Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 82, 296 minuter
- Justering
- 2025-06-12
- Datum
- 2025-06-12
- Bordläggning
- 2025-06-17
- Debatt
- 2025-06-18
- Beslut
- 2025-06-18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.
Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna.
Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.
Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2024 (FiU24)
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-12
- Datum
- 2025-06-12
- Bordläggning
- 2025-06-17
- Debatt
- 2025-06-18
- Beslut
- 2025-06-18
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).
Under 2024 växte svensk ekonomi med 1 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att mattas av, sysselsättningen sjönk och arbetslösheten ökade. Den nedgång i inflationstakt som skedde under 2023 fortsatte under 2024 men efter halvårsskiftet var utfall och prognoser nära varandra och dessutom nära målet på 2 procent. I genomsnitt under året steg KPIF med 1,9 procent.
Trots de senaste årens kraftiga variation i inflationen har inflationsförväntningarna på fem års sikt hållits stabila runt målet. Under 2024 föll även de mer kortsiktiga inflationsförväntningarna ner mot 2 procent. Utvärderarna ser detta som en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Såväl utskottet som utvärderarna bedömer att den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 sammantaget var god.
Utskottet noterar utvärderarnas slutsats att Riksbanken skulle kunnat gå något snabbare fram med räntesänkningarna under 2024. Här poängteras även att Riksbanken fäste stor vikt vid räntans effekt på växelkursen, något det finns få belägg för enligt utvärderarna. Dock påpekar de att växelkursens påverkan på inflationen kan ha ökat de senaste åren.
Utskottet konstaterar att det är viktigt att Riksbanken är öppen och transparent i sin kommunikation och välkomnar att Riksbanken har ökat sin användning av alternativa scenarier för att göra penningpolitiken mer förutsägbar och illustrera osäkerheten i prognoserna. Utskottet välkomnar också att Riksbanken har utökat antalet penningpolitiska möten till åtta per år och att Riksbanken därigenom snabbt kan svara på förändringar i omvärlden.
Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2024.
Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2025 har behandlats (SkU22)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-10
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-18
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025.
Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen.
Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet.
Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15)
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 28, 111 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-11
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-18
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.
Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-09
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.
Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.
Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.
Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2024 (UbU20)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-03
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-18
Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2024 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen.
Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information ger en rättvis bild av stiftelsens verksamhet för 2024.
När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2024.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Konkursförfarandet ska förändras (CU18)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-11
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera konkursförfarandet.
Ändringarna innebär bland annat att tingsrättens roll i förfarandet renodlas och att flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (FiU33)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 20 minuter
- Justering
- 2025-06-12
- Datum
- 2025-06-12
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att regeringen under 2025 ska kunna besluta om kapitaltillskott på högst 700 000 000 kronor till det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL).
Regeringen anser att det är angeläget att Sverige har en tillverkningsberedskap för att säkerställa tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. APL har nu möjlighet att förvärva en verksamhet som tillverkar vissa sådana läkemedel.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. För att kunna genomföra förvärvet av verksamheten behöver bolaget skyndsamt tillskjutas kapital. Regeringen anser därmed att det finns särskilda skäl att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025. Riksdagen gör samma bedömning.
Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 37 minuter
- Justering
- 2025-06-05
- Datum
- 2025-06-05
- Bordläggning
- 2025-06-11
- Debatt
- 2025-06-12
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens inriktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare:
- Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete
- Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cybersäkerhet
- Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter.
Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Illegal hantering av explosiva varor i samhället ska förebyggas (FöU9)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-10
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Regeringen föreslår en mer ändamålsenlig tillståndshantering och en mer effektiv tillsyn för att förebygga och försvåra illegal hantering av explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Ofta används legala sprängmedel som kommit i fel händer eller hemgjorda sprängmedel.
För att förhindra denna utveckling föreslår regeringen bland annat att
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en samordnande roll för kommunernas tillståndsverksamhet
- MSB ges ansvar för tillsyn över den kommunala tillstånds- och tillsynsverksamheten
- det brottsförebyggande perspektivet i tillståndsprövningen stärks och möjligheten att återkalla och ändra tillstånd utökas
- det införs en skyldighet för tillståndshavare att anmäla användning och tillfällig förvaring av explosiva varor till kommunen
- tillstånd till viss hantering av explosiva varor som ska ske i fler än en kommun ska prövas av endast en kommun
- det införs sekretess i tillsynsärenden för att förhindra att explosiva varor kommer till brottslig användning.
Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2025.
Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11)
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 58, 172 minuter
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-09
- Bordläggning
- 2025-06-11
- Debatt
- 2025-06-12
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 26 minuter
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-05
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2024 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under 2024 nyregistrerades 11 703 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 1 200 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas migration, kriminalvård och barn- och ungdomsvård.
Konstitutionsutskottet framhåller bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister som rör de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv. Myndigheternas respekt för medborgarnas rättigheter och integritet är en självklarhet i en rättsstat och utskottet understryker vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande.
Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-11
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut.
Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag.
I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt riksdagen är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt riksdagen, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen har inget att invända mot redogörelsen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
Nej till ändring av fördelning av pengar mellan utgiftsområden (KU22)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-11
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
I statens budget är utgifterna grupperade i 27 olika områden som kallas utgiftsområden. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att flytta pengar från ett utgiftsområde till ett annat. Det gäller pengarna som används för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Enligt förslaget ska detta redovisas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i stället för som i dag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Riksdagen noterar att pengarna har legat i utgiftsområde 1 Rikets styrelse sedan statsbidraget infördes, och tycker att det saknas ett tillräckligt underlag för att säga ja till regeringens förslag.
Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21)
- Behandlade dokument
- 68
- Förslagspunkter
- 33
- Reservationer
- 56
- Anföranden och repliker
- 44, 138 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-10
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas.
Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön.
Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.
Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 3 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-10
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar:
- Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten.
- Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas.
- Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut.
Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-04
- Bordläggning
- 2025-06-11
- Debatt
- 2025-06-12
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk.
Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv.
Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att
- den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten
- den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen
- regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden
- regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 24, 81 minuter
- Justering
- 2025-06-12
- Datum
- 2025-06-12
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning.
Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan.
Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025.
Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 60, 182 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-11
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-17
Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga.
Förslagen innebär bland annat
- ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter
- en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort
- att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos
- att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort.
Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.
Riksdagen delvis kritiskt mot EU-förslag om kritiska läkemedel (SoU30)
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-10
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-17
EU står inför ökade utmaningar när det gäller tillgången på läkemedel, vilket blivit tydligt med anledning av den senaste tidens globala händelser, som har avslöjat sårbarheter och brister i EU:s leveranskedjor för läkemedel. EU-kommissionen har därför föreslagit en ny förordning för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse inom den Europeiska unionen.
Förslaget omfattar även ändringar i tidigare lagstiftning och syftar till att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel samt andra läkemedel av gemensamt intresse.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att stora delar av kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Dock anser riksdagen att vissa delar av förslaget strider mot denna princip.
Det gäller särskilt bestämmelser som rör
- nationella plan- och byggprocesser
- administrativa och tillståndsgivande processer för strategiska projekt
- regleringar kring miljöprövningar
Riksdagen menar att dessa områden bör hanteras på nationell nivå och att kommissionens förslag går för långt i att styra medlemsstaternas egna processer.
Mot denna bakgrund anser riksdagen att delar av kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och lämnar därför ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Skrivelse om att förebygga ohälsa och självmord har behandlats (SoU7)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 59 minuter
- Justering
- 2025-05-20
- Datum
- 2025-05-20
- Bordläggning
- 2025-06-16
- Debatt
- 2025-06-17
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Visionen för strategin är att främja en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda vägen upplevs vara självmord.
Riksdagen understryker att det är viktigt att arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention stärks och utvecklas. Den nationella strategin ska pågå under perioden 2025–2034.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
- Behandlade dokument
- 71
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 20, 80 minuter
- Justering
- 2025-06-05
- Datum
- 2025-06-05
- Bordläggning
- 2025-06-11
- Debatt
- 2025-06-12
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.
Skrivelse om tredjelandsstudenter i högskolan har behandlats (UbU19)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-05
- Datum
- 2025-06-09
- Bordläggning
- 2025-06-11
- Debatt
- 2025-06-12
- Beslut
- 2025-06-17
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av tredjelandsstudenter i högskolan. Tredjelandsstudenter är den grupp studenter vid svenska universitet och högskolor som är medborgare i ett land utanför EU/EES. Granskningen fokuserar på om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet inte fullt ut fungerar effektivt. Bland annat rekommenderas regeringen därför att tydliggöra regelverket för återbetalningar av studieavgiften.
I sin skrivelse håller regeringen i huvudsak med om Riksrevisionens slutsatser och redovisar de åtgärder som genomförts och som planeras i linje med slutsatserna.
Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på de åtgärder som planeras. Med detta beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Ja till regeringens vårändringsbudget för 2025 (FiU21)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-05
- Datum
- 2025-06-05
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2025. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder.
De största utgiftsökningarna avser industriklivet med 2,2 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning med 1,2 miljarder kronor samt bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,0 miljarder kronor.
Förslaget innehåller också ökningar på 30,2 miljarder kronor av beställningsbemyndiganden för 2025. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.
De största ökningarna handlar om anskaffning av materiel och anläggningar med 25 miljarder kronor, klimatinvesteringar med 1,9 miljarder kronor och civilt försvar inom hälso- och sjukvård med 1,0 miljarder kronor.
Årsredovisning för staten 2024 (FiU30)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-05
- Datum
- 2025-06-05
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2024 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2024.
Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.
I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Skrivelse om Säkerhetspolisens verksamhet har behandlats (JuU32)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-04
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet.
Riksrevisionens bedömer bland annat att det finns flera brister i hur effektiv Säkerhetspolisens verksamhet är. I syfte att stärka effektiviteten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen utövar en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen håller inte med om bedömningen av styrningen av Säkerhetspolisen utan anser att verksamheten följs noga. Enligt regeringen har det försämrade säkerhetsläget dessutom inneburit att informationsflödet mellan myndigheten och regeringen ökat betydligt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
En ensam domare kan döma i upphandlingsmål som rör premiepensionens fonder (JuU34)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-04
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Det ska i regel räcka att rätten består av en juristdomare när förvaltningsdomstolen överprövar mål om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär att rättens sammansättning blir densamma vid dessa mål som vid andra upphandlingsmål.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2025.
Skrivelse om spelinspektionens tillsynsarbete har behandlats (KrU10)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-05-22
- Datum
- 2025-06-02
- Bordläggning
- 2025-06-09
- Debatt
- 2025-06-10
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av spelinspektionens tillsynsarbete.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att tillsynen på spelmarknaden inte är tillräckligt effektiv för att motsvara de förväntningar som riksdagen och regeringen uttryckte i samband med omregleringen av spelmarknaden 2019. Exempelvis görs för få inspektioner och när brister har påtalats följs dessa inte upp i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen konstaterar även att spellagens nuvarande tillämpningsområde försvårar arbetet mot olagligt spel.
Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens bedömning att Spelinspektionen under vissa perioder inte haft förutsättningar att bedriva tillsyn i tillräcklig omfattning. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förstärka spelinspektionens förutsättningar för tillsynsarbetet. En annan åtgärd är att en sakkunnig har fått i uppdrag att stödja Finansdepartementet i att ta fram ett förslag på hur spellagens tillämpningsområde bör utformas.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksrevisionens årsredovisning för 2024 (KU17)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-05
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2024. Den externa revisorn bedömer att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.
Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar också att Riksrevisionen har satsat på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, samt att Riksrevisionens personalomsättning sänktes under 2024.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Kommittéernas verksamhet under 2024 (KU18)
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 6
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-04
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.
Under 2024 tillsattes 65 kommittéer, vilket är 26 färre än under 2023. Under 2024 avslutades 84 kommittéer, vilket är åtta fler än året innan.
Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2024 nästan 600 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Riksdagen sa också nej till 11 förslag som handlar om lagstiftningsprocessen från de allmänna motionstiderna 2023 och 2024.
Riksdagens nämnder har redovisat sin verksamhet för 2024 (KU29)
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-04
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2024.
Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats.
Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna.
De nämnder som redovisat sin verksamhet är:
- Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
- Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
- Partibidragsnämnden
- Riksdagens ansvarsnämnd
- Riksdagens arvodesnämnd
- Statsrådsarvodesnämnden
- Valprövningsnämnden
- Riksdagens överklagandenämnd
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
- Behandlade dokument
- 63
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 40, 140 minuter
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-04
- Bordläggning
- 2025-06-09
- Debatt
- 2025-06-10
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om.
Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.
Redogörelse om Europarådets parlamentariska församling har behandlats (UU12)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 29 minuter
- Justering
- 2025-05-08
- Datum
- 2025-05-09
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling för året 2024.
Under många år har debatten i församlingen alltmer kommit att handla om att medlemsländer brister när det gäller att värna om organisationens grundprinciper som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vissa länder agerar, i både ord och handling, tvärtemot sina åtaganden enligt Europarådets stadgar. Det finns en stor frustration över medlemsstaternas oförmåga att följa Europadomstolens beslut.
Det finns en rad pågående konflikter mellan medlemsländer som kraftigt påverkar samarbetet och debattklimatet i församlingen.
Under 2024 har den parlamentariska församlingen antagit 56 resolutioner, 23 rekommendationer och två yttranden.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
Skrivelse om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har behandlats (UU16)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 34 minuter
- Justering
- 2025-05-08
- Datum
- 2025-05-09
- Bordläggning
- 2025-06-10
- Debatt
- 2025-06-11
- Beslut
- 2025-06-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Skrivelsen omfattar verksamheten under andra halvåret 2023 och helåret 2024. Riksdagen har också behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2024. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa även nej till ett förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2024 om att stärka OSSE. Riksdagen hänvisar till att det redan anses vara tillgodosett.
Kalender
Söndag 21 juli2024 | |
|---|---|
| Tid | Händelse |
| Det finns inga kalenderhändelser att visa. | |
Regeringens vårproposition
Den 15 april lämnade regeringen den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen. Samtidigt lämnades även en vårändringsbudget för 2025. Besluten togs i juni.
Riksmötets öppnande 2025
Tisdagen den 9 september öppnar riksdagen igen. Riksmötets öppnande är starten på riksdagens och de 349 ledamöternas nya arbetsår, riksmötet 2025/26.
Besök riksdagen i ditt län
Demokratin behöver dig! Det är namnet på den utställning från riksdagen som turnerar runt om i Sverige under 2025 och 2026.
Uppdrag för att bevara och tillgängliggöra unika värden under Riksplan
Riksdagsförvaltningen ska ta fram en plan för hur den unika historiska miljön under Riksplan ska tillvaratas och göras tillgänglig för allmänheten i samband med den ombyggnad som planeras.
Uppdrag för att bevara och tillgängliggöra unika värden under Riksplan
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.