Aktuellt

Andreas Norlén vald till riksdagens talman

Publicerad: 26 september 2022 klockan 11.37

Uppdaterad: 26 september 2022 klockan 12.11

Riksdagen har valt Andreas Norlén till talman för valperioden 2022–2026. Han valdes genom acklamation. Acklamation innebär att ledamöterna i kammaren svarar ja eller nej till förslaget med utrop.

Talmannen leder riksdagens arbete och har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Andreas Norlén valdes första gången till talman 2018. Han var tidigare riksdagsledamot för Moderaterna sedan 2006. Han har bland annat varit ledamot i civilutskottet och konstitutionsutskottet. Under valperioden 2014–2018 var han ordförande för konstitutionsutskottet.

– Jag tackar riksdagens ledamöter för förtroendet att åter få leda Sveriges viktigaste demokratiska institution. Det fyller mig med ödmjukhet, men också med både respekt och glädje inför uppdraget, säger Andreas Norlén.

Talmannens anförande efter talmansvalet 

Det talade ordet gäller.

Ärade ledamöter av Sveriges riksdag!

Jag vill framföra ett varmt tack för det fortsatta förtroendet att få vara riksdagens talman. Jag vill också, å mina egna och de vice talmännens vägnar, tacka för att ni valt oss till att utgöra riksdagens talmanspresidium.

Jag står här ödmjuk inför förtroendet, fylld av respekt inför uppgiften men också fylld av glädje inför att ännu en tid få leda Sveriges viktigaste demokratiska institution.

Jag är djupt tacksam över att ha blivit vald med stöd av riksdagens samtliga ledamöter. Jag vill inte minst tacka de partier som i dag har agerat annorlunda än de brukat göra i talmansval under enkammarriksdagens tid och som därigenom gjorde det möjligt för mig att bli vald med acklamation. Jag vill återgälda det förtroendet genom att anstränga mig för att vara hela riksdagens talman. Det var min strävan under den gångna valperioden och jag tänker arbeta hårt för att också fortsatt vara det.

Det är min förhoppning och djupt kända avsikt att jag ska kunna utöva talmansämbetet på ett sådant sätt att jag kan förtjäna samtliga ledamöters förtroende. Jag lovar att jag kommer att ta uppdraget på största allvar, men jag hoppas samtidigt att jag kan ta mig själv på något mindre allvar. Jag är säker på att ni kommer att påminna mig om de här orden.

Jag tror, ärade ledamöter, att känslorna som jag nyss gav uttryck för - ödmjukhet, respekt och glädje – är något jag delar med er alla. Några av er är helt nya i uppdraget som riksdagsledamot, andra har under en längre tid haft det fina uppdrag, åter andra har varit här förut och nu återvänt. Oavsett vilket vill jag gratulera er, var och en, till det förtroende ni har fått av era väljare och de möjligheter ni nu har att påverka vårt lands samtid och framtid. Jag vill också önska er all lycka i utövandet av ert viktiga uppdrag.

Något som gäller för både talmän och ledamöter är att uppdraget är något man har till låns. Tiden i ämbetet kan bli kort eller lång, men det har innehafts av andra tidigare och åter andra kommer att komma efter. En del av er kanske tycker att de fyra år som nu ligger framför er är en lång tid, men allt är som bekant relativt. En av mina ambitioner har varit att lyfta fram personhistoria kopplad till riksdagen, alltså personer som genom åren verkat i riksdagens hus.

Därför finns från och med nu på riksdagens webbplats tre listor, med dels de 20 ledamöter som satt längst i tvåkammarriksdagen, som suttit längst i enkammarriksdagen och som varit ledamöter längst tid om man ser till hela perioden från 1866 och framåt. Rekordet på imponerande 49 år innehas av Richard Sandler, socialdemokrat och statsminister på 1920-talet. På andra plats har vi högermannen Johan Nilsson som satt i ungefär 46 år. Andra kända namn på listorna är Tage Erlander och Gösta Bohman, liksom mina företrädare Henry Allard, Ingemund Bengtsson, Birgitta Dahl och Per Westerberg. Framtiden får utvisa om någon av er kommer att hamna på de här listorna.

Ärade ledamöter,

Vi har en valperiod som ingen annan bakom oss. Inte bara har vi i riksdagen firat vårt historiska demokratijubileum, vi har också skrivit historia i antal regeringsbildningar, arbetat på helt nya sätt under pandemin och dessutom fattat stora och snabba beslut till stöd för Ukraina efter att Ryssland inledde sitt orättfärdiga anfallskrig.

Kriget är en brutal påminnelse om att demokratin i världen utmanas av auktoritära krafter. Det understryker betydelsen av att vårda, värna och utveckla vår egen demokrati, men också att stödja unga demokratier i deras arbete med att bygga en god demokratisk kultur och robusta institutioner.

Det är uppenbart att riksdagen också under den förestående valperioden kommer att ha en central roll i vårt demokratiska system. Jag ser fram emot att, tillsammans med er, arbeta för att utveckla riksdagen och dess arbete och på så vis skapa än bättre förutsättningar att möta de utmaningar vi står inför.

Jag hoppas också att vi i den här kammaren kan vara goda förebilder som visar att det går att föra en politisk debatt som är rak och som tydliggör de motsättningar som finns i sak men som samtidigt präglas av god ton och respekt för andras åsikter.

*

Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack till ålderspresidenten som inom kort lämnar riksdagen för Europaparlamentet. Jag vill också tacka hennes presidium och övriga funktionärer här i dag. Tack till er alla för ett ihärdigt och synnerligen väl utfört arbete med dagens voteringar.

Låt mig avsluta med att än en gång tacka, varmt och hjärtligt, för det förtroende som ni har visat mig och det övriga talmanspresidiet.

Varmt tack!

Webb-tv

Riksdagens talman höll pressträff måndagen den 26 september. På grund av tekniska problem visades inte hela sändningen av talmannens pressträff på riksdagens webbplats. Länk till fullständig sändning finns att se i efterhand.

Webb-tv: Pressträff med talmannen

För mer information

För mer information kontakta riksdagsinformation, telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se.