Aktuellt

Ett kontinuerligt arbete för jämställdhet bedrivs i riksdagen

Publicerad: 8 mars 2018 klockan 07.00

Riksdagen har arbetat kontinuerligt med jämställdhet sedan 2006. Riksdagsledamöterna ska oavsett kön ha samma verkliga förutsättningar att verka i riksdagen. Under nuvarande mandatperiod har mäns och kvinnors förutsättningar kartlagts på olika sätt.

– Riksdagen ligger på många sätt bra till när det gäller jämställdhet men det finns viktiga frågor att arbeta vidare med, till exempel bemötandefrågor, säger tredje vice talman Esabelle Dingizian (MP) som leder riksdagens jämställdhetsarbete.

– Kvinnliga och manliga ledamöter upplever att de har samma möjligheter att påverka politiken. Men det finns andra viktiga saker att jobba vidare med, som attitydfrågor och klimatet på sociala medier. Till hösten lämnar vi över stafettpinnen till de ledamöter som kommer efter valet. En fråga vi tittar på nu är just hur introduktionen av nya ledamöter kan förbättras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, säger Esabelle Dingizian.

Jämställdhetsgruppen i riksdagen arbetar kring ett bord.

Riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet håller möte. Gruppen består av ledamöter från alla riksdagspartier och har en jämn könsfördelning. Foto: Melker Dahlstrand.

Representanter från alla partier deltar i arbetet

I juni 2006 beslutade riksdagen att ett kontinuerligt arbete för jämställdhet ska bedrivas i riksdagen. Tredje vice talman Esabelle Dingizian (MP) leder jämställdhetsarbetet i riksdagen den här mandatperioden, 2014–2018.

Ett handlingsprogram för jämställdhet ska fastställas av riksdagsstyrelsen för varje mandatperiod. Syftet med handlingsprogrammet under den här perioden, 2014–2018, är att belysa skillnader i förutsättningarna för manliga och kvinnliga riksdagsledamöter att utöva sitt uppdrag och att genomföra insatser för att utjämna skillnaderna.

Arbetet syftar även till att öka kunskapen och medvetandet om könets betydelse för makt och inflytande. Genom att löpande uppmärksamma frågor om jämställdhet bidrar handlingsprogrammet till att nå målet om en jämställd riksdag.

Handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden 2014–2018(pdf, 37 kB)

Arbetsgruppen för jämställdhet i riksdagen består av representanter från alla riksdagspartierna och har en jämn könsfördelning:

I början av 2016 delades en enkät ut till alla riksdagsledamöter i syfte att undersöka om alla upplever att de har samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag. Senare, under hösten 2016 genomfördes 40 djupintervjuer med ett urval av riksdagens ledamöter, 20 kvinnor och 20 män. Syftet var att närmare kunna analysera resultaten från enkätstudien.

Tre frågor till tredje vice talman Esabelle Dingizian om jämställdhetsarbetet

Esabelle Dingizian (MP)

Foto: Melker Dahlstrand

Jämställdhet är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Därför är det viktigt att riksdagen som central demokratisk institution håller en hög profil på området. Det tycker tredje vice talman Esabelle Dingizian (MP) som leder riksdagens jämställdhetsarbete.

Målet för arbetet är en jämställd riksdag. Hur jämställd är riksdagen i dag?

Sveriges riksdag är ganska jämställd när det gäller antal ledamöter. Efter det senaste valet fanns det 43,6 procent kvinnliga ledamöter i riksdagen. Fördelningen i utskott och liknande är god. Arbetsgruppen fokuserar därför sitt arbete på de kvalitativa aspekterna. Det kan handla till exempel om hur riksdagens arbete är organiserat och om hur kvinnliga och manliga ledamöter behandlas inom sin politiska grupp, i kammaren och i det offentliga livet.

Varför är det här arbetet viktigt för riksdagen?

Det ska inte vara någon skillnad i förutsättningarna för kvinnliga och manliga ledamöter att utöva sitt uppdrag. Det är både en demokrati- och en rättvisefråga. Kvalitativ jämställdhet innebär att kvinnliga och manliga ledamöter ska ha samma verkliga möjligheter att arbeta i riksdagen. Jämställdhet är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Därför är det viktigt att parlamentet som en central institution av demokratin håller en hög profil på det här området.

Vad har arbetsgruppen uppnått under den här mandatperioden?

Vi har genom att göra en kartläggning belyst de skillnader som finns i förutsättningarna för män och kvinnor att utöva ledamotsuppdraget. Kvinnliga och manliga ledamöter upplever att de har lika stort inflytande i beslutsprocesserna, vilket är glädjande. Men det finns viktiga saker att jobba vidare med, som attitydfrågor och klimatet på sociala medier.