Aktuellt

De fem första kvinnliga riksdagsledamöterna hedras i riksdagen

Publicerad: 22 april 2022 klockan 14.31

Talman Andreas Norlén avtäckte den 22 april ett konstverk som gestaltar de fem första kvinnliga riksdagsledamöternas gärning. Konstnär är Anna Bjerger och verket hänger i Östra riksdaghuset, mellan första- och andrakammarsalarna.

Talman Andreas Norlén invigde konstverket De första fem 22 april 2022. Här står han framför verket tillsammans med konstnären Anna Bjerger.

Konstnär Anna Bjerger och talman Andreas Norlén framför tavlan i Östra riksdagshuset. Foto: Melker Dahlstrand

Konstverket är en del av riksdagens stora demokratijubileum som firas 2018-2022. "Verket ska hjälpa oss att hedra och minnas de fem första kvinnorna och blir en bestående påminnelse om demokratins genombrott för hundra år sedan", sade talmannen i sin inledning. Under invigningen av tavlan talade också konstnär Anna Bjerger och Lisa Wahlbom, producent av en dokumentär om de fem kvinnorna.

De fem riksdagsledamöterna Kerstin Hesselgren, liberal och enda kvinna i första kammaren samt Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Nelly Thüring, socialdemokrat, och Agda Östlund, socialdemokrat som satt i andra kammaren valdes in i riksdagen i det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta och kandidera 1921.

Talmannens inledningsanförande

Det talade ordet gäller

Ärade gäster,
Ärade riksdagsledamöter,
Konstnär Anna Bjerger,
Mina damer och herrar,

Som riksdagens talman och ordförande i den parlamentariska kommitté som arbetat med riksdagens demokratijubileum vill jag hälsa er välkomna till Sveriges riksdag och till förstakammarsalen. Vi har samlats här idag för att avtäcka ett konstverk som är en del av riksdagens stora demokratijubileum, som vi firar 2018-2022. Konstverket ska hjälpa oss att hedra och minnas de fem första kvinnorna i Sveriges riksdag och blir en bestående påminnelse om demokratins genombrott för hundra år sedan.

Det är med en alldeles särskild känsla jag står här i dag. I december 2018 hade jag äran att inviga demokratijubileet, men då från talarstolen i andra kammaren här intill.

Datumet var valt med omsorg, den 17 december 1918. Här inne i första kammaren hade man fattat beslut utan votering vid tiotiden på kvällen, men i andrakammarsalen pågick debatten till långt in på natten. Sedan föll klubban även där och den urtima - extrainkallade – riksdagen som inte kunde anta grundlagsändringar hade ändå fattat ett avgörande principbeslut: Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män skulle införas i Sverige.

I dag har vi samlats igen, drygt hundra år efter att de första fem kvinnorna – äntligen! – tog plats i Sveriges riksdag. De representerade olika partier och de drev olika politiska frågor. De var erfarna politiker men pionjärer i riksdagen.

I första kammaren satt liberalen Kerstin Hesselgren på stol nummer 85. Hon fick smeknamnet "Kerstin den första" eftersom hon var just först på många olika poster – sannerligen en föregångare! I riksdagen drev hon frågor som kvinnors rätt till statliga tjänster och högre löner för barnmorskor och hon var bland mycket annat medgrundare till Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.

Till andra kammaren valdes Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Nelly Thüring och Agda Östlund.

Elisabeth Tamm, också hon liberal och drivande i Fogelstadgruppen, var Sveriges första kvinnliga ordförande i en kommunal nämnd och i riksdagen arbetade hon bland annat för kvinnors rättigheter.

Bertha Wellin, redaktören och sjuksköterskan som också blev riksdagsledamot för högern under fjorton år. Hon var med och bildade moderata kvinnoförbundet och Svensk sjuksköterskeförening.

Nelly Thüring från Göteborg var aktiv i stadsfullmäktige och i det socialdemokratiska kvinnoförbundet samt förstås riksdagsledamot.

Agda Östlund, socialdemokrat och tidigt engagerad för kvinnors rösträtt kom in i riksdagen och drev bland annat frågor om bättre samhällsskydd för kvinnor och barn, liksom freds- och nykterhetsfrågor.

Kerstin Hesselgrens plats och de fyra bänkarna i andrakammarsalen utgör konkreta påminnelser om varför vi firar ett demokratijubileum. Att fira och uppmärksamma detta behövs - demokratiska framsteg kommer inte av sig själva.

Tidningen Idun intervjuade i januari 1922 Nelly Thüring som sa: "Som pionjärer komma vi naturligtvis att få kämpa mot stora svårigheter, icke minst männens motstånd, vilket jag funnit starkt överallt, där vi kvinnor söka göra oss gällande i det offentliga.

Men jag är nu en gång för alla djärv till min natur, slöt fru Thüring med ett segervisst tonfall, jag vet min väg och går den också, och passar den icke skapelsens herrar, så à la bonheur".

Dessa ord från en stark kvinna visar hur de behövde kämpa för sin demokratiska rätt då – och jag vill att vi i dag ska påminnas om deras gärning och inspireras av deras kraft.

Ni vet hur man brukar säga: Demokratin måste vinnas varje dag. Den behöver sina förkämpar. Den behöver insatser från var och en av oss. Så är det i dag och så var det även för hundra år sedan.

Utan den kraft, kampvilja och klokskap som kvinnor – och män – runt om i Sverige visade under rösträttskampen hade vi inte firat något demokratijubileum.

Utan kvinnor som Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tham, Bertha Wellin, Nelly Thüring och Agda Östlund hade vi inte varit där vi är i dag. För det arv de gett oss är jag dem mycket tacksam.

Riksdagen medverkar i Stockholms kulturnatt, imorgon lördag. Då kommer vi bland annat att öppna en utställning som handlar just om dessa fem föregångare. Där kan ni till exempel se fotografier och dokument som vi fått låna från deras anhöriga.

Riksdagens demokratijubileum har haft många beståndsdelar. En webbsida med omfattande material. En vandringsutställning som turnerar till Sveriges alla län. En talmansturné som inneburit att jag och de vice talmännen rest runt och invigt vandringsutställningen och samtidigt besökt gymnasieskolor, lärosäten och andra platser för att diskutera vår demokrati. Skolmaterial för olika åldrar. Skolbesök som alla riksdagsledamöter kunde medverka i. En antologi. Seminarier här i riksdagen och på andra platser. Och så förstås vår tv-sända festföreställning den 10 januari 2022, på dagen hundra år efter att de fem pionjärerna tog plats i riksdagen. Den går fortfarande att se på SVT Play.

För att jubileet också ska göra bestående avtryck här i riksdagshuset har jag med stöd av kommittén tagit initiativ till flera konstverk. Tanken är att de ska kunna användas under till exempel skolvisningar som utgångspunkter för att berätta om demokratins genombrott. Ett av dessa konstverk ska vi inviga idag.

Jag vill därför rikta ett varmt tack till konstnär Anna Bjerger som åtagit sig att gestalta dessa föregångare, förkämpar och företrädare! Ni kommer snart att få ta del av hennes verk.

Med dessa ord vill jag nu lämna talarstolen åt Lisa Wahlbom som ska berätta mer om de fem kvinnor vi hedrar i dag. Jag vet att du också, bland mycket annat, varit behjälplig med utställningen som invigs imorgon.

Tack!