Aktuellt

Fakta om extra sammanträde och misstroendeförklaring i riksdagen

Publicerad: 26 juli 2017 klockan 14.34

Det finns regler om att kalla till extra sammanträde under kammarens uppehåll. En misstroendeomröstning kan genomföras om minst 35 ledamöter begär det.

Extra sammanträde

Talmannen får besluta att kalla kammaren till sammanträde även när det är uppehåll i kammaren. Om regeringen eller minst 115 av riksdagens ledamöter begär det är talmannen skyldig att fatta ett sådant beslut. Sammanträdet ska då hållas inom tio dagar från det att begäran har framförts.

Extra sammanträden i riksdagen har senast genomförts:

  • Januari 2005 sammanträdde riksdagen för att behandla ett utskottsinitiativ om utnyttjande av det så kallade PKU-registret för att identifiera tsunamikatastrofens offer.
  • Juni 2011 sammanträdde riksdagen för att behandla ett återremitterat ärende om ändringar i sjukförsäkringssystemet.

Misstroendeförklaring

Riksdagen kan på förslag av minst 35 ledamöter uttala sitt misstroende mot ett enskilt statsråd eller mot hela regeringen. Vid sådant misstroendevotum krävs att en majoritet av riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter, stöder misstroendeförklaringen. Gäller misstroendet statsministern måste hela regeringen avgå.

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger hittills – men aldrig sagt ja. Två gånger har hotet om en misstroendeförklaring haft effekt. 1981 avgick regeringen Fälldin och 1988 justitieminister Anna-Greta Leijon (S), eftersom man kunde förutse att riksdagen skulle rösta för att de skulle avgå.

Samtliga misstroendeförklaringar

Riksdagsordningen

Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Där finns till exempel regler för extra sammanträde under period när arbete i kammaren inte pågår, se kapitel 6 Kammaren.

Riksdagsordning (2014:801)