Aktuellt

Riksdagen firar demokratin i Almedalen

Publicerad: 5 juli 2019 klockan 10.50

Under Almedalsveckan har Sveriges riksdag arrangerat flera seminarier på temat demokrati. Alla seminarier kan nu ses i efterhand via riksdagens webb-tv.

Sammanfattning av seminarium: Är vår demokrati hotad?

Tid: Måndagen den 1 juli, 12–12.45.

Webb-tv: Seminarium - Är vår demokrati hotad?

Talmannen i närbild vid en av seminarierna under Almedalsveckan.

Talman Andreas Norlén diskuterade hot mot demokratin på ett av riksdagens seminarier i Almedalen. Foto: Stig Hammarstedt

Vår tid kännetecknas av snabba förändringar tekniskt, politiskt och socialt. Större delar av våra liv blir digitala, fler förtroendevalda upplever hot mot sitt politiska engagemang och ett osäkert omvärldsläge gör att försvaret stärks. Vilka utmaningar står demokratin inför - tar vi den för given?

Medverkande gjorde Andreas Norlén, talman, Sveriges riksdag, Micael Bydén, överbefälhavare, Försvarsmakten, Brit Stakston, mediestrateg och digital specialist och Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, de utmaningar som demokratin står inför just nu.

Vår tid kännetecknas av snabba förändringar tekniskt, politiskt och socialt. Större delar av våra liv blir digitala, fler förtroendevalda upplever hot mot sitt politiska engagemang och ett osäkert omvärldsläge gör att försvaret stärks. Det var utgångspunkten i diskussionen om vilka utmaningar står demokratin inför – och tar vi den för given? I diskussionen lyfte Micael Bydén, överbefälhavare (ÖB) att omvärlden är komplex att läsa och svårförutsägbar. Han konstaterade att det ligger en rad hot mot våra demokratiska värden, till exempel genom polarisering, extremism och debattklimat. Det vi tar för självklart, som alla människors lika värde, freden och friheten är också hotade. Bydén tryckte på att det är extremt viktigt att vi är överens om och värnar de värden vi har i samhället.

Hårt debattklimat hotar demokratin

Talman Andreas Norlén lyfte att vår demokrati handlar dels om jämställdhet, dels om kompromisser. Han jämförde med tiden runt 1918 och demokratins genombrott och de första valen med allmän och lika rösträtt. Han gav exempel på hur vi uppvisat förmåga till kompromisser och breda uppgörelser tidigare och menade att den förmågan reduceras i ett hårt debattklimat.

– De allra flesta förtroendevalda i vårt land är fritidspolitiker som ger av sin tid för att utifrån sina förutsättningar göra Sverige bättre. Man ska mötas av värme, kärlek och respekt då, menar Norlén. I förlängningen kan det hårda klimatet göra att människor väljer att inte engagera sig och det är också ett hot mot demokratin. Men han understryker att alla vi som tror på demokratin är så oändligt många fler och om vi samlar oss kan vi bemöta det här hotet.

Flera faktorer bakom färre demokratier

Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, konstaterade att antalet demokratier, enligt olika beräkningar, ökade fram till cirka 2006–2008, men sedan dess har kvaliteten hos demokratierna stått still eller försvagats. Enligt Holmberg är hoten mot demokratierna auktoritära regimer och extrem nationalism men också om hur vi använder sociala medier som nyhetskällor. Partierna tappar också medlemmar och vi ser ökade klyftor ekonomiskt i samhället och också klyftor mellan land och stad.

Sociala medier ett verktyg för antidemokratiska krafter

Brit Stakston, mediestrateg och digital specialist, håller med om att sociala medier kan vara ett problem men menar att de antidemokratiska krafterna fungerar bättre och är de som mest har förstått hur man använder den nya digitala arenan för att få ut sina budskap.

– Digitaliseringen, urbaniseringen och globaliseringen hänger ihop. Det är en fantastisk möjlighet vi har men vi som lever mitt i demokratin är lite för lata och tar den för given. Vi behöver bättre förklara hur den representativa demokratin fungerar.

Avslutningsvis konstaterade panelen att vi tillsammans behöver titta på vad det är som gör att de antidemokratiska krafterna använder den nya digitala arenan i så hög grad och att de som tar demokratin för given inte agerar i samma utsträckning. Det finns mycket att göra för att försvara den representativa demokratin.

– Glimtarna av hopp finns i det samhällsengagemang som ändå finns. Man måste förstå och lära av det som sker på nätet för att fånga upp engagemanget. Vi behöver sätta större sökarljus på de fungerande delarna av demokratin som medborgarna tillämpar dagligen, säger Brit Staktson.

Sammanfattning av seminarium: Är riksdagen jämställd?

Tid: Måndagen den 1 juli, 13–13.45. 

Webb-tv: Seminarium - Är riksdagen jämställd?

Seminarium om jämställdhet i riksdagens tält i Almedalen. Vid podiet står moderator Sharon Jåma, Lotta Johnsson Fornarve (V), andre vice talman, Joar Forsell (L), Loiuse Meijer (M) och Åsa Lindestam (S), förste vice talman.

Seminarium om jämställdhet i riksdagens tält i Almedalen. Vid podiet står moderator Sharon Jåma, Lotta Johnsson Fornarve (V), andre vice talman, Joar Forssell (L), Loiuse Meijer (M) och Åsa Lindestam (S), förste vice talman. Foto: Stig Hammarstedt

Mycket har hänt sedan de fem första kvinnorna tog plats i riksdagen 1922, i dag är drygt 47 procent av ledamöterna kvinnor. Men jämställdhet handlar om mer än antal kvinnor och män. Representanter från riksdagens jämställdhetsgrupp diskuterar villkor och arbetsklimat i politiken då och nu.

Medverkande gjorde Åsa Lindestam, förste vice talman, (S), Lotta Johnsson Fornarve, andre vice talman, (V) Sveriges riksdag, Louise Meijer, riksdagsledamot, (M), Joar Forssell (L) och Sharon Jåma, moderator.

– I riksdagen upplever sig ledamöterna överlag vara jämställda, och att de har samma möjligheter till makt och inflytande. Men vi har utmaningar som vi måste arbeta med, till exempel vad gäller härskartekniker och strukturer. En enkätundersökning som gjordes förra valperioden bland ledamöterna visar att unga kvinnor känner högre press och att de upplever sig mer ifrågasatta, sa förste vice talman Åsa Lindestam (S), som också är ordförande i arbetsgruppen för jämställdhet.

Arbetsgrupp ska arbeta för jämställt arbetsklimat

Under seminariet diskuterades också hur det fortsatta arbetet för ett bättre och mer jämställt arbetsklimat ska se ut.

– Ett arbete pågår i riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet med bemötandefrågor, det handlar i huvudsak om att medvetandegöra riksdagsledamöterna om de här frågorna kontinuerligt och långsiktigt, sa andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V), vice ordförande i arbetsgruppen för jämställdhet.

Deltog i seminariet gjorde också riksdagsledamöterna Louise Meijer (M) och Joar Forssell (L) som ingår i riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet. Joar Forssell lyfte att det är viktigt att det finns en arbetsgrupp för jämställdhet. När alla partier är överens i en fråga ger det frågan större legitimitet och tyngd. Louise Meijer reflekterade över att hon tror att hon själv har det lättare än hennes kvinnliga företrädare när de kom in i riksdagen. Men ändå finns det saker kvar att göra innan riksdagen är helt jämställd.

Sammanfattning av seminarium: Demokrati tar tid

Tid: Måndagen 1 juli, 14–14.45.

Webb-tv: Seminarium - Demokrati tar tid

Talman Andreas Norlén pratar på en scen framför ett bildspel.

Talman Andreas Norlén gav en tillbakablick över höstens regeringsbildning. Foto: Stig Hammarstedt

Vi fick till slut en regering men det tog tid. Hur gick snacket och hur fungerade turerna mellan de olika talmansrundorna? Följ med bakom kulisserna i ett samtal om demokrati och höstens regeringsbildning. Finns det något effektivare sätt eller är det okej att det får ta tid med demokrati?

Medverkade gjorde Andreas Norlén, talman, Sveriges riksdag och Sharon Jåma, moderator.

Andreas Norlén berättade att tiden kring regeringsbildningen var väldigt laddad. Men han konstaterade också att det var en väldigt intressant tid och en intressant utmaning att skapa en process i en helt ny situation. Starkaste minnet var statsministeromröstningen om Ulf Kristersson som var ett avgörande ögonblick. Då var det också 349 avgivna röster, alltså 349 ledamöter på plats, vilket inte hör till vanligheterna.

En komplicerad regeringsbildning

Andreas Norlén insåg att regeringsbildningen skulle bli komplicerad men inte exakt hur komplicerad. Han trodde heller inte att det skulle ta så lång tid som den till slut gjorde. Han var säker på att vi senast till jul skulle ha en regering, men konstaterar att det i praktiken först blev nästan tre månader av olika preludier och att det fanns en tydlig risk för extra val.

Talmannen konstaterar att vi i Sverige historiskt sett har varit vana vid att två block har konkurrerat om makten. Nu har vi ett delvis nytt politiskt landskap och det råkade bli under regeringsbildningen som det här för första gången riktigt ställdes på sin spets.

Sett i backspegeln tycker han att alla de beslut han fattade var motiverade vid den tidpunkten och med den information han hade då, men att han förstås hade kunnat göra andra vägval utifrån det vi vet idag.

 

Veckans program i Almedalen

Riksdagen har en monter som finns på Strandvägen, plats H531. Montern är öppen måndag till torsdag, klockan 10–17.

I montern kan du:

  • Fika med talmannen och ledamöter. 
  • Testa dina kunskaper om demokrati.
  • Ta en selfie med Kerstin Hesselgren, en av de första kvinnorna som valdes in i riksdagen. 
  • Delta i Upplev riksdagen – en virtuell rundvandring i riksdagshuset

Riksdagen i bilder - Demokratifirande i Almedalen

Fika med talmannen och ledamöter

Talmannens aktiviteter i Almedalen

Talmansfika

Talmannen bjöd på kaffe, kaka och samtal om demokrati i riksdagens monter.

Tid: Tisdagen den 2 juli 13–16.

Talmansfika 2 juli

Demokratifika

Några av riksdagens ledamöter bjöd på kaffe, kaka och samtal om demokrati i riksdagens monter.

Tid: Onsdagen den 3 juli 13–16.

Demokratifika 3 juli

Demokratifika

Några av riksdagens ledamöter bjuder på kaffe, kaka och samtal om demokrati i riksdagens monter.

Tid: Torsdagen den 4 juli 13–16.

Demokratifika 4 juli

Samtal

Demokratin då, nu och i framtiden

För hundra år sedan beslutade Sveriges riksdag att införa allmän och lika rösträtt. Beslutet ses som en milstolpe i den svenska demokratins historia. Hur har demokratin vuxit fram? Vilka viktiga aktörer har varit med och format den? Och hur ser demokratins framtid ut?

Tid: Söndagen den 30 juni, 13–13.45.
Plats: Gotlands museum, Strandgatan 14.

Demokratin då, nu och i framtiden