Aktuellt

Utskott anser att EU-förslag om minimilöner hotar den svenska modellen

Publicerad: 8 december 2020 klockan 15.57

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om minimilöner i EU. Arbetsmarknadsutskottet har prövat förslaget och är kritiskt. Ett enigt utskott anser att lönebildning hanteras bäst på nationell nivå och att EU-förslaget är ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar synpunkter om detta i ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag som innehåller ett ramverk för minimilöner i EU. I förslaget skriver kommissionen bland annat att de lägsta lönerna har halkat efter i många länder och att löneklyftorna ökar. Det är enligt kommissionen en förutsättning för EU:s ekonomi att alla medborgare har skäliga löner och därför anser kommissionen att det är nödvändigt med lagstiftning på EU-nivå.

Systemen för minimilöneskydd ser olika ut i EU-länderna. Sverige och fem andra EU-länder har kollektivavtalsmodeller och 21 länder har lagstadgade minimilöner. EU-kommissionens förslag har olika delar, riktade till olika medlemsländer, beroende på vilket system de har i dagsläget. Den del av förslaget som gäller lagstadgade minimilöner riktar sig bara till de länder som i dag har system med lagstadgade minimilöner. Det finns också delar i förslaget som riktar sig till alla medlemsländer.

Lönebildning sköts bäst nationellt och inte på EU-nivå

Arbetsmarknadsutskottet har prövat lagförslaget från EU-kommissionen enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Utskottet framhåller att EU-fördraget är tydligt med att det är medlemsländerna själva som sköter frågor om löneförhållanden och att EU inte har befogenhet att lagstifta på området. Eftersom delar av EU-kommissionens förslag ska vara bindande för alla medlemsländer innebär det ett ingrepp i den nationella lönebildningen. Utskottet understryker att det är viktigt att värna medlemsländernas befogenheter på området.

Arbetsmarknadsutskottets uppfattning är att åtgärder som rör lönebildning sköts bäst på nationell nivå. Målet med EU-förslaget är att se till att arbetstagare får löner som ger en skälig levnadsstandard var de än arbetar i unionen. Men detta kan enligt utskottet uppnås bättre av medlemsländerna själva eftersom förutsättningarna för lönebildning skiljer sig åt mellan de olika länderna. Det finns inget mervärde i att vidta åtgärder på EU-nivå när det gäller lönebildning.

Ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen

Arbetsmarknadsutskottet anser vidare att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget. Det är EU-domstolen som tolkar de lagar som EU antar, och därför är det inte möjligt att förutse hur den här lagen kommer att tillämpas i olika situationer. Förslaget innebär ett verkligt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen eftersom både lönerna i Sverige och den svenska kollektivavtalsmodellen kommer att kunna prövas av EU-domstolen.

Ett enigt utskott anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen lämnar synpunkter i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Kontaktperson för media

Maja Sjöstedt, utskottshandläggare arbetsmarknadsutskottet, tel 08-786 66 18, e-post maja.sjostedt@riksdagen.se.

Preliminär dag för debatt och beslut

Debatt måndag 14 december och beslut tisdag 15 december.

Ledamöter

Arbetsmarknadsutskottets ledamöter

Dokument

Arbetsmarknadsutskottets utlåtande 2020/21:AU6 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen