018
Utlåtande 2017/18:TU21

EU har inrättat ett europeiskt transportnät, TEN-T, som består av järnväg, inre vattenvägar, vägar, sjöfart och flyg, och som syftar till att främja infrastruktur och transport inom EU.

För att förhindra att projekt inom TEN-T försenas har EU-kommissionen lämnat ett förslag om att EU-ländernas plan- och tillståndsprocesser ska vara integrerade. Det betyder att samma regler ska gälla när medlemsländer hanterar en ansökan om ett projekt kopplat till detta transportnät.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens förslag och anser inte att EU ska styra ett lands plan- och tillståndsprocesser. Riksdagen menar att det är viktigt att projekt inom TEN-T genomförs utan förseningar. Det uppnås dock bäst genom beslutsprocesser som utgår från nationella, regionala och lokala förutsättningar, kunskaper och resurser. Riksdagen befarar att förslaget skulle innebära att man inte kan fatta lika kostnadseffektiva beslut.

Riksdagen har beslutat att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande om detta. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från en EU-instans inte följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU-förslag kring europeiskt transportnät bör inte styra över Sveriges plan- och tillståndsprocesser (TU21)

19 juni 2018

Entreprenörer högre upp i kedjan kan bli ansvariga för löneutbetalning (AU14)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:AU14

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Entreprenörer högre upp i kedjan kan bli ansvariga för löneutbetalning (AU14)
EU-förslag om konsumenträtt går för långt (CU33)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Utlåtande 2017/18:CU33

EU-kommissionen föreslår nya regler inom området konsumenträtt. Det handlar bland annat om regler för att skydda konsumenters kollektiva intressen och en skyldighet för EU:s medlemsländer att införa sanktioner vid allvarliga och omfattande överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning. Riksdagen tycker att delar av förslagen går för långt.

Syftet med förslagen är enligt EU-kommissionen bland annat att motverka överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning och att ge en större grupp av konsumenter möjlighet till exempelvis skadestånd vid sådana överträdelser.

Riksdagen håller med om att det är viktigt att verka för ett högt konsumentskydd i EU och att det krävs åtgärder på EU-nivå för att lyckas med det. Däremot anser riksdagen att frågan om hur EU-länderna ska fördela böter eller motsvarande sanktionsavgifter är en fråga som bör beslutas i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

EU-förslag om konsumenträtt går för långt (CU33)
Tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare har granskats (CU35)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:CU35

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om tillsynen av ställföreträdare, exempelvis gode män och förvaltare, och överförmyndare genomförs rättssäkert. Enligt Riksrevisionen behöver staten ta ett mycket tydligare ansvar. Systemet på området är eftersatt, både jämfört med andra tillsynsområden i Sverige och med motsvarande system i andra nordiska länder.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att tillsynen över ställföreträdare och överförmyndare behöver förbättras och att regelverket bör moderniseras. Regeringen har därför inlett ett arbete med det.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser också positivt på det arbete som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare har granskats (CU35)
Regeringens strategi för hållbar stadsutveckling har granskats (CU39)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:CU39

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.

Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.

Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

Regeringens strategi för hållbar stadsutveckling har granskats (CU39)
Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik 2015-2017 (FiU24)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2015-2017. Sett till den internationella ekonomiska utvecklingen så stabiliserades denna under 2017 jämfört med utvecklingen under 2015 och 2016. Uppgången i världsekonomin blev tydligare och inflationen ökade, även om det internationella inflationstrycket fortfarande var lågt.

Finansutskottet konstaterar att Riksbanken under 2017 fortsatte att föra den historiskt extremt expansiva penningpolitik som banken beslutade om under 2015 och 2016 för att få upp den svenska inflationen mot målet.

Utskottet konstaterar att priserna mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, steg med i genomsnitt 2 procent under 2017. Det innebär att Riksbanken för första gången på sju år klarade av att nå inflationsmålet på 2 procent. Hösten 2017 ändrade Riksbanken den så kallade målvariabeln i inflationsmålet från konsumentprisindex, KPI, till KPIF. Mätt enligt KPI steg priserna med 1,8 procent, vilket är under men ändå väldigt nära inflationsmålet. Det är den högsta KPI-inflationen som noterats sedan 2011. Sett över hela utvärderingsperioden låg dock inflationen en bra bit under inflationsmålet, oavsett inflationsmått.

Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att vara hög under 2017 till följd av den expansiva penningpolitiken och den stigande internationella efterfrågan. Antalet sysselsatta fortsatte att stiga starkt samtidigt som arbetslösheten sjönk ytterligare.

Riksdagen godkände vad finansutskottet sagt om penningpolitiken för perioden 2015-2017.

Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik 2015-2017 (FiU24)
Ny lag ska ge stärkt konsumentskydd vid försäljning av försäkringar (FiU45)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU45

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om försäkringsdistribution. Syftet med det nya regelverket är att skapa rättsliga förutsättningar för att uppnå en välfungerande försäkringsmarknad som präglas av ett starkt konsumentskydd. Lagen innebär att svenska regler om distribution av försäkringar anpassas till EU-regler.

Den nya lagen innehåller huvudsakligen bestämmelser som ska gälla för försäkringsförmedlare och försäkringsföretag när de distribuerar försäkringar. I vissa fall är de svenska reglerna strängare än EU-reglernas minimikrav. Det handlar bland annat om skärpta regler för marknadsföring, ansökan om tillstånd och användning av vissa typer av tredjepartsersättningar, till exempel provision.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2018. Samma datum upphävs lagen om försäkringsförmedling.

Ny lag ska ge stärkt konsumentskydd vid försäljning av försäkringar (FiU45)
Uppskov med behandling av ärenden (FiU50)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU50

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller:

  • proposition 2017/18:263 Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument
  • skrivelse 2017/18:255 Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet
  • skrivelse 2017/18:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017
  • redogörelse 2017/18:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2018.

Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till finansutskottet under resten av riksmötet 2017/18 får skjutas upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (FiU50)
KU:s granskning av regeringen (KU20)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

KU:s granskning av regeringen (KU20)
Ändrad indelning i utgiftsområden och en mer sammanhållen budgetprocess för staten (KU40)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:KU40

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Ändrad indelning i utgiftsområden och en mer sammanhållen budgetprocess för staten (KU40)
Skyddet för minoritetsspråken stärks (KU44)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:KU44

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddish och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Skyddet för minoritetsspråken stärks (KU44)
Det regionala utvecklingsansvaret blir enhetligt i hela Sverige (KU46)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:KU46

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Det regionala utvecklingsansvaret blir enhetligt i hela Sverige (KU46)
Uppskov med behandling av ärenden (KU47)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:KU47

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (KU47)
EU-förslag om skydd för visselblåsare går för långt (KU48)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Utlåtande 2017/18:KU48

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

EU-förslag om skydd för visselblåsare går för långt (KU48)
Uppskov med behandling av ärenden (KrU10)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:KrU10

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller dels skrivelsen 2017/18:246 En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället, dels proposition 2017/18:261 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service och dels skrivelsen 2017/18:264 Kultur i hela landet. Det gäller också eventuella följdmotioner och nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka in till kulturutskottet under resten av riksmötet 2017/18.

Uppskov med behandling av ärenden (KrU10)
Nya mål för energipolitiken (NU22)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:NU22

Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

Nya mål för energipolitiken (NU22)
Bättre information om elleverantörers avgifter (NU23)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:NU23

Konsumenterna ska få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor från elleverantörerna. För att öka flexibiliteten när det gäller efterfrågan på el kommer företagen att kunna utveckla avgifterna för elnäten genom pilotprojekt och att stegvis införa nya nättariffer.

Reglerna för hur höga intäkter elnätsverksamheter får ha är också något som förenklas och görs tydligare. När Energimarknadsinspektionen bedömer nätföretagens kvalitet är avbrott som inneburit skadestånd eller ersättning till konsumenten något de har möjlighet att ta med i bedömningen. Förutsättningarna för att få sluta leverera el till en konsument som inte har betalat förtydligas också.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men nej till motionsförslag i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Bättre information om elleverantörers avgifter (NU23)
EU-regler om naturgasförsörjning påverkar svenska bestämmelser (NU27)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:NU27

Svensk lagstiftning anpassas till nya EU-regler om naturgasförsörjning. Syftet med EU-reglerna är att säkerställa att medlemsstaterna har en trygg försörjning av gas.

Det som är nytt jämfört med de tidigare reglerna är att det införts ett solidaritetskrav mellan medlemsstaterna. Det innebär att om det inträffar en kris där vissa inte får tillgång till gas så ska de kunna få hjälp från andra stater. Det här nya kravet innebär att det behövs kompletterande bestämmelser i den svenska lagstiftningen.

Förslaget innebär att regeringen får ta fram regler för hur ansvarsfördelningen för olika åtgärder ser ut om det uppstår en sådan typ av kris. Dessutom kommer det behövs göras ändringar i lagen om trygg naturgasförsörjning. Ändringarna innebär att hänvisningar till de gamla EU-reglerna ändras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

EU-regler om naturgasförsörjning påverkar svenska bestämmelser (NU27)
Uppskov med behandling av ärenden (SfU31)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:SfU31

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/2019. Det gäller propositionen 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning och skrivelsen 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (SfU31)
Anpassningar till EU-lagar om kliniska läkemedelsprövningar (SoU29)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:SoU29

Regeringen föreslår att det görs ändringar i svenska lagar för att anpassa dem till EU-lagar som rör kliniska prövningar av läkemedel för människor. Dessa har tagits fram för att förenkla de administrativa reglerna och för att reglerna ska göras enhetliga inom EU.

Lagändringarna handlar bland annat om regler om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor samt regler kring att ha få information och lämnat samtycke. Svensk rätt anpassas också för att följa EU-lagar när det gäller riktlinjer för god tillverkningssed för läkemedel som prövas på människor och rutiner för inspektioner.

Regeringen ska få bestämma när lagändringarna ska börja gälla. Utöver det föreslås att prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården, och som analyseras inom sex månader och förstörs omedelbart efter analysen, inte behöva följa biobankslagen. Den lagändringen ska börja gälla 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Anpassningar till EU-lagar om kliniska läkemedelsprövningar (SoU29)
Mer effektiva utredningar för att förebygga skador och dödsfall (SoU36)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:SoU36

Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Mer effektiva utredningar för att förebygga skador och dödsfall (SoU36)
Rapport om väg- och järnvägsinvesteringar har granskats (TU18)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:TU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.

Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.

Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Rapport om väg- och järnvägsinvesteringar har granskats (TU18)
Uppskov med behandling av ärenden (TU22)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:TU22

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller motionsförslag från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till frågan om en nationell plan för transportinfrastrukturen 2018–2029. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till trafikutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (TU22)
Verksamheten i EU har granskats (UU10)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:UU10

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2017. Sammanfattningsvis betonar riksdagen betydelsen av EU-samarbetet, vilket är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som medlemsstaterna står inför. EU är också det bästa verktyget för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt.

Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas. EU måste visa att unionen är till för EU-medborgarna så att förtroendet för samarbetet kan stärkas. När det gäller det multilaterala handelssystemet behöver EU lyfta fram frihandel som ett viktigt instrument för hållbar tillväxt. Utskottet stödjer kommissionens agenda med målsättningen att sluta fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden. Riksdagen understryker också vikten av att EU fortsätter att vara drivande för att ständigt höja den globala ambitionen i klimatarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Verksamheten i EU har granskats (UU10)
Regeringens arbete med politiken för global utveckling och Agenda 2030 har behandlats (UU21)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:UU21

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU och genomförandet av Agenda 2030. Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. I skrivelsen redogör regeringen för sitt arbete med detta under åren 2016-2017.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Regeringens arbete med politiken för global utveckling och Agenda 2030 har behandlats (UU21)
Rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan har granskats (UU23)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:UU23

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan. Det är viktigt att biståndsmedel används effektivt tycker riksdagen som därför välkomnar granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat en tjänsteexport som Sida finansierar och som utförs av svenska myndigheter. Granskningen har gått ut på att undersöka om verksamheten har bidragit till att skapa förutsättningar för ett effektivt biståndsarbete. Riksrevisionen konstaterar bland annat att alla insatser nådde det ekonomiska målet om full kostnadstäckning. Dessutom ger Riksrevisionen förslag på förbättringsåtgärder.

Regeringen tycker att rapporten ger en översiktlig bild av verksamheten och håller med om att det finns förändringar som kan göras inom vissa områden.

Rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan har granskats (UU23)
Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:UbU28

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna.

Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)
Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:UbU30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)
Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:UbU31

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)
Riktade statsbidrag till skolan (UbU32)

Beslutsdatum: 19 juni 2018
Betänkande 2017/18:UbU32

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riktade statsbidrag till skolan (UbU32)

14 juni 2018

Tydligare regler kring när en detaljplan för mark krävs (CU34)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:CU34

Regeringen har lämnat förslag som innebär att det ska blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. En detaljplan är en plan som bestämmer vad marken ska användas till och vilken rätt man har att bygga där.

Det ska bara finnas krav på en detaljplan i så kallad sammanhållen bebyggelse när det som ska byggas där behöver få ett bygglov innan det kan byggas och om det finns behov av att planera vad marken ska användas till, så kallad planläggning. Sammanhållen bebyggelse är ett område utanför en detaljplan, där det finns bebyggelse på tomter som gränsar till varandra. Byggnadens inverkan på omgivningen ska också påverka bedömningen av om detaljplan krävs för en ny byggnad som kräver bygglov.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Tydligare regler kring när en detaljplan för mark krävs (CU34)
Skriftliga avtal blir krav vid telefonförsäljning (CU36)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:CU36

Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

Skriftliga avtal blir krav vid telefonförsäljning (CU36)
Reform om avskaffad revisionsplikt har granskats (CU37)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:CU37

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskning av reformen av revisionsplikten, vilken innebar att revisionsplikten för små privata aktiebolag avskaffades. Reformen skedde 2010 och syftet var bland annat att förenkla administrationen och minska kostnaderna för företagare. Men enligt Riksrevisionen har kostnadsbesparingen för företagen varit liten, knappt en procent av bolagens nettoomsättning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns tecken på att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Riksrevisionen tycker att regeringen borde verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Regeringen, som uppger att den ser allvarligt på rapportens slutsatser, konstaterar att det skulle behövas en mer utförlig analys för att verifiera slutsatserna. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att regeringen ska arbeta för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen vidtar i stället andra åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen la därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Reform om avskaffad revisionsplikt har granskats (CU37)
Upphandlande myndigheter och enheter måste ta emot elektroniska fakturor (FiU40)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU40

Det blir obligatoriskt för myndigheter och enheter att acceptera elektroniska fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling. De upphandlade leverantörerna blir skyldiga att utforma de elektroniska fakturorna enligt en ny europeisk gemensam standard om inte någon annan standard för elektronisk fakturering har avtalats.

Kravet på elektroniska fakturor ska inte tillämpas i de fall det skulle innebära risk för att sekretessbelagda eller säkerhetskänsliga uppgifter röjs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler.

Upphandlande myndigheter och enheter måste ta emot elektroniska fakturor (FiU40)
Arbetet med statens lån och skulder har granskats (FiU46)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:FiU46

Riskdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning under åren 2013-2017.

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret.

Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Arbetet med statens lån och skulder har granskats (FiU46)
Flygpassageraruppgifter ska bidra i brottsbekämpningen (JuU39)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:JuU39

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Flygpassageraruppgifter ska bidra i brottsbekämpningen (JuU39)
Lokal journalistik i hela landet ska stärkas med nytt mediestöd (KU43)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:KU43

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Lokal journalistik i hela landet ska stärkas med nytt mediestöd (KU43)
Viss hantering av invasiva främmande arter blir straffbar (MJU23)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:MJU23

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Viss hantering av invasiva främmande arter blir straffbar (MJU23)
Ja till ny djurskyddslag (MJU24)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Ja till ny djurskyddslag (MJU24)
EU-förslag om otillbörliga handelsmetoder med livsmedel går för långt (MJU25)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Utlåtande 2017/18:MJU25

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

EU-förslag om otillbörliga handelsmetoder med livsmedel går för långt (MJU25)
Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas och bolagsskatten sänks (SkU25)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:SkU25

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjra gälla den 1 januari 2019.

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas och bolagsskatten sänks (SkU25)
Ja till nya momsregler för värdebevis (SkU26)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:SkU26

Det införs nya momsregler för värdebevis, så kallade vouchers. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som grundar sig på tvingande EU-regler.

Idag saknas det gemensamma regler i EU om hur vouchrar ska hanteras momsmässigt. Det har inneburit att olika EU-länderna gjort på olika sätt vilket kan innebära att företag kan drabbas av dubbelbeskattning eller inte betala moms alls. Detta om företagen arbetar över EU:s gränser. Därför införs nu mer enhetliga regler inom EU om när och hur moms ska tas ut. Om momsen ska betalas när vouchern köps eller när den faktiskt används beror på voucherns funktion. Bedömningarna av voucherns funktion ska nu alltså bli likadana i hela EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Ja till nya momsregler för värdebevis (SkU26)
Uppskov med behandling av ärenden (SoU21)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:SoU21

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller proposition 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter och följdmotionerna 2017/18:4013–2017/18:4017. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till socialutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Uppskov med behandling av ärenden (SoU21)
Nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken godkänns (SoU26)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:SoU26

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

Nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken godkänns (SoU26)
Ja till fortsatt svenskt deltagande i FN-insats i Mali (UföU4)

Beslutsdatum: 14 juni 2018
Betänkande 2017/18:UFöU4

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas ytterligare. Sverige ska fram till halvårsskiftet 2019 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i FN-insatsen i Mali. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

FN:s säkerhetsråd slog 2012 fast att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Året efter upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali, en insats som sedan har förlängts. I Sverige fattade regering och riksdag under 2014 beslut om att Sverige skulle delta i FN-insatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Ja till fortsatt svenskt deltagande i FN-insats i Mali (UföU4)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

Här listas förslag som ännu inte har beslutats av riksdagen.