Aktuellt

Norges grundlag firades i riksdagen

Publicerad: 21 oktober 2014 klockan 16.09

Norska Stortinget firar i år 200-årsjubileet av den norska grundlagen. Med anledning av detta hölls ett seminarium i riksdagen den 21 oktober.

Riksdagens talman Urban Ahlin, Stortingets president Olemic Thommessen och danska Folketingets talman Mogens Lykketoft deltog i seminariet och höll även varsitt anförande. Det var första gången som talmannen träffade sina skandinaviska kollegor.

Författaren Herman Lindqvist talade om händelserna som ledde till unionen mellan Sverige och Norge. I programmet ingick också en debatt på temat "200 år sedan 1814 – vart går vi nu? – vore en ny union möjlig?".

Talmannens tal

Det talade ordet gäller.

Ärade talmanskollegor och övriga seminariedeltagare

Det är en stor glädje för mig att som ny talman för Sveriges riksdag få hälsa er välkomna till riksdagen och detta jubileumsseminarium som vi tillsammans med Voksenåsen arrangerar med anledning av att Norges grundlag i år firar 200 år.

Särskilt glad är jag att få hälsa mina talmanskollegor från Norge och Danmark välkomna. Våra länder är tätt sammanflätade i varandra, både historiskt, kulturellt och genom våra gemensamma värderingar.

Jag vill också framför ett tack till våra medarrangörer för gott och konstruktivt samarbete: Norges ambassad, Svensk-norska samarbetsfonden, svensk-norska föreningen, Det Norske Samfunn och Dansk Forening.

För svenskt vidkommande har 2014 varit ett intensivt politiskt år, ett år som media snabbt döpte till "Supervalåret".

Den 25 maj valde vi våra 20 representanter till Europaparlamentet. Samma dag genomförde sex svenska kommuner folkomröstning i frågor av stor politisk betydelse lokalt.

Vid valet till Europaparlamentet ökade valdeltagande med drygt 5,5 procentandelar i förhållande till 2009 års val - från 45,53 % till 51,05 %. Antalet förtidsröster ökade medan andelen personröster minskade.

Den 14 september valde vi 349 ledamöter till Sveriges riksdag. Som ni alla vet var riksdagsvalet denna gång en riktig rysare ända tills de sista rösterna var räknade.

Också vid riksdagsvalet ökade valdeltagandet, denna gång med 1,18 procentenheter i förhållande till 2010 års val - från 84,63 % till 85,81 %. Antalet förtidsröster ökade också till hela 42,5 %, och andelen personröster ökade i förhållande till föregående val.

Den 14 september valde vi också representanter i våra landsting och kommuner, ytterligare sex svenska kommuner genomförde en folkomröstning.

Det är ett positivt tecken för demokratin och det medborgerliga engagemanget att valdeltagandet ökat under ett så valintensivt år.

Resultatet av riksdagsvalet innebär att det svenska politiska landskapet har ritats om. Vi befinner oss i ett parlamentariskt läge som ger riksdagen en central roll under de kommande fyra åren med en minoritetsregering som måste söka brett stöd. Det finns röster som förutspår att detta innebär slutet för blockpolitiken. Det återstår att se, men klart är att vi står inför stora utmaningar den kommande mandatperioden.

Anledningen till att vi är här i dag är inte det svenska valet utan att vi har haft förmånen av 200 år av fred mellan våra nordiska länder. Det innebär inte att alla våra länder har varit förskonade från krig, utan att vi under de senaste 200 åren har vi valt att lösa våra egna konflikter genom dialog och fredlig konfliktlösning i stället för med vapenmakt. Sverige har varit särskilt gynnat i det hänseendet - i dag är 200 år sedan vi senast var i krig.

1814 valde vi väg och vi följde i huvudsak den vägen från Kieltraktatet, över norsk grundlag och en union mellan Sverige och Norge till den fredliga upplösningen av unionen 1905. Vi kunde ha valt en annan väg, vi kunde ha valt att låta det kortvariga kriget i augusti 1814 fortsätta i stället för att förhandla om vapenvila. Vi kunde ha valt att behålla eller upplösa unionen 1905 med vapenmakt.

I stället valde vi att börja vår resa mot dagens Norden. Ett Norden som präglas av folklig samhörighet och demokratiska värderingar. Ett Norden där vi alla aktivt samarbetar för våra medborgares bästa. Men, inte ens i våra länder kan vi ta demokratin för given. Vi måste hela tiden medvetet arbeta för att bevara och utveckla den.

1922 stod vi ännu en gång inför ett vägval och även denna gång valde vi en fredlig och pragmatisk lösning som resulterade i att Åland i dag är en demilitariserad zon och har ett långtgående självstyre.

Våra länder kan bidra till den internationella arenan med goda exempel på fredlig konfliktlösning som lett till en positiv utveckling i hela regionen. Men vi bör inta en ödmjuk attityd när vi förmedlar våra erfarenheter till dagens konfliktområden. Konflikter måste lösas i sitt sammanhang.

Vi har visat ett stort engagemang för arbetet i FN, de två första generalsekreterarna hämtades från Norden. Vi har bidragit med internationellt erkänt duktiga fredsförhandlare. Det senaste exemplet på våra länders engagemang i FN är att min danske talmanskollega, Mogens Lykketoft, är utsedd som Danmarks kandidat till ordförandeposten för FN:s generalförsamling för perioden september 2015 – september 2016. Jag önskar dig lycka till.

Det nordiska samarbetet har ett starkt folkligt stöd och sker på alla nivåer: mellan människor, mellan kommuner, regioner, organisationer, företag och på nationell nivå. Gränserna mellan våra länder kan vara geografiskt långa men är i det närmaste obefintliga när det gäller hur obehindrat vi rör oss över dem.

Våra medborgare studerar, arbetar och flyttar fritt över våra gränser. Ibland tillfälligt på grund av rådande konjunkturer och ibland permanent - kanske för att bilda familj. Den fria rörligheten mellan våra länder är berikande för oss alla, därför är det viktigt att vi kontinuerligt arbetar för att underlätta den och för att avskaffa så många som möjligt av de gränshinder vi har, och så långt möjligt förhindrar att nya uppstår.

Det nordiska samarbetets utveckling under de senaste 60 åren återspeglar utvecklingen i Europa och globalt. Vi har gått från ett inomnordiskt samarbete på kulturområdet, utbildningsområdet, den gemensamma arbetsmarknaden och samarbetet inom näringsliv och handel till ett europeiskt och globalt perspektiv på vårt samarbete. Vi har svarat på förändringarna i vår omvärld och har anpassat oss efter det. Vi fortsätter att utveckla och förnya vårt samarbete. I dag omfattar det också det utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska området. Det är en naturlig följd av vår tradition att hitta pragmatiska lösningar till ömsesidig nytta att vi samarbetar också på dessa områden.

Vi står inför många stora gemensamma utmaningar. Den politiska utvecklingen i Europa och vårt närområde är oroande. Klimatförändringen och möjligheterna att utvinna naturresurser skapar helt nya förutsättningar för Arktis och Barentsområdet. Miljösituationen i Östersjön kan bara förbättras genom gemensamma insatser.

Det här är stora utmaningar som vi inte kan lösa var för sig Vi måste lösa dem genom samarbete på alla nivåer – på den nordiska, europeiska och globala arenan. Det nordiska samarbetet är unikt i och med att vi, trots olika anknytning till EU, NATO och Euron ändå hittar möjligheter att samverka på alla områden.

Sverige har i år presidentskapet för Nordiska rådet under det övergripande temat "Norden i Europa – Europa i Norden". Även i detta program har 200 år av fred mellan våra nordiska länder en central roll.

Nästa vecka öppnas Nordiska rådets 66:e session här i riksdagen. Programmet för sessionen speglar hur Norden och det nordiska samarbetet har utvecklats. Från den första sessionen som ägde rum 1953, över en lång tid när utrikes- och säkerhetspolitik var absolut tabu, till dagens samarbete där de frågorna är en naturlig del. Sessionsprogrammet speglar också vår kulturella gemenskap och vårt miljöengagemang genom utdelningen av Nordiska rådets priser.

Jag ser fram emot att välkomna både mina nordiska talmanskollegor och de nordiska parlamentarikerna till riksdagen.

Med dessa ord lämnar jag över ordet till min norska kollega, Stortingspresident Olemic Thommessen. Jag ser fram emot att höra först det norska och därefter det danska perspektivet på dagens tema.

Ännu en gång varmt välkomna!