Det är svårt att få en samlad bild av vilken effekt statens bidrag till idrottsrörelsen har fått. Staten måste också på ett bättre sätt kunna säkerhetsställa att statsbidragen används på det sätt som riksdag och regering har bestämt. Det slår kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp fast i en ny rapport.
Idrottsrörelsen får över två miljarder kronor i statliga bidrag varje år. Kulturutskottets uppföljningsgrupp har följt upp riksdagsbeslut från 2009 som handlar om mål för den statliga idrottspolitiken med inriktning på barn och ungdomar. Bland annat handlade besluten om att verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv ska få bidrag från staten. Syftet med statsbidragen är att ge alla människor samma möjlighet att idrotta och att främja en god folkhälsa. Statsbidragen ska också stötta en fri och självständig idrottsrörelse.
Svårt få överblick över bidragen
Idrottsrörelsen bedriver ett viktigt arbete men uppföljningsgruppen konstaterar att det är svårt att få en samlad bild av de statsbidrag som går till idrotten. Bland annat beror det på att bidragen redovisas på olika ställen, i olika utgiftsposter, i statens budget. Det gör att det blir svårt att överblicka hur pengarna har fördelats. Statsmakterna har överlåtit ansvaret att fördela stadsbidragen till Riksidrottsförbundet och Studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna. Uppföljningsgruppen tycker inte att regeringen tillräckligt tydligt har bestämt vilka villkor som måste uppfyllas för att få statsbidrag. Det gör att idrottsrörelsen får en stor frihet att både bestämma hur statens bidrag ska fördelas och hur bidragen ska användas.
Idrotten är fortfarande ojämlik
Uppföljningsgruppen slår också fast att idrotten är tillgänglig i varierande utsträckning för barn och unga i olika samhällsgrupper. Aktiviteten är generellt lägre hos resurssvaga grupper. Flickor med utländsk bakgrund idrottar i betydligt mindre utsträckning än pojkar med utländsk bakgrund och det finns brister när det gäller tillgången till idrott för barn och unga med funktionsnedsättning. Trots att statsbidragen har ökat kraftigt över tid har resultaten inte förbättrats.
Barnrättsperspektivet ska tillämpas inom idrotten
Riksdagen bestämde 2009 att statsbidrag till barn- och ungdomsidrott ska ges till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Att ha ett barnrättsperspektiv i arbetet innebär enligt regeringen att idrottsföreningars styrelseledamöter och idrottsledare bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser olika beslut får för ett barn eller en barngrupp. Kulturutskottets rapport visar att det finns positiva exempel på föreningar som på ett tydligt sätt tillämpar ett barnrättsperspektiv i verksamheten. Det finns dock också exempel på osunda idrottsmiljöer. Det saknas en systematisk uppföljning av barnrättsperspektivet inom föreningsidrotten. Uppföljningsgruppen tycker att regeringen på ett bättre sätt borde se till att barnrättsperspektivet tillämpas inom idrotten.
Det finns problem med kränkningar
Forskning visar att det förekommer kränkningar inom idrottsrörelsen. Sexuella övergrepp och kränkningar av barn är några exempel som uppdagats. Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att det är utomordentligt angeläget att kränkningar inte ska kunna ske obemärkt inom idrottsrörelsen. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner och en tydlig hanteringsordning som främjar att kränkningar och övergrepp upptäcks och åtgärdas, oavsett när händelsen har inträffat.
Rapporteringen till riksdagen bör bli bättre
Regeringen ska enligt budgetlagen redovisa vilka resultat som uppnåtts i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Olika regeringar har under flera år redovisat att aktivitetsnivån inom barn och ungdomsidrotten har minskat. Samtidigt har de olika regeringarna förklarat sig nöjda med Riksidrottsförbundets arbete. Det saknas en analys av detta. Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att regeringens rapportering behöver bli bättre.
Översyn av statsbidrag behövs
Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att varken den nuvarande regeringen eller tidigare regeringar har gjort tillräckligt för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats. Regeringarna har därmed inte heller säkerställt att fördelningen av statsbidragen sker utifrån statsbidragens syfte och de idrottspolitiska målen. Uppföljningsgruppen tycker att det är viktigt att säkerställa att bidragen används så som det var tänkt. Gruppen tycker avslutningsvis att det nu behövs en ordentlig översyn av statens stöd till idrottsrörelsen.
Kontaktperson för media
Ledamöter
Följande ledamöter ingår i uppföljnings- och utvärderingsgruppen:
Dokument
2016/17:RFR12 Statens idrottspolitiska mål – en uppföljning med inriktning på barn och ungdomar