Sök

Avdelning
Hoppa till filter

34 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2014/15, 2006/07, Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

    Betänkande 2014/15:UbU15

    Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

    En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

    Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 20 minuter
    Justering
    2015-06-11
    Bordläggning
    2015-06-15
    Debatt
    2015-06-16
    Beslut
    2015-06-17
  • Dokument & lagar

    Specialdestinerade statsbidrag - ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?

    Betänkande 2014/15:UbU14

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

    Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-06-11
    Bordläggning
    2015-06-15
    Debatt
    2015-06-16
    Beslut
    2015-06-17
  • Dokument & lagar

    Statens dimensionering av lärarutbildning

    Betänkande 2014/15:UbU7

    Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

    Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-06-04
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning

    Betänkande 2014/15:UbU13

    Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

    Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

    Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

    Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    33, 101 minuter
    Justering
    2015-06-04
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2014

    Betänkande 2014/15:UbU16

    Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-05-19
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Skolväsendet

    Betänkande 2014/15:UbU11

    Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

    Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    116
    Förslagspunkter
    37
    Reservationer
    43 
    Anföranden och repliker
    42, 154 minuter
    Justering
    2015-04-23
    Bordläggning
    2015-05-19
    Debatt
    2015-05-20
    Beslut
    2015-05-20
  • Dokument & lagar

    Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång

    Betänkande 2014/15:UbU6

    Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 61 minuter
    Justering
    2015-04-09
    Bordläggning
    2015-04-21
    Debatt
    2015-04-22
    Beslut
    2015-04-23
  • Dokument & lagar

    Gymnasieskolan

    Betänkande 2014/15:UbU10

    Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.

    Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.

    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 73 minuter
    Justering
    2015-03-26
    Bordläggning
    2015-04-08
    Debatt
    2015-04-09
    Beslut
    2015-04-09
  • Dokument & lagar

    Vuxenutbildning

    Betänkande 2014/15:UbU12

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 91 minuter
    Justering
    2015-03-26
    Bordläggning
    2015-04-08
    Debatt
    2015-04-09
    Beslut
    2015-04-09
  • Dokument & lagar

    Möjligheter till fjärrundervisning

    Betänkande 2014/15:UbU3

    Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 75 minuter
    Justering
    2015-03-12
    Bordläggning
    2015-03-17
    Debatt
    2015-03-18
    Beslut
    2015-03-19
  • Dokument & lagar

    Grundskolan

    Betänkande 2014/15:UbU9

    Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag som gör det möjligt att elever i årskurs 7-9 får en undervisningstimme mer i matematik per vecka.

    Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Dessutom har andelen behöriga till gymnasieskolan minskat sedan 2006. Det beror till stor del på att andelen elever med underkänt betyg i matematik i årskurs 9 har ökat. Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att de satsningar som har gjorts hittills inte varit tillräckliga. Därför behövs en satsning som riktar sig direkt till högstadieelever.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    46, 162 minuter
    Justering
    2015-03-03
    Bordläggning
    2015-03-11
    Debatt
    2015-03-12
    Beslut
    2015-03-18
  • Dokument & lagar

    Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

    Betänkande 2014/15:UbU4

    Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.

    De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 17 minuter
    Justering
    2015-03-05
    Bordläggning
    2015-03-11
    Debatt
    2015-03-12
    Beslut
    2015-03-18
  • Dokument & lagar

    Förskolan

    Betänkande 2014/15:UbU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom det område som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, arbetsmiljö, erbjudande av förskola och resurser till förskolan.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 64 minuter
    Justering
    2015-02-19
    Bordläggning
    2015-03-04
    Debatt
    2015-03-05
    Beslut
    2015-03-11
  • Dokument & lagar

    Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige

    Betänkande 2014/15:UbU5

    Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.

    Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 46 minuter
    Justering
    2015-02-12
    Bordläggning
    2015-02-17
    Debatt
    2015-02-18
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 15 Studiestöd

    Betänkande 2014/15:UbU2

    Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 22 minuter
    Justering
    2014-12-16
    Bordläggning
    2014-12-18
    Debatt
    2014-12-19
    Beslut
    2014-12-19
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

    Betänkande 2014/15:UbU1

    Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    3
    Anföranden och repliker
    78, 240 minuter
    Justering
    2014-12-16
    Bordläggning
    2014-12-18
    Debatt
    2014-12-19
    Beslut
    2014-12-19
  • Dokument & lagar

    EU:s fördrag

    Betänkande 2006/07:KUU1

    Riksdagen har tagit ställning för vad som ska vara styrande för regeringens förhandlingsarbete under EU-toppmötet den 21-22 juni 2007, då frågan om EU-fördraget tas upp. Bakom ställningstagandet står riksdagens fem största partier: s, m, c, fp och kd. Deras utgångspunkt är att det framförhandlade fördraget, som undertecknades i oktober 2004, bör antas. Frågor som tas upp i ställningstagandet är det institutionella paketet, som bland annat handlar om institutionernas roll, värden och målsättningar, den sociala dimensionen och frågan om en överskådlig struktur på fördraget. Andra frågor som tas upp är symboliska inslag och terminologi i fördraget, unionsrättens företräde, de grundläggande rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessutom behandlas klimat- och energifrågornas beskrivning i fördraget, unionens utvidgning och de så kallade Köpenhamnskriterierna samt illegal invandring. Möjligheterna till nya former av exklusiva samarbeten mellan en begränsad grupp av medlemsstater på nya områden (så kallade opt-ins) eller nya undantag från befintligt samarbete (så kallade opt-outs) behandlas också.
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    97, 163 minuter
    Beredning
    2007-06-07
    Justering
    2007-06-14
    Debatt
    2007-06-19
    Beslut
    2007-06-20
  • Dokument & lagar

    Vissa skolfrågor

    Betänkande 2006/07:UbU14

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag att upphäva tidigare riksdagsbeslut om avstämningstillfällen i grundskolan och om skriftlig information i samband med utvecklingssamtal. Bland annat ska ett tidigare beslut om i vilka årskurser nationella prov ska vara obligatoriska inte längre gälla, liksom ett beslut om att den skriftliga informationen inte får ha karaktären av betyg.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    39, 33 minuter
    Justering
    2007-05-15
    Debatt
    2007-05-30
    Beslut
    2007-05-31
  • Dokument & lagar

    Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan

    Betänkande 2006/07:UbU13

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag till lagändringar som syftar till förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan. Rektorer och lärare ska från den 1 augusti 2007 få ta hand om föremål från eleverna om föremålen är störande, till exempel mobiltelefoner, eller farliga, till exempel fyrverkeripjäser. Kommunen ska också kunna flytta störande elever till en annan skola även om föräldrarna är emot det.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    35, 28 minuter
    Justering
    2007-05-15
    Debatt
    2007-05-30
    Beslut
    2007-05-31
  • Dokument & lagar

    Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet

    Betänkande 2006/07:UbU17

    Antagningskraven till högskolan skärps. Den som söker till högskolan måste ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. I dag kan man nå grundläggande behörighet även om man är underkänd i något av dessa ämnen. De nya reglerna ska tillämpas första gången vid antagningen till höstterminen 2010. Den så kallade 25:4-regeln avskaffas inför antagningen till höstterminen 2008. Regeln har inneburit att den som har fyllt 25 år och har fyra års arbetslivserfarenhet uppnår grundläggande behörighet. Samtidigt försvinner även en särskild urvalsgrupp för sökande med resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    14 
    Beredning
    2007-04-19
    Justering
    2007-05-15
    Debatt
    2007-06-07
    Beslut
    2007-06-07