Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 30 anmälningar från riksdagsledamöterna och ytterligare ett antal frågor som utskottet har granskat på eget initiativ. I 12 granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.
Resultatet av KU:s granskning presenterades på en pressträff torsdagen den 26 november. Presskonferensen kan ses i efterhand via webb-tv.
Webb-tv: Pressträff med KU efter justering av granskningsbetänkandet
Nedan finns en sammanfattning av granskningens resultat i den ordning ärendena tas upp i betänkandet och en länk till en pressupplaga av hela betänkandet.
Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande
Intressekonflikter i utredningen Biojet för flyget
En granskning gäller intressekonflikter i utredningen Biojet för flyget. Den särskilde utredaren var styrelseledamot och hade aktier i ett bolag som under utredningen diskuterade ett samarbete med en annan aktör inom ett område med nära koppling till utredningsuppdraget.
Miljö- och energidepartementet kände till styrelseuppdraget när utredaren utsågs och bedömde då att det var förenligt med utredningsuppdraget.
Att en tilltänkt utredare är styrelseledamot eller äger aktier i ett företag som kan komma att påverkas av utredningens förslag aktualiserar överväganden om personens lämplighet som utredare. Detta då en sådan situation är svårförenlig med utredningsväsendets integritet. Regeringen har därför ett ansvar för att utröna om den tilltänkta utredarens uppdrag och ekonomiska intressen kan förväntas vara förenliga med uppdraget.
Ansökan om bearbetningskoncession för Kallak
KU har granskat ansökan om bearbetningskoncession för Kallak. I det regeringsärendet genomfördes inga synbara handläggningsåtgärder under närmare tre år. Det innebär en försening som inte är acceptabel, enligt KU.
Det framgår vidare att sökanden vid flera tillfällen har bett Näringsdepartementet om ett möte. Departementet har då uppgett att det inte är möjligt eftersom frågan rör ett kommande regeringsbeslut och är ett ärende under handläggning.
KU konstaterar att departementsledningens besked inte verkar vara i linje med det som statsministern har angett. Regeringskansliet verkar alltså sakna ett gemensamt förhållningssätt till möjligheten för parter i förvaltningsärenden att få till ett möte med ansvarigt departement.
Tillståndsärende om utbyggnad av raffinaderi i Lysekil
KU har också granskat regeringens hantering av ett tillståndsärende om utbyggnad av ett raffinaderi i Lysekil.
KU påpekar att ett beslut av regeringen om att kräva en tillåtlighetsprövning bör fattas så tidigt som möjligt i processen. Något formellt hinder mot att fatta beslut i ett senare skede finns dock inte, exempelvis om nya omständigheter kommer fram. Det är ändå viktigt att understryka att regeringen och myndigheterna måste sträva efter att frågor om att regeringen ska pröva tillåtligheten väcks redan i första instans.
I den här typen av ärenden finns det intresseavvägningar som kan motivera en prövning av regeringen. De bör som regel vara kända när en ansökan ligger hos en mark- och miljödomstol. KU vill därför framhålla principen om domstolarnas självständighet enligt regeringsformen. Mot bakgrund av det bör regeringen vara försiktig med att ta över tillåtlighetsprövningen i ett sent skede. Ju högre instans målet behandlas i desto större försiktighet krävs.
Det har också framkommit att klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) har uttalat sig om behovet av nya investeringar i fossila bränslen, samtidigt som regeringen har berett frågan om tillåtlighetsprövningen. KU påpekar att sådana uttalanden under en pågående prövning av regeringen kan ge upphov till tvivel om att prövningen är saklig och opartisk. Objektivitetsprincipen i regeringsformen gäller när regeringen prövar förvaltningsärenden.
KU tar även upp de kontakter som förekom mellan det aktuella bolaget och Regeringskansliet innan bolaget återkallade sin ansökan. En återkallelse av ansökan har inte diskuterats, men formen och innehållet i kontakterna medför att KU ifrågasätter lämpligheten i att kommunicera med enskilda på det sättet. KU understryker vikten av en omdömesgill kommunikation i alla sammanhang.
Hantering av uppgifter om Iraks försvarsminister
KU har också granskat hanteringen av uppgifter om Iraks försvarsminister. KU ställer sig frågande till bedömningen att varken utrikesminister Ann Linde (S) eller försvarsminister Peter Hultqvist (S) behövde informeras om situationen. Det mot bakgrund av att Sverige hade militär personal i Irak och att frågan om att förlänga mandatet för den svenska insatsen då låg på regeringens bord.
Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att säkerställa att myndigheter informerar regeringen om den aktuella situationen inom respektive ansvarsområde. Informationshanteringen inom respektive departement ska leda till att ansvarig minister får relevant och nödvändig information.
Enligt regeringsformen ska utrikesministern hållas underrättad när en fråga av betydelse för förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation uppstår hos en statlig myndighet. I granskningsärendet har det kommit fram uppgifter som det bör ha funnits skäl att informera utrikesministern om, bland annat att en förundersökning om brott mot mänskligheten har inletts mot den irakiske försvarsministern. Någon underrättelse har inte skett.
Hantering av information om en officer
En annan granskning gäller hantering av information om en officer, som av Kustbevakningen bedömts olämplig ur säkerhetssynpunkt. Mot bakgrund av bedömningen att personen var olämplig, samt att det saknades en heltäckande bild i ärendet, hade det enligt KU varit naturligt att frågan följdes upp i kontakterna mellan Försvarsdepartementet och Försvarsmakten.
Om frågan hade följts upp så hade Regeringskansliet fått information om personens tidigare uppdrag vid bland annat Natos militära högkvarter betydligt tidigare än i samband med medierapporteringen. Det är enligt KU rimligt att såväl försvarsministern som utrikesministern snarast möjligt får kännedom om sådana uppgifter.
Styrning av Arbetsförmedlingen efter riksdagens budgetbeslut för 2019
KU har granskat regeringens styrning av Arbetsförmedlingen efter riksdagens budgetbeslut för 2019. Då specifikt om det i övrigt fattades några beslut eller om det förekom någon dialog mellan Arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingen med anledning av riksdagens beslut om minskat förvaltningsanslag för myndigheten.
Granskningen visar att Arbetsförmedlingen i ett tidigt skede informerade Arbetsmarknadsdepartementet om att anslagsminskningen skulle få konsekvenser för myndighetens organisation och verksamhet.
Dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) uttryckte förståelse för behovet av att varsla och säga upp personal, hon var inte heller emot att kontor lades ned, men det rådde olika meningar kring processen om vilka kontor som skulle stängas. Regeringen var från slutet av januari 2019 och framåt i princip fri att fatta nödvändiga beslut i förhållande till myndigheten, om dialogen med den visade sig otillräcklig.
Enligt KU kan det diskuteras om regeringen fattade de beslut som hade behövts under våren 2019 sett till den situation som sedan uppstod. Från senvåren 2019 genomförde regeringen flera åtgärder, vad som kommit fram i den delen av granskningen ger inte anledning till något uttalande av KU.
Finansmarknads- och bostadsministerns agerande i fråga om amerikanska sanktioner mot en bank
KU har granskat finansmarknads- och bostadsminister Per Bolunds (MP) agerande i fråga om amerikanska sanktioner mot en svensk bank. Enligt KU är det svårt att avgöra om statsrådets uttalanden om amerikanska sanktioner varit korrekta eftersom han inte närmare preciserat vad som legat till grund för uttalandena. Det har dock inte framkommit något som säger emot uppgifterna i hans uttalande.
Ministerns uttalande skedde samtidigt som Finansinspektionen utredde om det fanns brister i bankens arbete för att motverka penningtvätt. Frågan är om uttalandet griper in i Finansinspektionens process.
Nationella myndigheter samarbetar internationellt inom penningtvättsområdet. Ett uttalande om utfallet av amerikanska myndigheters tillsyn mot en svensk bank kan indirekt röra frågor av betydelse för den svenska tillsynsmyndighetens prövning. Det skulle kunna riskera att komma i konflikt med bestämmelsen om myndigheternas självständighet i regeringsformen. Samtidigt fanns det ett intresse av att finansmarknadsministern skulle uttala sig.
KU vill dock understryka vikten av att ministrar i sådana uttalanden tar hänsyn till att det samtidigt pågår en nationell tillsyn liknande den som bedrivs av den utländska myndigheten. Det finns därför skäl till viss återhållsamhet även när det gäller uttalanden om den utländska myndigheten.
I granskningen tas även ministerns dialog med svenska myndigheter upp. Någon dialog som har riskerat att komma i konflikt med myndigheternas självständighet verkar det inte ha varit fråga om, enligt KU.
Energi- och digitaliseringsministerns uttalanden om rostskador på Ringhals
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygemans (S) uttalanden om rostskador på Ringhals har också granskats. De fotografier som har funnits med i ministerns tweets visade enligt granskningen skador som redan hade reparerats, även om vissa grundare skador fanns kvar. Ministerns tweets gav en bild som inte var korrekt, enligt KU.
Ärenden med missvisande eller felaktiga uttalanden av ministrar
Granskningen har omfattat flera anmälningar som gäller uttalanden av ministrar. Ministrar har i likhet med andra medborgare rätt att göra uttalanden, men de kan behöva ta särskild hänsyn. KU understryker vikten av att ministrar deltar i samhällsdebatten. Det är också rimligt att de använder de möjligheter som finns för att nå ut till allmänheten. En självklar utgångspunkt är att uttalandena ska vara korrekta.
I några fall anser utskottet att ministrarnas uttalanden har varit missvisande eller felaktiga. Det gäller inrikesminister Mikael Dambergs (S) uttalande om dels antalet poliser, dels ett förslag till åtgärder mot gängbrottsligheten, utrikesminister Ann Lindes (S) uttalande om export av krigsmateriel och justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons (S) uttalande om beviljade uppehållstillstånd på grund av anknytning.
Andra resultat i granskningen
Förankring av Sveriges position när det gäller EU:s upphovsrättsdirektiv
KU har granskat förankringen av Sveriges position när det gäller EU:s upphovsrättsdirektiv. Regeringen har ingen skyldighet att samråda med EU-nämnden inför möten i Coreper, i stället bör utskotten bevaka skedena före rådsmötena.
Enligt KU finns det skäl för både regeringen och utskotten att vara uppmärksamma på när beslutsgången inom EU i ett visst ärende avviker från rutin genom att frågan inte tas upp på ett rådsmöte, och därmed inte heller i EU-nämnden. KU:s slutsats är att regeringen har fullgjort sin informations- och samrådsskyldighet.
Samråd inför rådets beslut om EU:s årsbudget
KU har också granskat regeringens samråd inför rådets beslut om EU:s årsbudget. I det ärendet kunde Sverige inte ställa sig bakom det slutliga förslaget till årsbudget när frågan kom upp i rådet. Enligt utskottet låg regeringens agerande i linje med det som sagts i EU-nämnden, nämligen att den antagna budgeten skulle vara så restriktiv som möjligt. Enligt granskningen har regeringen agerat inom ramarna för mandatet.
Mot bakgrund av statssekreterarens uttalande under samrådet om att man skulle kunna komma att ställa sig bakom ett förslag, vill KU ändå framhålla att regeringen hade varit fri att förankra sitt beslut att rösta emot budgetförslaget genom ett skriftligt samråd med EU-nämnden. Det eftersom förslaget var uppsatt som en A-punkt. Ett skriftligt samråd hade i den situationen legat i linje med det som utmärker ett väl fungerande samråd mellan riksdag och regering.
Dokument
Konstitutionsutskottets betänkande 2020/21:KU10 Granskningsbetänkande, pressupplaga, ej trycklovskontrollerad(pdf, 2 MB)
Så granskar KU regeringen
KU kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
Ledamöter
Konstitutionsutskottets ledamöter
Kontaktperson för media
Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 40 72, e-post peder.nielsen@riksdagen.se