Aktuellt

Brottsutsatta områden bör oftare kameraövervakas

Publicerad: 30 mars 2017 klockan 10.50

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Det anser justitieutskottet som föreslår att riksdagen uppmanar regeringen till detta. Det är ett av tre tillkännagivanden som utskottet nu föreslår att riksdagen riktar till regeringen.

Det krävs tillstånd för att sätta upp övervakningskameror på torg och gator och andra platser där allmänheten har tillträde. Om övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset ska tillstånd ges. Att kameraövervakning kan förhindra brott kan inte helt slås fast, men däremot är det klart att övervakningskameror bidrar till att underlätta polisens utredningsarbete när ett brott begåtts. Justitieutskottet tycker därför att det borde vara lättare för polisen att få tillstånd för kameraövervakning, inte minst i de mest brottsutsatta områdena.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över hur kameraövervakning används i dag. Syftet är att säkerhetsställa att kameraövervakningen används där det behövs för att bekämpa brott, samtidigt som ett starkt skydd för den personliga integriteten ska garanteras. Justitieutskottet tycker dock att det är viktigt att utredningen leder fram till att polisen i större utsträckning än i dag får använda sig av kameraövervakning i områden där brottsligheten är som störst. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att se till att det sker.

Hemlig avlyssning bör vara knutet till person

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Det är Sveriges domstolar som fattar beslut om att den hemliga avlyssningen eller övervakningen kan inledas. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Det innebär till exempel att avlyssningen eller övervakningen måste prövas av domstol igen om den person som avlyssnas byter telefonnummer. Utskottet anser att det borde utredas om denna typ av domstolsbeslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att se till att detta utreds.

Skyddet mot rättsväsendets anställda bör stärkas

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. 89 procent av incidenterna har inträffat i tjänsten. Flera åklagare vittnar också om ett hårdare klimat med ett ökande fokus på åklagarens person. Justitieutskottet pekar på att människor som arbetar för ett tryggt samhälle måste få känna sig trygga själva och inte utsättas för brott. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Justitieutskottet tycker dock att det är viktigt att se över de här frågorna i ett större perspektiv. Enligt utskottet bör det utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande.

S, MP och V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag om de tre tillkännagivandena. De tre partierna tycker inte att uppmaningarna behövs då det redan pågår utredningar på de aktuella områdena. S, MP och V menar också att det i flera myndigheter pågår ett arbete som syftar till att öka säkerheten för de anställda inom rättsväsendet.

Kontaktperson för media

Elizabeth Lindell, utredare i justitieutskottet, telefon 08-786 53 51 , e-post elizabeth.lindell@riksdagen.se

Planerad dag för debatt och beslut

Onsdagen den 5 april. Debatten sänds via webb-tv.

Ledamöter

Justiteutskottets ledamöter

Dokument

Justitieutskottets betänkande 2016/17:JuU17 Processrättsliga frågor (publiceras 31 mars)