UUKI, Kommenterad dagordning 26-27 november 2012

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B05EF

Dnr. U2012/6174/IS

Kommenterad dagordning

Rådet

2012-11-19

Utbildningsdepartementet

Kulturdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 26-27 november 2012

Kommenterad dagordning inför samråd i EU-nämnden den 23 november 2012

MÅNDAGEN DEN 26 NOVEMBER 2012

1. Godkännande av dagordningen

UTBILDNING

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

3. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ERASMUS FÖR ALLA – Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2011/0371 (COD)

Ordförandeskapets muntliga redovisning av lägesrapporten

Tidigare behandling i EU-nämnden

Vid EYCS-rådet den 11 maj 2012 antog ministrarna en s.k. partiell politisk överenskommelse i fråga om kommissionens förslag till nytt program inom utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott. Förslaget till partiell politisk överenskommelse behandlades i EU-nämnden den 4 maj 2012.

Bakgrund och innehåll

Programmet Erasmus för alla ska gälla för perioden 2014–2020 och föreslås omfatta de programaktiviteter som för närvarande täcks av Programmet för livslångt lärande, Ung och aktiv i Europa, ett antal program inom högre utbildning som omfattar samarbeten med tredje land (bl.a. Erasmus Mundus, Tempus, Alfa och Edulink) samt idrott.

Ordförandeskapet planerar vid EYCS-rådet den 26 november 2012 att ge en muntlig redogörelse för läget för förhandlingarna om det nya utbildningsprogrammet. Under hösten har inga förhandlingar ägt rum i rådet eftersom Europaparlamentet behandlar förslaget i utskottet för kultur och utbildning.

Svensk ståndpunkt

Ej aktuellt.

Inget underlag är utskickat.

Icke lagstiftande verksamhet

4. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

5. Läs- och skrivkunnighet

Antagande av rådets slutsatser

Dok. 15888/12 EDUC 334 JEUN 97 SOC 906

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden men ursprunget till dem står att finna i utbildningsministrarnas slutsatser om Utbildning 2020, som beslutades vid EYCS-rådets möte i maj 2009. I dessa sattes målet om att minska andelen 15-åringar med svaga grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap till att understiga 15% senast år 2020. Rådsslutsatserna om Utbildning 2020 behandlades i EU-nämnden den 8 maj 2009.

Bakgrund och innehåll

En högnivågrupp med uppgiften att ta fram de mest effektiva sätten att stödja läs- och skrivkunnighet tillsattes av kommissionen i februari 2011. Gruppen publicerade en slutrapport i september 2012 (http://ec.europa.eu/education/literacy/resources/final-report/index_en.htm). Det cypriotiska ordförandeskapet organiserade en konferens kallad Literacy for all den 5–6 september 2012 i Nicosia. Vid det informella utbildningsministermötet i Nicosia den 4–5 oktober 2012 hölls en diskussion om läs- och skrivkunnighet.

Rådsslutsatserna om läs- och skrivkunnighet lyfter bl.a. fram lärarnas kompetens, vikten av tidig identifiering av eventuella läs- och skrivsvårigheter och tidiga åtgärder. Det konstateras att breda insatser är nödvändiga och att även aktörer utanför det formella utbildningssystemet behöver involveras i arbetet med att förbättra läs- och skrivkunnighet. Man lyfter också fram att nyanlända barn och vuxna från andra länder kan behöva extra stöd för att öka läs- och skrivkunnigheten, både i fråga om det nya språket och i modersmålet. Även särskilda satsningar för att stärka den pedagogiska kompetensen i fråga om läs- och skrivkunnighet hos dem som undervisar inom vuxenutbildning lyfts fram i slutsatserna.

Svensk ståndpunkt

Grundläggande färdigheter såsom läs- och skrivkunskaper är en förutsättning inte bara för den enskildes lärande, utan också för individens möjligheter till sysselsättning och till att vara en aktiv samhällsmedborgare. Det är också ett samhällsintresse att människor kan läsa och skriva eftersom det är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Under framtagande av slutsatserna har Sverige särskilt lyft fram betydelsen av lämplig kompetens hos lärare samt möjligheter till stöd och tidiga insatser. Under förhandlingarna har Sverige också betonat att Sverige har ett decentraliserat utbildningssystem och att många beslut om åtgärder ligger inom ramen för skolhuvudmännens ansvar. Regeringen bedömer att Sverige kan stödja förslaget till rådsslutsatser.

Rådets slutsatser bifogas.

6. Utbildning i Europa 2020 – utbildningens bidrag till ekonomisk
återhämtning, tillväxt och sysselsättning

Antagande av rådets slutsatser

Dok. 16137/12 EDUC 340 SOC 924

Tidigare behandling i EU-nämnden

Det strategiska ramverket för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) och dess prioriteringar fastslogs vid EYCS-rådets möte i maj 2009. Rådsslutsatserna om Utbildning 2020 behandlades i EU-nämnden den 8 maj 2009.

Vid EYCS-rådets möte i februari 2012 antogs 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) Allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla. Rapporten behandlades i EU-nämnden den 30 januari 2012.

Bakgrund och innehåll

I enlighet med EUF-fördraget (art. 148) följs Europa 2020-strategin upp genom rådets sysselsättningskommitté. Eftersom utbildningsområdet spelar en central roll i strategin, föreslås utbildningsministrarna fatta beslut om rådsslutsatser där de lyfter fram denna centrala roll och befäster att de själva därmed avser att bidra aktivt till det fortsatta arbetet med implementeringen och uppföljningen av strategin.

Vid utbildningsministrarnas informella möte i Nicosia den 4–5 oktober 2012 diskuterade ministrarna utbildnings roll i Europa 2020-strategin.

Medlemsstaterna åtar sig i rådsslutsatserna bl.a. att

satsa på effektiva investeringar i utbildningssektorn som ett verktyg för att främja ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning,

tillsammans med relevanta aktörer förbättra villkoren för lärare, i syfte att stärka undervisningskvalitet och lärandemiljö liksom dessa yrkens attraktivitet,

inkludera, där så är lämpligt, arbetsmarknadsrelaterade moment i utbildningsprogram (t.ex. praktik- och lärlingsmöjligheter),

främja flexibla vägar mellan yrkesutbildning och högre utbildning, och att

erbjuda stöd och vägledning till studenter i syfte att bidra till att de genomför och avslutar sin universitetsutbildning inom utsatt tid.

Svensk ståndpunkt

Det är viktigt att utbildningsministrarna intar en aktiv roll i genomförandet och uppföljningen av Europa 2020-strategin. De mål inom utbildningsområdet som finns fastslagna i strategin är angelägna och utbildningsministrarnas ansvar för reformer inom området gör att de har en given roll i arbetet med strategin. Regeringen bedömer att Sverige kan stödja förslaget till rådsslutsatser.

Rådets slutsatser bifogas.

7. Förslag till rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande

(Rättslig grund föreslagen av kommissionen: artiklarna 165 och 166 i EUF-fördraget)

Politisk överenskommelse

Dok. 16144/12 EDUC 341 SOC 925 JEUN 98

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådets rekommendation går ut på att medlemsstaterna till år 2018 ska etablera system, utifrån de nationella behov och förutsättningar som föreligger, för validering av icke-formellt och informellt lärande. Genom ett system för validering ska individer kunna få sina kunskaper, färdigheter och kompetenser som de tillgodogjort sig genom icke-formellt eller informellt lärande, validerade. I rekommendationen ställs det upp ett antal punkter för validering av icke-formellt och informellt lärande, som det nationella systemet bör innehålla. Dessa inkluderar t.ex. stöd till enskilda i fråga om identifiering, dokumentation, bedömning och certifiering av läranderesultat från icke-formellt eller informellt lärande.

Medlemsstaterna rekommenderas att tillämpa vissa principer i fråga om validering av icke-formellt och informellt lärande och för att stärka processen med validering bör andra aktörer, utanför utbildningsområdet, involveras i arbetet med att underlätta identifieringen och dokumentationen av läranderesultat en individ tillgodogjort sig. Utbildningsanordnare bör även underlätta tillträde till utbildningar inom det formella utbildningssystemet baserat på meriter en person erhållit genom icke-formellt eller informellt lärande.

Svensk ståndpunkt

Validering av icke-formellt och informellt lärande är viktigt i arbetet med att ta tillvara på de kunskaper som individer tillgodogjort sig utanför det formella utbildningssystemet. Validering av icke-formellt och informellt lärande kan innebära att en individ snabbare kan bli tillgänglig för arbetsmarknaden.

Det bör vara upp till varje medlemsstat att, i enlighet med nationella behov och förutsättningar, avgöra hur ett system för validering av icke-formellt och informellt lärande ska se ut och när det kan införas. Sverige har, tillsammans med ett antal andra medlemsstater, agerat för att rekommendationen ska tillåta en flexibilitet i förhållande till de nationella behov och förutsättningar som föreligger. Regeringen bedömer att Sverige kan stödja förslaget till rekommendation.

Rådets rekommendation bifogas.

8. Att förbättra lärarkvalitet och lärarstatus i en tid av knappa
ekonomiska resurser

Riktlinjedebatt

Dok. 15852/12 EDUC 332 SOC 901

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Ordförandeskapet har föreslagit att en policydiskussion på temat Improving teacher quality and status at a time of scarce resources ska hållas vid rådsmötet. I diskussionsunderlaget lyfts betydelsen av kompetenta lärare fram liksom vikten av att höja statusen för och attraktiviteten i läraryrket. Det konstateras i underlaget att det finns behov av riktade insatser, något som kan vara svårt i tider då ekonomisk återhållsamhet är en nödvändighet för många länder.

Ministrarna uppmanas att reflektera över följande två frågor:

På vilka sätt kan attraherande, utbildning och urval av lärare förbättras i en tid av knappa ekonomiska resurser?

På vilka sätt kan arbetsplatsutbildning och fortbildning göras verksammare, så att den effektivt svarar mot både nuvarande och framtida utmaningar?

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion, ett ämne som är angeläget även för svenskt vidkommande. Regeringen anser att det svenska inlägget bör fokusera på att öka attraktiviteten i läraryrket genom insatser i fråga om bl.a. karriärmöjligheter för lärare, tillgång till kompletterande utbildning och kompetensutveckling samt ett ökat fokus på lärarens kärnuppdrag att undervisa eleverna och i övrigt ge dem de förutsättningar som behövs för att uppnå målen för utbildningen. Vidare bör inlägget lyfta betydelsen av en lärarutbildning av god kvalitet och som håller god kvalitet även i den verksamhetsförlagda utbildningen. En del svenska exempel kan lyftas fram i fråga om reformer och riktade insatser.

Diskussionsunderlag bifogas.

KULTUR OCH AUDIOVISUELLA FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

9. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2011/0370 (COD)

Partiell allmän riktlinje

Dok. 16155/12 AUDIO 116 CULT 146 CADREFIN 469 RELEX 1034 CODEC 2647

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 4 maj 2012 inför rådets (utbildning, ungdom, kultur och idrott) möte den 10-11 maj 2012.

Bakgrund och innehåll

Kreativa Europa är kommissionens förslag till stödprogram för den kreativa och kulturella sektorn inklusive den audiovisuella sektorn som ska ersätta de nuvarande kultur- och mediaprogrammen. Förslaget till program har förhandlats i rådsarbetsgruppen för audiovisuella frågor och rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) kom den 10-11 maj 2012 överens om en s.k. partiell allmän riktlinje som innebar att medlemsstaterna enades om den huvudsakliga utformningen av programmet, dock utan att anvisa några finansiella medel.

De övergripande målen med programmet föreslås vara att värna och främja Europas kulturella och språkliga mångfald samt att stärka den kulturella och kreativa sektorns konkurrenskraft och därigenom bidra till en smart och hållbar tillväxt för alla. En tydlig koppling görs till Europa 2020-strategin och målet om en smartare, mer hållbar tillväxt för alla. Förslaget är öppet formulerat och vänder sig till alla aktörer inom kultur- och mediesektorn oavsett konstnärlig inriktning. Omfånget har breddats så att även den kreativa sektorn faller in under programmet.

Under det nuvarande cypriotiska ordförandeskapet har den utestående förslagsdelen om utformningen av lånegarantiinstrument förhandlats. Förslaget om ett lånegarantiinstrument ligger i linje med det allmänna målet i ramprogrammet Kreativa Europa och Europa 2020-strategin.

Det mer specifika syftet med lånegarantiinstrumentet är att stärka den finansiella kapaciteten hos den kulturella och kreativa sektorn. Det handlar också om att stödja kapaciteten för den kulturella och kreativa sektorn att verka över gränserna. Garantifonden förbinder sig att täcka (en del av) förluster i banken om låntagaren inte betala.

De utmaningar man avser bättre möta och fokusera via lånegaranti-instrumentet är:

– Svårigheterna att få tillgång till lånekapital för kulturella och kreativa mikro-, små-, och medelstora företag och projekt.

– Den begränsade spridningen mellan finansiella institutioner av kunskap inom finansiell analys av kulturella och kreativa småföretag och projekt i hela EU.

För att svara på dessa utmaningar, kommer målsättningen att vara:

– Att ge garantier till banker och andra finansiella operatörer som arbetar med kulturella och kreativa mikro-, små- och medelstora företag och därigenom ge dem möjlighet enklare tillgång till lånekapital.

– Att tillhandahålla expertis och bidra till kapacitetsuppbyggnad för de finansiella instituten.

– Att öka antalet finansinstitut som är villiga att arbeta med kulturella och kreativa småföretag.

– Att maximera den geografiska diversifieringen av finansinstitut som är villiga att arbeta med kulturella och kreativa små och medelstora företag.

Ordförandeskapets ambition är att rådet den 26 november ska komma överens om en s.k. partiell allmän riktlinje om förslaget till utformningen av lånegarantiinstrumentet, dock utan att anvisa några finansiella medel.

Kommissionen har dock en allmän reservation på hela texten i avvaktan på Europaparlamentets hantering samt utfallet av förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram. Storbritannien har lagt en generell granskningsreservation på den del som avser lånegarantiinstrumentet.

Svensk ståndpunkt

Sveriges övergripande mål i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är dels att utgiftsstrukturen moderniseras genom en såväl minskad utgiftsnivå som omprioriteringar, dels en oförändrad svensk bruttoavgift.

Sverige har välkomnat, inom ramen för vår övergripande målsättning, det nya ramprogrammets tydligare koppling till Europa 2020-strategin samt ett starkare fokus på kulturella och kreativa näringar samt mål som stärker konkurrenskraften.

Sverige har fått gehör för ett flertal synpunkter på förslaget och har bidragit till att skapa förtydliganden i andra delar av detsamma.

Förslag till förordning bifogas.

10. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 till 2033 (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2012/0199 (COD)

Lägesrapport

Dok. 15848/12 CULT 141 CODEC 2589

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Evenemanget Europas kulturhuvudstad inrättades 1985 som ett mellanstatligt initiativ. Det omvandlades officiellt till en EU-insats 1999 för att få större genomslagskraft. Man fastställde nya kriterier och urvalsförfaranden, upprättade en kronologisk förteckning över medlemsstater med en turordning enligt vilken de skulle stå värdar för evenemanget och en europeisk jury med oberoende experter tillsattes för att bedöma ansökningarna. Reglerna förnyades 2006 (Beslut nr 1622/2006/EG). Detta beslut löper ut 2019. Tävlingen om titeln startar för närvarande sex år före evenemanget för att städerna ska få tillräcklig tid för att förbereda sig inför det år de innehar kulturhuvudstadstiteln. Enligt kommissionen bör därför beslutet för fortsättningen av evenemanget Europeisk kulturhuvudstad antas under 2013 så att övergången år 2020 blir smidig. Enligt förslaget kommer Sverige att ha kulturhuvudstad år 2029.

Av föreslagna förändringar kan följande nämnas:

– Kriterierna har gjorts tydligare för att ge mer handledning åt de sökande städerna och mer mätbara för att hjälpa expertjuryn vid urvalet.

– Villkoren för beviljandet av Melina Mercouripriset (EU:s ekonomiska stöd till kulturhuvudstadsevenemanget) har skärpts för att säkerställa att städerna håller sina åtaganden, särskilt vad gäller finansiering, programplanering och EU-synlighet. Priset kommer att betalas ut senast i juni efter det att kulturhuvudstadsåret har påbörjats.

– Verksamheten öppnas igen för deltagande av kandidatländer och potentiella kandidatländer.

– Juryn föreslås få en ny organisation och ska bestå av enbart EU-utsedda ledamöter och inga nationellt utsedda ledamöter.

– Kommissionen föreslås ta det slutliga beslutet om kulturhuvudstad.

– Juryns rekommendation och rapport ges till direkt till kommissionen och till medlemsstaten för kännedom. Proceduren där aktuell regering formellt nominerar kulturhuvudstad försvinner.

I rådsarbetsgruppen för kultur (CAC) har det varit diskussion främst kring den föreslagna juryorganisationen och kommissionens föreslagna rätt att fatta det slutgiltiga beslutet om kulturhuvudstad. Flera medlemsstater har argumenterat för att nuvarande ordning på nämnda punkter ska behållas.

Svensk ståndpunkt

Då kulturhuvudstadsevenemanget föreslås bestå minst t.o.m. år 2033 är det angeläget att förutsättningarna som skapas borgar för en enhetlig tillämpning av kriterierna och att beslutprocessen blir smidig. Sverige kan i huvudsak ansluta sig till kommissionens förslag, även när det gäller den föreslagna juryorganisationen och förslaget att det slutliga och formella beslutet ska tas av kommissionen. Det sistnämnda förslaget är en konstruktiv och pragmatisk lösning i en i huvudsak administrativ hantering. Däremot är det tveksamt om vilka fördelar som uppnås genom den föreslagna senareläggningen av utbetalningen av Melina Mercouripriset.

Lägesrapport bifogas.

Icke lagstiftande verksamhet

11. Kulturpolitisk styrning (Cultural governance)

Antagande av rådets slutsatser

Dok. 15849/12 CULT 142

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Mot bakgrund av kulturområdets och den kulturella och kreativa sektorns allt tydligare horisontella effekter och betydelse inom andra samhällssektorer har ordförandeskapet valt att lyfta fram vikten av kulturpolitisk styrning (Cultural Governance).

I förslaget till rådsslutsatser framhålls begreppet kulturpolitisk styrning (Cultural Governance) som både en metod för att skapa kulturpolitik och ett redskap för att integrera kulturen djupare i agendan för offentlig politik genom att samordna kulturpolitiken med annan sektorspolitik.

Nyckelfaktorer som utpekas i rådsslutsatserna är:

Att kultur med dess inneboende inslag av kreativitet och innovation har ett egenvärde i sig och dessutom bidrar det till att uppnå smart, hållbar och inkluderande tillväxt som anges i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ.

Att kulturpolitiken är av övergripande karaktär och därför är det nödvändigt med tvärgående samarbete mellan olika sektorer och mellan olika nivåer.

Att det finns ett behov av att vända de många utmaningarna för den kulturella och den kreativa sektorn, bland annat i form av en snabbt föränderlig miljö som drivs av den digitala övergången och globaliseringen, till nya tillväxt- och sysselsättningsmöjligheter, vilket kräver att åtgärder vidtas på olika nivåer.

Att dynamiska effekter uppstår i gränserna mellan den kulturella och den kreativa sektorn och andra sektorer. Det är därför väsentligt att etablera länkar och partnerskap mellan olika sektorer, och att betrakta den kulturpolitiska styrningen ur ett helhetsperspektiv.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser om kulturpolitisk styrning (Cultural Governance). Den kulturpolitiska utvecklingen har alltmer kommit att fokuseras på den ekonomiska och innovativa utvecklingspotential som finns inom den kulturella och kreativa sektorn. Samtidigt är det också tydligt att kulturanknutna frågor tagit allt större plats inom andra politikområden och sektorer som skolområdet, stadsplanering, miljö och hälso- och sjukvård.

Rådets slutsatser bifogas.

12. Den europeiska strategin för ett bättre internet för barn

Antagande av rådets slutsatser

Dok. 15850/12 AUDIO 111 JEUN 95 EDUC 330 TELECOM 203 CONSOM 136 JAI 766 GENVAL 81

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I syfte att göra internet till en bättre och säkrar plats för barn har det utvecklats en rad olika policyer, initiativ och handlingsplaner på såväl europeisk som på nationell nivå, liksom i olika sektorer inom industrin.

Kommissionen har i ett meddelande den 3 maj 2012 föreslagit en EU-omfattande strategi som utvecklar baskrav och undviker splittring. Förslaget är uppbyggt kring fyra pelare, vilka kompletterar varandra:

1) stimulera kvalitetsinnehåll online för barn;

2) öka medvetenhet och egenmakt;

3) skapa en säker miljö för barn på nätet;

4) bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

De nu aktuella rådsslutsatserna är avsedda att tillsammans med rådets slutsatser från 2011 om skydd av barn i den digitala världen utgöra rådets svar på kommissionens förslag. Rådsslutsatserna från 2011 har täckt insatser under pelare 3 och 4. Rådsslutsatserna som nu ska beslutas koncentreras huvudsakligen kring frågor relaterade till pelare 1 och 2. Rådet rekommenderar vidtagande av åtgärder för att öka utbudet av kvalitetsinnehåll online, exempelvis genom en inbjudan till medlemsstaterna, kommissionen och industrin att stimulera innovation av sådant innehåll genom att stödja projekt och initiativ. För att öka medvetenhet och stärka barnens ställning inbjuder rådet medlemsstaterna, kommissionen och industrin att genomföra olika kompletterande insatser, framför allt på utbildningsområdet.

Sverige har under förhandlingarna värnat yttrande- och informationsfrihet samt öppenhet på nätet och sökt verka för större fokus på behovet av ökad medie- och informationskunnighet hos barn och unga (Media and Information Literacy, MIL, pelare 2). Till stöd för denna prioritering har Sverige framfört att det rent praktiskt är förenat med svårigheter att eliminera riskerna på nätet. Därför behöver barnen rustas för att hantera risker som de trots allt kan komma att möta.

Svensk ståndpunkt

Sverige har fått gott gehör för sina argument och stödjer nu förslaget.

Rådets slutsatser bifogas.

13. Internet: en bättre och säkrare plats för barn som ett resultat av ett välfungerande samspel mellan myndigheter och näringsliv

Riktlinjedebatt

Dok. 15846/12 AUDIO 109 JEUN 94 EDUC 329 TELECOM 202 CONSOM 135 JAI 765 GENVAL 80

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Diskussionen ska handla om vilken typ av styrning som är lämplig och hur samarbeten med nyckelaktörer kan utvecklas för att påverka utvecklingen mot ett bättre och säkrare internet för barn. MS föreslås utbyta tankar kring hur staterna på bästa sätt kan stödja industrin så att produkter och tjänster som ger egenmakt till och skyddar barn utvecklas, samt hur nationella initiativ kan koordineras för att stimulera en enhetlig marknad som erbjuder mer möjligheter för barn på internet.

Svensk ståndpunkt

Sverige avser att utgå från behovet av att industrin har incitament till att utveckla produkter och tjänster med kvalitetsinnehåll. Något som är beroende av att det också finns en marknad där konsumenterna efterfrågar och är villiga att betala för sådana produkter. I sammanhanget kan också föras fram förväntningarna om att ökad mediekunskap ger ökad efterfrågan på kvalitetsinnehåll.

Diskussionsunderlag bifogas.

TISDAGEN DEN 27 NOVEMBER

UNGDOM

Icke lagstiftande verksamhet

14. Utkast till resolution om översikten av den strukturerade dialogen

med ungdomar om ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv

Antagande av rådsresolution

Dok. 15647/12 JEUN88 SOC873 EDUC319 CULT138 RELEX986

Tidigare behandling i EU-nämnden

Den strukturerade dialogen har regelbundet tagits upp i EU-nämnden. Det senaste tillfället var inför rådsmötet den 19-20 maj 2011.

Bakgrund och innehåll

Den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer är ett viktigt instrument i det ungdomspolitiska samarbetet i EU och bedrivs i cykler om 18 månader, motsvarande en ordförandeskapstrio. Syftet med dialogen är att unga ska ges möjlighet att diskutera och föra fram synpunkter på prioriterade frågor inom EU-samarbetet. I praktiken genomförs dialogen under de ungdomskonferenser, som anordnas av varje ordförandeskap med deltagande från alla EU:s medlemsstater. Dessa föregås i sin tur av nationella konsultationer med unga som leds av nationella arbetsgrupper. Under det polska, danska och cypriotiska ordförandeskapens period har olika aspekter av ungas deltagande diskuteras.

I den aktuella resolutionen sammanfattas arbetet under den innevarande 18-månadersperioden och vissa rekommendationer ges inför framtiden. I stort ses processen som en framgång, men vissa saker bedöms kunna förbättras såsom att inkludera fler unga i dialogen, stärka arbetsmetoder och tydligare återkoppla till de unga som deltar. Slutsatserna tar bland annat upp vikten av att främja ungdomars kreativitet som ett medel för att öka deras möjligheter på arbetsmarknaden och en tematisk expertgrupp inrättas med syfte att utbyta goda exempel vad gäller ungas kreativitet och innovation. MS och KOM uppmanas att beakta slutsatserna från dialogen. Det övergripande temat för den kommande 18-månadersperioden föreslås bli social delaktighet.

Svensk ståndpunkt

Unga har rätt att delta i utformningen av beslut som påverkar dem och Sverige ser den strukturerade dialogen som ett viktigt instrument för ett sådant deltagande. Dialogen har i många avseenden varit lyckad, men det finns utvecklingsmöjligheter. Sverige ser därmed positivt på resolutionen som en del av en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av processen.

Regeringen bedömer att Sverige kan stödja förslaget till resolution.

Rådsresolution bifogas.

15. Utkast till 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)

Antagande

Dok. 15660/12 JEUN 91 EDUC 322 SOC 876

Tidigare behandling i EU-nämnden

Ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018) behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Under det svenska ORDF antogs ett nytt ramverk för EU-samarbetet på ungdomsområdet för perioden 2010-2018. Bland EU:s medlemsländer finns ett grundläggande behov av bättre kunskap om ungas levnadsvillkor, värderingar och attityder. Ett viktigt verktyg i EU-samarbetet är därför EU:s ungdomsrapport, som publiceras vart tredje år, och ger en övergripande bild över ungdomars situation. Rapporten har två syften: att utvärdera vilka framsteg som har gjorts för att nå de övergripande målen i det nya ramverket och lägga grunden för prioriteringar för det kommande arbetet.

Rapporten konstaterar att ramverket har bidragit till att länka samman flera delar i ungdomspolitiken inom MS, KOM och även bland länder utanför EU. Särskilt viktigt har det tvärsektoriella och inkluderande perspektivet blivit när lösningar på ungdoms- arbetslösheten diskuterats. Vidare framhåller rapporten vikten av ungas inflytande och deltagande i de demokratiska processerna och att EU och MS bör vara lyhörda för de utmaningar som berör unga mest och vara beredda att möta och diskutera ungas förväntningar.

Ungas tillgång till arbete och entreprenörskap och möjligheter att utveckla sin kreativa förmåga kommer fortsatt vara prioriterat under den kommande 3-års cykeln. Tonvikt kommer även läggas på ungas sociala delaktighet och hälsa.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar Kommissionens rapport. Det är viktigt att det europeiska samarbetet på ungdomsområdet analyseras så att alla aktörer har en samlad och aktuell bild av förhållandena för unga i Europa, vilket underlättar kommande prioriteringar och satsningar.

Sverige anser det angeläget att ungas tillgång till arbete och möjligheter på arbetsmarknaden är i fokus för den kommande 3-års perioden. Samtidigt är det viktigt att andra perspektiv av ungas liv inte kommer i skymundan. Sverige välkomnar därför en prioritering av ungas sociala delaktighet och hälsa. Regeringen bedömer att Sverige kan stödja utkastet till rapport.

Rapport bifogas.

16. Utkast till rådets slutsatser om deltagande och social integration av ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund

Antagande av rådsslutsatser

Dok.15652/12 JEUN89 SOC874 EDUC320 COHOM240 MIGR117 RAXEN 5

Tidigare behandling i EU-nämnden

Det specifika temat för slutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden men tar sin utgångspunkt i ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Att förebygga och bekämpa social utslagning och fattigdom bland unga har i ramverket för EU-samarbetet på ungdomsområdet identifierats som ett prioriterat arbetsområde.

De aktuella slutsatserna fokuserar på unga med invandrarbakgrund och de svårigheter unga möter vad gäller inflytande och påverkansmöjligheter i samhället. MS uppmuntras bland annat att främja en ungdomspolitik som ökar ungas deltagande, inkludering i samhället och interkulturell dialog. I slutsatserna uppmanas även MS att stödja unga med invandrarbakgrund för att öka ungas inflytande lokalt särskilt vad gäller möjligheter inom icke-formellt och informellt lärande.

Svensk ståndpunkt

Sverige har kunnat ge ett övergripande stöd till textens inriktning och har fått gehör för de synpunkter som har förts fram. Viktigast rent principiellt har varit att framhålla värdet av en ungdomspolitik som stärker alla ungas aktiva deltagande, integration i samhället och skapar acceptans för mångfald. Regeringen bedömer att Sverige kan stödja förslaget till rådsslutsatser.

Rådets slutsatser bifogas

17. Rörlighet och mångfald: hur ska vi uppnå social integration?

Riktlinjedebatt

Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning

[på förslag av ordförandeskapet]

Dok. 15657/12 JEUN83 EDUC308 SOC858 MIGR114

Tidigare behandling i EU-nämnden

Ungas aktiva medborgarskap och social delaktighet är delar i ett av de övergripande målen i ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Rörligheten bland ungdomar inom den Europeiska unionen ökar liksom migrationen till unionen. Ordförandeskapet beskriver i bakgrundsdokumentet hur den ekonomiska krisens effekter riskerar att inverka negativt på ungas mobilitetsmöjligheter och särskilt för unga med invandrarbakgrund. Ungdomsministrarna bjuds in att kommentera två frågor:

Vad kan medlemsstaterna göra för att ta itu med den sociala splittring som orsakas av den ökande rörligheten bland ungdom?

Hur kan medlemsstaterna bättre engagera unga rörliga människor, så att de kan uppfylla sin potential och man därmed kan uppnå mer harmoniska och integrerade samhällen?

Svensk ståndpunkt

Inom ramen för den överenskomna fria rörligheten inom EU kan det uppstå negativa effekter. Sverige anser att det är viktigt att främja ungas möjligheter till mobilitet och att den fria rörligheten i första hand ska respekteras. Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion.

Diskussionsunderlag bifogas.

IDROTT

Icke lagstiftande verksamhet

18. Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om stärkta faktaunderlag vid beslutsfattande om idrottspolitik

Antagande

Dok. 15873/12 SPORT 69 SOC 903

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Inom unionens idrottspolitiska arbete har frågan om idrottens ekonomiska betydelse och behovet av bättre statistik på området varit aktuell under ett flertal år. Ambitionen med arbetet har varit att få in idrott som ett område inom unionens statistikprogram samt att få medlemsstaterna att utveckla verktyg för att kunna mäta idrottens ekonomiska betydelse, så kallade satellitkonton. I Sverige har behovet av ett satellitkonto för idrott inte påkallats av vare sig myndigheter eller idrottsrörelse. Rådsslutsatserna innehåller ett tämligen oförbehållsamt välkomnande av satellitkonton för idrott.

Svensk ståndpunkt

Sverige har i förhandlingarna framhållit behovet av att unionens idrottspolitik är evidensbaserad men ifrågasatt den politiska nyttan av att kunna mäta idrottens ekonomiska betydelse. Det svenska statliga stödet till idrotten är t.ex. inte beräknat efter idrottens ekonomiska betydelse och det kan finnas en fara i att reducera idrotten till ett nationalekonomiskt verktyg.

De nationella idrottsstödens utformning och medlemsstaternas idrottspolitiska prioriteringar ligger utanför unionens kompetens. Sverige har därför framhållit att slutsatserna inte bör föreskriva att medlemsstaterna ska införa satellitkonton för idrott. För Sverige är evidensbaserad idrottspolitik främst att med ett fåtal övergripande indikatorer kunna jämföra utfallet av olika idrottspolitiska system inom unionen. Eurobarometers Special Survey 334 från 2010 visade t.ex. på stora skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller fysisk aktivitet och frivilligt arbete inom idrotten.

Sverige kan acceptera förslaget till rådsslutsatser.

Rådets slutsatser bifogas.

19. Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om fastställande av en strategi för att bekämpa manipulation av resultat inom sport och idrott

Antagande

Dok. 15876/1/12 REV 1 SPORT 70 MI 702 COMPET 674 JUR 570 DROIPEN 157 ENFOPOL 351

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Frågan om uppgjorda matcher har varit på den europeiska idrottspolitiska agendan under senare år och så sent som under det polska ordförandeskapet 2011 antogs rådsslutsatser mot uppgjorda matcher. Vid sidan av unionens arbete har det under Europarådet inletts förhandlingar om en ny eventuell konvention mot uppgjorda matcher. Förhandlingarna har föregåtts av en relativt stor oenighet om behovet och lämpligheten av en konvention på området och Sverige har ännu inte anslutit sig till förhandlingarna. Den nationella situationen och behovet av agerande från regeringen är under översyn inom berörda delar av Regeringskansliet, allt i dialog med idrottsrörelsen.

Utformningen av rådsslutsatserna är i förhållande till 2011 års slutsatser mer omfattande och konkreta vad gäller föreslagna insatser från medlemsstaterna, kommissionen och idrotten. Insatserna som föreslås spänner främst över rättsliga frågor, spelregleringsfrågor och idrottsfrågor.

Svensk ståndpunkt

Sverige har ifrågasatt behovet av nya rådsslutsatser och pekat på vikten av att 2011 års slutsatser istället efterlevs. Innehållsmässigt har Sverige fått gehör för många synpunkter på det rättsliga området och spelregleringsområdet. Sverige har också fått igenom betydande strykningar av skrivningar som anses föregripa resultatet av förhandlingarna om en eventuell Europarådskonvention på området.

Sverige kan ställa sig bakom förslaget till rådsslutsatser.

Rådets slutsatser bifogas.

20. Antidopning

(a) Världsantidopningsbyråns (Wadas) stiftelsestyrelse

Val av EU-företrädare (2013-2015)

Dok. 15720/1/12 REV1 SPORT 62 DOPAGE 17 SAN 263

JAI 753

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Det internationella arbetet mot dopning inom idrotten leds och koordineras av Världsantidopningsbyrån WADA som är en stiftelse med säte i Schweiz. Stiftelsestyrelsen är sammansatt av representanter från idrottsrörelsen och världens regeringar. Europas regeringar har fem platser i styrelsen varav tre hämtas ur kretsen av unionens medlemsstater. Från den 1 januari 2013 ska tre nya ledamöter från unionens medlemsstater utses.

Svensk ståndpunkt

Sverige stödjer de tre föreslagna kandidaterna:

Leo VARADKAR, Minister för transport, turism och idrott (Irland)

Romain SCHNEIDER, Idrottsminister (Storhertigdömet Luxemburg)

Alexandre Miguel MESTRE, Statssekreterare för ungdomsfrågor och idrott (Portugal)

Underlag bifogas.

(b) Resultatet av mötet i Världsantidopningsbyråns (Wadas) stiftelsestyrelse (Montreal den 17–18 november 2012)

Information från ordförandeskapet

21. Hälsofrämjande fysisk aktivitet

(a) Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om underlättande av hälsofrämjande fysisk aktivitet

Antagande

Dok. 15871/12 SPORT 68 SAN 273

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Inom det idrottspolitiska området har hälsofrämjande fysisk aktivitet varit på unionens dagordning sedan kommissionens vitbok om idrott från 2007. Ett resultat av vitboken blev de EU-riktlinjer för fysisk aktivitet som arbetades fram av kommissionen och som presenterades på ett informellt idrottsministermöte under det franska ordförandeskapet 2008. I ordförandeskapets mötesslutsatser uppmanades ordförandeskapet att föra riktlinjerna till rådskonstellationen för hälsofrågor för vidare behandling. Riktlinjerna har dock inte tagits upp för behandling i rådet förrän nu under det cypriotiska ordförandeskapet som valt att ta upp frågan under idrottsministrarnas rådskonstellation.

Innehållsmässigt är slutsatserna nära kopplade till riktlinjerna för fysisk aktivitet och medlemsstaterna uppmanas att på olika sätt intensifiera arbetet för ökad fysisk aktivitet. Det mest konkreta innehållet är att kommissionen uppmanas att lämna förslag till en rådsrekommendation som ska innefatta ett övervakningsförfarande över hur medlemsstaterna lyckas med sitt arbete på området.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar i princip rådsslutsatserna men har ifrågasatt att en övergripande folkhälsofråga som fysisk aktivitet tas upp i idrottsministrarnas rådskonstellation. Detta särskilt som EU har en specifik kompetens i folkhälsofrågor och då det föreslås att kommissionen ska lägga fram förslag till en rådsrekommendation på området. Sverige har också ifrågasatt behovet av den föreslagna rådsrekommendationen och istället föreslagit att nya rådsslutsatser antas där medlemsstaterna uppmanas och ges möjlighet att själva utvärdera sitt arbete för fysisk aktivitet efter gemensamt bestämda indikatorer. Ingen medlemsstat har stöttat Sverige i denna fråga. Sverige har även varit emot förslaget om en årlig europeisk vecka för idrott och fått visst gehör för en uppmjukning av texten.

Sverige kan acceptera förslaget till rådsslutsatser.

Rådets slutsatser bifogas.

(b) Den årliga europeiska idrottsveckan

"...Från virtuell idrott till verklig idrott: Ett steg från soffan till idrottsplanen"

Riktlinjedebatt

Dok. 15814/12 SPORT 66 SAN 270

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden

Bakgrund och innehåll

Diskussionen ska hållas i anslutning till antagandet av rådsslutsatserna om hälsofrämjande fysisk aktivitet och främst inriktas på förslaget om en årlig europeisk vecka för idrott.

Svensk ståndpunkt

Sverige avser att understryka vikten av ett ambitiöst folkhälsoarbete men betona att ansvaret för detta i första hand åvilar varje medlemsstat samt att gemensamma insatser noggrant måste bedömas utifrån subsidiaritetsprincipen. Sverige avser även att utveckla kritiken mot förslaget om en årlig europeisk vecka för idrott.

Diskussionsunderlag bifogas.

Övriga frågor

22. a) (ev.) Förslag till rådets förordning om inrättande av programmet "Ett Europa för medborgarna" för perioden 2014–2020

Interinstitutionellt ärende: 2011/0436 (APP)

Information från ordförandeskapet

b) Utkast till meddelande från kommissionen om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk

Information från den franska delegationen

c) Košice och Marseille i Provence – Europeiska kulturhuvudstäder 2013

Information från den franska och slovakiska delegationen

d) (ev.) Utbildning under omprövning: Att investera i kompetens för bättre socioekonomiska resultat

Föredragning av kommissionen

e) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet

Information från den irländska delegationen