Aktuellt

Större möjlighet för poliser att få skadestånd vid kränkning

Publicerad: 6 april 2017 klockan 12.59

Poliser bör få större möjlighet att få skadestånd om de utsätts för allvarliga kränkningar eller våld när de utför sitt arbete. Straffen för vapensmuggling bör också skärpas i smugglingslagstiftningen. Dessa två uppmaningar föreslår justitieutskottet att riksdagen riktar till regeringen i tillkännagivanden. S, MP och V reserverar sig mot förslagen.

Det ställs i dag väsentligt högre krav än i andra fall för att poliser som utsatts för brott ska få skadestånd vid kränkning. I rätten tar man nämligen hänsyn till att det ingår i polisens arbete att ingripa mot våldsamma människor och att polisen därför måste vara beredd på att mötas av visst våld, hot och ofredande i sitt arbete. Det här gör att en polis sällan får skadeståndsersättning vid kränkning som sker vid ingripanden.

Polisers rätt till kränkningsersättning bör utökas

Justitieutskottet anser att nuvarande rättspraxis är otillfredsställande. Att till exempel spotta en polis i ansiktet bör alltid leda till skadestånd. Detsamma bör gälla när poliser utsätts för våld som kan jämföras med misshandel av normalgraden. Utskottet anser därför att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas, och föreslår att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Skärpta vapenstraff bör avspeglas i smugglingslagstiftningen

2014 skärptes straffen för vapenbrott i vapenlagen och rubriceringen synnerligen grovt vapenbrott med ett minimistraff på tre år och ett maxstraff på sex år infördes. Trots straffskärpningen blev det ingen skillnad när det gäller Tullens arbete med vapensmuggling. Detta för att det inte finns motsvarande regler om strafflängd i smuggellagstiftningen. Justitieutskottet anser därför att regeringen bör se över smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Utskottet föreslår att riksdagen ska tillkännage detta för regeringen.

Förslagen om tillkännagivanden om polisers kränkningsersättning samt översyn av smuggellagstiftningen innebär att utskottet säger ja till motionsförslag från Moderaterna. Utskottsmajoriteten består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

S, MP och V reserverar sig mot förslagen

Regeringspartierna och Vänsterpartiet håller inte med om förslagen om tillkännagivanden. När det gäller polisers möjlighet att få kränkningsersättning anser partierna bland annat att man bör invänta resultatet av den så kallade blåljusutredningen.

När det gäller skärpning i smuggellagstiftningen konstaterar partierna att grovt smugglingsbrott redan har samma maxstraff som synnerligt grovt vapenbrott, alltså sex år. Det betyder att det redan nu är möjligt för rätten att beakta den skärpta synen på vapenbrott när den ska bestämma straff för smugglingsbrott som avser vapen. Partierna ser därför inget skäl för ett tillkännagivande om detta.

Kontaktperson för media

Anders Bergene, föredragande i justitieutskottet, telefon: 08- 786 53 82, e-post anders.bergene@riksdagen.se

Planerad dag för debatt och beslut

Torsdagen den 20 april. Debatten sänds via webb-tv.

Ledamöter

Justitieutskottets ledamöter

Dokument

Justitieutskottets betänkande 2016/17:JuU18 Polisfrågor (publiceras den 7 april)