Jämställdheten i riksdagen har förbättrats men det finns mer att göra

Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet har låtit genomföra en studie som fokuserar på ledarskap. Studien visar att när det gäller utnämningar och möjligheter att utöva ledarskap har riksdagen blivit mer jämställd över tid. Men det finns kvarstående problem, till exempel tecken på informella och subtila hinder som framförallt verkar missgynna kvinnor.

– Med den här studien ser vi att det finns mer att göra för att minska ojämställdheten i riksdagen, säger förste vice talman Åsa Lindestam (S).

– Studien visar att vi kommit en bra bit på väg, men vi får aldrig luta oss tillbaka och tro att vi är klara utan arbetet för jämställdhet kommer alltid att vara en viktig fråga nu och imorgon, säger andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V).

Studien ”Jämställhet och ledarskap i riksdagen” har gjorts i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet av forskarna Josefina Erikson och Cecilia Josefsson.

Ungefär lika många kvinnor som män på ledarpositioner

I den första delen av studien presenteras en kartläggning och analys av ledarskap och kön i riksdagen 1988–2020. Här undersöks andelen män och kvinnor på olika typer av ledarpositioner över tid och forskarna tittar närmare på om män och kvinnor på ledande positioner skiljer sig åt i olika avseenden.

Forskarna konstaterar att utnämningen av ledarpositioner i riksdagen är någorlunda numerärt jämställd. Andelen kvinnor på ledarpositioner har i stort sett legat i nivå med andelen kvinnor i riksdagsgruppen. Undantag är att positionen som gruppledare dominerats av män och att positionen som vice gruppledare varit kvinnodominerad. Det är också fortfarande vanligare att kvinnor leder ”mjuka” utskott medan ”hårda” utskott i högre utsträckning leds av män. Kvinnor har generellt sett mindre riksdagserfarenhet än män när de tillträder en ledande position, både som ledare och som ledamot.

Många tycker att jämställdheten förbättrats

I den andra delen av rapporten presenteras resultaten från en intervjustudie med nuvarande ledare i riksdagen som genomfördes under hösten 2020. Här kartläggs och presenteras hur dagens riksdagsledare ser på ledarskap, jämställdhet och arbetsmiljö.

Den stora majoriteten av ledarna som intervjuats trivs mycket bra med sitt uppdrag och arbetsmiljön upplevs som i huvudsak god. De flesta tycker också att de får det stöd de behöver för att kunna sköta sitt uppdrag på ett bra sätt. Många anser att riksdagens ledarskapsutbildning varit givande men flera efterfrågar mer utbildning om formalia och procedurer i riksdagsarbetet. Jämställdhet ses som något positivt och viktigt och det finns ett stort stöd för en jämställd könsbalans på ledande positioner. Många anser att det har blivit mer jämställt över tid men många upplever det också fortfarande svårt att kombinera familj med ledande uppdrag.

Normer och ideal kring ledarskap tycks ha förändrats. Idag förordar de flesta ledare, både män och kvinnor, som intervjuats ett mjukare ledarskap och betonar att de själva är eller strävar efter att vara tillgängliga, inkluderande och lyhörda. Forskarna konstaterar att det faktum att kvinnor fått allt fler ledande positioner i riksdagen och i politiken på senare år sannolikt har bidragit till att omforma idealen kring politiskt ledarskap.

Finns mer kvar att göra

De problem som lyfts fram i intervjuerna handlar om könade mönster i utnämningar, till exempel att män oftare får mer politiskt orienterade uppdrag medan kvinnor får mer administrativa. Ett annat problem som tas upp är att det fortfarande finns tendenser till att kvinnor inte respekteras på samma sätt som män i politiska debatter i kammaren och i partigruppen. Några menar till exempel att kvinnor inte får samma uppmärksamhet som männen då de gör ett anförande i kammaren. Flera upplever att det finns olika krav och förväntningar på män och kvinnor som innehar ledande positioner och att detta skapar hinder för kvinnor men inte för män. Det krävs mer av kvinnor för att de ska accepteras som ledare och kvinnor granskas, ifrågasätts och kritiseras i högre grad.

Gemensamt för många av de problem som lyfts fram är att det handlar om informella och subtila aspekter av ledarskap som mer eller mindre systematiskt missgynnar kvinnor. Det finns också en tydlig könsskillnad på så sätt att det är framförallt kvinnorna som uppmärksammar kvarvarande problem.

Dokument

Jämställdhet och ledarskap i Riksdagen(pdf, 745 kB)

Appendix: Sammanställning av enkätresultat(pdf, 661 kB)

Jämställdhetsarbetet i riksdagen

Ledamöter ska ha samma förutsättningar att utöva sitt uppdrag oavsett kön. Genom att lyfta jämställdhetsfrågor kan förutsättningarna för en jämställd riksdag ständigt förbättras. Förste och andre vice talmännen Åsa Lindestam (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V) leder jämställdhetsarbetet i riksdagen.

Jämställdhetsarbetet i riksdagen

För mer information

Pernilla Eldblom, talmannens pressekreterare, telefon 072-209 59 14, e-post pernilla.eldblom@riksdagen.se